Utvärdering av undervisningen och det professionella arbetet som lärare

I det här inlägget resonerar och problematiserar jag om kvalitetsarbetet som ofta sker i slutet av terminen av undervisingen och måluppfyllelsen. Läraren ansvarar för planeringen och utvärderingen och rektor ska ge tid för det arbetet så elevernas motivation och resutat når så långt som möjligt.

Så här mot slutet av läsåret är det ganska vanligt att man som lärare vill summera undervisningen och ta med sig det bästa av den men även förbättra för eleverna inför nästa läsår. I mitt förra inlägg Hur sjutton hinner man vara lärare? skrev jag tillsammans med Sara Bruun om att skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Hur har det gått med det uppdraget egentligen? Har vi gett eleverna dessa förutsättningar eller hade vi kunnat göra annorlunda? Jag skrev även i samma inlägg om alla de kringuppgifter som uppslukar vår vardag och gör det svårt att analysera och utvärdera tidigare undervisning. Det är genom att göra det som vi kan få fram belägg för vad som fungerat väl och vad som inte fungerat samt orsakerna till de resultat som visas.

I det här inlägget tänkte jag skriva om just utvärdering av undervisningen och vilka konsekvenser det kan leda till om vi inte ges förutsättningar för att utvärdera vår undervisning. Vi är många lärare som vet att eelvernas resultat inte enbart är avhänt av lärarens undervisning utan det finns många andra aspekter som kan avgöra resultaten i klassrummet.

Måluppfyllelse av kunskaper

Det som kanske gör det naturligt att enbart tänka på betygen som ett resultat av undervisningen och den enskilda läraren är kanske för att undervisning planeras just utifrån kunskapskraven. Det är naturligt att vi börjar där men när vi skapar på ytan kommer vi att de att det finns en rad andra orsaker till detta. Kanske är det så att eleverna har ojämna resultat för att de har ojämna förmågor som därmed drar ner resultaten eller finns det andra orsaker som gör att resultaten blir lägre? Har det funnits möjligheter att genomföra en undervisning som prövar att alla kunskapskrav? Ett sådant krav som kan vara svårt är att eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor då det kanske inte finns utrustning för detta? När vi analyserar kunskapskraven behöver vi även lyfta om de har testats av flera gånger för validitet och om det funnits sambedömning för att skapa reliabilitet.

Kollegialt lärande för att utveckla undervisningen

I de allmänna råden för Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet så står det att personalens möjligheter och förmåga till reflektion måste ses som en del av vår professionella yrkesutövning. Det är genom det kollegiala lärandet som konkreta tips och metoder på hur eleverna kan utveckla och visa sina kunskaper kan växa sig större. Finns det verktyg som kan gynna elevernas lärande som till exempel loggböcker eller stödstrukturer för att utveckla de språkliga uttrycken i alla ämnen? När vi ändå är inne på bedömning finns det skäl att lyfta på både summativ och formativ bedömning och hur de används? Vilka processer synliggör elevernas kunnande i undervisningen som gör att det går att reglera undervisningen i undervisningssituationen? Detta med att ständigt pröva, följa upp, utvärdera och utveckla finns även i Läroplanen och det är rektor som ska ge förutsättningar för detta.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

(Ur Varje skolas utveckling, Lgr11 kap 1)

Olika bedömningar och dokumentation

När vi analyserar betygen och kunskapskraven är det relevant att vi även pratar om de nationella proven. Kan provresultaten användas och visar de i så fall tillförlitlig information? Detta kanske är extra kritiskt i och med att de flesta proven funnits på nätet innan provdagen. En annan viktigt aspekt att lyfta i samband med bedömningen är hur vi dokumenterar dessa? Fungerar lärplattformarna för syftet eller behövs ytterligare funktioner för att underlätta dokumentationen? Kan underlaget analyseras och ges det utrymme att skriva in anteckningar för hur bedömningar har gjorts, som till exempel om eleven gjort en hemuppgift eller samarbetat med någon? Det kan vara bra att anteckna detta då det ger en notifikation om att kunskapskravet behöver visas fler gånger för att visa på en tillförlitlig bedömning.

Elevinflytande och motivation

Det finns andra parametrar att ta hänsyn till när vi utvärderar resultaten förutom de materiella och ekonomiska förutsättningarna och personalens behov. Det gäller dels organisationen av grupperna, elevernas motivation och engagemang samt deras delaktighet och inflytande. I FN:s konvention om barns rättigheter samt skollagen och läroplanen kan vi läsa vad som ligger till grund för elevernas delaktighet och inflytande och hur vi kan planera för detta. Det är en viktig fråga att ta med sig till utvärderingen. Hur väl efterlevs citatet från Läroplanen nedan och hur kan det förbättras?

