Att förbereda eleverna på de muntliga nationella proven i svenska – ett konkret upplägg

De muntliga nationella proven ska i år läggas på höstterminen. Det frågas en del i diverse Facebookgrupper om tips på hur man kan göra för att förbereda eleverna. Jag har därför skapat ett upplägg för svenskan för att eleverna ska vara väl förberedda på vad som krävas av dem och hur de ska göra för att nå sina mål. Den nya strukturen på proven infördes 2012/2013 och innebär att man bedömer eleverna i tre delar: att presentera ett innehåll, att leda ett samtal samt delta i en diskussion.

 

Förra årets upplägg och årets revidering

Förra läsåret hade jag också nior och jag har utgått från den strukturen jag gjorde då samt reviderat om det som behöver förtydligas för eleverna.

Vi började förra året med att lyssna på konkreta upplägg på gamla samtal. Eleverna fick sedan bedöma dem utifrån matrisen som också finns på sidan från Uppsala Universitet. Är eleverna vana att arbeta med matris fungerar den väldigt bra om inte så behöver man vara tydlig med att bedömningen görs så på nationella proven.

eleverna behöver lära sig hur man vidgar ett resonemang och det kan vara bra att visa hur det görs genom filmen från Orka Plugga. Jag använde mig också en Canva för visuellt stöd. Min upplevelse är att eleverna lättare tar till sig hur:et genom att jag visar en struktur och lyssnar på en film.

Eleverna fick också öva på ett fingerat bedömningstillfälle med andra texter jag valt. Och ge varandra respons på hur samtalen gick i grupp efter matrisen.

 

I år kommer jag att sätta ihop ett material för dem så här:

1.

Först kollar vi på vad som bedöms och hur det ska gå till enligt gamla nationella prov och bedömningsmatrisen.

2.

Sedan visar jag strukturen, för hur samtalen i filmen genomfördes, enligt denna mall.

Moment Genomförande Tid
Presentera Sammanfatta handlingen kort

Presentera diskussionsfrågan

2-3 min
Leda diskussion Inled med en åsikt eller ge ordet till någon annan

Delta själv i diskussionen

Se till att alla får komma till tals

Se till att gruppen håller sig till ämnet

Se till att tiden hålls

Sammanfatta diskussionen

 

5-7 min
Delta i diskussionen Ställ frågor och följdfrågor

Framför egna åsikter

Formulera och bemöt argument

Bygg vidare på vad kompisen sagt

Ge konkreta exempel

Jämför med egna upplevelser

Vidga ditt resonemang

3. 

Sedan tittar vi på hur man utvecklar ett resonemang från Orka plugga med stöd av de Canvor (finns fler för andra ämnen via länken) jag satte ihop och reflekterar om vi kan ta med oss några lärdomar.

 

Canvor: Annika Sjödahl

4.

Eleverna kommer sedan få utgå olika texter i grupper om fyra. Förslag på texter skulle kunna vara några av dem nedan. Texterna kommer också fungera som en inledning på vårt nästa tema om ”Min flykt”:

 

  • Jag är en pojke med tur, Monica Zack

  • Ankomsten, Shaun Tan

  • Blod rödare än rött, Arkan Assad

  • I gryningen tror jag att mamma ska väcka mig, Christina Wahldén

  • Zlatas dagbok, Zlata Filipovic

  • Resan som böjade med ett slut, Zulmir Becevic

  • Adems flykt, Alice Mead

  • Vi ska ses igen, Sanam, Oskar Ekman

  • Tillflykten, Anna Seghers

  • Anne Franks dagbok, Anne Frank

  • Eldens hemlighet, Henning Mankell

  • Pumans dotter, Monica Zack

     

Till dessa texter gör jag några stödfrågor som passar till texten. T ex:

  • När är man en flykting?

  • Vilka erfarenheter har du av flyktingar?

  • Hur tänker du kring flyktingar?

  • Vad är avgörande för att man ska klara sig?

     

Samt en diskussionsfråga som ska vara utgångspunkten i samtalet. Elever som behöver ännu mer struktur kan man ha med en tankekarta för att sortera de tankar man får av läsningen.

