Ungas tankar om sin framtid

Detta är en planering utifrån elevernas tankar och reflektioner om sin framtid kopplat till valet. Reflektionen utgår från frågor som eleverna själva tar fram. Planeringen utmynnar i att skriftligt resonera kring en innehållsfråga. Syftet är att eleverna får möjligheter att samarbeta, påverka och lyfta egna synpunkter och tankar kring de funderingar de har. Målet är att bredda elevernas tankesätt och ge utrymme för perspektiv.

Vilka tankar har unga personer om sin framtid? Det är en högst relevant fråga inför stundande val. Skolan ska genom undervisningen förbereda eleverna på att ta ansvar och vara delaktiga i samhällslivet. Läroplanen betonar även att elever har kunskaper om både rättigheter men även skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Vad passar då bättre än att få granska och reflektera kring vad de olika partierna står i olika frågor som är relevanta för just deras framtid för att förstå att de val de gör påverkar deras framtid. Att få rösta är en rättighet samtidigt som det också ett samhällsansvar att göra sin röst hörd.

Skolan ska vara en plats som är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att tankar och reflektioner förs fram. Genom att eleverna deltar i att skapa de frågor som de vill ha svar på får de vara med och påverka innehållet i undervisningen på ett demokratiskt sätt. Elever som dessutom får reflektera tillsammans synliggör fler perspektiv och öppnar upp för förståelse under kontrollerade former så allas åsikter respekteras och blir hörda. Undervisningen kring ett område som valet kan upplevas som svårt och ganska långt ifrån ungdomarnas värld, men samtidigt vet vi som vuxna att det är det vi behöver lära eleverna i att vara delaktiga samhällsmedborgare som både har rättigheter samt skyldigheter. När eleverna får lyfta fram sina tankar och funderingar möjliggör det för att göra ämnet intressant och relevant.

Skapa egna frågor

På min skola tänkte vi samarbeta kring valet i svenska och samhällskunskap där elevernas slutuppgift blir att skriva en resonerande text kring en frågeställning de själva väljer. Arbetet tänker vi behöver startas med just diskussioner om de funderingar de har kring olika ämnen – det kan vara kommande utbildning, de arbeten de en dag ska skaffa sig utifrån sina val av utbildning, samt hur de lever och verkar i samhället med hållbarhetsfrågor och miljö som utgångspunkt. Detta är frågor som elever ofta lyfter och även i mina diskussioner med mina egna barn är detta frågor som de gärna vill ha svar på. Hållbarhetsfrågor kan med fördel också integreras med No-ämnena beroende på hur stort man vill göra arbetsområdet.  

Förstå hur resonemanget byggs upp

När eleverna har lyft olika ämnen och tänkbara frågor behöver de få veta hur en resonerande text byggs upp. Det gör vi tillsammans i klassrummet under svensklärarens genomgång av en mönstertext. Den text jag valt ut för ändamålet är en text i Svenska Direkt som handlar om miljön, men då jag har boken på jobbet kan jag inte ange vilken text jag avser just nu. Det går ju att välja vilken mönstertext som helst som är relevant för innehållet och resonerar kring ett problem som rör något av de ämnen eleverna ska skriva om. Viktigt är att visa på frågeställningen och hur denna förs fram med olika påståenden och källor utifrån referat- och sammanhangsmarkörer. Jag har valt att ge eleverna en lathund som heter Hjälp för att skriva enligt genren som är tänkt som en sammanställning utifrån att vi granskat mönstertexten. Sist i inlägget finns allt delat om ni vill använda er av min planering. Det är också bra om man i undervisningen visar konsten Att utveckla ett resonemang i svenska från Orka Plugga för att ge alla förutsättningar för att lyckas med slutuppgiften.

Söka och sovra

Partiprogrammen utgör det stoff som eleverna behöver bygga sin text kring. Eleverna får enskilt eller i par, beroende på förkunskaper, söka och sovra i olika partiprogram där de får välja mellan riksdagspartierna. Svaren för de in i en tabell som kommer att användas för både för de muntliga diskussioner samt för slutuppgiften. Samtalen är för att ge stöd åt varandra i skrivprocessen men även för att få syn på andra aspekter och i diskussionen få möjlighet att bredda sina tankar. I ämnet samhällskunskap kan vi läsa att:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

För att ge tankestruktur för de olika uppfattningarna partierna har kan ett venn-diagram, som sorterar de olika partiernas ståndpunkter, tydliggöra detta och därigenom öppna upp för diskussionen. I detta moment kan man med fördel slå ihop grupperna för att de ska kunna jämföra sina resultat med varandra samt öppna upp för gemensamma utbyten och reflektioner. Här måste man som lärare vara med i processen för att kunna göra en bedömning av hur väl de lyckats söka, välja ut och sammanställa informationen. Jag brukar styra mina grupper så jag kan följa med i processen genom att planera in för att vara med i diskussionerna. Man kan också låta eleverna spela in sina diskussioner.

