Reflekterande textanalys med koppling till författare och samhälle

Vad är det egentligen som vi bör fokusera på i undervisningen när det gäller kunskapskravet att eleven ska kunna koppla ett verk till författaren och dess samtid och då resonera om budskap både på raden, mellan raden och bortom raden? Jag tänker i detta inlägg att försöka sortera ut vad undervisningen bör fokusera på för att skapa validitet i bedömningen men även dela lite tankar och stöd för att skapa en undervisning som möter hela kunskapskravets bredd.

Vad är det egentligen som vi bör fokusera på i undervisningen när det gäller kunskapskravet att eleven ska kunna koppla ett verk till författaren och dess samtid och då resonera om budskap både på raden, mellan raden och bortom raden? Jag tänker i detta inlägg att försöka sortera ut vad undervisningen bör fokusera på för att skapa validitet i bedömningen men även dela lite tankar och stöd för att skapa en undervisning som möter hela kunskapskravets bredd.

För att veta vad undervisningen bör fokusera på i kunskapskravet nedan behöver man titta på det centrala innehållet för att få ett hum om vad läsandet och skrivandet ska utgå ifrån för att kunna urskilja texters budskap, tema, motiv, syften, avsändare och sammanhang.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

(Ur kursplanen i svenska i åk 9 kunskapskraven för betyget A)

I ”Kommentarmaterialet för kursplanen i svenska” (Skolverket 2017:12) står det att eleverna i årskurs 7-9 inte bara ska ”urskilja texters budskap på ett mer allmänt plan, utan också kunna urskilja texters tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.” Läsningen ska på högstadiet inte fokusera på svar som står på raden utan att den ska utmana eleverna till att utveckla läsning på ett djupare plan. Att urskilja texters budskap innebär att eleven kan se syftet med texten och det kan vara dolt och inte stå på raden precis som textens tema och motiv som kan finnas dold i budskapet.

Skapa frågor som utmanar

För att träna eleverna i att tänka mellan och bortom raderna gäller det att planerar för frågor som utmanar eleverna att tänka till kring dessa begrepp och inte bara stannar på raden. Jag har tidigare gjort stöd för hur dessa frågor kan synliggöras. Det går att både skapa egna frågor till eleverna som de får fundera över i en läslogg med återkoppling av läraren i läsprocessen, men de kan även skapa egna frågor för att synliggöra sina strategier och hur väl medvetna de är om att läsa mellan och bortom raderna. Underlaget från båda metoderna kan utgöra underlag för diskussioner för eleverna så de kan bredda sin egen syn på läsandet tillsammans med sina klasskamrater.

Reflektion kring budskap, tema och motiv

Reflektera över avsändare och sammanhang

Vidare står det i kunskapskraven att eleverna ska kunna urskilja avsändare och sammanhang för texten. Många elever läser idag böcker som om de vore sanna. Om man vet något om vad som påverkat en författare och i vilket sammanhang ett verk har skrivits, har man bättre förutsättningar att inta ett granskande och värderande förhållningssätt. Ofta kan elever inte skilja på fiktion och faktion och det är här vi måste medvetandegöra eleverna i att tänka till kring författaren i vilken kontext texten är skapad. I kommentarmaterialet står det att:

Motivet för detta är att vidga elevernas kunskaper om hur litterära verk påverkas av var i världen de produceras. Sådana kunskaper kan öka elevernas förståelse för människors liv och villkor. (Skolverket, sid 17)

Vi ser att detta tangerar syftestexten i ämnet svenska där eleverna ska utveckla sin identitet genom att uttrycka sin tankar och känslor i syfte att förstå hur andra tänker och känner. Detta är viktigt dels för att förstå sig själv men även öka toleransen mellan bland annat olika kulturer, livsåskådningar och generationer. Hittills har vi fått vetskap om vad vi ska utgå ifrån när vi planerar och vilket syfte kunskapskraven har. Nästa fråga att ställa sig är vilka texter vi ska välja.

