Stöd för att ge exempel på bildspråk

Jag brukar skriva om planering med koppling till kunskapskraven och hur jag visualiserar och konkretiserar detta för eleverna. Just i detta inlägg tänkte jag skriva om bedömningsaspekten språklig variation. Begreppet språklig variation inbegriper bl a ordföljd, synonymer, grammatiska strukturer, nominaliseringar, ordförråd och fasta uttryck.

Undervisningen bör utgå från läst text och det skrev jag ganska omfattande i Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter, men kort går inlägget ut på att konkretisera vad aspekten innebär genom att exemplen utgå från läst text. Detta bör sedan bedömas i skriven text. Eftersom kunskapskravet innefattar begreppet texttyp bör exemplen tas från den texttyp som eleverna ska skriva.

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

(Svenska/svenska som andraspråk åk 9)

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ innehåll och /…/ fungerande struktur samt /…/ språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med /…/ säkerhet.

(Svenska/svenska som andraspråk åk 6)

På samma sätt som jag tidigare använt mig av stöd har jag även gjort det för bildspråk och fasta uttryck. Jag har satt ihop exempel i Canva och dessa kan man regelbundet referera till då man arbetar med aspekten. De behöver inte veta vad begreppen är men då vi har en gemensam referensram brukar de vanligaste fastna, som liknelse eller upprepning. Du kommer åt samtliga Canvor via denna länk.

 

Jobbar ni med den berättande genren kan ni t ex utgå från krönikor. I denna länken har ni lite texter att använda för det ändamålet samt skrivmallar. Krönikor är bra på så sätt att de innehåller mycket personligt språk och bildspråk och det blir lättare att bedöma mer aspekter än vad det t ex gör vid diktskrivning.

Kom ihåg att analysera dragen tillsammans utifrån texten ni läser. Just denna sammanfattning gjorde vi när vi läste Var finns de vuxna när barnen behöver prata?

 

Här finns ett responsark för krönika och matris finns i Fixa Texten från N&K.

PS! Jag glömde fråga hur du jobbar med kunskapskravet ovan? Det finns ju många fler saker att lyfta in då bildspråk bara är en liten del av det men det var det jag just nu hade visualiserat och ville dela. DS!

Att ge stöd för skrivandet till NP via flipp!

Igår skrev jag mycket kort ihop en repetition för några saker som eleverna behöver ha med sig till uppsatsskrivandet till de nationella proven i svenska. Jag hade dessutom tur så Orka Plugga hade precis i samma stund släppt en film Tips inför uppsatsen! som behandlar det vi arbetat med och den tar upp de saker jag lyft fram som viktiga. Vill du ta del av flippen eller veta hur vi repeterar får du gärna använda materialet jag länkat upp på min flippblogg oppetklassrum.wordpress.com När jag skrivit inlägget delade jag det i två facebookgrupper för svensklärare och det blev snabbt poppis så jag tänkte bara kort berätta varför jag arbetar så här.

Tanken med flippen är att eleverna kan hämta information, repetera eller ta del av material som de missat om de varit frånvarande. Jag använder alltid materialet i undervisningen så det finns inget krav på att man måste titta på flippbloggen, men det finns många elever som gillar att komma förberedda eller och kunna ha en repetition via bloggen i efterhand. Om jag inte hade flippat hade eleverna lika gärna kunnat få en lathund i pappersform att ta hem. Nu blev det digitalt.

Sara Bruun skrev i sitt förra inlägg om hur hon flippar sin grammatik. Vill du veta mer om det flippade klassrummet kan du läsa i henne inlägg Flippad undervisning.

Jag flippar inte inte riktigt allt och det viktigaste för mig är att undervisningen använder materialet och man behöver inte förbereda sig. Flippen har nog egentligen mer blivit en digital planering då jag snabbt kan ta fram mitt lektionsinnehåll och att det är också öppet och synligt för andra att se, ta del av eller bara låta vara. På min Om-sida kan du läsa mer om hur jag tänker.

Nästa inlägg kommer handla om hur vi arbetar med att visualisera bildspråken och hur det görs i kontext.

tips inför skrivandet

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta

När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen  lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text  för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen.

Så här börjar boken:

Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget.

Boken börjar vid början av livet, vid födelsen och visar både på miljön och de faror som finns samt huvudpersonen. Lindgren är väldigt skicklig på att lyfta fram gestaltningar av både personer och miljön. I både de första avsnitten i boken och serien ovan får vi lära av alla de faror som Ronja måste undvika. De finns där när hon föds och i del fem av serien får vi möta dem mer ingående. I del fyra får vi möta grådvärgarna, som även de är en fara och hur hon leker och hoppar bland älven som ter sig stor och vidunderlig. I del fem träffar hon också Birk för första gången och är på väg att utmana sig själv genom att hoppa över helvetesgapet.  Att Ronja är ett årskvädersbarn går klart fram genom att när hon föds klyvs borgen mitt itu. Ronja kommer även att skapa en klyfta längre fram mellan henne och fadern och de traditioner som rövarna har. I första delen av serien gestaltas både Mattis och Lovis genom vad de gör och säger/sjunger. Lovis är lugnet själv som sjunger för sitt ofödda barn och även om Mattis är temperamentsfull får ett litet barn hans hjärta att visa en mänsklig sida.

Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn:

Med de här små händerna håller du redan mitt rövarhjärta. Jag begriper det inte, men så är det.

Då Ronja utvecklas som karaktär under hela historien följer den även den dramaturgiska kurvan som ni hittar i förra inlägget. Lite roligt att lyfta fram är att man ser att det finns influenser från Japan och hur de krockar med den ursprungliga versionen.

Bild gjord i appen Visual Poetry

Bild gjord i appen Visual Poetry

Arbeta med ordklasser

Det kan finnas en vinning i att man tillsammans med eleverna plockar ut adjektiv, substantiv och verb ur en passage för att diskutera och lyfta fram vilka skillnader de gör för texten. På detta sätt får du in grammatiken på ett ändamålsenligt och naturligt sätt i undervisningen också. Dessa ordklasser kan du sedan bestämma mer specifikt med stigande ålder och grupperna dem i olika verbkategorier. Detta gör ni lättast via en Smartboard om ni har så alla kan se och man kan färgmarkera dem för att sedan kunna räkna på hur olika mycket vissa ordklasser förekommer.

