Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang?

Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? För att få några svar kan du läsa detta inlägg då jag just avslutat en planering (som du hittar sist i inlägget) i området i svenska som bl a utgår från följande kunskapskrav:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning.

(Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Just detta upplägg utgick från frågeställningen: Är energidrycker farliga eller ej? men det ändrar man lätt så det passar det man vill ta upp.

Planeringen utgår från att ge eleverna stöd

När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag valde därför valt att bryta ner varje bedömningsaspekt i kunskapskravet för att synliggöra dels vad jag behövde lägga upp i min undervisning för att de skulle nå målet men även synliggöra hur:et för eleven.  Ett sådant hur blev ganska snabbt hur de för ett resonemang. Ordet i sig tog vi stöd av Orka Pluggas film om att Resonera om källors trovärdighet och relevans, som ger oss en bra idé om vad det innebär. När eleverna sedan skulle skriva visste de inte hur de skulle formulera sig.

Jag fattar inte!, hördes desperat på många håll. Jag och eleverna började då skriva ner några exempelmeningar tillsammans på vår Smartboard.

Källan tog upp både för och nackdelar med ….

Källan är trovärdig för att avsändaren är…

Sidan är mindre trovärdig för att…

Texten försöker få oss påverkad att…

Följande fakta i artikeln är fel ”…” … och det betyder att…

Det saknas information kring…

Texten stämmer mot frågeställningen

Efter lektionen kompletterade jag den med hjälp av ett bedömningsmaterial som finns på Skolverket Att bedöma resonemang om källornas och informationens trovärdighet. Då fick vi fram en skrivmall med exempelmeningar som eleverna kunde använda lektionen efter som hjälp för att ge bredd, konkretisering och kontextualisering. Du hittar den allra sist i inlägget.

Bedömningsaspekterna

Dessa aspekter är de som utgör bedömningen i ett resonemang. Läs gärna mer i materialet från Skolverket, som jag länkade ovan, för att diskutera i era ämneslag hur ni kan få syn på skillnader i elevers lösningar och vad som här till varje aspekt. I bedömningsmaterialet får du stöd för de olika ämnena som berör just källkritik. Det riktar sig mot år 6 men många exempel ger stöd för år 9. Du hittar även stöd i mitt tidigare inlägg som jag även länkar längre ner om hur man kan skriva mer utvecklade skrivuppgifter med både förord och källförteckning. Denna planering bygger mer på att ge eleverna kunskaper om hur de ska tänka och resonera och när de kan det kan man höja nivån.

När jag diskuterat detta med kollegor tidigare har jag ibland hört att det är för tidigt med resonemang på utvecklad nivå, men detta är något de redan ska ha med sig från mellanstadiet. Min upplevelse är att eleverna kan så mycket mer om vi bara visar dem hur det ska ske, med hjälp av att konkretisera och ge stödmallar. Och trots förkunskapernas bredd i min grupp kunde de hjälpa varandra så att de nu vet hur man gör. Det handlar om stöttning, sc scaffolding som sedan tas bort då eleverna kan. Slutuppgiften ska ge prov för hur eleven nått målen eller om jag måste lägga till något.

Att ge stöd

När jag planerade för en av uppgifterna som innebär att de ska kunna googla tittade jag om jag skulle hitta en mall för hur man kan förfina sitt sökresultat. Jag hittade ingen så jag satte ihop en egen som också fungerar som stöd åt eleverna i hur de ska söka. Jag har gjort den i Canva och vill du veta hur du arbetar i Canva finns här en instruktion i ett av mina tidigare inlägg. Du kan lika gärna göra det i vilket program som helst men ni som läser  mina inlägg vet att jag använder det till (nästan) alla mina planeringar.

nagra-knep-for-att-googla-battre

Knep för att googla bättre gjord i Canva

 

Förståelsen av texttyper som en del av källkritiskt resonemang

I planeringen valde jag att planera för en rad olika texttyper för att granska fakta. Detta ingår som en del av den källkritiska aspekten då eleverna ska kunna sätta textens budskap i en kontext. Att medvetandegöra olika texter och vem som skapat sidan är en utmärkt utgångspunkt inom källkritiken och för att introducera eleverna i texttypernas skillnad. De texttyper eleverna kommer få möta är ju just objektiva och subjektiva texter där de kan ha olika trovärdighet beroende på tendens. Vill du veta mer om detta själv kan du kika på ett inlägg jag skrev för ett tag sedan där jag sorterade in de olika texttyperna eleverna möter i skolan i olika genrer. Till vad räknas en argumenterade text, faktatexten eller en bloggtext? Kan de innehålla personliga tankar och åsikter? Frågor som är relevanta att väcka hos eleverna.

kallkritiska-begrepp

Källkritiska begrepp gjord i Tagxedo

Utveckla det källkritiska resonemanget

Om du vill arbeta vidare med källkritik utifrån bilder kan du kanske hitta uppslag på UR:s serie Källkritik. MIK har tagit fram lite filmer där du kan diskutera vinklade budskap. De är inte helt lätta att hitta på så jag länkar dem direkt. Här är en om tvättbjörnar och här en om hur de gjorde filmen. Det är tur att det kommer lite nytt material nu när Medialized inte sänds längre.

Vill du ha mer utvecklade skrivuppgifter rekommenderade jag ju ovan en Skrivmall och stödstruktur för källkritiskt resonemang. Lektionerna finns även på lektion.se om du vill ladda ner dem därifrån. Här finns den med skrivmallen och stödstrukturen och uppgiften för år 7 återfinns inom kort på lektion.

