Lärare får F i betygsättning

”Jag får inte sätta F om det inte finns ett ÅP”.

”Jag får inte sätta F om jag inte varnat eleven”.

”Jag måste sätta F om en elev ”restar” centralt innehåll från tidigare terminer”.

Det cirkulerar många påståenden om vad som gäller kring betygsättning. Jag förvånas över att man inte vet vad som gäller. Kanske är det så illa att man inte vet var man hittar information kring betygsättningen? Eller så vet man inte utan litar på det andra säger. Eller så vill man helt enkelt inte att det ska vara så låga resultat att man pressar upp dem, vilket är ännu värre! Hur som helst måste vi veta bättre och det kommer jag lyfta fram i detta inlägg med utgångspunkt i påståendena ovan. Syftet är att vi ska äga förmågan att bedöma likvärdigt och rättssäkert.

Myndighetsutövningen kräver att vi är professionella

Jag vänder mig till Skolverket för att ta reda på vad som gäller om man inte får informationen via rektor. Rektor är den som ansvarar för att betyg sätts på rätt grunder enligt Skollagen, och rektor ska tjänstefördela så legitimerade lärare undervisar och sätter betyg. Som lärare har du ansvar att betyget sätts enligt de föreskrifter som nämns i skollag och läroplan.  Att sätta betyg är en myndighetsutövning.

Risken med att inte följa anvisningarna är att man kan bli varnad av Lärarnas ansvarsnämnd eller fråntagen sin legitimation. Att utsättas för påtryckningar att sätta högre betyg kallas otillbörlig påverkan. En annan risk är att vi urholkar professionen och betygsättningen blir olikvärdig, vi uppnår inte samstämmighet och att lägstanivån för E blir högre än vad som menas.

Vi måste därför skaffa oss kunskapen om betygsättning för att återta vår trovärdighet som myndighetsutövare. Det är kanske inte för inte rätten att överklaga betyg lyfts i debatten då det vimlar av okunskap?

Stöd för att öka trovärdigheten och samstämmigheten

En viktig fråga att ställa sig kring citaten ovan är att de utgår från föreställningar av vad som gäller. Har man inte satt sig in i nya läroplanen och kunskapskraven så är det svårt att förstå att det är just de som ligger till grund för betygsättningen. Då undervisningen utgår från ämnesförmågor gäller det i planeringen ta hänsyn till vilka kunskapskrav som avses att bedöma för att skapa trovärdighet.

Skolverket har gett ut diverse bedömningsstöd. De ligger numera på Bedömningsportalen, och är man osäker kring bedömningen rekommenderar jag att man diskuterar bedömningen med ämneskollegorna för att tolka resultaten och enas kring samstämmighet. Inlogget till portalen inhämtas av närmsta chef.

Vad gäller om en elev inte uppnår kraven eller underlag saknas?

Om eleven inte deltagit i undervisningen ska betyget – sättas.

Om eleven inte uppnår kunskapskraven ska F sättas.

Det gäller även om eleven inte gjort alla prov/bedömningstillfällen. Man får sätta F även om man inte varnat en elev då det är rektor som beslutar om man ska skriva sk betygsvarningar, som då ofta meddelas till utvecklingssamtalet. Om man inte använder sig av betygsvarningar förutsätts att man ger eleven och vårdnadshavare fortlöpande information kring vilka kunskapskrav de behöver utveckla och hur de ska göra det. Här kan du läsa mer om det. Det är en del av den formativa bedömningen att arbeta med återkoppling; och gör man inte det finns det skäl att lyfta fram att det är ett utvecklingsområde.

Det handlar också om extra anpassningar och hur vi kan möta elevernas behov, snarare än att vi lägger det på eleven. Här kommer frågan om åtgärdsprogram  in. Har en elev F ska man utreda varför eleven inte når målen och eventuellt upprätta åtgärdsprogram. Detta bör ju rimligtvis redan vara gjort innan betyget sätts för att man ska kunna ge de anpassningar som eleven har rätt till och om inte det räcker till lyfta igen vad som behövs mer. Särskilt framgångsrika skolor har som bekant en väldigt bra organsition där elevhälsan arbetar tätt med lärarkollegiet.

Skapa tillförlitlig undervisning

Bedömningen ska inte utgå från det centrala innehållet utan de kunskapskrav som undervisningen tagit upp. Om en elev inte klarat ett bedömningstillfälle som behandlat ett centralt innehåll är det fortfarande kunskapskraven som gäller vid betygsättningen. Det gäller att undervisningen behandlar kunskapskraven vid fler än ett tillfälle för att den ska vara tillförlitlig. Då vi sätter terminsbetyg varje termin från årskurs 6 till hösten i årskurs 9 ska bedömningen utgå från de kunskaper eleven inhämtat till och med den aktuella terminen. Vid slutbetyget i årskurs nio ska samtliga kunskapskrav vara bedömda. Om vi eventuellt pratar rester så gäller det enbart det centrala innehåll som har ett eget kunskapskrav och inte ett helt centralt innehåll. Det gäller därför att man vid planerandet av undervisningen har koll på vilka kunskapskrav som kommer att bedömas, och om eleven inte når målen kopplade mot just det centrala innehållet ska det erbjudas fler bedömningstillfällen än ett. Jag ser ibland också i debatten att omprov endast kan ge E. Det är lika illavarslande att prata om omprov som endast ger E, som övriga påståenden, då vi bedömer elevens förmåga och inte tiden då bedömningen görs.

Förekommer ”rester”?                    

Att överhuvudtaget prata om rester får en klocka att ringa i mitt huvud. Om en elev saknar adekvata ämneskunskaper för att nå kunskapskraven för minst E är det upp till skolan att erbjuda undervisning i detta. Restuppgifter får inte släpa efter vecka efter vecka, månad efter månad eller kanske t o m terminsvis. Något är fel i organisationen om man inte kan erbjuda eleverna det stöd de behöver det är vi som lärare som ska veta hur eleven ska ta sig vidare inom ramen för egna undervisningen eller med särskilt stöd.

Hur kan vi äga förmågan att bedöma?

Jag vill påstå att förmågan att bedöma rättssäkert är lika med att vara en professionell lärare. För att återta vår profession måste vi äga förmågan att utföra vårt bedömningsjobb professionellt. De flesta pedagoger inte dåliga på bedömning, men jag tror ändå att vi inte någonsin får sluta läsa på och fortsätta söka stöd hos varandra. Att våga fråga om stöd är också mod och citaten jag skrev ovan vittnar om det, men de vittnar även om en viss osäkerhet. Osäkerhet som kan ge många vatten på kvarn om att det går utföra påtryckningar kring betygsättningen.

Om man är osäker eller bara nyfiken på bedömning så tipsar jag om att läsa på olika stöddokument som getts ut av Skolverket, men även att diskutera i kollegiet på egna skolan – gärna utifrån de lärmoduler som jag och en kollega satt ihop, samt Skolverkets webbkurs i betyg och bedömning. Det är även viktigt att sambedömning sker utanför kommunen och det kan man göra med det utvidgade kollegiet. Sambedömning av olika bedömningsunderlag är otroligt fortbildande och skapar samstämmighet kring kunskapskraven. Det kan också ge oss en hint om vad vi behöver lyfta i vår egen praktik för att undervisningen ska vara mot kunskapskraven.

