Vem läser min text? – funderingar över mottagare och textval

Vilken funktion fyller skrivandet i skolan? Det är en fråga jag har funderat allt mer på under åren som lärare. Många texter eleverna skriver i skolan skrivs för att visa på ett kunnande i just skrivande för läraren men brister i mottagaranpassning. Texterna blir därmed inte självbärande. Jag tror vi lärare har mycket att vinna på att istället titta på en texts funktion för att skapa motivation och mer utmaning hos eleverna. Vi lärare tenderar ofta att hamna i att bedöma elevernas språk och texten blir en produkt när vi istället borde lyfta textens funktion för att skapa engagemang. Frågan borde då bli vad vill skribenten formulera och för vilket syfte? Jag tänkte förklara varför jag tror vi måste se texten ur ett större perspektiv i det här inlägget med stöd av läroplanen samt visa på ett hur i hur jag tänker kring utformandet av skrivuppgifter.

Som svensklärare är vi vana vid att förhålla oss till hur en text ska se ut; det vill säga vi lägger fokus på form och struktur. Många lärare är idag bekanta med begrepp som genrekunskap. Med den kunskapen följer även att tala om olika aktiviteter som är förknippade med olika texttyper, som att utredande texter utgår från olika aspekter medan en berättande text utgår från en handling. När elever ombeds skriva en text har de ofta haft en mönstertext som modell där de tillsammans med läraren studerat vad som är typiskt för genren och vilka aktiviteter som den byggs upp av.

Denna medvetenhet är oerhört viktig för elevernas lärande. Kunskaper om genrer ger både eleverna kunskaper om struktur samt funktion. Ändå brister så många texter i anpassning av mottagare som är en viktig del för att texten ska fungera. Exakt vad detta beror på har jag inget svar på men jag skulle vilja problematisera det med de didaktiska val vi gör för skrivandet. Om eleverna fick möjlighet att fundera över vilket syfte de har med sin text och vem som ska läsa den och därefter göra sitt eget val av texttyp och sätt att förmedla den på tror jag eleverna skulle så syn på mottagaren lättare. Ofta ger vi ju eleverna en texttyp att förhålla sig till vid bedömningen och det är just bedömningen som blir fokus och inte mottagaren i sig.

När eleverna tränas i att se funktionen av sin text utvecklar de också det kritiska tänkandet, som är så viktigt för att bli en mogen skribent som kan anpassa sina text för mottagaren i syfte att påverka. Målet med undervisningen är att eleverna kan behärska olika sätt att skriva på men för att nå dit måste man förstå att texten har olika syften.

Demokratiaspekten

Elever ska enligt läroplanen tränas i att skriva för olika syften och sammanhang för att få göra sin röst hörd. Just att få göra sin röst hörd är en demokratifråga och något som skapar motivation. Det viktiga här är att få skriva i syfte att bli lyssnad på och det ger alla, oavsett skriverfarenhet, en möjlighet att få skriva och uttrycka sig. Om du vill kunna påverka måste du dock kunna skriva för ett offentligt bruk och anpassa dina texter för mottagaren. Brister texterna i mottagaranpassning blir det svårt att påverka. Frågor som eleverna behöver träna sig i svara på är att först välja vilken skrivhandling eller aktivitet de vill utföra. Oavsett om eleverna vill skriva för att reflektera på egen hand, skriva för att ha en dialog och interagera eller om de vill skriva för att kunna påverka är frågor vi behöver fundera över tillsammans med eleverna för att skapa ett syfte. Genom undervisningen kan vi dessutom arbeta med de demokratiska värdena genom att eleverna får ta ett ansvar för de textaktiviteter de ska genomföra för uppgiften. När eleverna förstår att de har en mottagare av sin text är det också lättare att ta ett personligt ansvar. I skolans värdegrund kan vi i kapitlet om rättigheter och skyldigheter hitta följande citat:

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

 

Tilltro till den egna språkliga förmågan

Genom undervisningen och den dialog som förs med lärare och klasskamrater bör eleverna därför fundera över syftet med sin text och fundera över hur de bäst kan förmedla den. Vilken struktur fungerar för att förmedla det som du som skribent vill få fram är en fråga eleverna behöver förhålla sig till. Ofta brukar vi lärare tendera att begränsa elevernas tankar genom att just begränsa deras val att förmedla sina tankar på då vi erbjuder dem en texttyp för skrivtillfället. Det jag funderat mycket över är om vi då tränar eleverna i att se syftet med sin text och även läsarna av den eller om de bara skriver för läraren eller klasskamraterna. Skolans huvuduppdrag är att skapa skribenter som kan skriva för att påverka och vem är det som ska påverkas är ju adekvat i uppgiftsinstruktioner. I läroplanens kapitel om skolans uppdrag kan vi läsa att:

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

När bedömningens syfte blir större än texten i sig

Att se på skrivandets funktion kräver att eleverna får utmana sitt tänkande och tänka kritiskt. När eleverna får fundera över vad deras skrivande ska användas till bidrar det till att utveckla det komplexa tänkandet, där eleven kan se på det egna skrivandet ur ett större sammanhang än att bara bli bedömd för språket. Det tenderar också att skapa större motivation för skrivuppgifterna om de har en mottagare. Här finns det olika vägar att gå för att skapa mottagare av elevernas texter. Många gånger eleverna skriva för en fiktiv antologi, insändare till tidningen, bloggtexter eller sina klasskamrater. I de lägre åldrarna är läraren också mottagare av texten vilket i sig kan skapa en begränsning i mottagaranpassning. Dessa olika mottagare kan visserligen fungera som tänkt syfte för texten men det finns ingen reflektion över mottagaren i vidare bemärkelse. Vid en närmre granskning av kunskapskravet för skriva ligger ett stort fokus på struktur och stavning men det är först på gymnasiet eleverna ska bli bedömda för syfte, mottagare och kommunikationssituation när det egentligen är det som bär en texts funktion. Det hänger troligtvis ihop med elevens logiska tänkande, men vi kan ändå inte blunda för att vi nog borde kunna träna eleverna i detta mer för att få mer självbärande texter redan i grundskolan.