Reflektion kring avsändare och sammanhang

Vilka texter ska läsas?

Progressionen i texterna ska utgå ifrån skönlitteratur för både ungdomar och vuxna både från Sverige, Norden och övriga världen. Det centrala innehållet säger oss också att texterna kan vara lyrik, dramatik, sagor (här ett upplägg kring sagor med frågor som utmanar) och myter och här har läraren tillsammans med eleverna stor didaktisk frihet att välja det som eleverna har behov av att utveckla. I kommentarmaterialet får vi stöd för hur vi ska tänka kring begreppen historiska och kulturella sammanhang i kunskapskraven.

I de senare årskurserna finns ett litteraturhistoriskt anslag av mer allmänbildande karaktär. Det är formulerat som historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Genom att läsa en roman, diskutera sin upplevelse av det lästa och dessutom få kunskaper om författarens tid och den kultur som hon eller han levt och verkat i, kan elevernas förståelse för litteraturen fördjupas. Historiska och kulturella sammanhang kan också innebära studier av litterära epoker. Här öppnas möjligheter för svenskämnet att samverka med andra skolämnen.(Skolverket, sid 17)

Just att samverka och samplanera tror jag är väldigt viktigt för att öka förståelsen av den historiska kontexten i So-ämnena. Det är inte själva läsupplevelsen som står är i fokus utan att eleverna ska få reflektera över olika människors villkor samt identitets- och livsvillkor där litteraturen används som kunskapskälla. Allt för ofta lämnar vi eleerna att läsa och tolka på egenhand utan att få diskutera texterna och ta till sig dem på ett djupare plan. När eleverna får gå i dialog med texten ökar toleransen för världen men även för det egna jag:et. Det finns dock en risk att samtalen kan leda bort från texten och det måste man vara medveten om som lärare när vi planerar för bokläsningen. Därför måste vi skapa frågor och diskussionsunderlag som tar avstamp i texten. Nedan finns ett förslag på några sådana områden:

  • språkliga drag
  • uppbyggnad och berättarperspektiv
  • parallellhandling
  • tillbakablickar
  • miljö- och personbeskrivningar
  • inre och yttre dialoger
  • hur genrer stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra
  • de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i
  • texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

 

Tolka flera genrer kritiskt

Att läsa kritiskt kräver att man kan förstå syftet bakom fler genrer än bara den skönlitterära. Filmen är en genre som ingår i den skönlitterära genren och att läsa faktatexter och granska dessa kritiskt mycket väl även tangerar budskap och avsändarens syfte. Att tolka film har jag också tidigare delat ett upplägg kring som bygger på serien Skam som jag rekommenderar om ni vill få syn på regissören bakom serien. Serien ger även kunskap om olika kulturer, livsåskådningar och språk för att öka förståelsen för omvärlden och de livsåskådningar som möts.

Så här skriver Skolverket i kommentarmaterialet om att ge eleverna kunskaper om den fördjupade läsförmågan.

För att ytterligare fördjupa läsförmågan ska eleverna i de högre årskurserna även få kunskaper om hur man kan analysera texter från olika medier för att förstå vilka budskap en text kan ha. Det är till exempel inte alltid så lätt att se vem som är avsändare av en webbaserad text, något som kan påverka textens budskap och hur man förstår det. (Skolverket, sid 12).

Analys som underlag för bedömning

Motivet för detta är att vidga elevernas kunskaper om hur litterära verk påverkas av var i världen de produceras. Sådana kunskaper kan öka elevernas förståelse för människors liv och villkor. Här får vi stöd för att eleverna ska göra en analys. Analysen kan visserligen göras muntligt men läsandet och skrivandet hänger tätt ihop och kan mycket väl föregås av diskussionsunderlag för att eleverna ska få med sig underlag för en analys. Slutuppgiften måste då formuleras utifrån att eleverna får lära sig att bygga upp en resonerande text där de kan lyfta fram och vrida på perspektiven.