 

För er som vill ta del av Per Måhls tankar kring vanliga missuppfattningar kring bedömning finns här en film där han går igenom sin syn kring problematiken. Inlägget publicerades i mars i år och ligger på Skolvärlden.

Dags att reflektera över reflektionen på engelska!

Jag har nyligen satt ihop en planering utifrån förmågan att reflektera, jämföra och diskutera olika samhällsfrågor och livsvillkor baserat på den kris som vi har i Europa. Jag delade den och fick en förfrågan om det inte är så att eleverna inte ska jämföra den svenska kulturen mot de länder där engelska är ett officiellt språk.

Jag har funderat lite över det här och har valt att skriva om det för jag tycker det är viktigt att lyfta fram hur vi ser på engelskan i dag i en föränderlig tid. Vad är syftet med att vi inte ska vara så snäva som vi kanske tolkade in i förmågan enligt de gamla kriterierna? Jag kommer utveckla det mer med stöd av läroplanerna och kommentarmaterialet till kursplanerna i engelska. Och det rör även bedömningen som givetvis även den ska ske på engelska även fast eleverna reflekterar.

Jag börjar med de formuleringar vi har stöd av enligt läroplanerna. I Lgr 11 är ett av elevernas långsiktiga förmågor att:

reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Bedömningen för betyget E är:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Så här stod det i Lpo 94:

Eleven har kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning samt kan göra några jämförelser med egna kulturella erfarenheter.

Bedömningen skall /…/ inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.

Skillnaden i detta ser vi direkt är att central ställning är borttaget och ersatt med där engelska används och då engelska är ett så spritt språk kan du räkna in i stort sett hela världen. Varför de har valt att bredda det så förstår vi först då vi läser i Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska. Där kan vi se att det står så här kring att engelskan ska ses i ett vidare perspektiv än där engelska är ett officiellt språk.

Den nya kursplanen betonar vikten av att ta vara på språket i omvärlden, till exempel i olika medier. Detta är ett ställningstagande som grundar sig både på forskning och på Skolverkets undersökningar som visar att motivationen och lärandet ökar när eleverna får tillgång till ett intresseväckande och levande språk från olika sammanhang. (sid 6).

I själva syftes texten står det att engelska är ”ämne som är viktigt för att eleverna framgångsrikt ska kunna delta i en värld med många internationella kontaktytor. Engelska språket och olika kulturyttringar från den engelskspråkiga världen finns överallt i det svenska samhället. Engelska är också det viktigaste kommunikations- och informationsspråket i många olika miljöer och används inom så skilda områden som politik, ekonomi, musik och underhållning. Ämnet engelska ger en bakgrund till, och ett vidare perspektiv på, de samhälls- och kulturyttringar som eleverna är omgivna av och skapar möjligheter för dem att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Att förmedla ett sådant internationellt perspektiv till eleverna ingår i skolans uppdrag och finns inskrivet i läroplanen.” (sid 8).

Jag läser vidare och inser att det står mycket viktigt i vårt kommentarmaterial, och som kanske är självklart för många, men jag väljer att lyfta fram det för att det dels stödjer min syn i att engelska är ett språk som ska eleverna möjligheter att se sig själva i relation till det som sker i världen. Huvudsyftet med det är att utifrån sig själv lita på sina förmågor att kunna delta i olika språkliga situationer , som kring musik eller ett framtida arbeta utanför Sveriges gränser.

Med tilltro till sin förmåga att kommunicera på engelska kan eleverna möta nya människor och platser och lämna invanda språkliga miljöer. Trygghet och språklig säkerhet gör att man kan vara den man är på fler än ett språk. Genom interkulturella erfarenheter och möten utvecklas individens sociokulturella kunskaper, det vill säga kunskaper om vad som är accepterade koder och värderingar i andra kulturer. Detta kan på sikt leda till tolerans och förståelse för olika kulturer och en interkulturell medvetenhet. Språkkunskaper kan på så vis bli viktiga för elevernas syn på värdegrundsfrågor och bidra till minskade klyftor i samhället och till ökad delaktighet. (sid 8)

Själva syftet med all undervisning är väl att skapa framtida individer som tar ansvar för vår värld? Ju mer kunskap du har kring andra kulturer desto mindre benägen är du att döma dem.  Just det var ett av mina huvudsyften med den planering jag skapade och delade i veckan. Utgångspunkten är att reflektera kring en podd som följer en Syrisk familj som flyr till EU. Podden är perfekt för att träna på förmågan att lyssna och det utgår från ett medium som ökar elevernas intresse och engagemang. Eleverna ska sedan skapa egna poddar där de reflekterar över sina liv i Sverige. Beroende på mognad och förkunskaper kan de välja att vidga sitt perspektiv och reflektera kring det vi tagit del av i podden eller bara prata kring det som rör dem själva. Målet är att eleverna ska kunna reflektera kring detta i ett vidare perspektiv och just därför har jag valt att dela elevarbetena för elevernas skull så de kan ta del av varandras arbeten så vi synliggör vad som menas. Detta blir den formativa bedömningen då vi kan lyfta fram det som behövs för att nå målet. Kommer alla kunna sätta sig själv i relation till det vi tolkat eller behöver vi lyfta fram exempel där man gjort det? Jag vet inte idag men jag har planerat för den stöttningen med hjälp av IKT-verktyg.

Givetvis sker bedömningen på engelska i det som eleverna samtalar kring och jag  vet att jag också sett diskussioner kring att detta att tolka och jämföra utifrån sina kunskaper bör ske på svenska då de tänker på svenska. Men som vi sett ovan är ju huvudsyftet att utifrån sig själv lita på sina förmågor att kunna delta i olika språkliga situationer. Om man inte ger eleverna möjlighet att träna diskussioner på engelska –  för det är något vi ska bedöma dem i för de ska kunna samtala kring företeelse och sätta det i perspektiv till sig själv – då måste vi göra det. Om eleven inte kan detta måste vi träna på det. Kanske mer än vad vi gör i undervisningen idag om den enbart utgår från  den engelskspråkiga kulturen, som vi ändå tar del av dagligdags via film och musik? Kanske vi måste plocka in andra kulturer för att kunna bredda resonemangen? Vad tror du och framför allt hur gör du idag?

Vill du ta del av den planering jag satte ihop för terminens sista veckor hittar den den här –A podcast about life as a teenager in Sweden.

I mitt förra inlägg skrev jag om att det inte är OK att svara på svenska! Läs gärna det om du är intresserad av bedömningen i engelska.

 

 

Svara på svenska är inte ok!

Sara Bruun och jag administrerar tillsammans med Mia Smith ett forum för engelsklärare på Facebook, Engelska i 6-9, där det ofta mot slutet av terminen ställs frågor kring bedömning. Nu senast ställdes en fråga om huruvida man kan göra en hörförståelse i engelska genom att svara på svenska. Tidigare har vi sett frågor kring att visa sin läsförståelse och då ge svenska svar trots att frågorna är på engelska. Ett annat kunskapskrav som ställer till det i bedömningen är om eleverna ska jämföra sina kunskaper mot det svenska samhället på svenska eller utföra kommunikationen på engelska.

