En planering och hur jag börjar med ”Min bok om kärlek”

För något år sedan gjorde jag en mall eller planering för Min bok om kärlek. Jag delade den då på www.lektion.se och den användes flitigt. Jag tog bort den från lektion för något år sedan då planeringen följde gamla läroplanen. Jag har sedan dess uppdaterat den och nu lagt upp den igen. Du hittar den på lektion inom någon dag men även här på driven, som kanske är mer lättåtkomligt om ni inte har konto på lektion.se. Vi som ämnesspanare håller lite koll på lektion om du vill hitta fler spanade lektioner. Det är snart alla hjärtans dag och vill man arbeta med ett tema i anslutning till det passar den bra. Den passar så klart även annars med. Vill du ha ett tema för engelskan hittar du ett upplägg här på Sara Bruuns ämnesspanarblogg, som var det som fick mig att komma ihåg uppgiften.

Planeringen för uppgiften följer mallen för en pedagogisk planering som vi arbetade mycket med förut, men idag brukar jag bara dela ut delar av planeringen. I detta fall skulle det bli instruktionen för vilka kapitel som ska vara med. Det är väldigt sällan jag skapar planeringar så här idag; utan jag lägger hellre mer fokus på hur:et, d v s undervisningens göranden. Jag skulle t ex fråga mig själv hur inleder jag på ett intresseväckande sätt? Ett sätt skulle kunna vara att skapa ett ordmoln med eleverna. Detta är också något som de kommer ha nytta av i sitt eget skrivande längre fram. Det kan se ut som nedan:

Ordmoln gjord i Tagxedo

Ordmoln gjord i Tagxedo

Sedan skulle jag visa på olika texter, analysera dem och ge elevexempel innan eleverna ska skriva själva. Eleverna bör veta från början att de ska skriva en egen bok, men att de måste få modeller att utgå från för att deras arbeten ska bli så bra som möjligt. Bedömningen sker kontinuerligt med respons från både mig och elever. För cirka tio år sedan, då jag först skapade uppgiften, lade jag mindre tid på stöttning innan elevernas egna skrivande. Jag har med åren insett att jag måste ge eleverna mer av detta stöd för att arbetena ska bli riktigt bra. Jag utgår hela tiden från vad behöver eleven veta för att kunna skriva resonerande? Har jag visat dem vad det är och hur det kan se ut i skrift? Du behöver utgå från vad dina elever behöver. När de får exempel och har med sig exempel och ord och begrepp från ordmolnet klarar de av att skriva riktigt bra texter.

 

Här finns olika elevexempel från sista omgången vi gjorde detta:

Brev

Dikt

Reportage

Jag har sparat de flesta arbetena genom åren och det är väldigt kul att se att eleverna idag skriver bättre texter än förr. Det är också kul att visa eleverna deras egna resa mot hur de skrev i år sju mot år nio. Jag har också en bra bank att ösa ur om jag behöver exempeltexter. Givetvis har jag bara sparat sådant som jag har fått lov till då eleven har upphovsrätt till sina texter och jag delar inget publikt som de inte själva lagt upp. Om ni gör denna uppgift kan ju ett mål vara att dela dem publikt i digitala böcker.

Lycka till! <3

ordmoln love

Samma ord men i annan layout från Tagxedo

Konsten att ge strategier för att lyssna

Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet.  Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet. Att lyssna är den förmågan som eleverna kan uppleva som mest stressande att utsättas för då man ofta bara får höra en gång. Det är en konst att ge strategier och vi måste börja delge varandra hur vi gör i våra klassrum för att utveckla vår undervisning och bedömning.

Först och främst så måste vi ha i minnet att förmågan att lyssna bedöms av två aspekter. Det är dels det interaktiva lyssnandet där man bekräftar det man hört i ett svar samt det du tar in som reception. Jag tänkte här ge lite förslag på hur du som lärare kan stötta utvecklandet av båda bedömningsaspekterna.