Lärarledd undervisning

Det är genom språket som eleverna kan tänka, kommunicera och lära och detta ska ske genom undervisningen som fokuserar kring ett innehåll. I Svenskundervisningen ska eleverna ges möjligheter och stöd för hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. Detta ska ske genom samarbete men även enskilt arbete. Det finns stora vinster i att eleverna i det arbetet som leder fram till slutuppgiften, som prövas enskilt, får göra detta arbete i par eller grupp. Dels för att de tankar som eleverna har tillsammans ger större djup i texten och utvecklar resonemanget. Genom lärarledd undervisning som fokuserar på att visa på hur en text skrivs och vad en text består av i form av innehåll, samt de ämnesbegrepp som bör användas för att skriva enligt genren ges eleven goda möjligheter att skriva en text som fokuserar på alla delar av bedömningeninnehåll, struktur och skrivkonventioner. Bedömningen i samhällskunskapen fokuserar på hur väl eleven kan resonera och visa på samband och faller in under aspekten innehåll i matrisen som är länkad ovan. Matrisen är från ett gammalt nationellt prov i svenska som resonerar kring kille/tjej och kan fungera som stöd för sambedömningen som svenskläraren samt samhällskunskapsläraren gör av slutuppgiften.

Bedömning av slutuppgiften

I år tänker vi oss att vi förberett allt förarbete inför slutuppgiften genom diskussioner, tankestöd och kortskrivande innan skrivtillfället som kommer att ske vid ett bedömningstillfälle. Vi vill i år testa detta för att elever ofta skjuter upp sitt skrivande och tillslut tar hem och vill göra klart det hemma. Det finns flera problem som vi märkt av på senare år och det är att eleverna missar lärarledd undervisning och kamratstöd i skrivprocessen. Vi lärare vet att genom undervisningen kan vi få syn på viktig information som för fram eleverna mot slutuppgiften och hinna justera den. Elever som av någon anledning inte har fått syn på det och skjuter upp skrivandet missar just värdefull kunskap i inlärningsprocessen. Dessutom riskerar bedömningen att inte bli valid och rättssäker då vi inte kan säkerställa vem som faktiskt skrivit uppgiften om eleven ges möjlighet att inhämta skrivprocessen hemma och det är också svårt att justera och ge stöd.

Nu kan vi ge respons samtidigt till alla elever och den blir också mer rättssäker då alla får samma bedömning då den sker vid samma tillfälle. Vi kan lägga fokus på att återkoppla i helklass om det finns något som många har missat och det går också att visa på bra exempel. Då det är en skrivprocess får eleverna sedan bearbeta sina texter och lämna in dem igen. För att säkerställa bedömningen bör samma texttyp (sakprosan) skrivas fler gånger så man ser att eleven tagit till sig och befäst sina kunskaper. Utifrån de kommentarer som jag ger till eleverna ber jag mina elever att ta en titt på dessa nästa gång vi skriver och uppmuntrar dem till att fråga om sådant de inte förstod. Detta blir då kring ett nytt innehåll och inte kring valet.

Avslutningen på vårt arbetsområde Ungas tankar om sin framtid kommer att avslutas med skolval och några avslutande reflektioner kring vad arbetsområdet ledde till och vilka nya tankar de har fått om både att skriva samt om politik och hur det kan kopplas till deras egen framtid som samhällsmedborgare för att svara mot svenskans centrala innehåll:

I mötet med olika typer av texter […] ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

När vi som lärare planerar för skrivandet och läsandet bör det utgå kring ett innehåll. Vi vill ju att eleverna får med sig kunskaper för att utveckla sina tankar och förståelse av sig själva och andra. Jag tror nämligen att undervisning som utgår från intresse, och ett innehåll som gärna får väga över på andra ämnen tydliggör och motiverar till större förståelse.

Materialet

Här finns hela arbetsgången och det stöd som undervisningen fokuserar på samt slutuppgiften. Vi har valt att ge instruktionerna successivt i undervisningen där fokus är att eleverna hela tiden vet arbetsmomenten.

Här finns Venn-diagrammet som pdf som gör det lättare att skriva ut bilden som finns i planeringen ovan. VENN Ungas tankar om sin framtid

För er som vill ta del av mer material som memory och planeringar delade i i olika FB-grupper finns här en länksamling.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)