Vi har båda kämpat för en likvärdig bedömning i detta i den slutna gruppen men känner att det är dags att lyfta problematiken till ett öppet forum. Är det engelska vi undervisar i eller är det svengelska? Hur kan vi skapa en likvärdig undervisning och bedömning i ämnet engelska så vi hjälper eleverna snarare än stjälper dem? För oss handlar det om att vi exkluderar eleverna från undervisningen genom att låta dem svara på svenska. Vi har flera olika elever i ett klassrum att ta hänsyn till än de som har svenska som modersmål. Vi exkluderar även elever med svenska som modersmål, då vi inte ger dem strategier. Strategier är i nuvarande läroplan framlyft för att vi måste hjälpa eleverna att omformulera sig om de inte har ordförrådet för att kunna uttrycka sig med flyt.

Om vi går till kommentarmaterialet i engelska från Skolverket kan vi läsa följande citat:

undervisning på engelska_understrykning

Vi tolkar ovanstående som att vi inte ska använda svenskan som bas då det exkluderar eleverna från undervisningen då vi har elever som idag inte har svenska som första språk.

En annan intressant aspekt att titta på är hur bedömningsanvisnigarna för de nationella proven i engelska ser ut. Dessa kan vara en hjälp då en del lärare faktiskt tillämpar det som en åtgärd att eleverna får svara på svenska även på de nationella proven. Så här står det på sidan 10 från 2014/2015 års bedömningsanvisningar från Skolverket:

”Ämnesproven är sk proficiency tests, vilket innebär att de syftar att pröva och ge bild av elevernas allmänna språkfärdighet i engelska oavsett var, när och hur denna färdighet uppnåtts. /…/ elevernas förmåga inom olika områden prövas inte isolerat utan oftast i integrerade former. I delprov A – Focus: Speaking betonas muntlig interaktion, vilket kräver att eleverna både kan tala engelska och förstå vad andra säger. Motsvarande integration av färdigheter återfinns inom de andra proven.”

Vår tolkning är således att höra och skriva bedöms ihop och inte kan anpassas till svenska. För att bedöma vad eleverna kan är svårigheterna anpassade för att eleverna ska kunna visa på endera sättet. Normalt är ofta första uppgiften lättast.

De som hävdar att man kan låta eleverna svara på svenska gör det för att man vill ge eleverna möjligheter men vi vill hävda att det tar bort vår undervisningsplikt att ge eleverna det de har rätt till nämligen att lyckas nå målen i engelska. Anpassningar är viktiga att vi diskuterar ur ett likvärdigt perspektiv och tittar vi i bedömningsanvisningarna från 2014/2015 kan vi finna följande anpassningar:

  • längre tid

  • enskilt eller i mindre grupp med specialpedagog

  • dela upp provet på fler gånger

  • skriva på dator

  • stanna upp vid uppspelning

Det nämns att upprepa uppspelningen påverkar bedömningen samt uppläsning av text (sid 14 i bedömningsanvisningarna). Om vi låter eleverna få lyssna flera gånger än de pauser som är inlagda i proven blir inte bedömningen likvärdig över landet. Ännu mindre likvärdig om vi låter eleven svara på svenska eller svengelska.

Anpassningar är viktiga att lyfta fram i problematiken men de ska föregå av en omsorgsfull analys. Dessa ska sedan återkopplas till eleven och vårdnadshavaren där man visar på att provet inte kommer att kunna bedöma det som avses.

Vi nämnde tidigare att vi måste ge eleverna det som de behöver för att nå målen. Strategier är en del av det. Strategier ska även bedömas och några strategier kan man läsa om här i Om strategier i engelska och moderna språk. Strategier är inte helt enkelt att bedöma och arbeta med, men det krävs att vi gör det då det är en del av kunskapskraven. Annika har skrivit om hur hon gör och du kan ta del av det här: Hörförståelse med strategier som hjälpmedel men även mer här om strategier.

Sammanfattningsvis anser vi att det inte är förenligt med LGR 11 att låta eleverna svara på svenska. Vi finner stöd för detta i kommentarmaterialet från Skolverket. Vi måste undervisa eleverna i hur de ska klara av att genomföra undervisningen på engelska och det är vår uppgift att träna eleverna i att använda strategier då vi kan inte plocka bort den möjligheten.

Annika Sjödahl & Sara Bruun

Att koppla hur man gör kring återkoppling

För ett tag sedan blev jag tillfrågad om jag kunde göra en Canva utifrån en bild som handlade om återkoppling. Nu är det ju inte bara att göra en ny utan man måste fråga upphovsskaparen om lov så jag skickade iväg ett mail och har nu fått lov att publicera den. Jag har därför valt att skriva om just återkoppling i just detta inlägg.

Återkoppling

Här finns en pdf för utskrift.

Men det är inte lätt att koppla hur man ska göra

Återkoppling är en konst om det ska flyta på smidigt i undervisningen. Jag arbetar ständigt med att utveckla denna konst och jag vill här lyfta fram några inlägg som kan hjälpa oss förstå hur det kan ske. Det är dels Annki Norman som skriver om sin kamp kring återkoppling. Du kan ta del av flera fylligs inlägg kring hennes tankar kring detta.

Ett annat tips är Helena Wallberg som är specialpedagog och som nyligen gett ut en bok om återkoppling. Den heter Återkoppling för utveckling – från förmedling till handledning och ges ut av Gothia. Du kan läsa mer här på bloggen som heter just specialpedagogen. Jag håller som bäst på att läsa den och tycker den är riktigt bra och uppbyggd på ett väldigt strukturerat och tydligt sätt, som dels ger mig bekräftelse i sådant jag redan gör och sådant som jag behöver fundera vidare kring.  Återkoppling är en viktig del i båda mina ämnen.

I kunskapskraven för engelska i åk 9 återfinns följande:

För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.

I ämnet svenska återfinns följande kunskapskrav:

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

För att eleverna ska kunna uppfylla kunskapskravet måste undervisningen ge eleverna det som kunskapskraven föreskriver. Hur kan de arbeta med att göra förbättringar om de inte fått veta vad de ska förbättra? Återkopplingen kan ges av elever om de vet vad de ska titta på i en text. När vi arbetar med en texttyp har vi innan eleverna skriver gått igenom vad det är som eleverna ska fokusera på. Vi har tittat på exempeltexter och plockat ut just det som denna texttyp ska behandla. Vi har även tittat på olika nivåer av kunskapskraven för att eleverna ska veta vad och hur de ska uttrycka sig. När eleverna sedan får återkoppling av mig eller en kamrat ska den fokusera på det vi behandlar i undervisningen. Detta är också första rådet.

För att eleverna ska kunna ge och få återkoppling måste relationen vara i fokus. Har vi ett tillåtande klimat där även jag som lärare vågar göra fel, lära mig av mina misstag och ta hjälp av mina elever kommer även de våga. Detta är andra rådet.

Det tredje rådet säger att den information vi får av undervisningen är ofta bättre än den som jag ger eleverna. Om jag får veta vad som är svårt eller lätt kan jag justera detta. Om jag inte tar reda på detta kommer jag inte kunna rätta till det som behövs och jag lägger tid på sådant som kanske är slöseri med tid.