En utredande text är en förklarande text som inte bara förklarar hur det ligger till, utan också reder ut samband. Den utredande texten lägger sig också vinn om att besvara frågor som en läsare kan tänkas ställa sig och sätter in förklaringen i ett större sammanhang. (Skolverket, sid 18).

Stöd för besvara frågorna

För att ge bredd åt resonemangen behöver eleverna bygga upp argument med stöd. Det kan göras både från texten som analyseras, men även från källor som stödjer elevernas tes eller tanke. Idag finns det många artiklar och dokumentärer som eleverna kan ha nytta av att använda som referenser för argument. Det kan tänkas att elever kan behöva ha hjälp med att välja ut källor till en början innan de kan söka och sovra på egenhand. Det i sig är ett eget kapitel om undervisning (läs gärna mer här om konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk) där eleverna måste få undervisning om hur de gör när de söker. Om man istället ger eleverna källmaterial kan analysen bygga på kunskapskravet som prövar en sammanställning med information för att beskriva och förklara med rätt struktur, citat och källhänvisning. Ett förslag på slutuppgift för en litterär analys kan vara så här:

Reflekterande analys av Titel av Författare

Du ska i en reflekterande analys ställa en rad frågor om den text du läst och koppla dem till syftet med texten. Analysen inleder du med att berätta vilken text du analyserar. Titeln ska skrivas kursivt och du anger årtal för publicering och författare till verket. Sammanfatta kort handlingen och ställ en fråga till texten som är representativt för syftet och temat för texten. Din text ska stödja dina tankar och reflektioner genom att underbygga dessa med citat från boken men även från intervjun med författaren som du tycker är intressant och relevanta. Förändras din syn på budskapet och författarens roll när du vet mer om bakgrunden och den samtid som texten är skapad i? På vilket sätt i så fall?

Skriv din personliga reflektion med dina egna tankar och utveckla ditt resonemang med att lyfta fram textens budskap, tema, motiv, avsändare och sammanhang. På vilket sätt beskrivs karaktärerna och hur berättas handlingen och vad får det för effekt för textens budskap? Vad kan textens språk och symbolik säga om textens budskap? Formulera dina tankar med tydlig struktur. Använd ett ämnesrelaterat språk med begrepp som innehåll, handling, karaktär, miljöbeskrivning, budskap och tema, samt bildspråk och stil. Ange dina källor med författare, titel, plats och datum/årtal.

Ord: 800 ord

Rubrik: valfri

Vad ska stå i fokus av bedömningen?

I ”Kommentarmaterialet till kunskapskraven” finns det stöd för vilka aspekter som bedömningen bör lyfta. Det finns en Mumintext som fungerar som stöd för en analys så där kan man som lärare få förslag på progressionen. Det är också viktigt att man utformar bedömningsuppgifter som svarar mot kunskapskraven. Eleverna behöver dels visa sin tolkning och att den är relevant och rör sig i texten, integrerar olika händelser med varandra och drar relevanta slutsatser. Eleverna behöver även använda en struktur där argumenten är logiskt uppbyggda och balanserar mellan översiktliga och detaljerade beskrivningar. Argumenten ska även förtydligas och motiveras utifrån texten och de erfarenheter eleven tillskansat sig genom undervisningen och från egna erfarenheter.

Här finns en mall för att planera för frågor som utmanar tanken och hur man genom läslogg kan de stöd för att tillsammans bredda erfarenheterna och hur slutuppgiften för analysen kan formuleras. Till den finns även ett upplägg för läslogg och bokcirkel som jag brukar använda. Canvorna med begreppen för läsförståelse som finns som bilder i inlägget finns i en pdf här:

Begrepp läsförförståelse

Planering för fördjupad analys av av texter

Planering av läsloggoch diskussion av När hundarna kommer

Källförteckning:

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Fritzes: Stockholm.

Skolverket. (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska. Fritzes: Stockholm.

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)