Receptiva strategier

När eleverna ska tränas i den receptiva förmågan brukar jag utgå från olika hörförståelser som finns ligger digitalt. Det finns gott om länksamlingar för engelskan om du känner att du vill ha material att använda. Det finns dels här på pearltrees, men även här med övningssidor samt här med nyheter. Det är sammansatt och länkat av fb-gruppen Engelska 6-9. Det är viktigt att vi tänker till kring hur vi använder materialet i klassrummet och jag tänkte här visa på ett exempel på hur jag kan göra.

 

Ett exempel för att få strategier för att lyssna:

  1. Eleverna får gissa vad programmet kommer handla om innan lyssnandet. Om det är ett nyhetsprogram kan de gissa på ämnen som varit aktuella under tiden, om det är en podd om vad ämnet handlar om. Vi skriver ner lite stödord på tavlan. Genom detta sätt aktiverar vi förmågan att förutspå.

  2. Sedan lyssnar vi en gång och ändrar och stryker från stödorden för att lägga till ny information.

  3. De får sedan i grupp fråga varandra om innehållet från stödorden och lägga till den information som de missat åt varandra.

  4. När det är gjort får de lyssna en gång till.

  5. Efter andra lyssningen går vi gemensamt igenom vad det handlade om och benar i vad som vållade problem. Det kan röra sig om ord, eller handling. Här hjälper jag dem att förstå och hur de kan tolka budskap eller betydelse av ord.

  6. Vi lyssnar sedan en tredje gång och eleverna får nu se om det finns ytterligare information som inte de snappat upp första gången. Om eleverna ska ha text framför sig är det först nu de ska få ha det.

  7. Sist får de reflektera över vad som fick dem att förstå. Detta får de skriva ner till mig så jag kan ta del av deras tankar och eventuella lösningar. Det är här jag kommer finna stöd för vad gruppen behöver ha mer stöttning kring.

 

Detta kan man göra redan från nybörjare till mer vana elever, för det finns alltid någon elev i någon klass som behöver mer stöd. När man låter eleverna hjälpa varandra kommer de att få de strategier som de fattas. Det är väldigt viktigt att de inte får texterna innan för att de ska kunna få syn på vad det är som vållar problemen. Det kan vara värt att tänka på för er som använder textbok där eleverna får lyssna på texten med boken uppslagen framför sig. Vad är det eleverna tränar då?  Tränar de verkligen lyssna? Värt att fundera över.

Jag brukar i intervaller köra hörförståelser på detta sätt med fokus på att eleverna ska stötta varandra och att vi hjälps åt att tolka och fylla i innehållet. Detta har jag inte som underlag för bedömning utan som underlag för vad jag behöver ge eleverna för stöd i sin inlärning. Bedömningen sker vid några tillfällen som eleverna vet om att de ske på förhand och de är då rustade med strategier för göra det mindre stressigt. Bedömningstillfället vi de nationella proven ger oss bara möjlighet att lyssna en gång så det kan vara bra om man någon gång gör det för att reflektera mer kring stödet som eleverna behöver. Reflektera alltid ihop med eleverna för att träna deras metareflektion.

 

Interaktiva strategier

För att bli bättre på att svara på tilltal och visa på förståelse måste man träna eleverna i att använda omformuleringar och att visa med gester vad de menar. Det är också att rekommendera att kommunikationen i klassrummet sker på målspråket. Elever som ständigt utsätts för målspråket vänjer sig vid att lyssna, men även att svara på det språket. Detta är att föredra även för nybörjare. Det är också bra att uppmuntra eleverna till att lyssna på engelska utanför klassrummet för att vänja sig vid olika uttal och dialekter.

Om du som lärare kommunicerar på målspråket automatiseras den receptiva förmågan lättare och eleverna blir van vid uttal och betoning. Som en bonus utökas ordförrådet så eleverna själva får ord och strategier för att kunna kommunicera på egenhand.