Det fjärde rådet behandlar betyg och jag har testat att både ge betyg och kommentar och eleverna tenderar att inte följa den framåtsyftande återkopplingen utan är antingen nöjda med sitt betyg eller börjar förhandla om bokstaven istället. Det är mer effektivt att hålla sig till återkopplingen mot det som vi behandlat i undervisningen.

Dock säger femte rådet att detta ska komma i undervisningen för att det ska vara mer effektivt och det är sant. Återkoppling måste ske direkt på lektion eller i direkt anslutning till den. Att ha rättningshögar får bara inte ske om eleverna ska minnas och ta till sig och eventuellt göra om.

Det sjätte rådet säger att den mesta återkopplingen i klassrummet kommer från elever än från läraren och just detta tycker jag att jag måste fokusera på mer. Om jag ser till att eleverna använder sig av varandra måste de veta hur de ska hjälpa varandra. Jag måste alltså vara väldigt tydlig med vad det är vi behandlar i undervisningen, vilket syfte undervisningen har och vad bedömningen fokuserar på.

Sjunde och sista rådet säger också just det. Om man inte är tydlig blir det mer göra än lära. Och det är viktigt att vi gör rätt och fokuserar på rätt mål. Här kommer alignmentplaneringen in, för den utgår från syftet med undervisningen, hur undervisningen läggs upp och har stöd i det centrala innehållet och var bedömningen sker både summativ och formativ.

Jag hoppas att ni liksom jag ständigt funderar på hur man kan bli tydligare i sin återkoppling till eleverna och att återkopplingen är sammankopplad med syftet och bedömningen.

Källor:

Källan till den svenska översättningen är från Åsa Söderström och hennes text bygger på denna version. Jag har fått tillåtelse av ASCD att publicera den.

Sociala medier skapar möjligheter men även behov för undervisningen

Varför är det viktigt att synliggöra elevernas prestationer? Det finns flera anledningar till detta. Ett anledning är att man ser sin egen utveckling. Det kan vara en sporre att skriva för någon. Det kan också fungera som elevexempel för andra elever eller lärare då eleverna delar sin kunskap vidare till andra. Eleverna aktiverar varandra som lärresurser och kunskap stannar inte bara hos individen. Kunskaper som delas är också synliga för hemmen och man kan som förälder så en insyn i vad det är ens barn arbetar med i skolan och utvecklingen av det.

För elever kan det vara ovant att dela med sig och man kan till att börja med att skapa ett klassrumsklimat som gör det möjligt att man får läsa varandras texter. Jag brukar försöka lyfta elevtexter för högläsning, som de läser själva, ber en kamrat läsa eller som jag får läsa högt inför klassen. Ofta är in erfarenhet att eleverna blir stolta över detta och när vi gör så lyfter vi fram exempel på sådant som vi tränat på i just den textframställningen, t ex gestaltning eller att variera sina ord. För lärare är det kanske svårt att veta var man ska börja. Jag kommer ge er några tips nedan som jag tycker fungerat bra för mig och mina elever.

Hur kan man göra det digitalt?

Ett väldigt bra sätt att visa på dessa meningar är att skriva in dem i TodaysMeet. Elever som inte är färdiga ännu kan hitta exempel på hur man uttrycker sig från dessa meningar. Då går vi från klassrummet till det öppna klassrummet.

En annan möjlighet att synliggöra elevarbeten är genom Thinglink. När vi redovisar texter så brukar vi även sätta upp pappersvarianter i korridoren och länka exemplen till den digitala ytan med en QR-kod. En annan variant är att dela elevarbeten på en Padlet som också fungerar som en interaktiv tavla, precis som Thinglink, eftersom man kan dela texter med ljud och bild som finns länkade på t ex Youtube.

Youtube kan också fungera som en kanal och där kan eleverna skapa dolda kanaler så bara de som får länken kan läsa.

Givetvis fungerar även bloggar för att dela texter men om man vill ha mindre administration är det tacksamt med mindre ytor och vill man sedan länka upp dem på en blogg kan man göra det. Bloggar kan även utgöras av microbloggar som Twitter och Instagram, där den förra är en textblogg som ger dig möjlighet att skriva under begränsat antal tecken, infoga bild och hashtag. På Instagram är det bilden som utgör fokus och det är svårare att länka.

Vilka behov ställer det på undervisningen?

Idag finns många elever redan på sociala medier. Många lärare finns också där men det finns också de som känner sig osäkra och inte vet hur de ska möta eleverna eller ännu mindre vad eleverna behöver stöttning i. Jag vill hänvda att ju mer vi öppnar upp desto mer måste vi undervisa kring källkritiken. När man arbetar med att synliggöra elevers arbeten i sociala medier blir det ett naturligt sätt att arbeta kring källkritik, upphovsrätt och den bild man ger av sig själv på sociala medier. När man väl öppnar upp kanalerna utåt tycker jag att man får så mycket på köpet. Det är inte bara en sporre för skrivandet, det ger också nya möjligheter men även nya behov att undervisa kring. Och när vi idag talar kring att lärare inte har kunskaper kring detta så tänker jag att vi inte vet vad det är vi ska och kan göra med sociala medier. Jag kan också se att det finns saker vi måste arbeta mer med men jag ser dem inte som hinder för att öppna upp utan mer en möjlighet att lära tillsammans med eleverna.

Hur kan vi hjälpas åt?

Vi kommer idag inte ifrån att vi måste arbeta kring teknik, sociala medier, multimodala texter och källkritik då det finns med i läroplanen. Den stora utmaningen är att man inte vet var man ska börja. Skolverket är på gång med mer material som stöd för oss lärare och Kolla Källan publicerade nyligen en artikel med mig om hur jag arbetar med källkritiken. Om du vill läsa artikeln Hon praktiserar källkritik med eleverna (151022) kan du klicka på länken så kommer du till Skolverkets sida där den är publicerad. Här kommer det också komma mer material inom kort. Jag skulle också vilja att fler vågade fråga kring de saker de vill ha hjälp med. Att våga fråga och lära tillsammans med eleverna, det utvidgade kollegiet och kollegiet på egna skolan kommer vi långt. Vi lär och utmanas tillsammans. Vad ser du som din största möjlighet med sociala medier och vad kommer det kräva?

 

Så här planerar vi för en vecka med muntliga nationella prov

Det kan vara svår att planera för hur man ska göra ett schemabrytande schema för de kommande muntliga nationella proven och i år kommer vi att göra det på min skola. Jag vet att det är efterfrågat hur man gör rent konkret och jag ska se om jag lyckas förklara hur vi går tillväga i detta inlägg.

I mitt arbetslag har vi en fantastisk organisatör som kan detta med att räkna på elever, grupper och lärare och sedan sätta ihop ett schema. Hon är matematiklärare och har gett sitt tillstånd att jag får dela planeringen så om ni lånar av den får ni gärna ge Ann-Kathrin Holm all cred.

 

Varför bryter vi schemat för de nationella proven i år?

