Sitting drama, estetiska uttryck och multimodalt berättande

Jag har under läsåret utmanat mina elever med olika sätt att arbeta med sin läsförståelse för att variera min undervisning och anpassa den så att eleverna engageras och utvecklas genom lite olika ingångar. Vill ni ta del av några av de arbetssätten hittar ni dels ett som handlar om boksamtal här, men även hur de kan skriva och reflektera utifrån citat. I detta inlägg tänkte jag ge er ett upplägg för hur man kan arbeta med dramatisering av den litteratur man läst i en metod som heter sitting drama men först lite kort om varför valet föll på dramatisering och vad som egentligen står i läroplanen.

I syftestexten till ämnet svenska kan man läsa att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att formulera sina tankar och åsikter i olika slags media och texter och i mötet med olika texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden.

Jag fastnar på begrepp som estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande när jag läser syftestexten. Då det är framlyft i syftestexten på två ställen skulle jag först vilja stanna upp och tänka till kring vad de innebär. I förra läroplanen gick begreppen under det vidgade begreppet där fokus på språket var att kommunicera i tal verbalt eller icke verbalt medan det skrivna begreppet av kommunikation inkluderade den skrivna text som framförs på ett annat sätt än genom det skrivna ordet som TV, dator och video. I dag pratar man om att skapa sammanhang av omvärlden för att utveckla människor med självkänsla och förmåga att lyssna på varandra. Kritikerna av begreppen menar att många lägger för mycket fokus på sinnenas roll vid inlärningen. De menar att istället ska det estiska knyta ihop de egna upplevelserna med andras för att förståelse och kunskap ska utvecklas. Det har visat sig svårt att hitta en bra definition av begreppen men den närmsta jag kommit är den som jag läst av Olle Tivenius.

Estetiskt lärande ett lärande där man översätter sina intryck av världen till estetiska uttryck för att man ska kunna reflektera över, och kommunicera om, sig själv och världen i syfte till djupare kunskaper.

I mötet med litteratur kan eleverna vidga sin omvärldsuppfattning och för att reflektera över den nya kunskapen i en estetiskt uttrycksform fastande mitt val på sitting drama. Det är dock viktigt också att de arbetssätt eller metoder du använder i din undervisning inte blir mekanisk utan att du varierar dem och även reviderar dem utifrån grupp så de passar just för undervisningens syfte. Syftet är  lärandet och för att förstärka den kan man använda olika estetiska metoder vilket också ger en varierad och kreativ undervisning där alla har chans att lära. För mig inbegriper även det estetiska en visuell och tematisk undervisning ett multimodalt lärande; ett lärande där man kombinerar flera olika uttrycksformer.

 

Så här lade vi upp sitting dramat

När planerade för syftet med undervisningen som jag nämnde i början av texten föll valet på sitting drama. I förberedelserna av dramatiseringen kom vi att använda oss av de tidigare loggböckerna vi använt oss av vid bokcirkeln jag länkade till i inledningen av texten. Förberedelserna går ut på att förbereda olika frågor till karaktärerna de mött i boken vi läst gemensamt. Man kan göra detta utan den loggbok men det är bra om man från början har strukturerat upp vilka karaktärerna är och att eleverna under läsandet kan skriva ner frågor till karaktärerna annars får de sitta och leta tillbaka i sin bok under en lektion och det går åt onödig tid än om man på förhand planerar för att läsningen ska avslutas med en dramatisering. Målet med undervisningen och hur de ska få visa sina nya kunskaper och få nya blir klart för eleverna från början.

Lektionen efter förberedandet av frågor till karaktärerna delar man ut de olika karaktärerna i boken mellan eleverna. De som inte spelar en karaktär är de som ställer frågorna till de som spelar karaktären. De som är panelen som ställer frågorna ställer frågor till de som spelar karaktärerna. Några brukar låta sina elever sitta i cirkel, jag brukar låta mina sitta i halvcirkel så att panelen sitter framför dem, men allt beror ju så klart på hur stor klass man har. Har man väldigt stora grupper kan man dela in det i två grupper som spelar samtidigt och så låter man den grupp som behöver ha mer stöd ha stöd av läraren och den andra halvan kan få prova själv men man kommer inte kunna följa upp den om man skulle vilja.

 

Frågor utmanar texten och innehållet i det lästa

Så vad gav sitting dramat? Att låta eleverna ställa frågor utmanar deras tankar om sådant de har haft under läsandet och de kommer att få svar utifrån en elevs tolkning. I grupper som fungerar bra kommer även de andra karaktärerna att svara utifrån sin karaktärs roll hur hen såg på det som frågan gällde. Det bästa med sitting drama är att det finns inga rätt eller fel utan alla kan vara med utifrån sin förståelse. De elever som har goda möjligheter till inferenser kommer att få kunna visa det i sina svar och kommer således också fungera som modeller för hur man kan tolka det lästa. De som inte har utvecklat djupa inferenser kommer ändå kunna ställa frågor som ofta rör sig på ytan. Så har du inte provat rekommenderar jag verkligen upplägget.

Jag är också nyfiken på hur ni arbetat med andra metoder för estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande än just sitting drama.

Kommentarer (3)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)