Stöd

Jag har gjort några stödbilder för att visa på skillnaden mellan adjektiv och verb och vad en gestaltning går ut på. Dessa kan du använda när du går igenom skillnaderna i texterna ovan för att ha något att hänga upp det på. Dessa kommer också till användning då eleverna ska skriva egna gestaltningar. Hur var det nu man såg skillnaden? Förhoppningsvis påminner bilderna dem om det. I den första kan man se ex på vad ett adjektiv gör mot ett verb för att konkretisera skillnaden i att man faktiskt får en bättre bild med versen. Du kan om du vill låte eleverna göra om fler meningar med adjektiv till verb och utgå från frågorna i bild två. Det kan bli en bra övning i att upptäcka skillnaderna.  Klickar du på på bilderna kommer du till Canva och kan lada ner dem.

gestalta exempel gestalta

 

Diskussionsuppgift och skrivuppgift

Exempel 1: skriva utifrån en händelse

Min egen favoritscen är helvetesgapet när Ronja och Birk hoppar över klyftan. Denna del har inte kommit ut på Barnkanalen ännu men den kommer dyka upp inom kort. Jag tänkte själv läsa/titta på denna del och sedan låta eleverna skriva en egen rädsla som de övervinner. Men innan de ska skriva får eleverna bearbeta innehållet i grupp med följande stödfrågor:

Att samtala om i gruppen:

Vad är specifikt med känslan?

• Hur känns känslan?

• När känner du känslan?

• Tror du alla känner samma sak när de känner känslan?

• Vet du någon som känner annorlunda?

• Hur påverkas du av känslan?

• Hur känns det för dig när andra känner känslan och inte du gör det?

• Vad har känslan för färg, lukt, konsistens? Om du kunde ta på känslan hur skulle den kännas?

 

Eleverna får sedan skriva en egen gestaltande text utifrån rädsla. Dessa frågor kan man applicera på vilken känsla som helst som gestaltas i boken. Det fungerar likaväl på Ronjas lycka när hon möter skogen för första gången. Jag arbetade på detta sätt med text, diskussion och skrivuppgift till Kulor i hjärtat och jag vet att texterna kommer bli väldigt bra.

Exempel 2: bearbeta ett utkast

Skrivuppgiften nedan har en elev i år fem skrivit utifrån vad de fått ta del av om Mattisborgen. Texten är ett bra exempel på berättande som har försök till bildspåk och gestaltning. Tänk så bra texten hade kunnat bli om man fått bearbeta den med frågorna ovan? Ni kan om ni vill låta eleverna prova att bearbeta den som ett exempel för att öva på gestaltning. Genom att eleverna även får bearbeta får ni även in att träna på punkt och stor bokstav och styckeindelning samtidigt som de övas på respons men på någon annans text. Länka gärna upp era exempel så fler kan ta del och läsa. Fråga eleverna om lov först då det handlar om upphovsrätt.

Mattisborgen i berättande version

Exempel 3: leva sig in i känslan med en bild/besök

Originalversionen av Ronja Rövardotter är inspelad i Hässleholm i Tykarpsgrottan. Tänk om man kunde väva in närhistorian i detta när man arbetar med gestaltningen? Det går alldeles utmärkt att skriva till en bild också av grottan. Bor ni andra delar av Sverige med spännande miljö kan man med fördel använda det också. Kanske är det lättare att se det framför sig om man besökt det och då lättare att skriva om det? Eller testa att gestalta skolmiljön! Det kan bli hur spännande som helt utifrån att olika grupper får olika känslor att utgå från. Hur visar det sig i en glad miljö, i en arg miljö, i en stressad miljö, i en lugn miljö? Dessa kan man sedan låta jämföra och gissa på vilken känsla som gestaltats.

Det var lite förslag på upplägg som kanske kommer till användning efter sportlovet? Min kreativitet flödar just nu under lovet och det känns väldigt spännande att få testa dessa upplägg framöver. Tänk vad ett lov kan göra med en trött lärare!

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter

I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla.

Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk:

De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).

De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3).

 

Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?

När jag känner mig osäker på ett kunskapskrav, i det här fallet att skriva gestaltningar, olika berättargrepp och uppbyggnad går jag alltid till de olika stödmaterial som finns för oss pedagoger. Detta lyfter jag i den mån jag hinner med lärarkollegiet på egna skolan, men oftare ställer jag frågan i de pedagogiska grupperna jag är med i på Facebook för att jag där har tid att tänka utan distraktion. I ett av stödmaterialen kan jag läsa att:

För att eleven ska utveckla sin skrivförmåga ska undervisningen bygga på att eleven lär sig tolka texters olika uppbyggnad genom att de analyseras för att på sikt kunna använda sig av mönstret i egna texter

(Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).

För senare delen av kunskapskravet ska eleverna i årskurserna 1-3 analysera hur texter byggs upp med inledning, utveckling och avslutning samt litterära personbeskrivningar. I årskurserna 4-6 byggs detta innehåll på med att analysera parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar. I årskurs 7-9 ska eleverna bredda och fördjupa sin  kunskap om texters uppbyggnad, syfte och användning. Jag måste alltså som pedagog lägga upp undervisningen mot kunskapskravet genom att utgå från lästa texter för att hitta stöd för de mönster som ger nycklarna till det egna skrivandet.

Stödstrukturer för att utveckla skrivandet

Dessa stödstrukturer kan man arbeta fram tillsammans med eleverna genom att man utifrån de textexempel som läses gemensamt i klassrummet sammanfattar dragen. I Språket på väg (del 2)  finns några sammanfattningar gjorde på insändare, brev och berättelse och det finns fler sådana sammanfattningar i olika läromedel för ämnet svenska. Så här har jag gjort tillsammans med årskurs 9 då vi repeterat inför de nationella proven.

novell

För att eleverna ska kunna samtala kring texterna kan man sedan skapa frågor i form av responsformulär eller checklista för att eleverna ska få sätta ord på sina kunskaper och befästa dem. Progressionen i de lägre åren får du stöd av i Nya språket lyfter och det är först mot senare åren som eleverna kan gestalta och bygga upp en handling på egen hand. Om man som lärare tidigt har visat och analyserat texter med sina elever på en regelbunden basis ger man dem en bra grund för det egna skrivandet.