Några saker att planera för vid undervisningen är att utgå från hur ofta eleverna ges tillfälle att kommunicera:

  1. Förekommer gruppdiskussioner kring det lästa/lyssnade?

  2. Får eleverna spontant fråga varandra om hjälp?

  3. Behandlar ämnet sådan som är verklighetsanknutet och aktuellt?

  4. Får de prata/skriva för en verklig mottagare?

 

När man som pedagog planerar för lektionens innehåll är det viktigt att tänka på hur eleverna ges möjlighet att prata med varandra. Kan även gruppsammansättningen och möbleringen i klassrummet gynna detta? Att planera för verkliga mottagare går ja inte mer in på här men om ni vill ha ett upplägg rekommenderar jag det Sara Bruun skrivit om på Skolvärlden Med Skype lyfter vi taket på klassrummet. Jag tänkte dela ett upplägg för hur du kan arbeta i klassrummet för att träna eleverna i strategier.

 

Ett  exempel för att få strategier för att kommunicera: 

  1. Ge eleverna olika texter/poddar som behandlar samma ämne och be dem läsa igenom det.

  2. De får välja ut en fråga att diskutera om jag inte förberett det innan (beror på mognadsnivå).

  3. De ska sedan sitta i grupp och diskutera och de kan då inleda med diskussionsfrågan och svara på den själv eller ge frågan till någon annan.

  4. De som sedan är med i diskussionen ska sedan tänka på att ge exempel, ställa frågor, bygga vidare med något nytt. Detta underlättas om texterna som eleverna har läst behandlar samma ämne då de flesta får något nytt att tillägga.

 

Vi brukar ha denna bild för att konkretisera vad det är man ska tänka på vid diskussionerna.

To develop your resoning (1)

Bild gjord i Canva av Annika Sjödahl

 

Avslutningsvis vill jag säga att vi behöver fokusera mycket mer på görandet i klassrummet och hur vi planerar för att ge eleverna de strategier de så väl behöver. Ger vi dem strategier för att utveckla sig? Får de tid, stöttning, modeller, exempel, hjälp på traven, möjligheter, stöd av varandra, fokuserar vi på rätt förmåga? Frågorna är många att ställa som pedagog och det är vi som ska ge eleverna svaren på dem så konkret som möjligt. Det gäller därför att vi tänker till vad vi gör. Jag är väldigt nyfiken på hur ni gör i era klassrum med strategierna för lyssna. Ni får gärna tänka högt och med mig i kommentarsfältet till blogginlägget så fler kan ta del av era tankar.

Jag avslutar med vad en elev sa till mig nyss apropå Canvan ovan:

Det är inte förrän nu i nian då jag fick en mental bild av vad det är jag ska göra, jag förstod hur jag ska göra det.

Källa: Om strategier i engelska och moderna språk, av Lena Börjesson (2012).

Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande?

Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande?

Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det  är vi lärare som måste ge eleverna det stödet.  Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande? Vi måste arbeta mycket mer aktivt med vad och var eleverna behöver stöd i skrivandet.

Ett väldigt bra stöd kan man få om man använder sig av gamla nationella prov i svenska som utgångspunkt för att eleverna ska få syn på olika textkvaliteter. Proven kan ge både oss lärare, men även elever en tydlig bild av vad som gör en text bättre än andra, genom att man konkretiserar bedömningsaspekterna och lyfter fram detta genom elevexemplen på de olika nivåerna. Jag skev i mitt förra inlägg om hur jag gjorde i engelskan, som ni kan läsa om här, för att konkretisera de olika nivåerna av skrivandet. Jag valde även då att utgå från tidigare prov från Skolverket.

Syftet, med att arbeta med att se till att alla elever förstår hur uppgiften ska utföras och vad vi förväntar oss på olika nivåer innan den görs, är a och o för högre måluppfyllelse. Min upplevelse är att vi som lärare stressar alldeles för fort igenom uppgiften och glömmer bort konkretiseringen. Vi vill se slutresultatet innan eleverna ens börjat. När eleverna väl ska genomföra uppgiften har de inte fått kunskapen om vad som bedöms, d v s vad målbilden är. Det är just det vi måste konkretisera; men vi måste även tydliggöra specifikt vad som skiljer texterna åt. Det kan många gånger vara svårt att konkretisera detta hur:et, men genom att utgå från färdiga lösningar kan du nå detta mål. Jag har gjort så här i flera klasser och under flera års tid och alltid fått bra utfall till de nationella proven i svenska, som blir som en slags kontroll av att eleverna har kunskaper men då utan stöd.