Fram till dess hittar du planeringen för Källkritik i år 7 här.

PS! Man kan lätt tro att vi har god tillgång på datorer men så är inte fallet men vi kan ändå arbeta med källkritiken då jag har en Smartboard och dator i klassrummet som kan visa hur:et samt att jag kan boka en halv klassuppsättning datorer då de ska söka och pröva källornas tillförlitlighet. Jag är nyfiken på hur ni arbetar så dela gärna era tankar och upplägg.

 

 

 

Språkutveckling med karaktärer och oväntade slut med hjälp av Roald Dahl

Roald Dahl skulle ha fyllt 100 år den 13 september. Det uppmärksammas på olika håll genom att flera av hans böcker ges ut på nytt och nyligen släpptes hans bok SVJ som spelfilm. På hans officiella hemsida RoaldDahl.com finns det lektionsupplägg som du kan använda i undervisningen och du hittar även en hel del upplägg som lärare i delar på hans fan site.

Jag har tidigare arbetat med några av hans böcker. Jag delar kort med mig av två upplägg.

1.Revolting Rhymes

Ett av de upplägg jag arbetat med är Revolting Rhymes, som är omskrivna klassiska sagor som många av oss känner igen som barn men som har helt oväntade slut. Här finns lite bakgrund och vilka berättelser som ingår i samlingen. Jag använde mig då av de filmer som finns på Youtube och sedan jämförde vi mot texterna som vi läste.

Stödstrukturer hjälper eleverna förstå och jämföra

För att kunna jämföra använde jag mig av olika stödmallar som Venn-diagram. Där fick eleverna i par diskutera och jämföra likheter och skillnader. Vi använde bl a Tre små grisar för det. I mitten skrev det vad som var lika och sedan olikheter i respektive cirkel för antingen filmen eller texten. Man kan också göra en sexfältare där de får jämföra några av karaktärerna i t ex Rödluvan, som t ex hur de ser ut i Grimms sagor mot Revolting Rhymes samt  vad de äter och vad som slutligen sker. Då får man också syn på olikheterna mellan berättelserna. Jag hade också satt ihop några story starters så de fick skriva om egna berättelser. Jag har tyvärr inte kvar dem p g a flytt men du kanske hittar några att inspireras av här och jag vet att det finns på Pinterest.

Jag använde upplägget i en årskurs sju som behövde mycket stöd då många var nybörjare i engelska. Det passar också bra i de lägre åldrarna. Fördelen med att läsa dessa böcker är att du kan förstärka förståelsen så alla kan vara med i o m att du kan titta på filmerna samt att många känner till originalen. Sätt gärna ihop grupperna när de ska samtala om berättelserna så att minst en har läst dem som barn så de kan hjälpa varandra. 

2.Gestaltningar med Willy Wonka

Ett annat tips är att använda Kalle och chokladfabriken för att träna gestaltning och hur man bygger karaktärer. Jag gjorde detta på engelskan men man kan lika gärna använda den svenska versionen. Jag läste då upp den del som bygger på detta klipp där de går in i chokladfabriken. De fick lyssna på utdraget och efteråt diskuterade de i par:

  • Willy Wonka is compared to an animal. Which?
  • Are any more animals mentioned?
  • Can you find some colors that describe the setting?
  • How do they walk?
  • How many characters are mentioned in this passage?
  • When you hear the names do you associate them to anything special?

Roald Dahl var en skicklig berättare som kunde fånga läsaren genom sina karaktärer och oväntade slut. Jag kommer att använda just den med gestaltningar då vi ska träna på det. Om du vill veta mer om gestaltningar har jag skrivit två inlägg om det med lektionsupplägg, ett med Ronja Rövardotter och ett hur du lyckas lära ut gestaltningen.

 

Kom snabbt igång med digital teknik genom appen Plickers

Jag blev ombedd av Skolvärlden (nr 6, 2016) att tipsa om en app. Mitt val föll på Plickers för att det är enkelt att lära sig för dig som pedagog och kräver endast att man har en digital enhet samt en webbläsare och passar bra för många klassrum där man inte har kommit så långt med digitala enheter eller man inte vill låta eleverna använda egna enheter. Dessutom  behöver inte eleverna logga in som tar extra tid. Eleverna använder istället färdiga kort som du skriver ut via hemsidan och det är dessa kort som du sedan scannar av med din enhet. Resultaten kan man sedan om man vill se direkt via Live View på en stor skärm i klassrummet. Detta brukar tilltala eleverna mycket då det sker i realtid och fungerar mycket bra i många olika pedagogiska sammanhang. Här får du veta hur du kommer igång och även få några tips på hur du kan använda det.

Skapa konto och kort

För att skapa ett gratiskonto loggar du som lärare in på www.plickers.com och väl där inne skapar du klasslistor i fliken Classes och +Add new class. Där kan du döpa klasserna efter ämne och sortera dem efter ett nummer. Trycker du enter så sorteras namnen i den ordning du skriver in dem och en fördel här kan vara att man använder samma klasslista för alla ämnen så kan eleverna använda sina kort som du skriver ut via hemsidan då du är klar. Dessa kort kan de ha med sig på lämpligt ställe, kanske i en kalender eller i sin skrivbok eller så har du dem kvar i klassrummet och delar ut rätt nummer till rätt elev när det är dags att scanna dem. Du kan lätt ha koll genom att skriva ut roster och förvara där du lätt ser elevernas namn och siffror. Själva korten skriver du ut via fliken Cards när du lagt in alla elevernas namn. Jag brukar skriva ut standard och laminera dessa och förvara i klassrummet dock är det nog lättast att bara limma fast dem på en insida av en bok då den glatta ytan kan göra det lite svårt att scanna ibland. Tappas ett kort bort skriver du bara ut ett nytt.