 

Eleverna kommer få ägna en lektion till att förbereda detta enligt denna struktur (detta bedöms ej på provet):

Moment Genomförande Tid
Förbereda presentationen Läs texten

Skriv en kort sammanfattning av texten

Skriv en synpunkt/åsikt på texten

Förbered diskussionsfrågan och tänkt ut några saker man kan lyfta

40 min

5.

Nästa lektion genomförs detta enligt punkt 1. De elever som vill spela in sina diskussioner kan få göra detta för att i efterhand lyssna på sina resonemang.

6.

Kamratbedömning enligt matris.

7.

Eleverna får sedan sammanfatta vad de tar med sig från övningstillfället och vad de behöver tänka på. Detta resonerar de om i grupper för att avsluta gemensamt och samla ihop tips till varandra.

Vi kommer att lägga våra samtal på skolan för samtliga prov undre vecka 47. Det är första gången vi lägger en schemabrytande vecka för att genomföra proven och det ska bli intressant att utvärdera.

Hoppas ni fått med er något av mitt upplägg. Dela gärna med er av hur ni gör.

Lycka till med samtalen!

// Annika

 

 

Att leva som man lär – hur lär jag mina elever utveckla skrivandet?

Hej kollegor!

Detta är mitt första inlägg som #ämnesspanare och jag har fått skrivkramp. Det är en fruktansvärd känsla som jag inte har haft förut. Denna känsla får mig att tänka på mina elever eftersom jag i min roll som lärare lär Dem skriva olika texter med olika syften. Då och då möter jag elever med skrivkramp. Jag är van att hantera frustrationen och ge dem strategier att lyckas och att allt som oftast få dem dit de ska. Om inte på första försöket så med tiden och med tilltron att de kan lyckas. Hur gör jag för att få dem att träna och utveckla sin skriftliga förmåga? En tanke väcktes om att jag kan skriva hur jag gör för att hjälpa elever att komma runt skrivångesten och utveckla sitt språk, identitet och förståelse för hur olika vi människor är.

Använd varandra för metareflektion

Denna tanke om skrivkrampen fick jag dessutom stöd för då jag vände mig till det utvidgade kollegiet för att inventera vad de vill att jag ska blogga om och vad de är intresserade av att läsa. Några av de tankar som jag fick var bl a att synliggöra skrivprocessen och det tog jag till mig. Jag måste ju leva som jag lär och använda mig av mina kollegor i det utvidgade kollegiet då jag uppmuntrar elever till att använda varandra när de behöver tankehjälp. Problemet för mig idag är att jag har en för fri skrivuppgift. I klassrummet styr jag alltid skrivuppgifterna och vi hämtar alltid inspiration från andra texter innan eleverna skriver. Det är egentligen där jag får prestationsångest, för jag gör det för stort, och tänker att jag inte har något att dela som kan vara intressant nog att läsas.

Exempeltexter att utgå från

Mina kollegor som också bloggar som ämnesspanare har ju redan delat. Kanske kan jag ta hjälp av vad de har skrivit? Jag blir nyfiken och läser samtligas inlägg och tänker att de har alla olika ingångar. Alla bra på sitt sätt, men väldigt olika. Olika är bra och får bort lite av min prestationsångest. Jag kan nog ha något att dela utifrån min roll som pedagog i mitt klassrum precis som de. Tilltron är tillbaka. Elevexempel använder vi också i klassrummet, dels de som eleverna skriver i processen och andra som andra elever i skolsverige delat. Vi får syn på andras ord och tankar genom att läsa och kanske hittar en ingång till vår egen text.

Tydliggöra syftet

Att skriva för verkliga mottagare kan i sig vara en prestationshöjare, men kan också skapa prestationsångest som för mig idag, då man vet att texten läses utanför klassrummet. Därför är inte delandet ett krav i klassrummet. Det gäller att hitta balansen och det behöver inte vara lika för alla. För en del med skrivångest är en början att låta sin bänkkompis läsa texten, en del får i uppdrag att visa sin text för en förälder eller en lärare om de skriver om sådant som jag tycker verkar röra dem och skulle vara intressant för personen att läsa. Men en text läses alltid av någon mer än mig som lärare. I alla fall på sikt och att det får växa med förtroendet. Texter som läses av fler kan också hjälpa fler och blir en ”win-win situation”.