Jag tänkte här visa hur jag gjorde i ämnet svenska i just åk nio, för att eleverna skulle nå målet i citatet ovan. Du kan med fördel göra detta mycket tidigare än år nio för att eleverna ska ha en chans att träna under fler tillfällen och en längre tid. Om du vill ha elevlösningar för samma upplägg i svenskan i åk 6 finns det här och även här för åk 3 här.

 

Att tolka en instruktion och förstå bedömningsaspekterna 

Vi börjar alltid med att läsa instruktionen för uppgiften och titta på vad det är skrivuppgiften går ut på. Eleverna får titta på vilken texttyp som avses att skrivas och vad som utmärker en sådan. Detta får de göra i grupp för att tolka och förstå tillsammans. Jag vill också att de tittar efter vilket stöd de får för att genomföra uppgiften genom själva instruktionen. Det eleverna först brukar lägga märke till är de fetmarkerade orden resonera och ge exempel. Vill ni ha stöd för hur jag konkretiserar begreppen kan läsa om hur jag använder det här. Min upplevelse är att det är just här eleverna får ut mest då de får konkreta exempel på vad som menas med de fetmarkerade orden och vi som lärare och elever får ett gemensamt språk då dessa återvänder regelbundet i undervisningen. För eleverna är det begrepp som kan vara väldigt abstrakta och vi måste visa dem hur de resonerar och ger exempel i sina texter. Man ge ge dem några stödmeningar för hur det kan se ut för att ytterligare ge stöttning.

 

 

Att bli ägare av den egna skrivförmågan samt kamratbedömningen

Det som inte brukar vålla allt för stora problem för eleverna att ta reda på är texttyp och även mottagare av texten eftersom vi jobbar medvetet med de olika texttyperna. Några elever kan få en aha-upplevelse av att frågorna i inledningen ger dem en ingång i vad de kan lyfta i sin text, och det är för att de inte är vana att läsa hela instruktioner och använda dem som hjälp utan de skyndar sig att påbörja skrivandet och missar då relevant information om vad som ska behandlas i skrivuppgiften.

När eleverna sedan vet om hur de ska tolka uppgiften får de se olika elevlösningar som finns att tillgå här och sedan diskuterar de  bedömningsaspekterna i grupper. Aspekterna i denna uppgift gäller innehållet och hur eleven resonerar – utifrån sig själv eller allmänt, hur strukturen ser ut – d v s inledning, avslutning och styckeindelning används, samt språk, stil och skrivregler. Komplett matris finns här. Jag brukar skrivs ner orden på tavlan men man kan även visa på matrisen om de är vana vid den typen av återkoppling. När eleverna diskuterat detta är det bra om man kan sammanfatta de nivåer de ser skillnad på, som t ex att en text på A-nivå ger både personliga och allmänna perspektiv, har bra struktur och språk och att en text på E-nivå upprepar ofta ordvalet.

Eleverna, upplever jag, är väldigt duktiga på att snabbt se skillnaderna mellan texterna. Och om man lägger en lektion på att använda ett färdigt upplägg för att konkretisera nivåer av elevtexter har du  kommit en lång bit på vägen för att få eleverna att se skillnaderna och förstå slutmålet.

För att eleverna ska få använda sina nya kunskaper är det bra om de får skriva egna texter. De kan då ha nytta av de stödmeningar ni skrivit ihop  och använda dem eller andra de finner relevanta. Texterna kan de sedan med fördel bearbeta med hjälp av varandra. Det är en häftigt känsla när de förstått hur de kan hjälpa varandra i att utveckla sina texter. För mig som lärare är detta en win-win situation; dels får de kunskaper på flera sätt förutom det egna skrivandet och hur de ger respons, men även att de får de kunskaper de så väl behöver för att skriva på en utvecklad nivå.

Hur gör du för att konkretisera bedömningsaspekterna? Det är inte helt lätt att göra men jag tar gärna förslag på fler ingångar för att sprida de goda idéerna. Kommentera under inlägget så kan fler läsa.

 

Vad som gör en text bra enligt eleverna

Vad som gör en text bra enligt eleverna

 

 

Uppdaterat 16-02-11
Här fick jag ett tips från Annika Ahlfors som använder sig av skrivstöd.

