Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter

I förra inlägget skrev jag om språkstöttning och stödmallar och jag tänkte i detta inlägg kort berätta om hur jag använder mig av exempeltexter och stödstrukturer vid skrivandet lite mer ingående. Men först lite om vad som fick mig att landa i metoden att arbeta språkutvecklande.

För två år sedan började jag fundera mer och mer på hur jag kunde stötta mina elever i språkundervisningen. Jag kom i kontakt med många pedagoger som talade varmt om språkutvecklande undervisning och blev nyfiken på vad det var. Jag hade många elever som inte nådde målen. Jag hade också elever som var flerspråkiga och jag upplevde att jag inte nådde fram med min undervisning. Här kan du läsa mer om vad språkutvecklande undervisning innebär.

Jag som språklärare trodde att jag arbetade medvetet med språket men ju mer jag läste om pedagogiken att arbeta språkstöttande desto mer insåg jag att eleverna måste få mer stöd. Jag började också inse att språket inte bara lärs in under svenskundervisningen utan att vi som pedagoger måste fokusera på de språkliga färdigheterna i alla ämnen. Om du vill lära dig mer om hur just du kan arbeta inom ditt ämnen finns det bra stöd på Skolverket för det.

Jag började lägga fokus på att utgå från lästa texter som vi läste gemensamt istället för att låta eleverna läsa själv och svara på frågorna på egenhand. Vi diskuterade inte bara innehållet i texterna längre utan jag fokuserade också på språkliga drag, ord och begrepp som skulle kunna orsaka problem för förståelsen. Jag kom också att fokusera mycket mer på att visualisera och använda mallar och några av de fick ni ta del av i förra inlägget. Och framför allt att vi nästan alltid kopplar på någon form av produktion av text.

Skapa struktur för undervisningen – sorterade samlingar

Jag behöver själv struktur och tydlighet och för att jag ska kunna underlätta för mig själv vid planerandet av en viss texttyp tog jag hjälp av mina kollegor i det utvidgade kollegiet och satte ihop en pärla med de texttyper som eleverna möter i undervisningen återfinns. Jag ville ha det samlat för att slippa leta varje gång jag skulle ha ett ett exempel att utgå från. Det som är bra med textexempel är också att de  skapar också ett tydligt mål för eleven vad de själva ska uppnå vid sitt egna skrivande längre fram i undervisningen.

Genom att klicka på bilderna nedan kommer du till samlingarna i Pearltrees.

texttyper för svenskan

Texttyper för svenskan

 

Texttyper för engelskan

Texttyper för engelskan

 

Hur är arbetsmetoden uppbyggd?

Först vill jag säga att jag inte helt följer den arbetsgång som kännetecknas av genrepedagogiken utan har anpassat den något. Så här arbetar vi i mitt klassrum:

När eleverna har läst texten eller texterna med lärarens hjälp och gått igenom de texttypiska dragen, fraserna, begreppen och orden samt diskuterat innehållet är det dags för att skriva en text ihop. Detta är ett steg som jag ibland hoppar över helt beroende på hur mycket stöttning eleverna behöver. Vi kan ibland skriva denna text ihop på Smart boarden och ibland gör vi en skrivmall ihop. Oftast gör jag skrivmallen till uppgiften. Den baseras alltid på den texttyp vi analyserat och kring ett ämne som utgår från läroplanen. När eleverna skriver får de använda de ord och fraser vi plockat ut som stöd om de vill men de får också hitta synonymer om de vill. I skrivprocessen ska eleverna följa mallen för skrivprocessen och arbeta med utkast, kamratrespons och nedan återfinner du den stödstruktur jag utgår från.

Skrivprocessen

Skrivprocessen visualiserad


2 3 4 5 6 7

Den röda tråden gör att det går att knyta ihop

Jag försöker skapa röda trådar i de områden vi behandlar under en termin och läsår så eleverna kan använda sin förförståelse som bas för att kunna utveckla ett resonemang. Stödstrukturerna återkommer också regelbundet så vi får ett ämnesspråk och en struktur eleverna känner igen sig i. Det är också lättare att ge eleverna något att hänga upp kunskapen på och se sammanhang.

Jag brukar också lägga till stödstrukturer och instruktioner för de aspekter som jag ska titta på om eleverna uppnår. Om det är att gestalta eller utveckla sitt skrivande med miljö- eller personbeskrivningar måste jag se till att eleverna får med sig det. Vi arbetar också med responsmallar och checklistor och det materialet finns på en sida så de kan gå tillbaka och äga sitt eget lärande om de vill repetera. Sidan heter meningarmedelever.se och jag borde verkligen återuppta den mer än jag gjort i år. Varför jag inte lagt krutet på den är en helt annan story – jag har nämligen nya grupper och dela-kulturen är inte lika inarbetad ännu då den bygger på relationer och förtroende.

Nedan återfinns några förslag på stödstrukturer för bedömningsaspekterna. Vill du använda dem finns de i länken ovan.

Så här kan en mall för adjektivens roll se ut

Så här kan en mall för adjektivens roll se ut

 

Och en mall för ett bildspråk

Och en mall för ett bildspråk

 

 

Vill du vara med?

Jag skulle vilja utveckla detta med dela-kulturen mer bland kollegiet också. Om du vill vara med och arbeta med att ta fram pärlor med texttyper eller stödstrukturer för skrivandet så är du mer än välkommen att välja team-up i pärlan. Hade jag inte fått tips från det utökade kollegiet hade inte jag sett nya metoder som en väg till högre måluppfyllelse. Med detta inlägg hoppas jag visa på hur man kan arbeta utan att lägga för stor vikt på att förklara metoden utan att ni ska få se och ta del av material för att sätta igång era egna tankar. Detta inlägg måste läsas tillsammans med det förra för att få med alla mallar och förståelsen för hur jag bygger upp stöttningen.

Finns det liknande stödresurser som du använder dig av? Jag vet att det eftersöks samlingar av texttyper för yngre åldrar.

 

 

Språkstöttning med stödmallar

Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor.

Skrivmallar

För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. Jag brukar göra dem till en skrivuppgift om jag har elever som behöver stöd och de är helt valfria att använda. Många frågar efter dem och en del vill inte ha dem. Jag ser dem som ett särskilt stöd i den vanliga undervisningen och sedan jag började med dem har jag aldrig en elev som struntar i en skrivuppgift.

De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Om du vill ha fler exempel kan du lätt söka i de olika underkategorierna till flikarna svenska och engelska.