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

(Ur Elevens ansvar och inflytande, Lgr11 kap 2)

Det är i takt med elevernas mognadsgrad som möjligheten att påverka ska ökas. Genom undervisningen kan elevernas inflytande ges genom att planeringen utgår ifrån elevernas intressen, behov och förutsättningar och de får utvärdera sin arbetsprocess kopplat till hur motiverande och tydligt arbetsområdet har behandlats. Om eleverna själva kan sätta ord på sin arbetsinsats ökar inte bara inflytandet utan även förståelsen och intresset för ämnet. Om eleverna saknar motivationen kan det bli ett svårt uppdrag för läraren att svara mot skolans uppdrag och det kan finns möjligheter om vi bara får fatt i elevernas egna intresse och motivation.

Det är inte bara genom undervisningen som eleverna kan få möjlighet att påverka utan även genom utvecklingssamtalen. Fungerar utvecklingssamtalen så att elevernas ges möjlighet för det? Kan det finnas vinster i att de organiseras på ett annat sätt för att elevernas synpunkter kan tas tillvara på bättre sätt?

När vi tänker på inflytande tänker vi kanske främst på ett fungerande elevråd, men för lärare behöver detta ske direkt genom undervisningen. Elevråden kan dock användas för att lyfta fram synpunkter som inte är så specifikt kopplade mot undervisningen och den enskilda läraren vilket kan göra det svårare att få fram sina tankar om vad som kan förbättras. Eleverna har ofta kloka tankar kring vad som kan motivera dem och vilka arbetssätt som fungerar bra då de sitter på erfarenheter från ett brett utbud av olika metoder från olika klassrum. Det kan dock vara svårt att framföra dessa öga mot öga och då kan en enkät eller exitticket lyfta fram synpunkter utifrån givna frågor för att få fram underlag för lärarnas kvalitetsarbete i arbetslag och ämnesgrupper. Även föräldrars synpunkter ges ofta i samband med utvecklingssamtalen eller andra möten och kontakter. Hur kan dessa synpunkter tas tillvara på för att förbättra undervisningen?

Summa summarum

Med texten ovan kan vi utläsa att utvärdering av undervisningen är väldigt komplext och går i flera led och på olika djup. Detta gör det också svårt att greppa om vi inte analyserar ordentligt och på djupet och att vi måste få både tid för det men även tydligt avgränsade områden att analysera så vi inte analyserar det som inte tangerar huvuduppdraget och lägger fokus på att utveckla fel saker. Eller att vi inte utvecklas alls om vi inte heller lägger tid på att analysera och utveckla utan istället lägger tiden på fel saker som hamnar utanför lärarens huvuduppdrag och som inte leder till en bättre undervisning.

Här kommer en kort summering i punktform av de punkter jag resonerat om i texten ovan. Det finns så klart en massa följdfrågor man kan ställa för att få fram belägg för det som analyseras. Kanske kan ni tillsammans i kollegiet utarbeta frågor som leder er fram till en bättre skola? I ämneslagen kan man fokusera på att utvärdera metoder och förbättra ämnesmetodiken. Kanske till och med arbeta fram frågor som fångar det som eleverna ska fokusera på i sin utvärdering för att lyfta kunskapskfokuset och kunskapsresulaten.

Vad kan vi lära av vår undervisning?

Utvärdering

Kunskapskrav
  • Har alla kunskapskrav behandlats?
  • Finns det områden som är särskilt komplexa och varför?
  • Hur väl stämmer dessa mot de nationella proven?
  • Har de prövats flera gånger?
Sambedömning och kollegialt lärande
  • Ges tid för sambedömning? Hur kan det anordnas för att bättre passa behoven?
  • Hur kan kollegialt lärande anordnas så det ges möjlighet för sambedömning och ämnesfördjupning?
  • Finns diskussioner om den summativa och formativa bedömningen?
  • Finns behov av kompetensutveckling och i så fall vad?
Dokumentation
  • Fungerar lärplattformen på tillfredsställande sätt?
  • Används dokumentationen på bästa sätt för lärare/elever/vårdnadshavare?
Elevinflytande
  • I vilka sammanhang ges eleverna möjlighet att påverka undervisningens innehåll och val av metoder?
  • Kan det ges andra former för detta?
  • Hur fungerar utvecklingssamtalen?
  • Utvärderas undervisningen kontinuerligt och hur väl den svarar mot målen?

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)