Jag kom på att jag själv har några responsmallar här.

Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva…

Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva…

Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt. Det utgår nämligen från de gamla nationella proven som återfinns på Skolverkets hemsida. Syftet är just att synliggöra hur proven är konstruerade, hur de ska genomföras och visa på gradskillnader i bedömningsaspekterna och vad som påverkar bedömningen.

Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. Jag har sagt det förr och säger det igen – vi måste undervisa eleverna i aspekterna  i kunskapskraven! Det är dock inte så lätt att tolka dem varken för elever eller lärare. Vad menas egentligen med de kursiverade bedömningsaspekterna för kunskapskravet för skriva då eleven ska formulera, bearbeta, uttrycka, välja, använda och förbättra interaktionen?

 I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt,begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I /…/ skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Hur konkretiserar man aspekterna?

Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Denna gången ville jag vända på upplägget för att få fram det jag slutligen fick fram – att eleverna verkligen förstod vad som är viktigt i den text och nivåerna av det.

Gå igenom instruktionen

Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Du hittar den här. Vi läste den tillsammans och tittade på vad det var för texttyp som skulle skrivas, hur man kunde ta hjälp av stödpunkterna, bygga upp en mindmap eller stolpar och hur texttypen för brev börjar och slutar.

Eget skrivande

Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. Jag samlade in texterna och la dem i en hög och tittade inte ens på dem för att ge en kommentar.

Genomgång av bedömningsaspekterna

Nästa lektion började vi med att titta på bedömningsaspekterna för skriva. I den matris Skolverket delar står det bedömningsfaktorer och du hittar den här. Vad menas med begriplighet, tydlighet, sammanhang, variation, struktur etc? Till min (och elevernas) hjälp har jag skapat en matris med exempel på uttryck och ord som jag finner stöd i kommentarmaterialet och i bedömningsanvisningen till det nationella provet samt egen tolkning. Du hittar matrisen här. Matrisen är inte primärt för eleverna men jag valde att visa på den för att att jag tycker att matrisen som finns till skrivuppgiften inte är tillräckligt uppgiftsspecifik för att ge konkretiserande exempel.

Kamratbedömning på andras texter

När vi hade aspekterna klara för oss fick eleverna läsa sex utvalda texter i grupper om ett par elever och bedöma dem utifrån aspekterna. Texterna hittar du här. Lektionen avslutade jag med att summera deras synpunkter och bekräfta det som de tog upp och de fick delge varandra sina synpunkter. Eleverna kunde sätta rätt betyg på de flesta uppsatserna. Där det inte blev rätt lyfte jag fram aspekter så de kunde se rätt nivå. Eleverna frågade om texterna verkligen var skrivna av andra elever och sa att det ökade trovärdigheten och att de tog sig an uppgiften helhjärtat.

Fördelen med att läsa så många olika elevexempel på en gång var att de kunde se gradskillnaderna tydligt. Diskussionen och kamratbedömningen hann vi med under en lektion, och då fick eleverna också ned ordmolnet nedan. Molnet innehållet några saker de ville komma ihåg till senare.

wordlNPENG

Vad gör vi med texter de skrev?

Texterna jag la undan från första lektionerna är det nu dags att arbeta med. Eleverna fickbearbeta och förbättra sina texter mot ökad tydlighet utifrån det som de lärt sig från de andra elevernas texter. Genom att hjälpa varandra lyfta fram vad som kan utvecklas och förtydligas, utifrån den kunskap de förskaffat sig, kan de nu äga sin egen förmåga att bearbeta texterna. När det sedan är dags för de nationella proven ska de ju kunna göra detta på egen hand för då kommer ingen kunna ge dem den responsen. Som eleven avslutade sin mening i citatet ovan säger även jag:

…Varför har vi inte gjort så här tidigare?

PS! Har du elever i årskurs sex kan du använda dig av detta upplägg Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen där det längt ner i inlägget finns matris, skrivuppgift. Elevexempel finns i bedömningsstödet som även det finns i inlägget. Utifrån dem kan man skapa en instruktion som eleverna kan använda.

Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter

I förra inlägget skrev jag om språkstöttning och stödmallar och jag tänkte i detta inlägg kort berätta om hur jag använder mig av exempeltexter och stödstrukturer vid skrivandet lite mer ingående. Men först lite om vad som fick mig att landa i metoden att arbeta språkutvecklande.

För två år sedan började jag fundera mer och mer på hur jag kunde stötta mina elever i språkundervisningen. Jag kom i kontakt med många pedagoger som talade varmt om språkutvecklande undervisning och blev nyfiken på vad det var. Jag hade många elever som inte nådde målen. Jag hade också elever som var flerspråkiga och jag upplevde att jag inte nådde fram med min undervisning. Här kan du läsa mer om vad språkutvecklande undervisning innebär.

Jag som språklärare trodde att jag arbetade medvetet med språket men ju mer jag läste om pedagogiken att arbeta språkstöttande desto mer insåg jag att eleverna måste få mer stöd. Jag började också inse att språket inte bara lärs in under svenskundervisningen utan att vi som pedagoger måste fokusera på de språkliga färdigheterna i alla ämnen. Om du vill lära dig mer om hur just du kan arbeta inom ditt ämnen finns det bra stöd på Skolverket för det.

Jag började lägga fokus på att utgå från lästa texter som vi läste gemensamt istället för att låta eleverna läsa själv och svara på frågorna på egenhand. Vi diskuterade inte bara innehållet i texterna längre utan jag fokuserade också på språkliga drag, ord och begrepp som skulle kunna orsaka problem för förståelsen. Jag kom också att fokusera mycket mer på att visualisera och använda mallar och några av de fick ni ta del av i förra inlägget. Och framför allt att vi nästan alltid kopplar på någon form av produktion av text.

Skapa struktur för undervisningen – sorterade samlingar

Jag behöver själv struktur och tydlighet och för att jag ska kunna underlätta för mig själv vid planerandet av en viss texttyp tog jag hjälp av mina kollegor i det utvidgade kollegiet och satte ihop en pärla med de texttyper som eleverna möter i undervisningen återfinns. Jag ville ha det samlat för att slippa leta varje gång jag skulle ha ett ett exempel att utgå från. Det som är bra med textexempel är också att de  skapar också ett tydligt mål för eleven vad de själva ska uppnå vid sitt egna skrivande längre fram i undervisningen.

Genom att klicka på bilderna nedan kommer du till samlingarna i Pearltrees.

texttyper för svenskan

Texttyper för svenskan

 

Texttyper för engelskan

Texttyper för engelskan

 

Hur är arbetsmetoden uppbyggd?

Först vill jag säga att jag inte helt följer den arbetsgång som kännetecknas av genrepedagogiken utan har anpassat den något. Så här arbetar vi i mitt klassrum:

När eleverna har läst texten eller texterna med lärarens hjälp och gått igenom de texttypiska dragen, fraserna, begreppen och orden samt diskuterat innehållet är det dags för att skriva en text ihop. Detta är ett steg som jag ibland hoppar över helt beroende på hur mycket stöttning eleverna behöver. Vi kan ibland skriva denna text ihop på Smart boarden och ibland gör vi en skrivmall ihop. Oftast gör jag skrivmallen till uppgiften. Den baseras alltid på den texttyp vi analyserat och kring ett ämne som utgår från läroplanen. När eleverna skriver får de använda de ord och fraser vi plockat ut som stöd om de vill men de får också hitta synonymer om de vill. I skrivprocessen ska eleverna följa mallen för skrivprocessen och arbeta med utkast, kamratrespons och nedan återfinner du den stödstruktur jag utgår från.

Skrivprocessen

Skrivprocessen visualiserad


2 3 4 5 6 7

Den röda tråden gör att det går att knyta ihop

Jag försöker skapa röda trådar i de områden vi behandlar under en termin och läsår så eleverna kan använda sin förförståelse som bas för att kunna utveckla ett resonemang. Stödstrukturerna återkommer också regelbundet så vi får ett ämnesspråk och en struktur eleverna känner igen sig i. Det är också lättare att ge eleverna något att hänga upp kunskapen på och se sammanhang.