Skapa frågor och mappar

Nu är det dags att skapa frågor. Det gör du genom att gå till fliken Library. Här kan du välja om du vill ha flervalsfrågor eller bara rätt eller fel. Syftet för frågorna brukar avgöra mitt val. Du kan skapar mappar i ditt bibliotek där du kan spara frågorna och sedan återanvända dem. Jag sorterar mina mappar efter årskurs och ämnen. Om jag vill göra ett förtest av ett ordförråd kan jag skapa frågor för det genom att skapa en mapp och sätta en rubrik som påminner mig om innehållet. I denna mapp lägger jag sedan till frågorna genom att klicka på +New Question. Kom ihåg att markera det rätta svaret och att använda olika alternativ som rätt så inte alla hamnar på A. För att underlätta själva genomförandet på lektionen så lägger du frågan i Add to planned och äljer de klasser du vill använda frågan i. Säg att du ska ha frågorna i klass 7A och 7D. Då förbereder du det när du ändå skapar frågorna så ligger de i rätt mappar sedan när du ska köra frågorna.

Ladda ner appen och du är igång

Nu är det snart dags att testa responsverktyget med eleverna. Du måste först ladda ner appen till din enhet som du planerar att använda i klassrummet. Dela sedan ut svarskorten till eleverna. Varje sida av korten har en bokstav som ska hållas uppåt för det svar som de vill svara. Eleverna måste också se till att inte vika korten och att inte ha några fingrar på det svarta på kortet om du ska kunna scanna av korten från där du står framme i klassrummet. Via din enhet väljer du den klass du ska ha och där du lagt frågorna i när du skapade dessa. Välj fråga via enheten. För att få frågorna att synas på skärmen i klassrummet, om du har en sådan, så går du till live view. Scanna av svaren med kameraikonen längst ner i din enhet och svep över klassrummet tills alla elever har svarat. Du kommer se om en elev svarat rätt eller fel direkt då du får en grön eller röd markering i din enhet som inte syns på skärmen. Dock kommer eleverna kunna se frågan och även vilka siffror som har svarat. Vill du visa svaret sedan kan du välja det eller så tar du svaren sedan. Det är ditt syfte som får avgöra. Du kan också testa fliken Teach som syns i den fråga som du har uppe. Du kan sedan även klicka i visa svar och få fram varje elevs svar.

Det är genom appen som du sedan byter frågorna men du måste klicka via webbläsaren för att dölja svaren om du inte vill visa dem i klassrummet. Ha koll på skärmen och inte bara din enhet särskilt i början då man lätt kan få fram att visa svar utan att man är med själv. Har gjort det ett antal gånger själv. Jag brukar högläsa frågorna vilket gör att jag naturligt tittar på skärmen då och då. Om du inte har en skärm i klassrummet kan du köra ändå men får läsa upp frågorna då eleven inte ser dem.

Nyttan för mig som pedagog

Den främsta anledningen till att jag tipsar om Plickers är att det är enkelt och kräver minimalt med digital teknik för att du snabbt ska kunna komma igång med teknik i klassrummet. Sedan aktiverar det alla elever och alla elever får vara med och svara.

I fliken Reports kan du sedan titta på statistiken om du vill se vilka frågor som eleverna hade svårt för och måste träna på mer eller vad du nu  hade för syfte med frågorna. Välj klass och du kan sedan se hur respektive elev svarat. Detta tycker jag är en smart funktion som gör att jag sparar tid på att summera och rätta olika förhör.  Här finns det massor att välja att sortera på så jag skriver inte ut det utan länkar till tre kortare filmer som visar vad du kan göra för bra urval.

film 1

film 2

film 3

resultat

 

Vad kan man använda Plickers till?

Du kan använda Plickers till väldigt många olika saker. Dels för att testa av olika begrepp innan ett område, eller som en utvärdering av din lektion i slutet av lektionen. Du kan ta reda på vad eleverna kan innan ett område och sedan köra en mitt utvärdering för att se om de förbättrat resultaten och om ni är på rätt väg eller om du måste backa på något i undervisningen. Du kan ställa frågor som för att eleverna måste lösa frågor tillsammans om du vill för att de inte ska arbeta själva. Du kan till och med sköta närvaron med Plickers genom att snabbt scanna av eleverna innan lektionsstart och sedan ha en inledande fråga som behandlar lektionsinnehållet. Vi använder oss ofta av startblock och det kan du lika gärna göra genom att lägga frågan som digital och sedan låta eleverna tänka på svaret. Det skapar lugn i klassrummet och eleverna får fokus på lektionsmålet.

Du kanske har fler andra bra förslag på hur det kan användas?

Vad behöver jag fortbilda mig i inom IT? (del 3)

I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras. I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver.

Svenska

I syftestexten finns följande ändringar. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Vad gäller förståelse för konsekvenser av språkbruk ska eleverna göra detta utifrån sig själva och andra och inte bara andra längre och där sammanhanget är utvidgat till medier.

I det centrala innehållet ska elever skapa texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg. De ska även bearbeta egna och gemensamma texter där de skriver både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Tala, lyssna och samtala är vidgat från medier till verktyg för att planera och genomföra en presentation. Texterna eleverna ska läsa kan nu också innebära texter från digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner. Till språkbruk har symboler petats in samt att skillnaden i språkanvändning beror på vilket syfte du har till exempel om eleven skriver ett sms, inlägg i sociala medier eller en faktatext. Vidare ska etiska och moraliska aspekter för yttrandefrihet, språkbruk och integritet i digitala och andra medier och sammanhang tas upp och belysas. Källkritiken har fått ett tillägg i hur du citerar och källhänvisningar även vid användning av digitala medier.