På Skolverkets hemsida kan man läsa att de nationella proven är hela skolans angelägenhet. Det lyfts särskilt fram att om proven genomförs under en vecka ökar likvärdigheten i bedömningen. Något som jag även tycker är bra är att vi fördelar arbetsbördan då några av oss har två ämnen med nationella prov.Vi är ett arbetslag med sex nior och vis av förra årets genomförande (då jag också hade sex nior) kan jag konstatera att genomförandet för lärare slår det väldigt olika beroende på elevantal och ämnen

Jag kan också se en vinst i att eleverna kan använda de strategier de får av ett ämnesprov till fler ämnen då det bygger på att utveckla resonemanget. Vi vet ju inte om temat är det samma men konsten att resonera ser ju lika dant ut i alla ämnen och vet jag hur jag underbygger ett resonemang i ett ämnen är det högst troligt att det är applicerbart på fler. Eleverna kommer också få tillfällen att läsa de häften de ska läsa in sig på i bättre anslutning till proven än på lektionstid före bedömningstillfället. Om en elev är sjuk har vi lämnat några luckor för att kunna genomföra det under veckan med vissa justeringar.

Om proven inte kan läggas på en av veckorna mellan 45-50 utan fördelas på flera veckor är det extra viktigt att klassen fortfarande får undervisning, trots att läraren som normalt har klassen sitter med de muntliga proven. Jag vet att jag vissa år fått sitta i källaren i brist på lokaler vid provtillfället.  Det kan undvikas med planering som sköts centralt av en kunnig planerare som har åtkomst till schemaprogram för att kunna se hela skolans lediga ytor.

 

Hur har vi tänkt? Ett tema kring hållbar utveckling som bas

I planeringen har vi har tagit hänsyn till vad eleverna ska göra när de inte genomför sina muntliga prov och har valt ett ämnesövergripande temaområde kring hållbarutveckling. Eleverna har under terminen arbetat med olika områden i sina ämnen och de ska sedan genomföra några delar av de uppgifter som ges som förslag på Unga reportrar. Vi kommer att göra en arbetsgång på en Padlet och vi kommer även redovisa de färdiga uppgifterna på en sådan yta. Personal i arbetslaget som inte har prov kommer att enligt ett schema följa denna arbetsgång med eleverna. I det schemat är det även planerat för i vilka klassrum eleverna sitter och arbetar i. I schemat är det även planerat för en film kring temat. Vi kommer ha bokade salar även för de muntliga proven.

Antalet samtal som genomförs är basen för uträkningen

Grupperna har ämneslärarna satt ihop och dessa kommer anslås på de mallar som finns med tider, ämne, klass och lärare. Vi har två korta dagar i schemat och på dessa dagar är de mallar som heter kort tänkta då tiderna är något olika långa för de olika ämnena. Skissen för uträkningen visar hur många elever respektive lärare har och vilka andra ämneslärare som ska gå in och avlasta för att fördela arbetsbördan. Elever som har svenska som andra språk är inte inräknade i vår skiss då de lärarna arbetar i andra arbetslag och de kommer att genomföra proven utöver detta schema under veckan på sina lektioner där de har svenska som andra språk. Vi har också räknat med att eleverna läser in sitt häfte för svenskan dagen innan så jag måste tänka till kring när eleverna ska få häftet och med vilken lärare så det blir tydligt för jag är upptagen med att sitta med grupperna och bedöma.

Sedan kvarstår en del fix med att sätta salar för alla grupper. Det är inte helt lätt att planera för en vecka som bryter schemat men vi är övertygade om vinsterna med detta. Jag bifogar vår planering och även mallarna att skriva in på. Ni får som sagt gärna låna mallen, men det viktigaste är att man förstår hur man ska tänka och organisera kring detta.

Här hittar ni mappen med dokumenten!

 

Att skapa en planering med vidgat perspektiv

Ett av de roligaste delarna av undervisningen är att skapa planeringar för eleverna. Jag är väldigt mån om att hela tiden utgå från kunskapskraven vid planeringen. Vad vill jag få fram i undervisningen? Ett av de roligaste kunskapskravet att arbeta med, men även det svåraste kunskapskravet, i svenska för år nio är att:

”kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att det olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt och förstärka och levandegöra sina texters budskap”

Jag tänkte visa på hur jag tänker när jag skapar en sådan planering. I min planering utgår jag alltid från en text i skrift. Det bästa är om denna text finns i ljudformat som vi sedan lyssnar på för att förstärka författarens budskap. För att eleverna ska kunna skapa dessa texter i skrift måste vi lägga upp undervisningen så att eleverna får lära sig hur man gör det och utgå från exempel. Att då ha tillgång till texter från media gör att det blir mycket enklare att visa vad man menar. En av mina favoriter är Sommar- och vinterprat, och dessa får vi dessutom använda i vår undervisning. Jag har dubbelkollat det innan jag publicerat detta inlägg.

Förkunskaper skapar en bra grund för sammanhang

Då vi arbetar med förintelsen i årskurs nio i historia tänkte jag använda mig av det för att bygga på förkunskaper och ge sammanhang i det vi läser i fler ämnen. I somras lyssnade jag på flera sommarprat som jag nu tänkte kunde ge oss en ingång i hur en text kan både skrivas och läsas upp av författaren via media och förstärkas med estetiska uttryck.

En person som jag bl a lyssnade på var Siavosh Derakti. Han har en text publicerad på inteenframling.se och som också finns som tryckt text i boken med samma namn. Där berättar han om sin bakgrund och hur han som ung elev lyckades få igenom en skolresa till Auschwitz för att han ville visa det pågick i en nära del av oss – förintelsen av judarna. Jag tänkte läsa den texten med mina elever och också välja valda delar av sommarpratet för att dels förstärka budskapet men också använda flera olika ingångar för att ta del av budskap – läst och uppläst med utgångspunkt i det skrivna ordet.

Förstärka text med tal

En episod som jag tänkte välja är när de väl gör klassresan (32 min in i talet) och hur de förstår vad som hänt när de ser barnskorna som bars på den tiden. Här skulle jag vilja koppla ihop med den bild som vi idag får av flyktingarna från Syrien och som vi tidigare pratat om i undervisningen. Jag tänker på de bilder på barn som vi ser med bara trasiga fötter eller hur syskon bär på varandra för att visa på hur man kan koppla ihop texter från idag till dåtiden. Det finns också en text som visar vad en flyktig kan ha med sig i sitt bagage som jag tänkte eleverna skulle få resonera kring för att visa göra egna kopplingar av budskap. Så här står det i kunskapskraven:

”eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.”

Detta kommer eleverna få göra muntlig i mindre grupper och ha stöd för hur man underbygger sitt resonemang med hjälp av de stödstrukturer vi använde när vi övade på ett upplägg av ett muntligt nationellt prov.

I sommarpratet berättar Siavosh om när han fick Raul Wallenbergs-priset och mötte president Obama (ca 38 min in i talet) och om detta kan man läsa i denna artikel Prisas i USA för kampen mot judehatet från SvD (150814). Här går det också att använda artikeln för att få underlag för ett resonemang till gruppdiskussionerna.