Jag brukar också lägga till stödstrukturer och instruktioner för de aspekter som jag ska titta på om eleverna uppnår. Om det är att gestalta eller utveckla sitt skrivande med miljö- eller personbeskrivningar måste jag se till att eleverna får med sig det. Vi arbetar också med responsmallar och checklistor och det materialet finns på en sida så de kan gå tillbaka och äga sitt eget lärande om de vill repetera. Sidan heter meningarmedelever.se och jag borde verkligen återuppta den mer än jag gjort i år. Varför jag inte lagt krutet på den är en helt annan story – jag har nämligen nya grupper och dela-kulturen är inte lika inarbetad ännu då den bygger på relationer och förtroende.

Nedan återfinns några förslag på stödstrukturer för bedömningsaspekterna. Vill du använda dem finns de i länken ovan.

Så här kan en mall för adjektivens roll se ut

Så här kan en mall för adjektivens roll se ut

 

Och en mall för ett bildspråk

Och en mall för ett bildspråk

 

 

Vill du vara med?

Jag skulle vilja utveckla detta med dela-kulturen mer bland kollegiet också. Om du vill vara med och arbeta med att ta fram pärlor med texttyper eller stödstrukturer för skrivandet så är du mer än välkommen att välja team-up i pärlan. Hade jag inte fått tips från det utökade kollegiet hade inte jag sett nya metoder som en väg till högre måluppfyllelse. Med detta inlägg hoppas jag visa på hur man kan arbeta utan att lägga för stor vikt på att förklara metoden utan att ni ska få se och ta del av material för att sätta igång era egna tankar. Detta inlägg måste läsas tillsammans med det förra för att få med alla mallar och förståelsen för hur jag bygger upp stöttningen.

Finns det liknande stödresurser som du använder dig av? Jag vet att det eftersöks samlingar av texttyper för yngre åldrar.

 

 

Språkstöttning med stödmallar

Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor.

Skrivmallar

För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. Jag brukar göra dem till en skrivuppgift om jag har elever som behöver stöd och de är helt valfria att använda. Många frågar efter dem och en del vill inte ha dem. Jag ser dem som ett särskilt stöd i den vanliga undervisningen och sedan jag började med dem har jag aldrig en elev som struntar i en skrivuppgift.

De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Om du vill ha fler exempel kan du lätt söka i de olika underkategorierna till flikarna svenska och engelska.

Några gånger har jag satt ihop dem i Canva men då mer för att visa på struktur än som stöd för innehåll. Då kan de ser ut så här och du hittar fler här på en elevblogg jag har vilande just nu.

novell

Textkopplingar

När eleverna läser och man vill konkretisera hur de ska läsa och göra kopplingar för att få ett mer djup har jag visat på dessa och de återkommer ofta i undervisningen då de sitter uppe i klassrummet. Djupet i en text kan de ha nytta av för att sedan kunna tänka på ett djupare plan.

textkopplingar text-till-text text-till-världen

Till dessa kopplingar ovan har jag lånat olika läsförståelsestrategier och de snyggaste tycker jag är från miasklassrum. De sitter också i mitt klassrum och stöd på väggarna är något mina elever skriver i sin återkoppling till mig som en av de framgångsfaktorer jag ger dem.

Tala

Till muntliga övningar har vi använt dessa strukturer och de hänger också uppe i klassrummet och plockas in i undervisningen för att påminna eleverna om hur de kan tillföra mer bredd. När vi tränade specifikt till de muntliga proven i svenska och engelska i år nio använde vi dem mycket innan och eleverna hade sedan kvar en bild i huvudet till genomförandet sa de.

To develop your resoning (1)

Tänka

Denna mall satte jag ihop då jag ville att eleverna skulle tänka utanför boxen och bilden är också väldigt talande för vad som menas. Man måste arbeta med vad begreppen betyder och sätta dem i ett sammanhang.