Engelska

Jag hittar inga förslag för engelskan. Det står redan nu i syftestexten att ”undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.”

Bedömningen börjar i planeringen så vad bedömer jag behöva för kompetensutveckling?

Om du vill titta mer specifikt på vad som ska bedömas kan du läsa mina tidigare inlägg, dels här på ämnesspanarbloggen men även på min blogg.

För svenskan skrev jag då att bedömningen ska fokusera på:

hur eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från källor och kunna resonera kring källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna ska innehålla beskrivningar och förklaringar samt ämnesspråk, struktur, citat och källhänvisningar. Texttyper som kombineras ihop med medier ska förstärka och levandegöra budskapet. hur struktur och innehåll anpassas till syfte, mottagare och sammanhang i muntliga redogörelser.

För engelskan:

hur eleven väljer texter och talat språk från olika medier och hur de använder det i egen produktion och interaktion.

Tänk till:

Vilka tankar får du av att eleverna ska skriva både egna och gemensamma texter samt bearbeta dessa för hand och även digitalt? Vilka interaktiva texter läser ni idag? Hur arbetar ni med källkritiken kopplat till citat och källkritik?

Så här tänker jag:

Om du vill ta del av hur jag planerar för att möta texter i digitala miljöer och hur vi diskuterar integritet och konsekvenser kan du titta på den planering jag just håller på med som grundar sig i en serie som heter #hashtag och du hittar planeringen här.

Jag har också delat en hel del kring källkritik och källhänvisning. Ta gärna del av lektionsförslagen och utveckla dem efter egna behov. Här har Mia Smith och jag gjort en uppgift för engelskan som ska mynna ut i en reseblogg med källkritiken som bedömningsgrund. Här finns ett upplägg kring källhänvisning och ämnesrelaterat språk, här ett kring texter från olika digitala miljöer med fokus på att vara ny i ett land och här en planering med vidgat perspektiv.

Jag kommer att fortsätta planera och dela med mig av hur jag gör för att visa på hur jag gör så fler vågar dela, men även för att lära och få idéer. Jag kommer också att ta del av några moduler på skolverket i höst. Jag funderar bland annat på digitalt berättande. Sedan kommer jag även fortsätta att vara aktiv i sociala medier tillsammans med er för att utveckla mig. Genom sociala medier och andra lärares delande har jag lyft min undervisning.

Att skriva gemensamma texter är något jag behöver utveckla mer i min undervisning. Jag har gjort det flera gånger privat men vi har väldigt få och dåliga datorer, och att skriva på gemensamma ytor via låst nätverk gör det svårt. Jag ska göra mitt bästa för att påverka utvecklingen framåt och därför har jag också synliggjort vad som blir svårt i min egen praktik. Om vi inte kan se var vi brister blir det svårt att ta ett steg framåt.

Vad behöver du utveckla i din undervisning utifrån de förslag som jag lyft fram ovan för att kunna möta målet 2022? Jag tror på att vi måste söka vägar över ämnena för att möta elevens behov men även för att hjälpa och stötta varandra. För att göra det måste vi först inventera oss själva och det passar väl bra så här mot terminsslutet för att i höst kunna möta eleverna och förhoppningsvis nå höge måluppfyllelse, bättre möjligheter till samarbete och högre delaktighet i klassrummet.

En vardag för många elever och lärare – bristen på tillgången av datorer.

PS!

Vill du veta inom vilka ämnen som IT, källkritik och informationssökning nämn och vad så kan du titta på Kolla Källans wiki.

DS!

 

Vad tydliggörs i Lgr11 angående it? (del 2)

I mitt förra inlägg skrev jag om varför Skolverket har fått i uppdrag av att regeringen att ta fram en nationell it-strategi. Jag skrev då att syftet var att på flera plan arbeta fram en strategi för att öka likvärdigheten och effektivisering av skolan. Eleverna ska också förberedas för en allt mer digitaliserad värld. Jag är nu nyfiken på som eventuellt kommer att förtydligas i läroplanen i det nya förslaget och vad det innebär för mig som pedagog. Hur behöver jag förändra min undervisning? I nästa inlägg tittar jag närmre på mina ämnen engelska och svenska.

Vilka är då förändringarna i Lgr11 som lagts fram som förslag?

Jag har läst igenom remissförslaget i intresse att tydliggöra, dels för mig själv vad jag behöver utveckla men även för att sortera ut vad som direkt berör mina ämnen till kollegorna i det utvidgade kollegiet. Så här står det för respektive del av Lgr11:

Kapitel 1

I kapitel ett under Förståelse och medmänsklighet kan vi se att nationsgränser är vidgat till att även inkludera sociala medier. I Rättigheter och skyldigheter finns ett helt nytt område som rör att eleverna ska utveckla sin förmåga att använda digital teknik, lära sig att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att förstå risker och kunna värdera information. Vidare nämns att eleverna utveckla en förståelse för hur digitaliseringens möjligheter påverkar samhällets utveckling men även på individnivå.