Några gånger har jag satt ihop dem i Canva men då mer för att visa på struktur än som stöd för innehåll. Då kan de ser ut så här och du hittar fler här på en elevblogg jag har vilande just nu.

novell

Textkopplingar

När eleverna läser och man vill konkretisera hur de ska läsa och göra kopplingar för att få ett mer djup har jag visat på dessa och de återkommer ofta i undervisningen då de sitter uppe i klassrummet. Djupet i en text kan de ha nytta av för att sedan kunna tänka på ett djupare plan.

textkopplingar text-till-text text-till-världen

Till dessa kopplingar ovan har jag lånat olika läsförståelsestrategier och de snyggaste tycker jag är från miasklassrum. De sitter också i mitt klassrum och stöd på väggarna är något mina elever skriver i sin återkoppling till mig som en av de framgångsfaktorer jag ger dem.

Tala

Till muntliga övningar har vi använt dessa strukturer och de hänger också uppe i klassrummet och plockas in i undervisningen för att påminna eleverna om hur de kan tillföra mer bredd. När vi tränade specifikt till de muntliga proven i svenska och engelska i år nio använde vi dem mycket innan och eleverna hade sedan kvar en bild i huvudet till genomförandet sa de.

To develop your resoning (1)

Tänka

Denna mall satte jag ihop då jag ville att eleverna skulle tänka utanför boxen och bilden är också väldigt talande för vad som menas. Man måste arbeta med vad begreppen betyder och sätta dem i ett sammanhang.

Strategier för ord

Att förstå ord är inte helt lätt. Men förståelsen kan underlättas om man vet hur man ska tänka kring placering av ett ord. Detta gäller inte bara språkämnena utan elever möter många svåra ord och begrepp över många ämnen. Eleverna behöver strategier för många saker och detta är bara ett axplock.

strategier för ord

 

Övriga stödstruktuer

När jag sitter här och tittar igenom mina mappar och sidor på nätet så slår det mig att merparten av de mallar jag gjort återfinns i Canva. Vill du veta hur du gör en Canva kan du titta på denna film som jag gjorde till mina elever.

Du hittar också en större länksamling här på Pinterest där du hittar bla Venn-diagram och andra layoutmässiga strukturer. Det är bara att inspireras för att stötta språket i ditt klassrum. Jag har också lagt ut Canvorna här och en del på min blogg och några på lektion.se. Du får använda dem under samma licens som sitter på och genom att ange källa till mig, lämpligast till min blogg i länken ovan.

De flesta av mina ideér kommer från Språkutvecklande arbetssätt och den erfarenhet jag skaffat mig från undervisning i särskild undervisningsgrupp där behovet av tydlighet och konkretisering är a och o. För mig är stödstrukturer något som ger alla elever möjlighet att vara inkluderade i klassrummet. När du förstår hur du ska göra är det lättare att visa att du kan. Hur arbetar du för att lyfta språket och tänkandet i ditt klassrum?

 

Läs gärna del 2 här.

Ett brev hem – om emigranter och immigranter

Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser. Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

 

AMERIKABREVEN som utgångspunkt

Kanske har du någon gång läst eller tagit del av de Amerikabrev som de svenskar som emigrerade till Amerika för drygt 100 år sedan skrev? Jag tänkte använda mig av dem i undervisningen för att dra kopplingar till litteratur från olika tider till nutidens händelser. På Svenska Migrationscentret kan du hitta brev och även frågor som man kan använda sig av i undervisningen för att reflektera kring texternas innehåll. Det jag vill få fram är (av någon anledning syns inte punktlistan. Gäller även resten av listorna nedan):

  • hur kände sig de svenskar som emigrerade till USA och hur identifierade de sig?
  • kände de sig som svenskar eller som svenskättlingar?
  • hur är språket i texterna?
  • vad lyfts fram i texterna – vad berättar de?
  • hur ställer man sig till brev som källa?
  • vad har eleverna själva för erfarenheter kring identitet och att vara ny i främmande land?
  • kan eleverna sätta sig in i hur andra upplever ett nytt land?

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

 

SVERIGEBREVEN för vidgat resonemang

För att koppla detta till historien som utspelar sig idag kan vi använda den artikel som DN publicerade den 3 januari, 2016, med Sverigebreven. I dag är det inte 1/5 av Sveriges befolkning som flyr från Sverige till Amerika utan främst folk från Syrien, Afghanistan och Irak som hamnar i delar av Europa. De brev de skriver hem från Sverige kallas Sverigebreven. Till skillnad från de handskrivna breven för drygt 100 år sedan använder man sig idag av modern teknik utan fördröjning.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. 

Om du vill ha ytterligare en vinkling på breven kan man använda sig av de brev som några immigranter till Sverige skrev i en bok från De nya sverigebreven från 2006. Här finns en artikel som berättar mer om det projektet.

Vid samtal och analys kring texterna kan dessa frågor vara utgångspunkten:

  • vad berättar man om ”det nya landet”?
  • hur är människorna?
  • vad tycker man om samhället?
  • vad är det man som ny människa i ett nytt land lägger märke till?
  • varför skriver man breven?
  • hur skriver man brev idag?

 

Vidga resonemanget med fakta

För att eleverna ska kunna bredda och fördjupa sitt resonemang utifrån dels Amerikabreven och Sverigebreven kan det vara bra att läsa texter om hur svenskar levde och bodde i Sverige och vad som var anledningen till att man flyttade. Det är också bra om man kan ge en bild av det nya livet i Amerika när man väl kom dit för att skapa en bredare grund för att resonera kring. Kanske läser ni om utvandringen i So-undervisningen i vår och kan använda faktakunskaperna från det ämnet? Om inte så kan denna film från UR (Människor för ändring: Emigranter och ett annat liv) som egentligen är för yngre åldrar fungera. I filmen berättar personal från Svenska Migrationscentrat om hur det var. I den filmen förklaras också några av de begrepp som eleverna kommer att möta – emigrant, immigrant, migrant osv.

En annan text jag tycker kan beröras är Utvandrarna av Wilhelm Moberg. Man kan också ta del av denna i filmformat för att vidga textbegreppet. Om något år kommer det komma en ny tolkning av filmen, där regissören Espinosa har valt yngre karaktärer som åker med båten till Amerika som jag tror kan bli en ett populärt inslag med högre igenkänningsfaktor.

 

Föra resonemang utifrån egna erfarenheter och analys av textbruk

För att knyta an till de texter och filmer som behandlats i undervisningen kan man titta på några sms eller inlägg på sociala medier som eleverna skickat under veckan som gått. De väljer givetvis att göra detta själva om de inte vill dela men de kan dela vad vad de kom fram till efter dessa stödfrågor:

  • vad handlar de om?
  • är de informativa eller personliga?
  • varierar de beroende på mottagaren?
  • vilket intryck får den som läser texten om dig?