Tekniken och kombinationen av texttyper kan vara en hjälp på vägen

I dagens samhälle ger oss digital teknik en större möjlighet att nå ut till många fler. En bloggtext kan vara en kombinerad text som förstärks av estetiska uttryck och medier för att samspela. För att förstärka texterna för bloggen har vi använt bl a Canva och länkat upp dem i en Thinglink, som är en slags interaktiv tavla. När vi gjorde detta var eleverna väldigt måna om att få sina texter publicerad för de hade gjort något kreativt och nytt. Det var dock inget krav att lägga upp dem utan man kunde få publicera sin text på en vägg i kafeterian eller bara i klassrummet. Valet var fritt. Men eleverna blev så stolta över sina illustrationer att nästan hela klassen fick upp en text på den interaktiva tavlan när de såg effekten.

Ett annat sätt att kombinera ihop texterkan vara med muntlig text. Detta gjorde vi genom att vi delat inlästa texter på en olistad Youtube-kanal, och min förhoppning är att det i framtiden kommer att öppna upp för fler texter och fler olistade spellistor då de fick stort gehör på skolan. Man kan ju alltid prova först och lära av varandra för att sedan ta steget vidare. Vi lånar också texter, som gjorts i andra klassrum, som elevexempel och det är vi tacksamma för. En av de favoriter vi har i klassrummet är de texter elever till Malin Larsson skriver och delar på sin Youtube-kanal och bäddar in i bloggen.

Struktur för att få en ram

Struktur är något vi arbetar med genom att använda exempeltexter. Jag är övertygad om att texter som får ett innehåll genom att eleverna får metareflektera kring budskap och jag visar på hur de byggs upp i form av ord och typiska strukturer gör det hela mycket lättare när man sedan ska skriva egna texter. Har du inget hum om vad en text ska innehålla hur kan du då ge en text innehåll själv? Vi använder också skrivmallar och har en blogg för det ändamålet där det finns ramar vi skapar och arbetar fram i processen i klassrummet. Skrivmallarna blir ett stöd och ger alla möjlighet att delta i skrivandet, på sikt används de inte alls för eleverna blir trygga i skrivandet och vet hur en text byggs upp.

Att kombinera ämnesförmågorna ger störst effekt för språkutvecklingen

När ni nu läst hit kanske ni kan se strukturen för min tanke ovan? Om inte så är mitt förhållningssätt i klassrummet väldigt formativt. Målet sätter jag upp genom att tydliggöra vart vi ska med verkliga texter skrivna av verkliga skribenter. Elevexempel visar vi på för att få en insyn i bedömningen och för att visa hur det kan se ut – att ge en målbild. Resan mot målet gör vi ihop, för skrivandet är inte en ensam företeelse utan utvecklas ihop med de andra ämnesförmågorna – läsa, tala, lyssna, skriva. Målet är ju att få eleverna att hitta ingångar i skrivandet och ibland behöver de olika stöd på vägen.

På ett sätt är jag glad för den press detta inlägg satte på mig för jag fick syn på så mycket som jag ger eleverna i undervisningen. Undervisningen ska få alla elever till skrivande, tänkande, lyssnade och talande individer. Jag har också fått en större förståelse för hur otroligt jobbigt det är att inte veta vart man ska börja och hur det hela ska tas emot av er som läser. Men jag hade strategierna med mig och visste hur jag skulle ta hjälp för jag lever som jag lär. Och är inte rädd för att göra om och göra rätt om så är.

Nu är jag väldigt nyfiken på hur ni kommer runt eventuella hinder i klassrummet för de olika förmågorna och om någon av er vill dela med sig hur ni gör. Här hittar ni lite av de arbetsområden vi arbetat med i svenska och engelska där förmågorna utvecklas ihop. Arbetsområdena får ni gärna låna och hämta inspiration av. Jag har nog själv lånat det mesta på ett sätt eller annat.

 

att leva som man lär

Bilden är gjord i Canva.

//Annika Sjödahl