Att skriva med stöd av läraren då läraren skriver texter ihop med sina elever, på t ex Smartboard, är en bra  metod för att ge eleverna tankestöd. När eleverna ska skriva på egenhand kan man som lärare ge eleverna stödstrukturer med exempelmeningar om så är nödvändigt. Dessa stödstrukturer kommer göra att eleverna får en tankemodell att hänga upp sin kunskap på och behärska skrivandet på egenhand på sikt. Ju mer ovana eleverna är desto mer stöttning behövs lika så behöver elever som läser svenska som andra språk mer explicit stöttning än en erfaren elev. När vi arbetar medvetet och stöttande i hela elevgruppen faller stöttningen inte ut som något utpekande, utan som en naturlig hjälp alla elever möter i olika nivåer i olika omgångar. Om en elev behöver stödet för ena kunskapskravet behöver den kanske det inte för nästa och de elever som inte vill ha stödet vid skrivandet plockar bort det, de som behöver det använder det utan att de känner att de sticker ut.

Stödet vid läsandet – att tänka högt med eleverna – använder jag mig av under hela processen för att få belägg för elevernas kunskaper. Det är genom frågorna som jag får elevernas svar och också svar på där det brister och där jag måste ge ännu mer stöd. Stödstrukturer hjälper eleven att utveckla sitt skrivande och med strukturerna har det visat sig att elever tar mer ansvar för att prata kring texters innehåll utanför klassrummet.

Var kan du hitta texter som modelltexter?

En utmaning är att hitta texter som följer progressionen och utmanar eleverna. I de äldre åren utgår texterna från en bredare repertoar av texter och några svensklärare från det utvidgade kollegiet har därför samlat en massa texttyper som man kan använda sig av som exempel i undervisningen, för att få fram de mönster elever behöver få syn på för att kunna skriva egna texter med gestaltande beskrivningar och uppbyggnad. De finns sorterade i Pearltrees och finns det för yngre åldrar kan ni gärna tipsa så länkar jag in dem. Just för kunskapskravet att jobba med dramaturgin (se bild nedan)  fungerar noveller bra. De är tillräckligt korta för att man ska kunna hinna märka upptrappningen och vändningen. För att få syn på berättargreppet är parallellhandling bra då de texter eleverna först lär sig skriva i de lägre åren har en rak handling. Det går att synliggöra detta bra med två händelser som bygger upp handlingen i berättelsen. Ett annat sätt är att visa på andra berättargrepp och det kan man göra genom att visa på skillnader i perspektiv, som förstaperson eller tredjeperson. Ytterligare ett sätt är att visa att texter kan böja mitt i handlingen eller börja med slutet, en sk cirkelkomposition vilket är en mer avancerad utveckling av berättargrepp kring en novell. Ni får kika in här om ni hittar något exempel att använda i de äldre åren som fokuserar mer på detta i kunskapskravet.

 

Ett annat berättargrepp är gestaltningen där man låter händelserna utvecklas genom dem. Detta är ett kunskapskrav för såväl som årskurs 6 som årskurs 9.

Vad är en gestaltning?

Att gestalta betyder att man visar genom att ge läsaren bilder av det som finns i berättelsen. Syftet är att läsaren ska lära känna personerna och miljön. Motsatsen till gestaltning är berättande där du använder adjektiv för att . I en gestaltad mening använder du istället verb som talar om vad som sker och hur det sker. Om du vill visa detta för eleverna är en bra tumregel att fråga hur visar det sig?

Robin sjönk sakta ihop på stolen och pennan föll ur handen och pannan föll hårt mot bordsytan. Det tog inte många andetag innan hon ljudligt snarkade. Kollegorna tittade på varandra och tänkte att nu var det dags igen.

Adjektiven å andra sidan ger svar på följande:

ADJEKTIVEN

 

Robin var skittrött och somnade på det slitna skrivbordet inom fem sekunder.

Exemplet ovan gör inget mer än berättar vad som händer och vi får inte en bild av händelsen. Du kan gestalta genom att visa vad en karaktär tänker, säger, gör, genom personens kroppsspråk, genom sinnena och genom miljön. Om det görs på fler plan kommer  berättelse att utvecklas mer.

Att planera karaktärerna och miljön

När eleverna ska bygga upp en berättelse är det väldigt viktigt att man lägger tid på att skapa en planering för karaktärerna och miljöerna, annars tenderar adjektiven ta över det kan lätt kännas överdrivet och texterna känns inte så utvecklade. Här kan ett stöd för planeringen vara bra att använda sig av.

En gestaltande text ger mer utveckling av innehållet och gör att man vill läsa texten. Frågor man kan ställa sig vid planerandet av en texts personer kan vara: Vad heter personen? Kan man få reda på det genom något personen gör? Vad har personen för intressen? Hur märker man det? Finns det något som personen gör som avslöjar budskapet i texten? Det är  viktigt att inte glömma de inre delarna av en person och få med känslor.

Miljön bör också kännas verklig och inte uppräknande. En mening som beskriver hur det ser ut, som  t ex på gatan stod bilarna parkerade på rad, kan man gestalta genom att en av karaktärerna göra något med bilarna t ex leta efter sin bortparkerade bil och hur denna blir frustrerad över att inte hitta bilen. Han sprang uppför gatan och tittade med skärrad blick över de parkerade bilarna men såg inte skymten av den. Han började känna sig stressad över att inte hinna hitta bilen i tid.

Bra övningar kan vara att skriva om sitt rum eller en annan favoritplats och få meningarna att bli gestaltande istället för beskrivande. Genom vilka sinnen upplever personen miljön? Jag har samlat lite länkar för mer exempel här om du vill ha mer tips.

Öva mer med lärarens stöd

Min upplevelse är att vi måste bli bättre på att visa eleverna vad gestaltning är öva dem i denna bedömningsaspekt. Utan att eleverna får modeller att utgå från blir texterna mer platta och tämligen utan spänning. Det är inte bara tråkigt att läsa, eleverna får inte med sig vad de behöver för att uppnå kunskapskravet.

Några konkreta övningar kan vara att lyssna på en högläst text och lyssna på hur en person beskrivs, sedan samtala om detta i mindre grupper för att lyfta fram de gestaltande meningarna. Ett väldigt lyckat projekt för min gamla klass i årskurs 8 var Kulor i våra hjärtan som jag fick inspiration av från en kollega och vän, Nina Alshammar, som arbetade med Malin Larsson. Det är hennes elevexempel vi använt i planeringen då de gjorde dem tillgängliga på Youtube. Ni hittar det mesta i Marianne Bergmans pärla inkl filmklipp och exempelfrågor. Hon har byggt på och ut projektet och det är ni också fria att göra.