Kapitel 2

I kapitel två kan vi läsa under Normer och värden att vi i skolan ska uppmärksamma elever att den ökade digitaliseringen kan medföra möjligheter men även risker. Jämför det med citatet som jag hade i förra blogginlägget. Det svarta är tillagt och överstruket är borttaget:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik så väl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Tänka till:

Vilka tankar får du av att de nu har vidgat begreppet från fysisk miljö till att även innefatta sociala medier? Är du själv bekväm med att möta eleverna i sociala medier, eller att prata om de miljöerna som de dagligdags möter sina kompisar i? Vågar eleverna vara ansvarsfulla och lyfta sådant som kan vara obekvämt med oss vuxna om de inte tror att vi kommer att förstå? Har vi pratat om riskerna tillräckligt? Vet vi ens om vad riskerna är?

Vad tänker du kring begreppet problemlösning som nu är med i skolans mål och riktlinjer för it användning? Hur kan jag arbeta med detta med eleverna så målen nås?

Fundera över hur du idag använder dig av nedanstående förtydligande av skolans mål och riktlinjer:

Använder ni i skolan modern teknik så väl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande redan idag och vad gör du/ni rent didaktiskt?

Dela sedan gärna med dig av det så fler av de mindre bekväma kan få tips av hur man kan göra undervisning av centralt innehåll och ämnets syfte genom att integrera teknik och medier för ändamålet. Mer om det återkommer jag till i nästa inlägg där jag tittar närmre på vad som gäller för engelskan och svenskan samt delar med mig lite av hur jag gjort hittills.

Vad går Skolverkets IT-strategier ut på? (del 1)

Detta är första inlägget av tre som behandlar Skolverkets uppdrag i att ta fram nationella IT-strategier. Jag tänkte här kort återge vad regeringsbeslutet går ut på och vad som är på gång. I nästa inlägg kommer jag att titta på remissförslagen gällande Lgr11 och i sista inlägget vad som gäller för mina ämnen svenska och engelska.

Att förbereda eleverna för en digital omvärld

Uppdraget av regeringen går ut på att förtydliga vårt uppdrag med att arbeta med digital kompetens och innovativa förmåga. Fram till den 18 maj kunde du ta del av remissförslaget som har utarbetats av olika instanser, bland annat en referensgrupp bestående av lärare och forskare, genom enkäter och andra aktörer som SKL samt SPSM. Förslaget ska redovisas för regeringen den 30 juni.

Syftet med uppdraget är att på flera plan arbeta fram en strategi för att öka likvärdigheten och effektivisering av skolan. Eleverna ska också förberedas för en allt mer digitaliserad värld. Målet ska vara nått år 2022. Det är många år kvar dit. Anledningen till det är för alla lärare ska ha haft möjlighet att skaffa sig den kompetens de behöver för att kunna använda digitala hjälpmedel i syftet att uppnå målen att likvärdigheten med it i skolan är jämn och att vi som lärare kan se nyttan med att effektivisera vårt arbete.

I läroplanen står det under Skolans mål och riktlinjer att:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Förutom användandet av IKT som verktyg för att lära ingår kommunikationen där vi bör främja användandet av IKT i syfte att kontakta hemmet eller eleverna. Trots att eleverna idag har tillgång till datorer är det få som använder dem för att lära och det varierar också stort mellan årskurser, klasser och skolor hur, när och om datorer används.

För att uppnå att eleverna kan använda modern teknik efter avslutad skolgång rekommenderar Skolverket att alla som arbetar med barn ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Vidare föreslår de att alla elever inom den obligatoriska skolformen inom tre år har ett eget digitalt verktyg. För att du som lärare ska även veta hur du kan använda dig av it i skolan kommer olika stödmaterial att vara tillgängliga.

Vilket kompetensbehov har ni?

Många lärare använder idag inte it som fortbildning då många lärare inte känner sig bekväma med vad och framförallt hur de ska arbeta med digital teknik. Jag har själv deltagit i flera webbaserade moduler för att lära mig mer. Den ena var betyg och bedömning från Skolverket (nu förlängd) men jag har även gjort andra från bland annat Webbstjärnan samt en för WordPress grunder av Micke Kring och tycker det är en bra fortbildning då jag kan ta det i min egen takt och utifrån de behov jag har.

För att vi som lärare ska vara mer digitalt kompetenta kommer det till hösten 2016 finnas flera kompetensutvecklingsinsatser tillgängliga på Skolverket. Här kan du ha koll på vad som är på gång. Man kommer till exempel kunna arbeta kollegialt med moduler som tar upp:

  • Kränkande behandling i ett främjande perspektiv
  • Kritisk och säker nätanvändning
  • Leda och lära i tekniktäta klassrum
  • Digitalt berättande

Du hittar dessa här. Till våren 2017 kommer det komma ännu flera insatser som kommer omfatta hur du som lärare kan anpassa undervisningen med hjälp av it för att ge elever extra anpassningar eller särskilt stöd, samt hur du kan använda it som verktyg för effektiv administration. Många lärare eller skolledare använder idag inte it som ett verktyg för att administrera och utvärdera sin undervisning.Vi behöver bli bättre på att systematiskt och strategiskt arbete med hjälp av it. Vi behöver också bli bättre på att känna oss trygga i hur vi ska integrera it på ett naturligt sätt i undervisningen.

Skolinspektionen fann i en undersökning under läsåret 2011/2012 att skolledningen ofta inte styrde användandet av it i undervisningen utan att det berodde på den enskilda lärarens intresse. Inom it är det lätt att känna sig som en digital invandrare jämfört med eleverna som ofta är digitalt infödda det vill säga uppväxta med internet. Men med rätt it-plan och genom att utgå från det som lärarna behöver fortbildas inom på skolan kan arbetet styras från skoledarhåll. Därför kan det vara bra om man redan nu planerar för att arbeta med någon av insatserna till hösten. Vilka behov har ni på skolan? Vad har du själv för behov?