 

SKOLBREVEN blir skrivuppgiften

Jag vill att eleverna ska skriva egna brev från skolan – skolbrev. I dessa brev ska de ge sin bild av vad de ser, hör, känner, luktar i forma av adjektiv och gestaltningar. Breven blir en del av en självbiografi från skoldagen, som vi kommer att använda i nästa arbetsområde som är självbiografi. Brevet eleverna skriver ska förstärkas med en bild. Till denna uppgift kan det vara bra med en skrivmall. Jag får återkomma med den allt eftersom projektet löper och kunna stötta med det som behövs. Breven kommer vi att dela med hemmen på ett sätt eller annat.

Om man vill kan man istället skriva välkomst brev och här finns ett exempel av Navid Modiri.

 

Bedömningsaspekter

Bedömningen utgår från kunskapskraven och berör följande aspekter från kursplanen i svenska (värdeorden anges ej här):

Läsa och tolka

  • Läsa och använda strategier
  • Sammanfatta och visa på läsförståelse genom att kunna koppla till orsakssamband, tidsaspekter och andra verk.
  • Föra resonemang utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
  • Dra slutsatser kring hur verken har påverkats av dess historiska och kulturella sammanhang.

Samtala och diskutera

  • Ställa frågor och framföra åsikter med underbyggda resonemang
  • Framföra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag och jämföra likheter och skillnader med språket i Sverige idag.

Skriva och bearbeta

  • Skriva texter med språklig variation och textbindning.
  • Texterna har en fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
  • Texterna innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp.
  • Texterna kombineras och förstärks och levandegörs med olika medier.
  • Ger respons och omdömen om innehåll och uppbyggnad av texterna.
  • Texterna bearbetas utifrån responsen mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet.

 

Då uppgiften inte är klar behöver ni fundera över en uppgiftsspecifik matris för respektive uppgift som aspekterna berör och koppla till respektive bedömningsmoment. Jag har inte hunnit göra den ännu utan gör dem allt eftersom.

Hur går man vidare med uppgiften?

Om ni vill hitta stöd för att ta upp områden som är känsliga i er undervisning kan ni dels ta del av denna korta film Så pratar du om flyktingkrisen i klassrummet (Skolvärlden 150914), men även söka stöd i Facebookgruppen Svenska i åk 6-9. Här finns också en länksamling för ett större tema om ni vill fylla på. Och kom ihåg dela gärna andra förslag på ingångar. Det gör ni antingen som en kommentar under inlägget eller i Facebookgruppen i länken till detta inlägg som jag delar där.

A letter to future me

Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar? Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker.

Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska. Då jag tidigare bara har planerat för årskurs 7-9 är jag bara förtrogen med kunskapskraven för år 9. Inför denna skrivuppgift fick jag därför titta på vilka kunskapskrav som gäller för den tänka uppgiften. Jag valde även att ta hjälp av Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska, även om det är samma värdeord för årskurs 6 som 9 ville jag tänka till kring värdeordens betydelse. Jag har även tittat på Bedömarträningen av skriftlig förmåga för att titta på olika nivåer av elevlösningar för att tolka vad ett E, C respektive ett A bedömts som av erfarna bedömare.

Konkretisering av lärandemålen

När du som pedagog planerar är det viktigt att man utgår från vad som är lärandemålen för att eleven ska klara kunskapskraven. Vad är det undervisningen ska och måste fokusera på för att bedömningen ska kunna vara möjlig? I den uppgift jag har planerat för har jag valt att eleverna ska träna sig på att skriva brev och öva på hälsningsfraser. detta finns också med i det centrala innehållet. Hela uppgiften finner du längst ner i inlägget. Jag tänkte med detta inlägg synliggöra hur jag tänker kring planering och framför allt vad undervisningen ska fokusera på för att träna eleverna i kunnandet.

Strategier för ord

Då ett av kunskapskraven för uppgiften avser strategier har jag valt att fokusera på förståelse av ord i den instruktion de ska arbeta efter samt även variera sina egna ord och uttryck i texten de ska producera. Jag har tidigare gjort en stödmall för hur man kan tänka kring ord som jag tänkte lyfta in i undervisning för att konkretisera lärandemålen. Jag satte även ihop en ordlista där både orden finns på engelska och svenska samt en tom kolumn för att eleven ska kunna skriva in orden på sitt första språk. Ni som inte har behov av detta i er undervisning kanske hellre arbetar med att eleverna får översätta orden eller plocka ut de ord de själva har behov av. Vilka strategier saknar eleverna? Kanske är det att använda ordlista, eller att metareflektera, eller att leta efter betydelsebärande ord som era elever har behov av? Det kan ju också vara så att man märker av mer behov av strategier väl i undervisningen än de man tänkt ut på förhand. Därför kan man inte planera för allt innan utan får helt enkelt lägga till om eleverna behöver mer stöd allt eftersom. Det som vi kallar för formativ bedömning.

strategier för ord

”Att förstå ett ord”, Canva av Annika Sjödahl

Stöttning av skrivandet med skrivmallar konkretiserar vad

Jag har även valt att lägga vikt vid stöttning av skrivandet innan eleverna ska producera egna texter. Detta är också något jag tillämpar i de äldre åren för att konkretisera lärandemålet. Bilden av vad eleven ska producera blir tydlig. Detta gör vi dels genom att titta på färdiga exempel, dels det exempel jag gjort på ett informellt brev, men det finns även exempel här. När man läser exemplen är det viktigt att man plockar ut och stryker under de ord och begrepp eleverna har behov av till sina egna texter. Om behov finns kan man plocka ut ännu mer ord, begrepp och fraser i undervisningen så eleverna har till egen produktion senare. Jag har skrivit in några exempel i den skrivmall jag kommer låta dem använda.  Skrivmallen följer även arbetsgången för uppgiften så den blir också en stödmall för att tydliggöra hur eleven ska arbeta vidare i skrivprocessen.

 

a ltter to future me 1letter to future me 2letter to future me 3

Responsarbete för att äga sitt lärande på sikt

Ett sätt att arbeta med metareflektiononen är att träna eleverna i respons. Det ger eleverna strategier för att själva äga sitt lärande. De får dels syn på andras vanliga fel och får en chans att lära av sina egna fel för att undvika dem till nästa gång. Här kan man behöva arbeta fram en ram för hur man ger och tar respons. Jag brukar göra detta genom en checklista som jag även lagt in i mallen denna gång. Fokus ska vara innehållet och har man ingen checklista tenderar fokus att bli på formen snarare än innehållet.

Syftet med uppgiften?

Själva syftet med uppgiften är att träna eleverna i att skriva, hitta strategier för sitt skrivande genom olika stöd och att lära av varandra. Jag brukar ofta lägga till ett annat syfte än så för att det ska bli mer konkret och visuellt. Det kan vara att publicera texterna på ett sätt. Just till denna omgång har jag valt ett digitalt alternativ.