Här finns ytterligare en planering som bygger på En av oss som är en bok av Åsne Seierstad. I den får följa massakern på Utöya, som jag har haft som startuppgift i början av terminen i årskurs nio. Upplägget tar inte mer än 1,5-2 v. Detta kan man om man vill bygga på med källkritiken välja att ta del av i denna dokumentär på UR och vidga textbegreppet med Lalehs låt Some Die Young som är den officiella låten för offren i Utöya om man vill arbeta vidare på samma tema.

Jag har även gjort en planering som utgår från den animerade serien om Ronja Rövardotter som ni hittar här.

Fredrik Sandström har gett oss ett tips på att låta eleverna gestalta sina karaktärer i deckare. En annan bra ingång är att visa på filmer där vi får möta olika karaktärer och via länken från ni ett tips från Lektionsbanken. Detta tänkte jag utveckla mer i ett kommande inlägg med an av mina favoriter för gestaltning.

Vad var syftet med gestaltningen?

Har eleverna och du själv inte reflekterat över gestaltningens syfte kommer ni att ha svårt att förstå vad gestaltningen gör och inte undervisa i det. I min inledning började jag med ett citat om att gestaltning är en massa adjektiv. Det är just det som inte är gestaltning. Hade du koll på vad det var? Undervisar du kring detta genom att visa på exempel och hur man kan bygga upp sina texter på ett djupare plan? Om inte har du nu fått en start att reflektera kring med olika stöd för dels vad läroplanen avser samt upplägg på lektioner. Som vanligt avslutar jag med att ni gärna får tipsa på om era undervisningstips på gestaltning! Vi kan inte få för många upplägg att inspireras av då det är där vi får fram elevernas kunskaper och de kan visa på kunskapskravet så det blir bedömningsbart.

 

 

En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang

Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Genom en skrivmall/stödstruktur kan eleverna ta sig genom processen och i en matris vet du vad du ska bedöma som lärare. Banken för att visa hur man söker och väljer ut hoppas jag vi kan bygga vi upp tillsammans. 

källkritiska begrepp

Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo

Vad utgör bedömningen?

Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. I ämnet svenska lyder kunskapskravet så här:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning. (Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett /…/ urval av källor och för då /…/ resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar, egna formuleringar och /…/ användning av ämnesspecifika ord och begrepp. (Svenska åk 6, Lgr11)

För många SO och NO-ämnen står det nästa likadant i kunskapskraven förutom att de inte ska bedöma struktur, citat och källhänvisning.  Däremot står det att eleverna ska kunna underbygga ett resonemang i text eller muntligt. Jag har bifogat kunskapskraven i skrivmallen nedan, för de ämnen som det ingår källkritik i på högstadiet, om ni vill ta del av dem. En bedömningsaspekt i svenska för både åk 6 och 9 är sammanställningen som jag har funderat väldigt mycket över.  Hur ser en sådan sammanställning ut? Jag har nedan satt ihop en sådan struktur i en skrivmall som ska mynna ut i en bedömning.

Hur kan jag hjälpa eleverna att få stöd för sitt skrivande?

Jag har därför gjort en uppgiftsspecifik matris för vad jag kommer titta på för att kunna bedöma kunskapskravet ovan för åk 9. Här har jag använt mitt eget tänkande och analyserande som källa för att synliggöra vad undervisningen måste behandla. Denna matris kan man med fördel använda för SO och NO med om man tar bort aspekterna struktur, citat och källhänvisning samt även den skriftliga biten om det inte ingår. Jag delar därför en matris för samtal (visserligen som baseras på text men för att eleven ska kunna samtala och resonera med en annan person behövs det lyftas fram hur man gör det för att få fram resonemanget). Jag såg i efterhand att det faktiskt fanns ett nytt stödmaterial för att bedöma resonemang från Skolverket men tyvärr bara får åk 6.

Jag kan tycka ett det finns en stor vinst i att använda mallen över ämnesgränserna för sambedömning. Om eleverna gör undersökningar/forskningsarbeten utifrån ett centralt innehåll som behandlas i SO eller NO kan jag som lärare i svenska bedöma hur eleven för ett resonemang och hur de skapar struktur, använder citat och källhänvisning samtidigt som eleverna får fler ämnen att befästa sina kunskaper i. Jag upplever att eleverna är dåligt tränade i detta och kanske är det så att vi lägger för lite tid på att öva på kunskapskravet? Kanske för att vi inte har en tydlig mall att arbeta utifrån? Kanske för att vi inte samplanerar mer? Eller kanske inte visar tydligt nog?

Hur för man ett resonemang?

För att kunna skriva ett forskningsarbete behöver eleverna veta vad de ska föra ett resonemang kring och vilka begrepp de ska använda. Jag har gått igenom detta många gånger men denna gång har landat i att man måste lägga mycket mer tid på att stötta och visa hur jag tänker som lärare. Detta gör jag genom att visa på Smartboard i helklass, sedan ska eleverna arbeta i grupp för att befästa och öva mer och sist enskilt. Denna enskilda uppgift är det jag bedömer och i grupparbetet kan jag se vad de behöver stöd i. Jag har gjort en skrivmall och en stödstruktur som ska ta eleverna (och mig) igenom processen. Man kan med fördel även visa denna film från Orka plugga.

Jag gjorde även en mall som inte innehåller stöttningen i hur man söker källor då det är en progression. Här ska de skapa en fråga själva men jag anser att eleverna först måste öva med läraren innan de kan genomföra ett arbete på egen hand. Välj den som era elever befinner sig på.

Vad är mitt syfte?

Min tanke med att dela dessa upplägg är att ni i gengäld visar på vilka uppgifter ni använt för att resonera och källkritiskt granska så vi får en bredare bank av uppgifter för undervisningen. Det finns inte så mycket delat material kring detta och många lärare, inklusive jag, är osäkra på hur vi ska lägga upp det. Jag kan göra stöd hur man kan arbeta men själva banken på sidor sitter jag inte på. Lika så sitter jag inte på bra frågeställningar. Så snälla kollegor dela nu frikostligt med er av uppgifter så vi höjer undervisningsnivån kring källkritik. Till att börja med får ni det jag har samlat på mig nedan.