Varför tydliggörs digital kompetens i läroplanen?

Syftet med att lägga till digital kompetens i större omfattning i nuvarande Lgr11 är för att tydliggöra förväntningarna på skolan. Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande där vi som lärare har krav på att förbereda eleverna för fortsatt utbildning, arbetsmarknad och ett aktivt deltagande på nätet.

Det finns också ett samband mellan elevernas resultat och lärarens digitala kompetens, hur läraren leder skolarbetet, hur väl it integreras i undervisningen och hur målen tydliggörs för eleverna. Idag ser det väldigt olika ut där några få arbetar mycket med it, medan andra vägrar. Vi vet också att om it används i klassrummet bidrar det till att höja motivationen och det fungerar även som en anpassning för att möta olika elevers behov.

Tanken med kompetenssatsningen i flera led, bl a moduler och nya riktlinjer i Lgr11, är att de ska fokusera på det kollegiala lärandet och att arbetet ska vara långsiktigt. I slutändan kommer arbetet att utvärderas om det lett till bättre måluppfyllelse. Modulerna kommer att byggas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och tas fram i samarbete med forskare.

Vad du behöver veta som är på gång för att tydliggöra it i läroplanerna återkomma jag till i nästa inlägg. Till dess kan du fundera över följande:

Använder du it i din undervisning för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande idag? 

 

Så här dukar jag fram Canvor


Terminen är snart slut. Jag sorterar och gör bokslut. Så även i mitt klassrum. Det är dags att plocka ner gammalt material och sätta upp nytt för att de nya sjuor jag möter i höst. Jag har tidigare skrivit om hur jag använder Canvorna i mitt klassrum samt hur du själv kan skapa en Canva. Canvorna används regelbundet för att skapa struktur, målbild och för att konkretisera lärandemålen.info

Jag har två ämnen jag undervisar i men med samma förmågor. Jag har tidigare haft Canvorna uppdelat på två väggar i klassrummet, en för engelska och en för svenskan. Nu har jag länge stått och tittat på dem från mitt perspektiv som pedagog och även hur jag använder dem och jag har idag börjat skapa en ny struktur där jag utgår från förmågorna eller de tidigare läsa, skriva, tala/lyssna och strategier. Jag delade dessa Canvor i mina facebookgrupper och fick lite förfrågningar om vilka Canvor som jag använder för respektive förmåga. Jag länkar här upp dem om du vill skriva ut och använda dem. Eller så skapar du egna utifrån den instruktion du hittar i länken överst och utgår från de behov du och dina elever har.

Bubblorna här under kan du skriva ut här om du vill använda dem.

Om någon har en tydlig struktur för ämnet får ni gärna dela dem. Jag är fortfarande i fasen då jag reviderar och gör om.

 

skrivaSKRIVA

Skrivprocessen

Texttyper

Berättande texter

Gestalta

Bildspråk

Adjektiv

läsaFakta texter

Sambandsord/linking words & phrases

Att vidga resonemanget

Skrivstruktur som jag och Mia Smith gjort

talalyssna

LÄSA

Läsförsåelsestrategier av Mia Smith

Textkopplingar

TALA

State your opinion

Några knep för att resonera/diskutera

Tankemodell för att vidga förmågorperspektivet

FÖRMÅGOR

Förmågor och kunskapskrav

Har även haft denna i engelska

strategier

STRATEGIER

Strategier för ord

Strategier och att våga av Malin Larsson

Strategier av Anna Lundblad (delade i eng 6-9)

INFO

Under information delar jag sådant som är aktuellt, min mail och elevbloggen.

Sedan finns så klart ljudnivåkorten på tavlan för att reglera arbetsron i klassrummet. Dessa används på så sätt att jag flyttar ner den som gäller för lektionen. Används oftare med nya grupper än när jag har rutin på grupperna. Har du även nya grupper i höst kan kan tipsa om att ta fram spelregler enligt denna metod och sedan bearbeta dem i Canva.

Så här såg väggen ut innan jag delade upp den per förmåga.

 

 

Tänka med pennan för att utveckla diskussionerna

Ett sätt att få diskussionerna att gå på djupet är att låta eleverna tänka med pennan. Detta gör de först under tystnad. Det är ett utmärkt sätt att få med sig de elever som ogärna säger vad de tycker i en grupp. Samtidigt som de själva skriver kan de ta del av andras tankar då texten hamnar bredvid. Arbetssättet mynnar ofta ut i djupare diskussioner med ett bredare resonemang. Samtidigt vinner du en djupare medvetenhet om hur man kan lära – som att tänka kan gå bättre med pennan då då först får tänka till. Eleverna får också syn på att vi kan lära av varandra om vi tar del av varandras tankar i skrift och att diskussionerna blir djupare om  gör det tillsammans. Idén kommer från Big Paper och jag har modifierat upplägget en aning och lagt till en digital igång i att tänka mer synligt. Det blir också lättare för mig som pedagog att följa med i de kommentarer som skrivs i realtid.

Det går till så här:

Något att tänka till kring

Först måste man ha ett ämne att diskutera, en sk igångsättare. Igångsättningen kan tas från ett citat, en fråga, ett textutdrag med ett budskap från en novell eller dikt, en bild eller bara en kortfilm.

Eleverna arbetar i grupp om två eller tre individer och samtliga grupper kan få samma uppgift eller så har man olika igångsättare där en grupp får ett citat, en grupp en kortfilm och en annan något annat att diskutera till.

Organisera tänkandet

Sätt fast dikten, citatet eller länken till filmen i mitten på ett stort papper. Ge sedan eleverna en penna var, gärna i olika färger, som de ska ”tänka” med. Detta kan också göras genom att anslå igångsättaren på en skrivyta som Padlet.