I kunskapskravet för A i de olika årskurserna står det att eleven kan skriva:

olika slags texter med tydligt innehåll väl fungerande struktur god språklig variation samt tillämpar grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet (årskurs 6)

olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer (årskurs 9)

argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. (Svenska 1)

Strukturerad undervisning

Vad skulle hända om eleven fick välja formen själv utan någon begränsning? Det kräver att eleverna har kunskaper om genrer och hur de förhåller sig i struktur och handlingar och det är lärarens ansvar att ge eleverna denna kunskap. När elever undersöker berättarstrukturer i texter och får läsa modelltexter kommer det att leda till att eleverna utvecklar det egna skrivandet och får mönster att förhålla sig till och konkretiserar förmågan att skriva.

Det är läraren som ska erbjuda strukturerad undervisning och ge eleverna ett aktivt och fortlöpande stöd för att nå kunskapskraven eller så långt som möjligt inom ramen för utbildningen

(Ur Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan).

Målet är att eleverna ska behärska en rad olika texttyper redan i årskurs 6 så reflektionen över syfte bör vi kunna lyfta i undervisningen tidigt. Att metareflektera är också ett sätt att ge strategier att äga sitt eget lärande. Jag tänker också att man kan erbjuda en diskussion utifrån två val från paletten med textaktiviteter för att synliggöra mottagaren och syftet av sin text. Om eleverna inte behärskar alla texttyper fullt ut kan man i uppgiftsinstruktioner erbjuda några val där eleverna behärskar några av dem så att eleverna ändå kan fundera över hur deras budskap bäst kan skrivas för att nå fram.

Detta är något som jag har provat ett erbjuda när vi arbetat med olika input i form av läsning, olika filmer eller andra medier där eleverna utifrån detta ska skriva en text där de kan reflektera och visa på sin kunskap. För att ge respons använder jag mig av matriser som konkretiserar både funktion (mottagare och innehåll) där eleverna själva får läsa och agera mottagare samt fungera som kamratstöd, samt struktur (stycken, språk och skrivkonventioner). Som lärare återkopplar jag alla delarna utifrån elevens behov.

Här finns en struktur utifrån Boktjuven samt Huset mitt emot som påminner om de val som eleverna kan göra vid ett nationellt prov.

Här finns en skrivuppgift för att reflektera över samerna där valen utgår från berättande text eller resonerande då eleverna inte har så bred genrekunskap.

Behoven styr

Vi behöver också komma ihåg att eleverna kommit olika långt i sin lärprocess och att vi måste erbjuda utmaning för alla elever. Just detta om undervisningens likvärdigt är också något som lyfts i kapitlet om just likvärdig utbildning.

Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Det kan också vara så att olika elever behöver utveckla sitt skrivande i olika texttyper för att bli säkrare. I kunskapskraven ser vi också tydligt progressionen att skrivandet går från berättande text till utredande text. Elever som nått längre i sitt tänkande bör utmanas med mer krävande tankeuppgifter och det kräver att läraren har stor didaktisk kompetens om de olika funktioner en text kan ha och hur de byggs upp. När vi kan erbjuda eleverna olika sätt att få fram budskap på tränar vi deras tänkande och de förstår att skrivandet i skolan hänger ihop i ett större sammanhang än i ett begränsat klassrum kopplat till kunskapskrav. Kunskapskraven signalerar visserligen vad som bedöms men de signalerar också vilken skrivutveckling eleven behöver. Om eleven behärskar att få fram en text med bra struktur, med korrekt språkbruk och interpunktion men brister i anpassning av mottagare är det just detta som behöver utvecklas genom undervisningen.

Så frågorna som kvarstår då är:

  • Utmanar vi eleverna i att se skrivandet i ett större sammanhang?
  • Hur kan vi göra det?
  • Hur gör du?

 

 

Kommentarer (2)

  1. Susanne Angwald Brunke skriver:

    Eleverna skriver ju insändare och debattartiklar och det finns elever som har fått insändare publicerade i Gp. Vi skriver dikter och de får läsa upp sina dikter för varandra det har också hänt att elever har fått läsa upp dikter och andra texter i aulan på avslutningen. Jag planerar att låta eleverna delta i en skrivartävling. Jag tycker att vi tänker mycket på att texterna ska ha mottagare. Ofta får ju eleverna läsa varandras texter och ge kamratbedömning: Two stars and a wish. Jag håller med det är viktigt att texterna blir lästa och att de finner skrivandet meningsfullt. Det finns också forskning som visar att elevernas skriftspråkskompetens låg högre än man tidigare antog. Wedin 2012 Literacy in Negotating Constructing and Manifesting Identities.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)