Här finns några tankar som stöd för att skapa material att visa hur man söker och väljer ut

Jag brukar ta en nyhet från Viralgranskaren och sedan leta upp nyheten på Aftonbladet, DN och jämföra mot ett nyhetsprogram och sedan följa frågorna i punkt 1 i stödmallen med lärarstöd i. Sedan får eleverna välja en annan nyhet – kan vara en nyhet som delas på Facebook – och sedan analysera den utifrån samma punkter. Här har ni lite länkar för att titta på falska nyheter på Facebook och denna som kom häromdagen med falska nyheter för att du ska bli rasist. Ett högaktuellt ämne.

Det finns även bra upplägg för engelskan men som ni kan göra om till ämnet svenska här i Bedömningstöd i engelska i digital läsförståelse.

 

Dessa upplägg på arbeten har jag också tittat på, men inte testat, som ni kan använda:

Skriv ett arbete från Mirian H Johanssons site (exemplen i mina delade skrivmallar har jag länkat från denna källan).

Upphovsmän och deras uppsåt från skolbloggen Skola365.

Mia Smith delade för ett tag sedan ett upplägg för engelskan här på hennes LR-blogg, likaså Sara Bruun om händelserna i Trollhättan och hur de vinklades.

 

Vill du  ha mer att läsa?

Jag har tidigare bloggat om detta på min egna blogg Bedömning och undervisning i digital kometens och multimodala texter – hur gör jag? Här finns massor av länkar och tips på upplägg. Jag radar också upp lite tips nedan:

Vad är källkritik? En förstahandskälla kring internet i sverige av IIS.

Allt du behöver veta om källkritik av svenska.yle.fi

Lärarhandledningar av Webbstjärnan.

Statens Mediaråd har många bra tips.

Skolverket har också många tips och nu också Sju timmar om källkritik ett studiematerial för lärare. Här för åk 7-9, här för yngre elever och här för gymnasiet.

Viralgranskaren har bra texter att lyfta i undervisningen för vinkling.

Kolla källan har mycket bra information. Här finns en intervju med mig på Kolla källan med mer tips på hur jag arbetat med källkritik.

 

 

Träna lässtrategier med kortfilmer på engelska

Jag städade bland filmerna hemma och hittade en DVD med kortfilmer. Jag läste på baksidan och tänkte att dessa måste ju vara bra att använda som utgångspunkt för att träna lässtrategier. Filmerna är korta nog att hålla intresset uppe och det ges många ledtrådar att tolka budskap och göra kopplingar till sig själv, andra filmer eller böcker och världen. Jag visar här hur jag gick vidare i min tanke och fick ett uppslag att undervisa utifrån.

Jag satte mig på Pinterest och såg att jag inte var den enda läraren som sett möjligheten. jag började skapa ett dokument med länkar på filmer, frågor för diskussion samt tänkbara skrivuppgift. Av en slump hamnade jag på en lärarblogg skapad av Jamie Speed och jag har varit in på den i andra sammanhang då den innehåller en hel del bra material. I ett inlägg som heter Movie shorts and reading strategies hittade jag en lista med filmer som hon länkat upp så jag behövde inte göra klart mitt utkast. Dokumentet med filmerna hittar ni här och hon har även satt ihop stödmallar för att träna de olika strategierna här.

Jag gjorde för något år sedan ett arbetsblad för läsning men det fungerar även för film. Ni hittar det här och får lite stöd för vad de olika strategierna handlar om. Jag har även satt ihop strategierna med stödbilder. Klicka på bilderna för att få fram dokumentet för utskrift.

lässtrategier1 lässtrategier2

Hur du kan hitta egna guldkorn på Pinterst

Via sökning på Pinterest med sökorden ”reading-short-movies” hamnade jag på Tachers Pay Teachers då jag såg en länkad bild som jag tyckte verkade intressant. (Det är så jag använder Pinterest – sökning som ger bildträffar leder mig till  resursen.) Jag fick då fram ett dokument som du kan använda för att lära ut hur handlingen byggs upp i en story. Just detta var gratis så ladda ner det och visa eleverna innan de ska skriva egna historier utifrån vad de lärt sig från kortfilmerna ni jobbat med. Här gäller det att se upp. Man kan lätt fastna för man får upp förslag på liknande saker inunder och så klickar man sig vidare och får ännu mer.

Mer om filmers användningsområden

Om du är intresserad av att använda filmer i undervisningen finns det en helt ny sida med trailers. Filmer kan användas för att träna lässtrategier till eget skrivande utifrån vad de tror ska hända sedan eller ändra slutet, till metareflektion samt att samtala och diskutera kring budskap. Eleverna brukar gilla detta, små som stora elever, eftersom det är multimodalt med hög igenkänningsfaktor. Jag brukar inleda en berättelse vi ska läsa genom att visa en kort snutt av filmen för att fånga läsintresset. Jag kan varmt rekommendera filmer i undervisningen om de har ett tydligt syfte för att utveckla förmågorna. Precis som IKT har ett mål med undervisningen ska även det multimodala ha det.

En planering och hur jag börjar med ”Min bok om kärlek”

För något år sedan gjorde jag en mall eller planering för Min bok om kärlek. Jag delade den då på www.lektion.se och den användes flitigt. Jag tog bort den från lektion för något år sedan då planeringen följde gamla läroplanen. Jag har sedan dess uppdaterat den och nu lagt upp den igen. Du hittar den på lektion inom någon dag men även här på driven, som kanske är mer lättåtkomligt om ni inte har konto på lektion.se. Vi som ämnesspanare håller lite koll på lektion om du vill hitta fler spanade lektioner. Det är snart alla hjärtans dag och vill man arbeta med ett tema i anslutning till det passar den bra. Den passar så klart även annars med. Vill du ha ett tema för engelskan hittar du ett upplägg här på Sara Bruuns ämnesspanarblogg, som var det som fick mig att komma ihåg uppgiften.