Genomförandet av tänka med pennan

Tänkandet ska ske under total tystnad. Först måste eleverna ta del av sina ämnen och när de läst så skriver de en tanke, en fråga eller svar på pappret. Jag brukar också skriva en fråga om de inte är så vana och den kan man slänga in under processen om du administrerar via datorn. Själva skrivandet bör ske under minst 15 minuter så det kommer fram tankar.

När tiden är ute byter eleverna uppgift och cirkulerar runt och tar del av de nya igångsättare och samtidigt kan de läsa de andras svar, frågor eller tankar. Eleverna kan nu också föra till nya svar, frågor eller tankar till de andras igångsättare. Skriver eleverna för hand på stora papper kan de också dra linjer mellan sina svar för att få texten att hänga ihop om det inte finns plats.

Lyfta diskussionen vidare

När tiden är ute ska eleverna återvända till sina ursprungspapper och ta del av vad andra skrivit och även föra en diskussion med varandra i gruppen. De ska enas om en fråga eller kommentar som de tycker är viktig att lyfta.

När de enats om en sak att lyfta är det dags att lyfta det tillsammans i hela klassen. Slutligen fråga vad eleverna lärde sig av aktiviteten för att få in ett metaperspektiv.

Så här samlade jag ihop material och synliggjorde arbetsgången

Vi gjorde detta med ett tema som behandlade jämställdhet. Lite förslag på texter som ni kan använda har jag samlat här på Pearltrees. Jag tog hjälp genom att fråga om olika texter i olika grupper på Facebook om olika förslag så jag slapp tänka själv. Jag gjorde sedan en Padlet per igångsättare som jag länkade från en start-Padlet med instruktion på. Då blev det naturligt att tre elever arbetade med en Padlet åt gången. Vi gjorde detta i halvklass.

jämställdhet_padlet

Så här såg Padleten ut innan eleverna skrev på den

 

Uppgifterna var följande om du vill länka dem på en egen Padlet eller skriva ut dem.
Uppgift ett – Efter 15:53 jobbar kvinnor gratis

Uppgift två – AlwaysLikeAGirl

Uppgift tre – Tack, men nej tack!

Uppgift fyra – Asså jag orkar inte med den här utvikningsdebatten (Lady Dahmer – dock bortplockad så ni får byta ut till annat lämpligt förslag). Kanske dessa:

Whatever

Text till min son

Poesi för fiskar

Uppgift fem – For most of History

Uppgift sex – Jag slösar inte fredagar på mainsplaining

Uppgift sju – Lika världen över

 

Detta arbetssätt kan även fungera som ett förtest för att ta fram belägg för elevernas kunskaper innan du lägger upp undervisningen.

Ett bildreportage om skolan med text, ljud och bild

Mina nior har gjort ett källkritiskt arbete med att jämföra den svenska skolan med den tyska som en del i ett projekt vi ingår. Jag delade det upplägget i Att reflektera kring “realian” med en skrivmall och vi har sedan gjort ett reportage om vår skola med hjälp av bilder, ljud och text. Just detta projekt skulle eleverna presenteras på två sätt: ett som kan läsas IRL och ett som kan lyssnas på via URL. Detta blir då en multiomodaltext där text, ljud och bild samspelar. Eleverna gick igång snabbt på uppgiften och jag delar nedan den instruktion vi arbetade med för att få fram multimodala texter.

Jag och Mia Smith har även gjort ett upplägg kring realian där eleverna ska göra en reseblogg om du vill läsa mer om hur du kan arebeta med realian och källkritik.

Verktyget vi arbetade i var Thinglink där eleverna först hade skapat en bakgrund med de bilder som de fotat från skolan och sedan länkat in ljudet i bilden som kommer fram då man klickar på den. Detta kan man göra för olika elevarbeten med olika innehåll då det är roligt att kunna ta del av dem interaktivt. Jag har tidigare gjort så med sommarprat i svenska och FlashFictions i engelska. Thinglink fungerar utmärkt ihop med Canva som syns i FlashFiction exemplen.  Vill du veta hur Canva funkar? Här kan du lära dig via min instruktionsfilm som jag delade efter SETT.

Så här följde arbetsgången:

Instruktioner till eleverna

Ni är nu klara med era arbeten med att jämföra svenska skolan med den tyska. Ni ska nu göra ett bildreportage genom att ta bilder på de delar av skolan ni vill lyfta fram för utomstående. Bilderna ska ni fotografera själva, sätta ihop till ett collage, d v s bilden ska innehålla ett par olika bilder i en bild. Kom ihåg att inte fotografera någon som inte vill vara med på bild.

Detta kommer att redovisas på två sätt:

Bilden ska länkas upp på Thinglink och ni ska kort berätta om vad vi ser på bilderna – på engelska – och spela in ljudet och länka in ljudklippet på Thinklink. För att detta ska gå måste vi lägga ljudfilerna i molnet och få fram en URL. Det kommer bli en inspelning per bild så ni kan göra detta i grupp (2-4 st) och välja varsin bild att prata om.

Det kommer då att bli en interaktiv bild där bilden blir klickbar och man kan lyssna på respektive inspelning och får ta del av vad vi ser. Jag bifogar en instruktion för hur ni ska göra detta, d v s hur man sätter ihop bildcollage, spelar in ljud och lägger upp i molnet, får fram en länk samt hur man arbetar i Thinkling. Jag kommer också visa er under arbetsgång och så hjälps vi åt när vi behöver hjälp.