Efter responsen ska eleverna göra de förbättringar de tycker de behöver för att förtydliga sin text. När de gjort dem vill jag ha in deras texter för en kontroll innan de ska maila sina brev till en mail som de har privat för att kunna få ta emot breven själva i framtiden. De väljer själva vilken tid de ska ta emot dem och om de vill publicera dem publikt eller dolt via futureme.org. Man kan även bifoga en bild till sitt brev och om man gör det gäller det att tänka på upphovsrätten. Kom också ihåg att ni måste be eleverna verifiera den länk som kommer till den mail som de anger. Man behöver inte betala även om det dyker upp en länk om det. Det är för att man kan ge bidrag men det är bara att klicka bort.

Så det ska bli spännande att göra detta när skolan startar igen i januari. Kanske det inspirerar någon mer att arbeta med skrivandet på samma sätt? Kanske du har en egen tanke kring hur du skapar lektionsinnehåll som är bedömningsbara?

Här finns hela arbetet.

 

Lärare får F i betygsättning

”Jag får inte sätta F om det inte finns ett ÅP”.

”Jag får inte sätta F om jag inte varnat eleven”.

”Jag måste sätta F om en elev ”restar” centralt innehåll från tidigare terminer”.

Det cirkulerar många påståenden om vad som gäller kring betygsättning. Jag förvånas över att man inte vet vad som gäller. Kanske är det så illa att man inte vet var man hittar information kring betygsättningen? Eller så vet man inte utan litar på det andra säger. Eller så vill man helt enkelt inte att det ska vara så låga resultat att man pressar upp dem, vilket är ännu värre! Hur som helst måste vi veta bättre och det kommer jag lyfta fram i detta inlägg med utgångspunkt i påståendena ovan. Syftet är att vi ska äga förmågan att bedöma likvärdigt och rättssäkert.

Myndighetsutövningen kräver att vi är professionella

Jag vänder mig till Skolverket för att ta reda på vad som gäller om man inte får informationen via rektor. Rektor är den som ansvarar för att betyg sätts på rätt grunder enligt Skollagen, och rektor ska tjänstefördela så legitimerade lärare undervisar och sätter betyg. Som lärare har du ansvar att betyget sätts enligt de föreskrifter som nämns i skollag och läroplan.  Att sätta betyg är en myndighetsutövning.

Risken med att inte följa anvisningarna är att man kan bli varnad av Lärarnas ansvarsnämnd eller fråntagen sin legitimation. Att utsättas för påtryckningar att sätta högre betyg kallas otillbörlig påverkan. En annan risk är att vi urholkar professionen och betygsättningen blir olikvärdig, vi uppnår inte samstämmighet och att lägstanivån för E blir högre än vad som menas.

Vi måste därför skaffa oss kunskapen om betygsättning för att återta vår trovärdighet som myndighetsutövare. Det är kanske inte för inte rätten att överklaga betyg lyfts i debatten då det vimlar av okunskap?

Stöd för att öka trovärdigheten och samstämmigheten

En viktig fråga att ställa sig kring citaten ovan är att de utgår från föreställningar av vad som gäller. Har man inte satt sig in i nya läroplanen och kunskapskraven så är det svårt att förstå att det är just de som ligger till grund för betygsättningen. Då undervisningen utgår från ämnesförmågor gäller det i planeringen ta hänsyn till vilka kunskapskrav som avses att bedöma för att skapa trovärdighet.

Skolverket har gett ut diverse bedömningsstöd. De ligger numera på Bedömningsportalen, och är man osäker kring bedömningen rekommenderar jag att man diskuterar bedömningen med ämneskollegorna för att tolka resultaten och enas kring samstämmighet. Inlogget till portalen inhämtas av närmsta chef.

Vad gäller om en elev inte uppnår kraven eller underlag saknas?

Om eleven inte deltagit i undervisningen ska betyget – sättas.

Om eleven inte uppnår kunskapskraven ska F sättas.

Det gäller även om eleven inte gjort alla prov/bedömningstillfällen. Man får sätta F även om man inte varnat en elev då det är rektor som beslutar om man ska skriva sk betygsvarningar, som då ofta meddelas till utvecklingssamtalet. Om man inte använder sig av betygsvarningar förutsätts att man ger eleven och vårdnadshavare fortlöpande information kring vilka kunskapskrav de behöver utveckla och hur de ska göra det. Här kan du läsa mer om det. Det är en del av den formativa bedömningen att arbeta med återkoppling; och gör man inte det finns det skäl att lyfta fram att det är ett utvecklingsområde.

Det handlar också om extra anpassningar och hur vi kan möta elevernas behov, snarare än att vi lägger det på eleven. Här kommer frågan om åtgärdsprogram  in. Har en elev F ska man utreda varför eleven inte når målen och eventuellt upprätta åtgärdsprogram. Detta bör ju rimligtvis redan vara gjort innan betyget sätts för att man ska kunna ge de anpassningar som eleven har rätt till och om inte det räcker till lyfta igen vad som behövs mer. Särskilt framgångsrika skolor har som bekant en väldigt bra organsition där elevhälsan arbetar tätt med lärarkollegiet.

Skapa tillförlitlig undervisning

Bedömningen ska inte utgå från det centrala innehållet utan de kunskapskrav som undervisningen tagit upp. Om en elev inte klarat ett bedömningstillfälle som behandlat ett centralt innehåll är det fortfarande kunskapskraven som gäller vid betygsättningen. Det gäller att undervisningen behandlar kunskapskraven vid fler än ett tillfälle för att den ska vara tillförlitlig. Då vi sätter terminsbetyg varje termin från årskurs 6 till hösten i årskurs 9 ska bedömningen utgå från de kunskaper eleven inhämtat till och med den aktuella terminen. Vid slutbetyget i årskurs nio ska samtliga kunskapskrav vara bedömda. Om vi eventuellt pratar rester så gäller det enbart det centrala innehåll som har ett eget kunskapskrav och inte ett helt centralt innehåll. Det gäller därför att man vid planerandet av undervisningen har koll på vilka kunskapskrav som kommer att bedömas, och om eleven inte når målen kopplade mot just det centrala innehållet ska det erbjudas fler bedömningstillfällen än ett. Jag ser ibland också i debatten att omprov endast kan ge E. Det är lika illavarslande att prata om omprov som endast ger E, som övriga påståenden, då vi bedömer elevens förmåga och inte tiden då bedömningen görs.

Förekommer ”rester”?                    