Planeringen för uppgiften följer mallen för en pedagogisk planering som vi arbetade mycket med förut, men idag brukar jag bara dela ut delar av planeringen. I detta fall skulle det bli instruktionen för vilka kapitel som ska vara med. Det är väldigt sällan jag skapar planeringar så här idag; utan jag lägger hellre mer fokus på hur:et, d v s undervisningens göranden. Jag skulle t ex fråga mig själv hur inleder jag på ett intresseväckande sätt? Ett sätt skulle kunna vara att skapa ett ordmoln med eleverna. Detta är också något som de kommer ha nytta av i sitt eget skrivande längre fram. Det kan se ut som nedan:

Ordmoln gjord i Tagxedo

Ordmoln gjord i Tagxedo

Sedan skulle jag visa på olika texter, analysera dem och ge elevexempel innan eleverna ska skriva själva. Eleverna bör veta från början att de ska skriva en egen bok, men att de måste få modeller att utgå från för att deras arbeten ska bli så bra som möjligt. Bedömningen sker kontinuerligt med respons från både mig och elever. För cirka tio år sedan, då jag först skapade uppgiften, lade jag mindre tid på stöttning innan elevernas egna skrivande. Jag har med åren insett att jag måste ge eleverna mer av detta stöd för att arbetena ska bli riktigt bra. Jag utgår hela tiden från vad behöver eleven veta för att kunna skriva resonerande? Har jag visat dem vad det är och hur det kan se ut i skrift? Du behöver utgå från vad dina elever behöver. När de får exempel och har med sig exempel och ord och begrepp från ordmolnet klarar de av att skriva riktigt bra texter.

 

Här finns olika elevexempel från sista omgången vi gjorde detta:

Brev

Dikt

Reportage

Jag har sparat de flesta arbetena genom åren och det är väldigt kul att se att eleverna idag skriver bättre texter än förr. Det är också kul att visa eleverna deras egna resa mot hur de skrev i år sju mot år nio. Jag har också en bra bank att ösa ur om jag behöver exempeltexter. Givetvis har jag bara sparat sådant som jag har fått lov till då eleven har upphovsrätt till sina texter och jag delar inget publikt som de inte själva lagt upp. Om ni gör denna uppgift kan ju ett mål vara att dela dem publikt i digitala böcker.

Lycka till! <3

ordmoln love

Samma ord men i annan layout från Tagxedo

Konsten att ge strategier för att lyssna

Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet.  Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet. Att lyssna är den förmågan som eleverna kan uppleva som mest stressande att utsättas för då man ofta bara får höra en gång. Det är en konst att ge strategier och vi måste börja delge varandra hur vi gör i våra klassrum för att utveckla vår undervisning och bedömning.

Först och främst så måste vi ha i minnet att förmågan att lyssna bedöms av två aspekter. Det är dels det interaktiva lyssnandet där man bekräftar det man hört i ett svar samt det du tar in som reception. Jag tänkte här ge lite förslag på hur du som lärare kan stötta utvecklandet av båda bedömningsaspekterna.

Receptiva strategier

När eleverna ska tränas i den receptiva förmågan brukar jag utgå från olika hörförståelser som finns ligger digitalt. Det finns gott om länksamlingar för engelskan om du känner att du vill ha material att använda. Det finns dels här på pearltrees, men även här med övningssidor samt här med nyheter. Det är sammansatt och länkat av fb-gruppen Engelska 6-9. Det är viktigt att vi tänker till kring hur vi använder materialet i klassrummet och jag tänkte här visa på ett exempel på hur jag kan göra.

 

Ett exempel för att få strategier för att lyssna:

  1. Eleverna får gissa vad programmet kommer handla om innan lyssnandet. Om det är ett nyhetsprogram kan de gissa på ämnen som varit aktuella under tiden, om det är en podd om vad ämnet handlar om. Vi skriver ner lite stödord på tavlan. Genom detta sätt aktiverar vi förmågan att förutspå.

  2. Sedan lyssnar vi en gång och ändrar och stryker från stödorden för att lägga till ny information.

  3. De får sedan i grupp fråga varandra om innehållet från stödorden och lägga till den information som de missat åt varandra.

  4. När det är gjort får de lyssna en gång till.

  5. Efter andra lyssningen går vi gemensamt igenom vad det handlade om och benar i vad som vållade problem. Det kan röra sig om ord, eller handling. Här hjälper jag dem att förstå och hur de kan tolka budskap eller betydelse av ord.

  6. Vi lyssnar sedan en tredje gång och eleverna får nu se om det finns ytterligare information som inte de snappat upp första gången. Om eleverna ska ha text framför sig är det först nu de ska få ha det.

  7. Sist får de reflektera över vad som fick dem att förstå. Detta får de skriva ner till mig så jag kan ta del av deras tankar och eventuella lösningar. Det är här jag kommer finna stöd för vad gruppen behöver ha mer stöttning kring.

 

Detta kan man göra redan från nybörjare till mer vana elever, för det finns alltid någon elev i någon klass som behöver mer stöd. När man låter eleverna hjälpa varandra kommer de att få de strategier som de fattas. Det är väldigt viktigt att de inte får texterna innan för att de ska kunna få syn på vad det är som vållar problemen. Det kan vara värt att tänka på för er som använder textbok där eleverna får lyssna på texten med boken uppslagen framför sig. Vad är det eleverna tränar då?  Tränar de verkligen lyssna? Värt att fundera över.

Jag brukar i intervaller köra hörförståelser på detta sätt med fokus på att eleverna ska stötta varandra och att vi hjälps åt att tolka och fylla i innehållet. Detta har jag inte som underlag för bedömning utan som underlag för vad jag behöver ge eleverna för stöd i sin inlärning. Bedömningen sker vid några tillfällen som eleverna vet om att de ske på förhand och de är då rustade med strategier för göra det mindre stressigt. Bedömningstillfället vi de nationella proven ger oss bara möjlighet att lyssna en gång så det kan vara bra om man någon gång gör det för att reflektera mer kring stödet som eleverna behöver. Reflektera alltid ihop med eleverna för att träna deras metareflektion.

 

Interaktiva strategier

För att bli bättre på att svara på tilltal och visa på förståelse måste man träna eleverna i att använda omformuleringar och att visa med gester vad de menar. Det är också att rekommendera att kommunikationen i klassrummet sker på målspråket. Elever som ständigt utsätts för målspråket vänjer sig vid att lyssna, men även att svara på det språket. Detta är att föredra även för nybörjare. Det är också bra att uppmuntra eleverna till att lyssna på engelska utanför klassrummet för att vänja sig vid olika uttal och dialekter.

Om du som lärare kommunicerar på målspråket automatiseras den receptiva förmågan lättare och eleverna blir van vid uttal och betoning. Som en bonus utökas ordförrådet så eleverna själva får ord och strategier för att kunna kommunicera på egenhand.