För säkerhetsskull kommer vi att även skriva ut bilderna och göra en pappersvariant och en kort text under bilderna för att man ska kunna läsa om man inte har Internet.

Dela med oss och synliggöra:

Vi kommer även att dela med oss av detta på den blogg som finns för projektet i Erasmus+. Den heter https://eurokids100.wordpress.com/ samt bildkollage i vår korridor samt på skolan i Tyskland.

Bedömning:

Arbetet kommer att sambedömas med bilden och engelskan. Vi kommer också dela med oss av arbetet till Tysklandsresan och det måste därför vara klart till den 8 april. Bedömningen utgår från:

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig /…/ sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra /…/ förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig /…/ samt /…/ anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av /…/ strategier som /…/ löser problem i och förbättrar interaktionen.

(Engelska, Lgr 11)

Så här kan ett fotomontage se ut

Så här kan ett fotomontage se ut som sedan blir klickbar via Thinglink

Instruktioner för att skapa interaktiva bilder för ljud

Bildcollage

  1. Fota de bilder du vill ha med
  2. Använd en app som du kan göra collage med, t ex Pic Collage.
  3. Infoga de bilder du vill ha med och ändra bakgrund och layout efter behag.
  4. Spara ner bilden till bilder.
  5. Överför bilden till en dator. Antigen gm att maila den till din mail eller ladda över med en sladd.
  6. Spara den på lämpligt ställe.

Spela in ljud

För att kunna få fram ljud till din Thinglink måste ni spela in en ljudfil. Det gör ni via er mobil.

  1. Öppna inspelningsfunktionen.
  2. Hittar du inte den sök på Voice Memo eller öppna Siri och be henne öppna programmet.
  3. Tryck på den röda knappen och spela in.
  4. När du är klar trycker du på knappen igen.
  5. När du är helt klar trycker du på Done-knappen.
  6. Du kan trimma din inspelning genom att rycka på på blå Trim-knappen.
  7. Förhandsgranska genom att trycka på Spela upp.
  8. Skriv in en titel på filen och spara.
  9. Tryck på denna knappen som ser ut som en fyrkant med en pil upp i.
  10. Dela filen till ditt moln. Har ni Gmail kan ni spara dem på Drive. Har ni Outlook sparar ni filen i Onedrive. Om du inte har någon av dem kan du maila filen till mig så lägger jag upp den.
  11. Spara den i en valfri mapp så du hittar filen.
  12. Tryck på överför.
  13. Öppna din Drive eller Onedrive.
  14. Leta upp filen och klicka på hämta länk. Inspelningen kan du lyssnas på av de som har länken.
  15. Länka in den på Thinkling enligt instruktion nedan.

Thinklink

  1. Gå till thinkling.com via en dator.
  2. Logga in med din Gmail, Facebook eller Twitter.
  3. Klicka på create, det röda plustecknet.
  4. Klicka på den blå ikonen för att infoga bild
  5. Välj den bild du nyss laddade upp från Pic Collage,
  6. Klicka på den gröna ikonen för att spara (save).
  7. Innan ni kan klistra in ljudfilerna måste ni spara dem.

När du har fått fram en URL för dina ljudfiler kan du klistra in dem på följande sätt:

  1. Edit tag och välj den symbol som passar.
  2. Klistra in URL:en i rutan för länkar.
  3. Välj save tag.
  4. Upprepa för samtliga ljudfiler för respektive bild.
  5. Spara sedan Thinklinken med lämpligt namn, t ex My School och era förnamn genom att fylla i my title.
  6. Testa att lyssna.
  7. Maila länken till mig när det är klart, som ni får fram när ni klickar på dela.

 

Är du klar?

Har du kollat att länken fungerar? Maila in den så vi kan länka upp den på Erasmus+ bloggen.

Kom ihåg att även skriva ut bilderna och göra ett fotomontage med text istället för ljud när du är klar med uppgiften ovan! Dessa kommer att få följa med ner till Tyskland.

Kom ihåg att lyssna på varandras filer allt eftersom de länkas upp!

 

 

En lektion i hur sociala medier påverkar oss – serien hashtag

Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att:

  • formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsak

  • formulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser

Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. #hashtag handlar om vänskap, utanförskap, svek och viljan att bli sedd. Serien tar även upp hur beteenden på nätet och det liv som levs genom sociala medier påverkar livet IRL. Det är ett väldigt aktuellt ämne i dagens samhälle där vi flitigt figurerar på sociala medier. Det är viktigt att vara medveten om hur skitsnack kan sluta i stora konsekvenser.  Vad är det som får människor att handla som de gör?

Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016. Serien sänds i åtta delar på SVT Play på tisdagar.

Planeringen ligger på min drive och den kan ni ta del av här. Om ni har förslag på andra frågor eller uppgifter vore det roligt att ta del av dem. Jag tänkte göra grupper där varje elev får en roll i att leda, delta och summera diskussionerna och där jag kan vara med en grupp i taget och göra en bedömning. Vi kommer arbeta med filmerna samt tillhörande diskussion en lektion i veckan när vi har halvklass. Eleverna kommer att få skriva om någon vecka när eleverna fått med sig mer kunskaper att vidga sitt resonemang i text med.

I planeringen finns förslag på filmklipp och artiklar som kan användas som komplement för att ge perspektiv. Här finns också ett program på UR som tar upp kränkningar på nätet med en lärarhandledning till.

Social Media.

De andra lektionerna avslutar vi ett tema med dikter som vi påbörjade för någon vecka sedan. Jag delade då några canvor till analyserna av dem. Vi har tre lektioner i veckan.