I slutet av talet (ca 49:50 min) läser Siavosh upp ett brev till sin mamma. Det brevet har han återpublicerat till viss del på sin Facebook-profil och som kan fungera som en mall för en skrivuppgift där eleverna själva får skriva ett tackbrev samtidigt som brevet får en gestaltning i form av skribentens röst och via media. Jag kommer att göra en skrivmall för uppgiften och eleverna kommer att få uttrycka sitt budskap med en bild som de ska ta själva eller har tillåtelse att använda samt ge texten en berättarröst. Denna text kommer sedan att delas till den person texten riktar sig till om de vill. Om man vill kan lägga till parafras från en sång som förstärker innehållet i brevet då Siavosh också parafraserar nationalsången i slutet av sitt sommartal. Då behöver man visa på vilka meningar han tagit ut och vad de betyder för texten och hur de hänger ihop. Eleverna kan få lyssna på detta och ha texten framför sig för att se hur detta blir tydligt och sedan dela sina iakttagelser med varandra.

Bedömning

Jag kommer med denna uppgift arbeta dels med att ge eleverna förkunskaper till själva hur:et genom att läsa text i olika form samt olika stödmallar dels för resonemanget och skrivandet för att de ska kunna nå kunskapskravet. Det jag kommer bedöma är hur de resonerar i sina grupper och därför kommer jag att göra detta på den halvklasstimma jag har så jag kan sitta med och lyssna på hur de samtalar och lyssnar. Jag kommer även att bedöma hur väl deras text är uppbyggd i skrift enligt bedömningskriterierna för skriva, samt även hur bild, text och ljud samspelar med tackbrevets budskap.

Om du vill ta del av skrivmallen kommer jag dela den på elevbloggen med instruktioner framöver men även ladda upp den på lektion.se.

Hur arbetar du?

Jag har ännu inte genomfört denna planering och är nyfiken på hur du arbetar med kunskapskravet att kombinera olika medier och estetiska uttrycksformer för att förstärka ett budskap? Har du ett lektionsupplägg du vill dela så länkar jag gärna upp det. Utgår du från en text för att sedan låta eleverna skriva egna? Eller har du en annan ingång?

tillminararagrannar

Är vi tillräckligt kritiska för att hävda att vår undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Vet du vad begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär? Är erfarenheten vi delar med varandra tillräcklig för att kallas beprövad? Med sociala mediers framfart har vi plötsligt en större repertoar av didaktik än vad vi hade för några år sedan. Är vi tillräckligt kritiska i våra val av metoder för att den ska ligga till grund för det som står i skollagen? Enligt skollagen från 2011 ska undervisningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad är vad, och vad innefattar begreppen?

Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund är lika mycket värt. Det vi gör i klassrummet måste ha stöd i endera begreppen. Det vi gör i klassrummen ska fokusera på kunskapsuppdraget, hur vi går tillväga för att nå målet, d v s vilka metoder vi tillämpar samt hur vi motiverar våra val av metoder. Det förekommer mycket tyckande om att en metod är bra eller att man bör göra på endera sättet, men det vi gör måste vi kunna motivera och hitta källor för. Innan jag fortsätter dela med mig av ämnesdidaktiska upplägg på denna blogg vill jag bena och reda lite i begreppen och jag har också ett förslag på hur vi gemensamt kan skapa lärande kollegialt inom våra ämnen.

 

Vetenskaplig grund

Vetenskaplig grund är att ta del av forskning kring vad som påverkar undervisningen positivt. Det räcker dock inte med att bara läsa forskningsöversikter, rapporter, litteratur och ta del av föreläsningar. Vi måste också titta på vad vi själva gör i klassrummet och reflektera över det vi tagit del från vetenskapen samt reflektera och kritiskt granska resultatet av undervisningen. Detta måste också dokumenteras. Vi kan först tala om vetenskaplig grund när vi satt igång processen, det räcker således inte bara att läsa. Det är det som vi kallar systematiskt kvalitetsarbete och syftet är att ta eleverna vidare mot högre mål.

 

 

Beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet betyder att undervisningen är prövad, dokumenterad och samlad av flertalet professionella lärare. Att man hävdar att man alltid gjort på ett visst sätt är inte beprövad erfarenhet för den kunskapen är inte utformad av flertalet lärare. Den kunskapen är en erfarenhet, men det behövs mer systematik av undervisningen och fler klassrum än ett för att se det beprövade och att det leder till högre mål. Man kan säga att beprövad erfarenhet är forskning inom professionen. Detta liksom vetenskaplig grund måste också ske systematiskt.

Hur skapas beprövad erfarenhet?

Lärare idag sitter mycket på det vi kallar tyst kunskap och för att vi ska återfå professionen behöver vi samtala om det vi gör och skapa ett yrkesspråk och en yrkeskunskap. Det uppstår genom didaktiska samtal. Beprövad erfarenhet skapas alltså kollegialt. Beprövad erfarenhet måste ske systematiskt och metoder som kan räknas hit är learning study, lesson study, handledning av kollegor, läsecirklar etc.

När man börjar en sådan process måste man först inventera behov utifrån provresultat, betyg och kartläggning av ämnesförmågor. Om läsförståelsen ligger lågt måste vi skaffa kompetens om hur vi kan arbeta med läsningen, sedan måste vi förändra praktiken och slutligen utvärdera hur det gick och justera det som fattas. När kollegialt lärande sker under bestämda former skapar vi trygghet för vi tittar på ramen av undervisningen. Men för att vi ska kunna prata om kvalitetsarbete måste vi ha en öppen och tydlig statistik av betyg och nationella prov. Det är också först då tar vi ett större ansvar för att skapa en process av den egna undervisningen.

Några fler aspekter som är avgörande för att det ska kunna ske ett förändringsarbete är att vi måste ha ett tillåtande klimat och att vi kan lära av våra misstag och ha öppna dörrar in till klassrummen där det är naturligt att kollegor och rektor rör sig.

Vi behöver också skapa tid för att kunna och utbyta erfarenheter och där vi delar med oss av vår kunskap så den inte längre förblir tyst. Om en vågar dela med sig kommer det skapa ringar på vattnet och leder till att den kunskap vi besitter inte stannar hos enskilda lärare utan gynnar elevernas kunskapsinlärning i hela Sverige.

 

Evidens

När man talar om begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ett viktigt ord i sammanhanget evidens. Evidens är stöd för vad vi gör. Vi har evidens i beprövad erfarenhet men även i vetenskaplig grund. Men det räcker inte med en metod vi måste ha större bredd. Och framför allt måste vi vara kritiska och fundera om detta leder till högre måluppfyllelse och har fokus på kunskapsuppdraget. Vi måste våga ta bort våra käpphästar, döda våra älsklingar och ändra våra föreställningar om skolan samt kunna motivera våra val av metoder. Det är på detta sätt vi kommer att lyfta professionen.

 

Är vi tillräckligt kritiska?

Att vara kritisk är inte samma sak som att vara emot något, det är att våga utvecklas. De didaktiska frågorna är viktiga att lyfta i sammanhanget. Varför gör jag det jag gör i klassrummet? Hur har det stöd i forskning eller beprövad erfarenhet? Vad behöver jag förändra för att eleverna ska nå högre måluppfyllelse? Hur ska jag ändra det? När kommer jag att utvärdera mig själv och undervisningen jag skapar för eleverna och vad är nästa steg utifrån det resultatet? Vad behöver läggas till ändras eller tas bort? Detta synliggörs i filmen nedan, Lärares professionella lärande och utveckling som bygger på Helen Timperly av Ola Henningsson.