Några saker att planera för vid undervisningen är att utgå från hur ofta eleverna ges tillfälle att kommunicera:

  1. Förekommer gruppdiskussioner kring det lästa/lyssnade?

  2. Får eleverna spontant fråga varandra om hjälp?

  3. Behandlar ämnet sådan som är verklighetsanknutet och aktuellt?

  4. Får de prata/skriva för en verklig mottagare?

 

När man som pedagog planerar för lektionens innehåll är det viktigt att tänka på hur eleverna ges möjlighet att prata med varandra. Kan även gruppsammansättningen och möbleringen i klassrummet gynna detta? Att planera för verkliga mottagare går ja inte mer in på här men om ni vill ha ett upplägg rekommenderar jag det Sara Bruun skrivit om på Skolvärlden Med Skype lyfter vi taket på klassrummet. Jag tänkte dela ett upplägg för hur du kan arbeta i klassrummet för att träna eleverna i strategier.

 

Ett  exempel för att få strategier för att kommunicera: 

  1. Ge eleverna olika texter/poddar som behandlar samma ämne och be dem läsa igenom det.

  2. De får välja ut en fråga att diskutera om jag inte förberett det innan (beror på mognadsnivå).

  3. De ska sedan sitta i grupp och diskutera och de kan då inleda med diskussionsfrågan och svara på den själv eller ge frågan till någon annan.

  4. De som sedan är med i diskussionen ska sedan tänka på att ge exempel, ställa frågor, bygga vidare med något nytt. Detta underlättas om texterna som eleverna har läst behandlar samma ämne då de flesta får något nytt att tillägga.

 

Vi brukar ha denna bild för att konkretisera vad det är man ska tänka på vid diskussionerna.

To develop your resoning (1)

Bild gjord i Canva av Annika Sjödahl

 

Avslutningsvis vill jag säga att vi behöver fokusera mycket mer på görandet i klassrummet och hur vi planerar för att ge eleverna de strategier de så väl behöver. Ger vi dem strategier för att utveckla sig? Får de tid, stöttning, modeller, exempel, hjälp på traven, möjligheter, stöd av varandra, fokuserar vi på rätt förmåga? Frågorna är många att ställa som pedagog och det är vi som ska ge eleverna svaren på dem så konkret som möjligt. Det gäller därför att vi tänker till vad vi gör. Jag är väldigt nyfiken på hur ni gör i era klassrum med strategierna för lyssna. Ni får gärna tänka högt och med mig i kommentarsfältet till blogginlägget så fler kan ta del av era tankar.

Jag avslutar med vad en elev sa till mig nyss apropå Canvan ovan:

Det är inte förrän nu i nian då jag fick en mental bild av vad det är jag ska göra, jag förstod hur jag ska göra det.

Källa: Om strategier i engelska och moderna språk, av Lena Börjesson (2012).

Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande?

Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande?

Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det  är vi lärare som måste ge eleverna det stödet.  Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande? Vi måste arbeta mycket mer aktivt med vad och var eleverna behöver stöd i skrivandet.

Ett väldigt bra stöd kan man få om man använder sig av gamla nationella prov i svenska som utgångspunkt för att eleverna ska få syn på olika textkvaliteter. Proven kan ge både oss lärare, men även elever en tydlig bild av vad som gör en text bättre än andra, genom att man konkretiserar bedömningsaspekterna och lyfter fram detta genom elevexemplen på de olika nivåerna. Jag skev i mitt förra inlägg om hur jag gjorde i engelskan, som ni kan läsa om här, för att konkretisera de olika nivåerna av skrivandet. Jag valde även då att utgå från tidigare prov från Skolverket.

Syftet, med att arbeta med att se till att alla elever förstår hur uppgiften ska utföras och vad vi förväntar oss på olika nivåer innan den görs, är a och o för högre måluppfyllelse. Min upplevelse är att vi som lärare stressar alldeles för fort igenom uppgiften och glömmer bort konkretiseringen. Vi vill se slutresultatet innan eleverna ens börjat. När eleverna väl ska genomföra uppgiften har de inte fått kunskapen om vad som bedöms, d v s vad målbilden är. Det är just det vi måste konkretisera; men vi måste även tydliggöra specifikt vad som skiljer texterna åt. Det kan många gånger vara svårt att konkretisera detta hur:et, men genom att utgå från färdiga lösningar kan du nå detta mål. Jag har gjort så här i flera klasser och under flera års tid och alltid fått bra utfall till de nationella proven i svenska, som blir som en slags kontroll av att eleverna har kunskaper men då utan stöd.

Jag tänkte här visa hur jag gjorde i ämnet svenska i just åk nio, för att eleverna skulle nå målet i citatet ovan. Du kan med fördel göra detta mycket tidigare än år nio för att eleverna ska ha en chans att träna under fler tillfällen och en längre tid. Om du vill ha elevlösningar för samma upplägg i svenskan i åk 6 finns det här och även här för åk 3 här.

 

Att tolka en instruktion och förstå bedömningsaspekterna 

Vi börjar alltid med att läsa instruktionen för uppgiften och titta på vad det är skrivuppgiften går ut på. Eleverna får titta på vilken texttyp som avses att skrivas och vad som utmärker en sådan. Detta får de göra i grupp för att tolka och förstå tillsammans. Jag vill också att de tittar efter vilket stöd de får för att genomföra uppgiften genom själva instruktionen. Det eleverna först brukar lägga märke till är de fetmarkerade orden resonera och ge exempel. Vill ni ha stöd för hur jag konkretiserar begreppen kan läsa om hur jag använder det här. Min upplevelse är att det är just här eleverna får ut mest då de får konkreta exempel på vad som menas med de fetmarkerade orden och vi som lärare och elever får ett gemensamt språk då dessa återvänder regelbundet i undervisningen. För eleverna är det begrepp som kan vara väldigt abstrakta och vi måste visa dem hur de resonerar och ger exempel i sina texter. Man ge ge dem några stödmeningar för hur det kan se ut för att ytterligare ge stöttning.

 

 

Att bli ägare av den egna skrivförmågan samt kamratbedömningen

Det som inte brukar vålla allt för stora problem för eleverna att ta reda på är texttyp och även mottagare av texten eftersom vi jobbar medvetet med de olika texttyperna. Några elever kan få en aha-upplevelse av att frågorna i inledningen ger dem en ingång i vad de kan lyfta i sin text, och det är för att de inte är vana att läsa hela instruktioner och använda dem som hjälp utan de skyndar sig att påbörja skrivandet och missar då relevant information om vad som ska behandlas i skrivuppgiften.

