Politik, dikt och grannspråk går det att förena till undervisning?

Minns ni den unga danska poeten Yahya Hassan som gjorde debut 2014 med sin dikt Barndom? I den skrek han mer eller mindre ut sin frustration över sin uppväxt. Många av Hassans dikter behandlar teman som ghettot och integrationspolitiken i Danmark. Detta är något som just nu kanske är på tapeten igen i och med att det varit valår i Sverige. I samband med Ungas tankar om sin framtid, som jag nyss avslutat ett arbetsområde kring, tänkte jag nu fortsätta med dikter och grannspråket danska.

I Svenska i årskurs 9 ingår det att jämföra likheter och olikheter mellan grannspråken och det återfinns även på gymnasiet. I kommentarmaterialet till det centrala innehållet för Svenska 2 kan vi läsa att eleverna ska läsa dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Vidare står det att undervisningen ska fokusera på relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, det vill säga hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Jag kan se att man på grundskolan kan använda sig av den fördjupade läsningen där man kopplar samhället, författaren och verket och kritiskt läser och reflekterar över budskap. Om du vill veta mer hur jag tänker kring det kan du med fördel läsa detta blogginlägg.

För att få fram reflektionen behöver undervisningen utgå från artiklar som berör hur debatten gick i något av grannländerna då och vad det ledde till. Om vi läser på om debatten som florerade kring Hassans debut kan vi få fram att diskussioner kring begreppen rasism och omvändrasism var en het debatt. Vilka likheter kan vi idag se i Sverige? För att ta del av Hassans tankar och budskap behöver vi analysera berättarteknik och stilistiska verkningsmedel. Begrepp att använda i litteraturstudiet är till exempel metaforik, symbolik, rytm och meter.

För att sätta Danmark i perspektiv till Sverige kan låttexter av Cherrie, som skriver om livet i förorten i Sverige, utgöra en bas för reflektion av budskap och stil samt varför hon skriver som hon gör. Serien ”Cherrie – ut ur mörkret” (SVT play) kan fungera som samtalsämne och få fram topiker som jämför, problematiserar och definierar. Cherrie återfinns även i ett sommarprat om man vill koppla på författaren bakom orden tydligare.

Bedömningsuppgiften för både gymnasiet och grundskolan skulle kunna utformas i en skriftlig utredande text enligt nedan där de fetmarkerade orden är de som avses bedömas. Skillnaden är att på grundskolan kommer djupet på tolkningen inte gå lika djupt för alla elever även om jag tror att många elever kommer att få ett stort djup med en explicit lärarledd undervisning. En större tonvikt behöver även läggas på likheterna och skillnaderna i språkbruket. Varför skriver de som de gör och vilka ord och begrepp använder de för detta? För att ge stöd i samtalen i de förberedande lektionerna som leder fram till slutuppgiften kan venn-diagram användas och dessa får tas med till slutuppgiften beroende på det stöd som eleverna behöver ges.

Slutuppgiften

Jag tror att när man skapar uppgifter som utgår ifrån elevernas verklighet och sätter dem i deras vardagskontext så kan man skapa intresse för mer utmanande uppgifter. Så som svar på min fråga i rubriken så tror jag att idén kan utmana och skapa förståelse för den samtid vi lever i och hur vi påverkas och kan påverka den.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)