Jag tror att vi i många fall är så stressade att vi inte alltid har tid att metareflektera över vår egen undervisning. Jag började lite smått att samla mina egna tankar under kategorin Egen metareflektion, men den sker inte tillräckligt ofta för att det ska ge effekt. Jag vill minnas att Kornhall skriver att det ska ske var tredje vecka. Ett sätt att skapa mindre stress är att samarbeta med varandra för görandet blir mindre i omfattning då fler delar på arbetet. Tänk om vi kunde få igång en modifierad learning study över fler skolor i Sverige. Jag skulle kunna tänka mig att skapa en sådan process med hjälp av det kollegiala lärandet som  Svenska 6-9 på Facebook eller Engelska 6-9. Vill du vara med så håll utkik i grupperna för vi kanske startar ett sådant samarbete.

Så med de orden vill jag avsluta med att vara en kritisk vän och skicka med frågan – har du stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet eller stannar du i görandet?

Denna film kan vara en bra grund för att diskutera det ovan med kollegiet.

 

Källor:

Vetenskaplig grund, Beprövad erfarenhet, samt Evidens. (2013) Skolverkets filmer.

Kornhall, Per. (2014) Alla i mål. Stockholm: Natur och Kultur

 

 

Att se lärandemålen i teknikdjungeln kan vara snårigt

I går släpptes resultatet av hur IT-användningen korrelerar med betygsresultaten i Svensk skola. Diskussioner om huruvida datorer ska vara, eller icke vara, en del av undervisningen skedde på olika håll. Frågan torde snarare vara: hur arbetar vi med datorer och digital teknik? Vi har nämligen en läroplan som kräver att vi arbetar med det.

I början av terminen var jag på en IKT kurs som hölls av Skolverket och Europeiskt språkcenter. Ett citat som ofta återkom på kursen var ”vad är pedagogiken bakom IKT-lärandemålet?” Vi måste veta syftet med tekniken och vad det är vi vill ha fram av redskapet. Tekniken i sig får inte vara ett ändamål, utan man ska utgå från vad man vill få fram med teknikens hjälp. Kanske är det så att vi inte ser syftet för att teknikhavet är för stort?

För mig är detta lite av en hjärtefråga och jag har tidigare skrivit ett ganska omfattande inlägg kring vad undervisningen ska fokusera på och hur det kan gå till. Syftet för mina ämnen i språk är att eleven ska: kunna skriva och läsa i olika medier, kunna söka, värdera kritiskt granska texter, kunna lagra och kommunicera via nätverk på Internet. Tekniken ska hjälpa eleverna att lära, skapa, förstå och kommunicera, och det vi ska bedöma är hur de söker texter, tal, filmer eller andra källor och hur dessa används i elevernas produktion/interaktion.

Hur har jag arbetat för att se till att mina elever får det som läroplanen föreskriver?

För två år sedan anmälde jag mig till det Digitala Skollyftet, #digiskol, för att jag kände att jag måste fortbilda mig själv inom IT. I vår förtroendetid ingår viss ämnesfortbildning. På min förtroendetid lägger jag del av min tid på att interagera med kollegor och utbyta beprövad erfarenhet. Jag vill mena på att vi lärare måste vara lika formativa i vårt egna lärande som undervisningen ska vara för eleverna. Vi blir inte bättre om vi inte försöker. Vi blir inte bättre om vi inte lär av varandra. Och framför allt vi blir inte bättre om vi inte vågar lämna det trygga invanda. Därmed inte sagt att vi inte ska ha fortbildning anordnat av högre instans men vi som lärare måste själva säga vad det är vi behöver och hur vi vill kunna använda tekniken. Vårt och elevernas behov ska styra; inte IT-avdelningens eller de pengar som blev över att köpa in utrustning för.

Att bygga kunskap passar väldigt bra på digitala plattformar som Facebook och Twitter. Man kan tro att de som hänger där är digital natives men många är nybörjare och man får fantastiskt stöd. Man kan t ex göra som jag gjorde igår på Digitala verktyg i svenskundervisningen och fråga om hur man gör en digital bläddringsbar tidning. Jag fick inom loppet svar på några sidor och då har mitt fokus varit att eleverna ska skriva och läsa i olika medier.

Att sätta upp små steg och äga kontrollen

Igår satt jag och tittade igen de sidor och appar jag använder mig mest frekvent av i min undervisning för att se min egen progression och utveckling sedan jag gick med i det Digitala Skolyftet. Jag tänkte här kort ge en liten beskrivning av dessa och vilket lärandemål jag haft för dessa för att ge en bild av hur jag tänker kring dess användning. Syftet är att synliggöra hur jag tänker med lärandemålen och jag med lite tur kanske det ges en kommentar nedan om hur just du gjort. Jag vill poängtera att vi inte har 1:1 och kan inte använda internet fullt ut då vi har en hel del låsta system, men vi har en Smartboard i klassrummet och några iPads och datorer som kan bokas av arbetslaget. Det kan ses som en brist att vi inte har 1:1 men har faktiskt gett mig kontrollen av att styra hur tekniken används då jag styr Smartboarden och när eleverna får använda den. Nästa steg för mig är att få in mer teknik i elevernas händer. Men jag är tacksam att jag inte kastas in i att använda tekniken, utan att jag har kunnat sätta upp små mål på vägen. Mitt fokus har varit att ta ett digitalt steg per planering jag gjort. Och mitt råd är det samma börja i det lilla. Ser man inte träden för skogen så gäller det att sortera.

konsten att lära

Så här kommer en liten lista på de användningsområden jag fokuserat på sorterat efter målet.

Utvärdering

För att samla ihop eleverna utvärderingar har jag skapat lite olika skrivytor. När eleverna lämnas fritt att skriva i en sådan första gången kan det tendera att bli lite tramsigt. Man kan därför behöva gå in och redigera dem om man avser att dela dem. Jag brukar bädda in dem i bloggen så man kan läsa hemma med föräldrarna.

Padlet

Linoit

Frågeformulär i Drive

Plickers

Synliggöra

Om eleverna har skapat många skrivuppgifter och vill samla ihop dem har vi gjort det på en interaktiv tavla som Thinglink. För att hänvisa andra elever/personal i korridoren på skolan har vi hänvisat dem via en QR-kod. Jag synliggör också en liten bit av min planering/undervising på Instagram.

Thinglink

QR-kod

Instagram

Tydliggöra/visualisera

Min absolut favorit sida är Canva för att synliggöra och konkretisera kunskapskraven. Jag har så mycket att länka då jag använder det till det mesta en del hittar ni på den publika sida jag har på Canva.

Canva

Blogg

Vi har skapat en elevblogg för att skriva för verkliga mottagare och ge strukturer på Webbstjärnan, men den är vilande för tillfället. Finns en del att hämta där ändå om du vill kika in som svensklärare.

Skriva för mottagare

Skrivmallar

Mindmap/ordmoln

Att sortera tankar kan man göra med olika mindmap eller skriva in begrepp i ordmoln.

Bubbl.us

Tagxedo

Instruktioner/exempel att härma

Ibland funkar muntliga instruktioner/exempel att härma och detta kan man göra för feedback också men det har jag ännu inte testat.