När eleverna sedan vet om hur de ska tolka uppgiften får de se olika elevlösningar som finns att tillgå här och sedan diskuterar de  bedömningsaspekterna i grupper. Aspekterna i denna uppgift gäller innehållet och hur eleven resonerar – utifrån sig själv eller allmänt, hur strukturen ser ut – d v s inledning, avslutning och styckeindelning används, samt språk, stil och skrivregler. Komplett matris finns här. Jag brukar skrivs ner orden på tavlan men man kan även visa på matrisen om de är vana vid den typen av återkoppling. När eleverna diskuterat detta är det bra om man kan sammanfatta de nivåer de ser skillnad på, som t ex att en text på A-nivå ger både personliga och allmänna perspektiv, har bra struktur och språk och att en text på E-nivå upprepar ofta ordvalet.

Eleverna, upplever jag, är väldigt duktiga på att snabbt se skillnaderna mellan texterna. Och om man lägger en lektion på att använda ett färdigt upplägg för att konkretisera nivåer av elevtexter har du  kommit en lång bit på vägen för att få eleverna att se skillnaderna och förstå slutmålet.

För att eleverna ska få använda sina nya kunskaper är det bra om de får skriva egna texter. De kan då ha nytta av de stödmeningar ni skrivit ihop  och använda dem eller andra de finner relevanta. Texterna kan de sedan med fördel bearbeta med hjälp av varandra. Det är en häftigt känsla när de förstått hur de kan hjälpa varandra i att utveckla sina texter. För mig som lärare är detta en win-win situation; dels får de kunskaper på flera sätt förutom det egna skrivandet och hur de ger respons, men även att de får de kunskaper de så väl behöver för att skriva på en utvecklad nivå.

Hur gör du för att konkretisera bedömningsaspekterna? Det är inte helt lätt att göra men jag tar gärna förslag på fler ingångar för att sprida de goda idéerna. Kommentera under inlägget så kan fler läsa.

 

Vad som gör en text bra enligt eleverna

Vad som gör en text bra enligt eleverna

 

 

Uppdaterat 16-02-11
Här fick jag ett tips från Annika Ahlfors som använder sig av skrivstöd.

Jag kom på att jag själv har några responsmallar här.

Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva…

Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva…

Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt. Det utgår nämligen från de gamla nationella proven som återfinns på Skolverkets hemsida. Syftet är just att synliggöra hur proven är konstruerade, hur de ska genomföras och visa på gradskillnader i bedömningsaspekterna och vad som påverkar bedömningen.

Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. Jag har sagt det förr och säger det igen – vi måste undervisa eleverna i aspekterna  i kunskapskraven! Det är dock inte så lätt att tolka dem varken för elever eller lärare. Vad menas egentligen med de kursiverade bedömningsaspekterna för kunskapskravet för skriva då eleven ska formulera, bearbeta, uttrycka, välja, använda och förbättra interaktionen?

 I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I /…/ skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Hur konkretiserar man aspekterna?

Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Denna gången ville jag vända på upplägget för att få fram det jag slutligen fick fram – att eleverna verkligen förstod vad som är viktigt i den text och nivåerna av det.

Gå igenom instruktionen

Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Du hittar den här. Vi läste den tillsammans och tittade på vad det var för texttyp som skulle skrivas, hur man kunde ta hjälp av stödpunkterna, bygga upp en mindmap eller stolpar och hur texttypen för brev börjar och slutar.

Eget skrivande

Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. Jag samlade in texterna och la dem i en hög och tittade inte ens på dem för att ge en kommentar.

Genomgång av bedömningsaspekterna

Nästa lektion började vi med att titta på bedömningsaspekterna för skriva. Det finns färdigbedömda elevexempel  som kan fungera som diskussion för vad som ska bedömas. Vad menas med bedömningsaspekterna begriplighet, tydlighet, sammanhang, variation, struktur etc? Till min (och elevernas) hjälp har jag skapat en matris med exempel på uttryck och ord som jag finner stöd i kommentarmaterialet och i bedömningsanvisningen till det nationella provet samt egen tolkning. Du hittar matrisen här. Matrisen är inte primärt för eleverna men jag valde att visa på den för att att jag tycker att matrisen som finns till skrivuppgiften inte är tillräckligt uppgiftsspecifik för att ge konkretiserande exempel.

Kamratbedömning på andras texter

När vi hade aspekterna klara för oss fick eleverna läsa sex utvalda texter i grupper om ett par elever och bedöma dem utifrån aspekterna. Texterna hittar du här. Lektionen avslutade jag med att summera deras synpunkter och bekräfta det som de tog upp och de fick delge varandra sina synpunkter. Eleverna kunde sätta rätt betyg på de flesta uppsatserna. Där det inte blev rätt lyfte jag fram aspekter så de kunde se rätt nivå. Eleverna frågade om texterna verkligen var skrivna av andra elever och sa att det ökade trovärdigheten och att de tog sig an uppgiften helhjärtat.

Fördelen med att läsa så många olika elevexempel på en gång var att de kunde se gradskillnaderna tydligt. Diskussionen och kamratbedömningen hann vi med under en lektion, och då fick eleverna också ned ordmolnet nedan. Molnet innehållet några saker de ville komma ihåg till senare.

wordlNPENG

Vad gör vi med texter de skrev?

Texterna jag la undan från första lektionerna är det nu dags att arbeta med. Eleverna fickbearbeta och förbättra sina texter mot ökad tydlighet utifrån det som de lärt sig från de andra elevernas texter. Genom att hjälpa varandra lyfta fram vad som kan utvecklas och förtydligas, utifrån den kunskap de förskaffat sig, kan de nu äga sin egen förmåga att bearbeta texterna. När det sedan är dags för de nationella proven ska de ju kunna göra detta på egen hand för då kommer ingen kunna ge dem den responsen. Som eleven avslutade sin mening i citatet ovan säger även jag:

…Varför har vi inte gjort så här tidigare?

PS! Har du elever i årskurs sex kan du använda dig av detta upplägg Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen där det längt ner i inlägget finns matris, skrivuppgift. Elevexempel finns i bedömningsstödet som även det finns i inlägget. Utifrån dem kan man skapa en instruktion som eleverna kan använda.