Att överhuvudtaget prata om rester får en klocka att ringa i mitt huvud. Om en elev saknar adekvata ämneskunskaper för att nå kunskapskraven för minst E är det upp till skolan att erbjuda undervisning i detta. Restuppgifter får inte släpa efter vecka efter vecka, månad efter månad eller kanske t o m terminsvis. Något är fel i organisationen om man inte kan erbjuda eleverna det stöd de behöver det är vi som lärare som ska veta hur eleven ska ta sig vidare inom ramen för egna undervisningen eller med särskilt stöd.

Hur kan vi äga förmågan att bedöma?

Jag vill påstå att förmågan att bedöma rättssäkert är lika med att vara en professionell lärare. För att återta vår profession måste vi äga förmågan att utföra vårt bedömningsjobb professionellt. De flesta pedagoger inte dåliga på bedömning, men jag tror ändå att vi inte någonsin får sluta läsa på och fortsätta söka stöd hos varandra. Att våga fråga om stöd är också mod och citaten jag skrev ovan vittnar om det, men de vittnar även om en viss osäkerhet. Osäkerhet som kan ge många vatten på kvarn om att det går utföra påtryckningar kring betygsättningen.

Om man är osäker eller bara nyfiken på bedömning så tipsar jag om att läsa på olika stöddokument som getts ut av Skolverket, men även att diskutera i kollegiet på egna skolan – gärna utifrån de lärmoduler som jag och en kollega satt ihop, samt Skolverkets webbkurs i betyg och bedömning. Det är även viktigt att sambedömning sker utanför kommunen och det kan man göra med det utvidgade kollegiet. Sambedömning av olika bedömningsunderlag är otroligt fortbildande och skapar samstämmighet kring kunskapskraven. Det kan också ge oss en hint om vad vi behöver lyfta i vår egen praktik för att undervisningen ska vara mot kunskapskraven.

 

För er som vill ta del av Per Måhls tankar kring vanliga missuppfattningar kring bedömning finns här en film där han går igenom sin syn kring problematiken. Inlägget publicerades i mars i år och ligger på Skolvärlden.

Dags att reflektera över reflektionen på engelska!

Jag har nyligen satt ihop en planering utifrån förmågan att reflektera, jämföra och diskutera olika samhällsfrågor och livsvillkor baserat på den kris som vi har i Europa. Jag delade den och fick en förfrågan om det inte är så att eleverna inte ska jämföra den svenska kulturen mot de länder där engelska är ett officiellt språk.

Jag har funderat lite över det här och har valt att skriva om det för jag tycker det är viktigt att lyfta fram hur vi ser på engelskan i dag i en föränderlig tid. Vad är syftet med att vi inte ska vara så snäva som vi kanske tolkade in i förmågan enligt de gamla kriterierna? Jag kommer utveckla det mer med stöd av läroplanerna och kommentarmaterialet till kursplanerna i engelska. Och det rör även bedömningen som givetvis även den ska ske på engelska även fast eleverna reflekterar.

Jag börjar med de formuleringar vi har stöd av enligt läroplanerna. I Lgr 11 är ett av elevernas långsiktiga förmågor att:

reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Bedömningen för betyget E är:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Så här stod det i Lpo 94:

Eleven har kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning samt kan göra några jämförelser med egna kulturella erfarenheter.

Bedömningen skall /…/ inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.

Skillnaden i detta ser vi direkt är att central ställning är borttaget och ersatt med där engelska används och då engelska är ett så spritt språk kan du räkna in i stort sett hela världen. Varför de har valt att bredda det så förstår vi först då vi läser i Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska. Där kan vi se att det står så här kring att engelskan ska ses i ett vidare perspektiv än där engelska är ett officiellt språk.

Den nya kursplanen betonar vikten av att ta vara på språket i omvärlden, till exempel i olika medier. Detta är ett ställningstagande som grundar sig både på forskning och på Skolverkets undersökningar som visar att motivationen och lärandet ökar när eleverna får tillgång till ett intresseväckande och levande språk från olika sammanhang. (sid 6).

I själva syftes texten står det att engelska är ”ämne som är viktigt för att eleverna framgångsrikt ska kunna delta i en värld med många internationella kontaktytor. Engelska språket och olika kulturyttringar från den engelskspråkiga världen finns överallt i det svenska samhället. Engelska är också det viktigaste kommunikations- och informationsspråket i många olika miljöer och används inom så skilda områden som politik, ekonomi, musik och underhållning. Ämnet engelska ger en bakgrund till, och ett vidare perspektiv på, de samhälls- och kulturyttringar som eleverna är omgivna av och skapar möjligheter för dem att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Att förmedla ett sådant internationellt perspektiv till eleverna ingår i skolans uppdrag och finns inskrivet i läroplanen.” (sid 8).

Jag läser vidare och inser att det står mycket viktigt i vårt kommentarmaterial, och som kanske är självklart för många, men jag väljer att lyfta fram det för att det dels stödjer min syn i att engelska är ett språk som ska eleverna möjligheter att se sig själva i relation till det som sker i världen. Huvudsyftet med det är att utifrån sig själv lita på sina förmågor att kunna delta i olika språkliga situationer , som kring musik eller ett framtida arbeta utanför Sveriges gränser.

Med tilltro till sin förmåga att kommunicera på engelska kan eleverna möta nya människor och platser och lämna invanda språkliga miljöer. Trygghet och språklig säkerhet gör att man kan vara den man är på fler än ett språk. Genom interkulturella erfarenheter och möten utvecklas individens sociokulturella kunskaper, det vill säga kunskaper om vad som är accepterade koder och värderingar i andra kulturer. Detta kan på sikt leda till tolerans och förståelse för olika kulturer och en interkulturell medvetenhet. Språkkunskaper kan på så vis bli viktiga för elevernas syn på värdegrundsfrågor och bidra till minskade klyftor i samhället och till ökad delaktighet. (sid 8)

Själva syftet med all undervisning är väl att skapa framtida individer som tar ansvar för vår värld? Ju mer kunskap du har kring andra kulturer desto mindre benägen är du att döma dem.  Just det var ett av mina huvudsyften med den planering jag skapade och delade i veckan. Utgångspunkten är att reflektera kring en podd som följer en Syrisk familj som flyr till EU. Podden är perfekt för att träna på förmågan att lyssna och det utgår från ett medium som ökar elevernas intresse och engagemang. Eleverna ska sedan skapa egna poddar där de reflekterar över sina liv i Sverige. Beroende på mognad och förkunskaper kan de välja att vidga sitt perspektiv och reflektera kring det vi tagit del av i podden eller bara prata kring det som rör dem själva. Målet är att eleverna ska kunna reflektera kring detta i ett vidare perspektiv och just därför har jag valt att dela elevarbetena för elevernas skull så de kan ta del av varandras arbeten så vi synliggör vad som menas. Detta blir den formativa bedömningen då vi kan lyfta fram det som behövs för att nå målet. Kommer alla kunna sätta sig själv i relation till det vi tolkat eller behöver vi lyfta fram exempel där man gjort det? Jag vet inte idag men jag har planerat för den stöttningen med hjälp av IKT-verktyg.

