Exitticket

Hur många olika sätt kan vi hitta att göra en exitticket på?

Vilka olika sätt använder du? Har du någon favorit? Varför funkar den bäst? Och får du olika information med olika verktyg?

Det finns många frågor att ställa sig när man planerar inför pedagogisk moment i sin undervisning, en av dem är hur man ska veta att eleverna lärt sig det man lärt ut. Hur ska man veta det?

Ett sätt (av alla) är att använda sig av olika slags exittickets. En exitticket är någon slags kontroll i slutet på lektioner som tar reda på vad eleverna har lärt sig, blivit nyfikna på , behöver hjälp med, vill utveckla eller feedback på sin undervisning.

I mitt klassrum hänger några frågor som stöd för reflektion och mitt förra inlägg skrev jag om postit som exitticket.

Andra verktyg som jag använt som exiiticket är:

  • Mini-whiteboards: Små whiteboards där eleverna kan skriva sitt svar och hålla upp sitt svar, detta delvis som extticket innan de lämnar lektionen eller så använder jag dem för att kolla av under pågående lektion.
  • Google-formulär: Ett formulär som fylls i med några småfrågor, lätt att sammanställa.
  • Pannan-mot-bänken: Ställer en fråga och ger ett visst antal fingrar olika svar, t ex 1 finger = känner mig säker,  2 fingrar = känner mig ganska säker, 3 fingrar = känner mig ganska osäker, 4 fingrar = känner mig osäker. Sen säger jag ”Pannan mot bänken” och då sätter de pannan mot bänken (alternativt blundar) och visar antal fingrar så jag får en överblick.
  • Menimeter.com: En undersökning där de röstar på olika alternativ.
  • Plickers: Samma som ovan men eleverna behöver inte en digital device för att svara. Här finns en instruktion om Plickers.
  • Appen Rate it!: En app där man väljer smiley som passar frågan man ställt: grön, gul, orange eller röd. Appen sammanställer sedan hur många som tryckt på respektive och man kan få resultatet i procent eller antal elever. I fredags så använde jag appen när eleverna passerade ut från lektionen. Frågan var då ”Hur har du jobbat idag?” Nästa lektion ska vi diskutera ”Vad kan jag göra för att ni ska kunna arbeta ännu bättre?” och ”Vad är ert ansvar för att få mer gjort under lektionen?”

//Camilla, ska bli spännande att arbeta vidare med denna fråga för att se hur vi kan förstärka vår undervisning tillsammans.

Stödstrukturer i klassrummet under första månaden

Mitt första inlägg som ämnesspanare och min första månad med nya årskurs 7.

För att få en bra start så är det viktigt att lägga bra strukturer och få dem att känna en trygghet i min undervisning.

Vad har jag gjort de första veckorna då?

  • Strukturer för lektionen. På Södermalmsskolan har vi en gemensam tydlig struktur för starten av lektionen, vilket skapar en trygghet hos de elever (och alla andra) som gärna vill veta vad som ska hända och hur länge vi ska ha lektion. Lektionen börjar kort med start-, och sluttid av lektionen. ”Vad” vi ska göra, ”Hur” vi ska göra det och ”Varför” vi ska göra det. Detta skrivs kortfattat på tavlan så att det finns när lektionen börjar.

 

  • En tydlig planering med mål för varje vecka så de vet vad som förväntas av dem. Jag använder mig sällan av läxor (mer om det senare), men de behöver träna såpass på målet att de kan visa mig att de har förstått t ex de begrepp och metoder som finns som mål för veckan. Planeringen finns alltid på min skolhemsida för eleverna att titta på.

 

  • Exitticket. Jag har några skyltar i klassrummet med utvärderande frågor såsom ”Vad var det viktigaste du lärde dig idag”, ”Var det något som fick dig att tänka extra mycket” som jag låter eleverna fundera kring. Sen finns det en massa olika sätt att göra exitticket på. Något som jag testat denna termin är postit-lappar som jag skrivit ut förtryckta frågor på. Denna testomgång använde jag ”Hur kändes det idag?” med tillhörande smileys att välja mellan samt följdfrågan ”Varför?”

 

  • Stödstrukturer för laborationer. När jag laborerar med eleverna vill jag att vi labbar, diskuterar och formulerar oss, jag vill inte att tiden ska gå åt till att behöva skriva av formuleringar, frågeställningar och strukturera upp vid varje tillfälle. Så just därför använder jag verktyget Showbie för att kunna dela ut färdiga strukturer och frågeställningar. I veckan har vi pratat om skala och då gjort en klassisk uppgift med att kika på hur Barbies proportioner skulle se ut i verklig storlek, jag ville då att mina elever skulle besvara några frågeställningar och skapa en tabell över deras undersökning så skapade jag en mall i pages som jag delade ut via Showbie. Alla elever hämtar sen en kopia av dokumentet som de kan skriva i och lektionen är snabbare igång.

 

 

// Camilla, tycker att det ska bli kul att dela med mig av klassrumstankar.