Screencast

iStopMotion

Exempelmeningar

Jag gillar att synliggöra exempelmeningar för att de som har svårt att komma igång ska kunna ta del av varandras exempel. Eleverna brukar få skriva in dem på olika sätt men favoriten är den underst.

Todaysmeet

Answergarden

Kuratera temaområden

Vid planering brukar jag leta olika texter, filmer, bilder, instruktioner, elevexempel och samla ihop dem här så när jag sedan behöver dem hittar jag dem lätt.  Jag har sett lärare flippar sin undervisning genom Pearltrees genom att skapa olika mappar med områden att leta info i. Vi som är med i Facebookgrupperna Svenska eller Engelska 6-9 har gjort större Pearltrees tillsammans för att man ska kunna hjälpas åt att hitta upplägg. Ni hittar länkarna nedan.

Pinterest

Pearltrees (svenska 6-9, engelska 6-9)

 

Det kollegiala lärandets behov

För att avrunda detta inlägg vill jag säga att vi måste fokusera på didaktiken och lärandemålen. Vi måste utgå från våra behov och att vi måste lära tillsammans. Detta med lärande är inte en One Man´s show. Om inte jag hade gått med i det Digitala Skollyftet för två år sedan hade jag fortfarande bara låtit eleverna googla, maila och skriva i Word mellan varven. Jag hade inte fått lära av och med er.  Ni hade inte kunnat ta del av mina elevers arbeten och det vi gör i klassrummet precis som jag gör från er. Jag kan inte nog understryka så tacksam jag är att få lära tillsammans med kollegor från hela Sverige.  Jag skulle bara önska att hela lärarkåren hittade till sociala medier för det finns så mycket vi kan lära av varandra. Vi som är aktiva i sociala medier är inga digitala infödingar. Det är det som är så hisnande med teknik, det är föränderligt och man blir aldrig fullärd. En glädjande nyhet i chocken med IT-användningen är att Skolverket är på gång med att ta fram ett nationellt skolutvecklings program för att stärka skolornas IT-kompetenser så vi kan utjämna klyftan och ge eleverna det som läroplanen föreskriver. Vad är ditt nästa steg? Och när sker det – här, nu eller på en gång?

Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkret upplägg

De muntliga nationella proven ska i år läggas på höstterminen. Det frågas en del i diverse Facebookgrupper om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna. Jag har därför skapat ett upplägg för svenskan för att eleverna ska vara väl förberedda på vad som krävas av dem och hur de ska göra för att nå sina mål. Den nya strukturen på proven infördes 2012/2013 och innebär att man bedömer eleverna i tre delar: att presentera ett innehåll, att leda ett samtal samt delta i en diskussion.

 

Förra årets upplägg och årets revidering

Förra läsåret hade jag också nior och jag har utgått från den strukturen jag gjorde då samt reviderat om det som behöver förtydligas för eleverna.

Vi började förra året med att lyssna på konkreta upplägg på gamla samtal. Eleverna fick sedan bedöma dem utifrån matrisen som också finns på sidan från Uppsala Universitet. Är eleverna vana att arbeta med matris fungerar den väldigt bra om inte så behöver man vara tydlig med att bedömningen görs så på nationella proven.

eleverna behöver lära sig hur man vidgar ett resonemang och det kan vara bra att visa hur det görs genom filmen från Orka Plugga. Jag använde mig också en Canva för visuellt stöd. Min upplevelse är att eleverna lättare tar till sig hur:et genom att jag visar en struktur och lyssnar på en film.

Eleverna fick också öva på ett fingerat bedömningstillfälle med andra texter jag valt. Och ge varandra respons på hur samtalen gick i grupp efter matrisen.

 

I år kommer jag att sätta ihop ett material för dem så här:

1.

Först kollar vi på vad som bedöms och hur det ska gå till enligt gamla nationella prov och bedömningsmatrisen.

2.

Sedan visar jag strukturen, för hur samtalen i filmen genomfördes, enligt denna mall.

Moment Genomförande Tid
Presentera Sammanfatta handlingen kort

Presentera diskussionsfrågan

2-3 min
Leda diskussion Inled med en åsikt eller ge ordet till någon annan

Delta själv i diskussionen

Se till att alla får komma till tals

Se till att gruppen håller sig till ämnet

Se till att tiden hålls

Sammanfatta diskussionen

 

5-7 min
Delta i diskussionen Ställ frågor och följdfrågor

Framför egna åsikter

Formulera och bemöt argument

Bygg vidare på vad kompisen sagt

Ge konkreta exempel

Jämför med egna upplevelser

Vidga ditt resonemang

3. 

Sedan tittar vi på hur man utvecklar ett resonemang från Orka plugga med stöd av de Canvor (finns fler för andra ämnen via länken) jag satte ihop och reflekterar om vi kan ta med oss några lärdomar.

 

Canvor: Annika Sjödahl

4.

Eleverna kommer sedan få utgå olika texter i grupper om fyra. Förslag på texter skulle kunna vara några av dem nedan. Texterna kommer också fungera som en inledning på vårt nästa tema om ”Min flykt”:

 

  • Jag är en pojke med tur, Monica Zack

  • Ankomsten, Shaun Tan

  • Blod rödare än rött, Arkan Assad

  • I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig, Christina Wahldén

  • Zlatas dagbok, Zlata Filipovic

  • Resan som böjade med ett slut, Zulmir Becevic

  • Adems flykt, Alice Mead

  • Vi ska ses igen, Sanam, Oskar Ekman

  • Tillflykten, Anna Seghers

  • Anne Franks dagbok, Anne Frank

  • Eldens hemlighet, Henning Mankell

  • Pumans dotter, Monica Zack

     

Till dessa texter gör jag några stödfrågor som passar till texten. T ex:

  • När är man en flykting?

  • Vilka erfarenheter har du av flyktingar?

  • Hur tänker du kring flyktingar?

  • Vad är avgörande för att man ska klara sig?

     

Samt en diskussionsfråga som ska vara utgångspunkten i samtalet. Elever som behöver ännu mer struktur kan man ha med en tankekarta för att sortera de tankar man får av läsningen.

 

Eleverna kommer få ägna en lektion till att förbereda detta enligt denna struktur (detta bedöms ej på provet):

Moment Genomförande Tid
Förbereda presentationen Läs texten

Skriv en kort sammanfattning av texten

Skriv en synpunkt/åsikt på texten

Förbered diskussionsfrågan och tänkt ut några saker man kan lyfta

40 min

5.

Nästa lektion genomförs detta enligt punkt 1. De elever som vill spela in sina diskussioner kan få göra detta för att i efterhand lyssna på sina resonemang.

6.

Kamratbedömning enligt matris.

7.

Eleverna får sedan sammanfatta vad de tar med sig från övningstillfället och vad de behöver tänka på. Detta resonerar de om i grupper för att avsluta gemensamt och samla ihop tips till varandra.

Vi kommer att lägga våra samtal på skolan för samtliga prov undre vecka 47. Det är första gången vi lägger en schemabrytande vecka för att genomföra proven och det ska bli intressant att utvärdera.

Hoppas ni fått med er något av mitt upplägg. Dela gärna med er av hur ni gör.

Lycka till med samtalen!

// Annika