Gratis är gott? GDPR?

Lyssnade på Internetdagarna i November och Sue Gardner kommer med kommentaren “If you’re not paying for it, then you are the product”

Detta fick mig osökt att tänka på alla gratis digitala verktyg som många använder, på något sätt tjänar ju ändå dessa företag pengar? Men vad är haken?

Tyvärr tror jag inte att dessa företag bara har en “Goodwill” och gärna vill att vi lärare ska ha bra verktyg.

Jag menar… Är det okej att det visas reklam i början av Youtubeklipp man visar i klassrummet? Är det okej att det är små reklamrutor i de digitala verktyg man använder i klassrummet? Vilken information samlar egentligen verktygen in om varje elev? Vilken nytta drar företaget att alla skapar bland annat publika quiz, presentationer, filmer etc…

För det finns det en annan aspekt att ta hänsyn till också; Nya dataskyddsförordningen GDPR.

Med skräckblandad förtjusning tar jag emot GDPR den 25 maj. Det känns svårt, bökigt och fantastiskt. Att se till att elevernas integritet bevaras samtidigt som att det inte ska vara alltför stort jobb med att få tillgång till att använda de digitala verktyg som man tycker lyfter undervisningen. Man hoppas att Sveriges lärare får stöttning med det arbetet av sin huvudman, med paketeringen av programvaror och översyn, så att man kan få en lista över de onlineverktyg/appar som är GDPR-säkrade med avtal eller att det inte behövs avtal. Rädslan sitter i att det kommer att bli långa, komplicerade dokument som ska kryssas så fort en app ska installeras på enheterna och att enskilda lärare sitter och uppfinner hjulet i “Sherlock Holmes”-anda i att sitta och se över om verktyget är GDPR-säkrat eller ej, eller för den delen vad som behövs för att det ska bli det.

SKL har börjat tolka vad den nya dataskyddsförordningen för att huvudmän ska få hjälp av förbereda sig, vad som ska göras och hur detta ska fungera praktiskt med skolans olika it-tjänster. Här finns en del “frågor och svar” kring detta ämne och här finns också ett webbinar att kika på.

De stora frågorna som behövs få fatt i är:

  • Varför behöver ni precis de här uppgifterna?
  • Hur samlas de in?
  • Vem har tillgång till dem?

Jag tror att ju längre man arbetar med olika digitala verktyg så kommer man hitta sina favoriter. När man hittat sina favoriter kan det vara värt att fundera kring betalversionerna (och ha fungerande GDPR-rutiner), för i bakhuvudet cirkulerar tanken “Är gratis verkligen gott?” Börjar då bli dags att se över sin läromedelsbudget för att se över vilka verktyg man betalar sig fri från att själv vara produkten.

//Camilla, dags att rensa upp bland verktygen, renodla och tänka till för att kvalitétsstämpla och vara ett gott föredöme.

Kommentarer (4)

  1. Inget Persson skriver:

    Vi har säkert ett hundratal olika appar o program samt webprogram runtom i Sverige. Nu förväntas vi alla lärare meddela till IT-enheter vilka program vi använder (idag ja.. men imorgon då?). Finns det inte någon trevlig central enhet på SKL och koncernerna som kan gå igenom och rekommendera?

    • Camilla Askebäck Diaz skriver:

      Ja, man skulle ju önska att det fanns någon central som kunde samla data kring appar, så att man åtminstone skulle veta vilka appar som kräver enskilda avtal.

  2. Maria Gulliksson skriver:

    Hej!
    Har ni kommit någon vart i den här frågan?
    Vem GDPR-säkrar era appar och program idag?
    Mvh Maria

    • Camilla Askebäck Diaz skriver:

      Hej!
      Jag jobbar inom Stockholmsstad och det sker centralt. Alla appar och verktyg har listats och ligger nu under utredning. De som anses inte behövs gdpr-säkras funkar som vanligt och de andra får vi avvakta med.
      Mvh
      Camilla

Lämna en kommentar

  • (will not be published)