Givetvis sker bedömningen på engelska i det som eleverna samtalar kring och jag  vet att jag också sett diskussioner kring att detta att tolka och jämföra utifrån sina kunskaper bör ske på svenska då de tänker på svenska. Men som vi sett ovan är ju huvudsyftet att utifrån sig själv lita på sina förmågor att kunna delta i olika språkliga situationer. Om man inte ger eleverna möjlighet att träna diskussioner på engelska –  för det är något vi ska bedöma dem i för de ska kunna samtala kring företeelse och sätta det i perspektiv till sig själv – då måste vi göra det. Om eleven inte kan detta måste vi träna på det. Kanske mer än vad vi gör i undervisningen idag om den enbart utgår från  den engelskspråkiga kulturen, som vi ändå tar del av dagligdags via film och musik? Kanske vi måste plocka in andra kulturer för att kunna bredda resonemangen? Vad tror du och framför allt hur gör du idag?

Vill du ta del av den planering jag satte ihop för terminens sista veckor hittar den den här –A podcast about life as a teenager in Sweden.

I mitt förra inlägg skrev jag om att det inte är OK att svara på svenska! Läs gärna det om du är intresserad av bedömningen i engelska.

 

 

Svara på svenska är inte ok!

Sara Bruun och jag administrerar tillsammans med Mia Smith ett forum för engelsklärare på Facebook, Engelska i 6-9, där det ofta mot slutet av terminen ställs frågor kring bedömning. Nu senast ställdes en fråga om huruvida man kan göra en hörförståelse i engelska genom att svara på svenska. Tidigare har vi sett frågor kring att visa sin läsförståelse och då ge svenska svar trots att frågorna är på engelska. Ett annat kunskapskrav som ställer till det i bedömningen är om eleverna ska jämföra sina kunskaper mot det svenska samhället på svenska eller utföra kommunikationen på engelska.

Vi har båda kämpat för en likvärdig bedömning i detta i den slutna gruppen men känner att det är dags att lyfta problematiken till ett öppet forum. Är det engelska vi undervisar i eller är det svengelska? Hur kan vi skapa en likvärdig undervisning och bedömning i ämnet engelska så vi hjälper eleverna snarare än stjälper dem? För oss handlar det om att vi exkluderar eleverna från undervisningen genom att låta dem svara på svenska. Vi har flera olika elever i ett klassrum att ta hänsyn till än de som har svenska som modersmål. Vi exkluderar även elever med svenska som modersmål, då vi inte ger dem strategier. Strategier är i nuvarande läroplan framlyft för att vi måste hjälpa eleverna att omformulera sig om de inte har ordförrådet för att kunna uttrycka sig med flyt.

Om vi går till kommentarmaterialet i engelska från Skolverket kan vi läsa följande citat:

undervisning på engelska_understrykning

Vi tolkar ovanstående som att vi inte ska använda svenskan som bas då det exkluderar eleverna från undervisningen då vi har elever som idag inte har svenska som första språk.

En annan intressant aspekt att titta på är hur bedömningsanvisnigarna för de nationella proven i engelska ser ut. Dessa kan vara en hjälp då en del lärare faktiskt tillämpar det som en åtgärd att eleverna får svara på svenska även på de nationella proven. Så här står det på sidan 10 från 2014/2015 års bedömningsanvisningar från Skolverket:

”Ämnesproven är sk proficiency tests, vilket innebär att de syftar att pröva och ge bild av elevernas allmänna språkfärdighet i engelska oavsett var, när och hur denna färdighet uppnåtts. /…/ elevernas förmåga inom olika områden prövas inte isolerat utan oftast i integrerade former. I delprov A – Focus: Speaking betonas muntlig interaktion, vilket kräver att eleverna både kan tala engelska och förstå vad andra säger. Motsvarande integration av färdigheter återfinns inom de andra proven.”

Vår tolkning är således att höra och skriva bedöms ihop och inte kan anpassas till svenska. För att bedöma vad eleverna kan är svårigheterna anpassade för att eleverna ska kunna visa på endera sättet. Normalt är ofta första uppgiften lättast.

De som hävdar att man kan låta eleverna svara på svenska gör det för att man vill ge eleverna möjligheter men vi vill hävda att det tar bort vår undervisningsplikt att ge eleverna det de har rätt till nämligen att lyckas nå målen i engelska. Anpassningar är viktiga att vi diskuterar ur ett likvärdigt perspektiv och tittar vi i bedömningsanvisningarna från 2014/2015 kan vi finna följande anpassningar:

  • längre tid

  • enskilt eller i mindre grupp med specialpedagog

  • dela upp provet på fler gånger

  • skriva på dator

  • stanna upp vid uppspelning

Det nämns att upprepa uppspelningen påverkar bedömningen samt uppläsning av text (sid 14 i bedömningsanvisningarna). Om vi låter eleverna få lyssna flera gånger än de pauser som är inlagda i proven blir inte bedömningen likvärdig över landet. Ännu mindre likvärdig om vi låter eleven svara på svenska eller svengelska.

Anpassningar är viktiga att lyfta fram i problematiken men de ska föregå av en omsorgsfull analys. Dessa ska sedan återkopplas till eleven och vårdnadshavaren där man visar på att provet inte kommer att kunna bedöma det som avses.

Vi nämnde tidigare att vi måste ge eleverna det som de behöver för att nå målen. Strategier är en del av det. Strategier ska även bedömas och några strategier kan man läsa om här i Om strategier i engelska och moderna språk. Strategier är inte helt enkelt att bedöma och arbeta med, men det krävs att vi gör det då det är en del av kunskapskraven. Annika har skrivit om hur hon gör och du kan ta del av det här: Hörförståelse med strategier som hjälpmedel men även mer här om strategier.

Sammanfattningsvis anser vi att det inte är förenligt med LGR 11 att låta eleverna svara på svenska. Vi finner stöd för detta i kommentarmaterialet från Skolverket. Vi måste undervisa eleverna i hur de ska klara av att genomföra undervisningen på engelska och det är vår uppgift att träna eleverna i att använda strategier då vi kan inte plocka bort den möjligheten.

Annika Sjödahl & Sara Bruun

Att koppla hur man gör kring återkoppling

För ett tag sedan blev jag tillfrågad om jag kunde göra en Canva utifrån en bild som handlade om återkoppling. Nu är det ju inte bara att göra en ny utan man måste fråga upphovsskaparen om lov så jag skickade iväg ett mail och har nu fått lov att publicera den. Jag har därför valt att skriva om just återkoppling i just detta inlägg.

Återkoppling

Här finns en pdf för utskrift.

Men det är inte lätt att koppla hur man ska göra

Återkoppling är en konst om det ska flyta på smidigt i undervisningen. Jag arbetar ständigt med att utveckla denna konst och jag vill här lyfta fram några inlägg som kan hjälpa oss förstå hur det kan ske. Det är dels Annki Norman som skriver om sin kamp kring återkoppling. Du kan ta del av flera fylligs inlägg kring hennes tankar kring detta.

Ett annat tips är Helena Wallberg som är specialpedagog och som nyligen gett ut en bok om återkoppling. Den heter Återkoppling för utveckling – från förmedling till handledning och ges ut av Gothia. Du kan läsa mer här på bloggen som heter just specialpedagogen. Jag håller som bäst på att läsa den och tycker den är riktigt bra och uppbyggd på ett väldigt strukturerat och tydligt sätt, som dels ger mig bekräftelse i sådant jag redan gör och sådant som jag behöver fundera vidare kring.  Återkoppling är en viktig del i båda mina ämnen.

I kunskapskraven för engelska i åk 9 återfinns följande:

För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.

I ämnet svenska återfinns följande kunskapskrav:

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

För att eleverna ska kunna uppfylla kunskapskravet måste undervisningen ge eleverna det som kunskapskraven föreskriver. Hur kan de arbeta med att göra förbättringar om de inte fått veta vad de ska förbättra? Återkopplingen kan ges av elever om de vet vad de ska titta på i en text. När vi arbetar med en texttyp har vi innan eleverna skriver gått igenom vad det är som eleverna ska fokusera på. Vi har tittat på exempeltexter och plockat ut just det som denna texttyp ska behandla. Vi har även tittat på olika nivåer av kunskapskraven för att eleverna ska veta vad och hur de ska uttrycka sig. När eleverna sedan får återkoppling av mig eller en kamrat ska den fokusera på det vi behandlar i undervisningen. Detta är också första rådet.

För att eleverna ska kunna ge och få återkoppling måste relationen vara i fokus. Har vi ett tillåtande klimat där även jag som lärare vågar göra fel, lära mig av mina misstag och ta hjälp av mina elever kommer även de våga. Detta är andra rådet.

Det tredje rådet säger att den information vi får av undervisningen är ofta bättre än den som jag ger eleverna. Om jag får veta vad som är svårt eller lätt kan jag justera detta. Om jag inte tar reda på detta kommer jag inte kunna rätta till det som behövs och jag lägger tid på sådant som kanske är slöseri med tid.

Det fjärde rådet behandlar betyg och jag har testat att både ge betyg och kommentar och eleverna tenderar att inte följa den framåtsyftande återkopplingen utan är antingen nöjda med sitt betyg eller börjar förhandla om bokstaven istället. Det är mer effektivt att hålla sig till återkopplingen mot det som vi behandlat i undervisningen.

Dock säger femte rådet att detta ska komma i undervisningen för att det ska vara mer effektivt och det är sant. Återkoppling måste ske direkt på lektion eller i direkt anslutning till den. Att ha rättningshögar får bara inte ske om eleverna ska minnas och ta till sig och eventuellt göra om.

Det sjätte rådet säger att den mesta återkopplingen i klassrummet kommer från elever än från läraren och just detta tycker jag att jag måste fokusera på mer. Om jag ser till att eleverna använder sig av varandra måste de veta hur de ska hjälpa varandra. Jag måste alltså vara väldigt tydlig med vad det är vi behandlar i undervisningen, vilket syfte undervisningen har och vad bedömningen fokuserar på.

Sjunde och sista rådet säger också just det. Om man inte är tydlig blir det mer göra än lära. Och det är viktigt att vi gör rätt och fokuserar på rätt mål. Här kommer alignmentplaneringen in, för den utgår från syftet med undervisningen, hur undervisningen läggs upp och har stöd i det centrala innehållet och var bedömningen sker både summativ och formativ.

Jag hoppas att ni liksom jag ständigt funderar på hur man kan bli tydligare i sin återkoppling till eleverna och att återkopplingen är sammankopplad med syftet och bedömningen.

Källor:

Källan till den svenska översättningen är från Åsa Söderström och hennes text bygger på denna version. Jag har fått tillåtelse av ASCD att publicera den.

Sociala medier skapar möjligheter men även behov för undervisningen

Varför är det viktigt att synliggöra elevernas prestationer? Det finns flera anledningar till detta. Ett anledning är att man ser sin egen utveckling. Det kan vara en sporre att skriva för någon. Det kan också fungera som elevexempel för andra elever eller lärare då eleverna delar sin kunskap vidare till andra. Eleverna aktiverar varandra som lärresurser och kunskap stannar inte bara hos individen. Kunskaper som delas är också synliga för hemmen och man kan som förälder så en insyn i vad det är ens barn arbetar med i skolan och utvecklingen av det.

För elever kan det vara ovant att dela med sig och man kan till att börja med att skapa ett klassrumsklimat som gör det möjligt att man får läsa varandras texter. Jag brukar försöka lyfta elevtexter för högläsning, som de läser själva, ber en kamrat läsa eller som jag får läsa högt inför klassen. Ofta är in erfarenhet att eleverna blir stolta över detta och när vi gör så lyfter vi fram exempel på sådant som vi tränat på i just den textframställningen, t ex gestaltning eller att variera sina ord. För lärare är det kanske svårt att veta var man ska börja. Jag kommer ge er några tips nedan som jag tycker fungerat bra för mig och mina elever.

Hur kan man göra det digitalt?

Ett väldigt bra sätt att visa på dessa meningar är att skriva in dem i TodaysMeet. Elever som inte är färdiga ännu kan hitta exempel på hur man uttrycker sig från dessa meningar. Då går vi från klassrummet till det öppna klassrummet.

En annan möjlighet att synliggöra elevarbeten är genom Thinglink. När vi redovisar texter så brukar vi även sätta upp pappersvarianter i korridoren och länka exemplen till den digitala ytan med en QR-kod. En annan variant är att dela elevarbeten på en Padlet som också fungerar som en interaktiv tavla, precis som Thinglink, eftersom man kan dela texter med ljud och bild som finns länkade på t ex Youtube.

Youtube kan också fungera som en kanal och där kan eleverna skapa dolda kanaler så bara de som får länken kan läsa.

Givetvis fungerar även bloggar för att dela texter men om man vill ha mindre administration är det tacksamt med mindre ytor och vill man sedan länka upp dem på en blogg kan man göra det. Bloggar kan även utgöras av microbloggar som Twitter och Instagram, där den förra är en textblogg som ger dig möjlighet att skriva under begränsat antal tecken, infoga bild och hashtag. På Instagram är det bilden som utgör fokus och det är svårare att länka.

Vilka behov ställer det på undervisningen?

Idag finns många elever redan på sociala medier. Många lärare finns också där men det finns också de som känner sig osäkra och inte vet hur de ska möta eleverna eller ännu mindre vad eleverna behöver stöttning i. Jag vill hänvda att ju mer vi öppnar upp desto mer måste vi undervisa kring källkritiken. När man arbetar med att synliggöra elevers arbeten i sociala medier blir det ett naturligt sätt att arbeta kring källkritik, upphovsrätt och den bild man ger av sig själv på sociala medier. När man väl öppnar upp kanalerna utåt tycker jag att man får så mycket på köpet. Det är inte bara en sporre för skrivandet, det ger också nya möjligheter men även nya behov att undervisa kring. Och när vi idag talar kring att lärare inte har kunskaper kring detta så tänker jag att vi inte vet vad det är vi ska och kan göra med sociala medier. Jag kan också se att det finns saker vi måste arbeta mer med men jag ser dem inte som hinder för att öppna upp utan mer en möjlighet att lära tillsammans med eleverna.

Hur kan vi hjälpas åt?

Vi kommer idag inte ifrån att vi måste arbeta kring teknik, sociala medier, multimodala texter och källkritik då det finns med i läroplanen. Den stora utmaningen är att man inte vet var man ska börja. Skolverket är på gång med mer material som stöd för oss lärare och Kolla Källan publicerade nyligen en artikel med mig om hur jag arbetar med källkritiken. Om du vill läsa artikeln Hon praktiserar källkritik med eleverna (151022) kan du klicka på länken så kommer du till Skolverkets sida där den är publicerad. Här kommer det också komma mer material inom kort. Jag skulle också vilja att fler vågade fråga kring de saker de vill ha hjälp med. Att våga fråga och lära tillsammans med eleverna, det utvidgade kollegiet och kollegiet på egna skolan kommer vi långt. Vi lär och utmanas tillsammans. Vad ser du som din största möjlighet med sociala medier och vad kommer det kräva?

 

Så här planerar vi för en vecka med muntliga nationella prov

Det kan vara svår att planera för hur man ska göra ett schemabrytande schema för de kommande muntliga nationella proven och i år kommer vi att göra det på min skola. Jag vet att det är efterfrågat hur man gör rent konkret och jag ska se om jag lyckas förklara hur vi går tillväga i detta inlägg.

I mitt arbetslag har vi en fantastisk organisatör som kan detta med att räkna på elever, grupper och lärare och sedan sätta ihop ett schema. Hon är matematiklärare och har gett sitt tillstånd att jag får dela planeringen så om ni lånar av den får ni gärna ge Ann-Kathrin Holm all cred.

 

Varför bryter vi schemat för de nationella proven i år?

På Skolverkets hemsida kan man läsa att de nationella proven är hela skolans angelägenhet. Det lyfts särskilt fram att om proven genomförs under en vecka ökar likvärdigheten i bedömningen. Något som jag även tycker är bra är att vi fördelar arbetsbördan då några av oss har två ämnen med nationella prov.Vi är ett arbetslag med sex nior och vis av förra årets genomförande (då jag också hade sex nior) kan jag konstatera att genomförandet för lärare slår det väldigt olika beroende på elevantal och ämnen

Jag kan också se en vinst i att eleverna kan använda de strategier de får av ett ämnesprov till fler ämnen då det bygger på att utveckla resonemanget. Vi vet ju inte om temat är det samma men konsten att resonera ser ju lika dant ut i alla ämnen och vet jag hur jag underbygger ett resonemang i ett ämnen är det högst troligt att det är applicerbart på fler. Eleverna kommer också få tillfällen att läsa de häften de ska läsa in sig på i bättre anslutning till proven än på lektionstid före bedömningstillfället. Om en elev är sjuk har vi lämnat några luckor för att kunna genomföra det under veckan med vissa justeringar.

Om proven inte kan läggas på en av veckorna mellan 45-50 utan fördelas på flera veckor är det extra viktigt att klassen fortfarande får undervisning, trots att läraren som normalt har klassen sitter med de muntliga proven. Jag vet att jag vissa år fått sitta i källaren i brist på lokaler vid provtillfället.  Det kan undvikas med planering som sköts centralt av en kunnig planerare som har åtkomst till schemaprogram för att kunna se hela skolans lediga ytor.

 

Hur har vi tänkt? Ett tema kring hållbar utveckling som bas

I planeringen har vi har tagit hänsyn till vad eleverna ska göra när de inte genomför sina muntliga prov och har valt ett ämnesövergripande temaområde kring hållbarutveckling. Eleverna har under terminen arbetat med olika områden i sina ämnen och de ska sedan genomföra några delar av de uppgifter som ges som förslag på Unga reportrar. Vi kommer att göra en arbetsgång på en Padlet och vi kommer även redovisa de färdiga uppgifterna på en sådan yta. Personal i arbetslaget som inte har prov kommer att enligt ett schema följa denna arbetsgång med eleverna. I det schemat är det även planerat för i vilka klassrum eleverna sitter och arbetar i. I schemat är det även planerat för en film kring temat. Vi kommer ha bokade salar även för de muntliga proven.

Antalet samtal som genomförs är basen för uträkningen

Grupperna har ämneslärarna satt ihop och dessa kommer anslås på de mallar som finns med tider, ämne, klass och lärare. Vi har två korta dagar i schemat och på dessa dagar är de mallar som heter kort tänkta då tiderna är något olika långa för de olika ämnena. Skissen för uträkningen visar hur många elever respektive lärare har och vilka andra ämneslärare som ska gå in och avlasta för att fördela arbetsbördan. Elever som har svenska som andra språk är inte inräknade i vår skiss då de lärarna arbetar i andra arbetslag och de kommer att genomföra proven utöver detta schema under veckan på sina lektioner där de har svenska som andra språk. Vi har också räknat med att eleverna läser in sitt häfte för svenskan dagen innan så jag måste tänka till kring när eleverna ska få häftet och med vilken lärare så det blir tydligt för jag är upptagen med att sitta med grupperna och bedöma.

Sedan kvarstår en del fix med att sätta salar för alla grupper. Det är inte helt lätt att planera för en vecka som bryter schemat men vi är övertygade om vinsterna med detta. Jag bifogar vår planering och även mallarna att skriva in på. Ni får som sagt gärna låna mallen, men det viktigaste är att man förstår hur man ska tänka och organisera kring detta.

Här hittar ni mappen med dokumenten!