Strategier för ord

Att förstå ord är inte helt lätt. Men förståelsen kan underlättas om man vet hur man ska tänka kring placering av ett ord. Detta gäller inte bara språkämnena utan elever möter många svåra ord och begrepp över många ämnen. Eleverna behöver strategier för många saker och detta är bara ett axplock.

strategier för ord

 

Övriga stödstruktuer

När jag sitter här och tittar igenom mina mappar och sidor på nätet så slår det mig att merparten av de mallar jag gjort återfinns i Canva. Vill du veta hur du gör en Canva kan du titta på denna film som jag gjorde till mina elever.

Du hittar också en större länksamling här på Pinterest där du hittar bla Venn-diagram och andra layoutmässiga strukturer. Det är bara att inspireras för att stötta språket i ditt klassrum. Jag har också lagt ut Canvorna här och en del på min blogg och några på lektion.se. Du får använda dem under samma licens som sitter på och genom att ange källa till mig, lämpligast till min blogg i länken ovan.

De flesta av mina ideér kommer från Språkutvecklande arbetssätt och den erfarenhet jag skaffat mig från undervisning i särskild undervisningsgrupp där behovet av tydlighet och konkretisering är a och o. För mig är stödstrukturer något som ger alla elever möjlighet att vara inkluderade i klassrummet. När du förstår hur du ska göra är det lättare att visa att du kan. Hur arbetar du för att lyfta språket och tänkandet i ditt klassrum?

 

Läs gärna del 2 här.

Ett brev hem – om emigranter och immigranter

Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser. Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

 

AMERIKABREVEN som utgångspunkt

Kanske har du någon gång läst eller tagit del av de Amerikabrev som de svenskar som emigrerade till Amerika för drygt 100 år sedan skrev? Jag tänkte använda mig av dem i undervisningen för att dra kopplingar till litteratur från olika tider till nutidens händelser. På Svenska Migrationscentret kan du hitta brev och även frågor som man kan använda sig av i undervisningen för att reflektera kring texternas innehåll. Det jag vill få fram är (av någon anledning syns inte punktlistan. Gäller även resten av listorna nedan):

  • hur kände sig de svenskar som emigrerade till USA och hur identifierade de sig?
  • kände de sig som svenskar eller som svenskättlingar?
  • hur är språket i texterna?
  • vad lyfts fram i texterna – vad berättar de?
  • hur ställer man sig till brev som källa?
  • vad har eleverna själva för erfarenheter kring identitet och att vara ny i främmande land?
  • kan eleverna sätta sig in i hur andra upplever ett nytt land?

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

 

SVERIGEBREVEN för vidgat resonemang

För att koppla detta till historien som utspelar sig idag kan vi använda den artikel som DN publicerade den 3 januari, 2016, med Sverigebreven. I dag är det inte 1/5 av Sveriges befolkning som flyr från Sverige till Amerika utan främst folk från Syrien, Afghanistan och Irak som hamnar i delar av Europa. De brev de skriver hem från Sverige kallas Sverigebreven. Till skillnad från de handskrivna breven för drygt 100 år sedan använder man sig idag av modern teknik utan fördröjning.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. 

Om du vill ha ytterligare en vinkling på breven kan man använda sig av de brev som några immigranter till Sverige skrev i en bok från De nya sverigebreven från 2006. Här finns en artikel som berättar mer om det projektet.

Vid samtal och analys kring texterna kan dessa frågor vara utgångspunkten:

  • vad berättar man om ”det nya landet”?
  • hur är människorna?
  • vad tycker man om samhället?
  • vad är det man som ny människa i ett nytt land lägger märke till?
  • varför skriver man breven?
  • hur skriver man brev idag?

 

Vidga resonemanget med fakta

För att eleverna ska kunna bredda och fördjupa sitt resonemang utifrån dels Amerikabreven och Sverigebreven kan det vara bra att läsa texter om hur svenskar levde och bodde i Sverige och vad som var anledningen till att man flyttade. Det är också bra om man kan ge en bild av det nya livet i Amerika när man väl kom dit för att skapa en bredare grund för att resonera kring. Kanske läser ni om utvandringen i So-undervisningen i vår och kan använda faktakunskaperna från det ämnet? Om inte så kan denna film från UR (Människor för ändring: Emigranter och ett annat liv) som egentligen är för yngre åldrar fungera. I filmen berättar personal från Svenska Migrationscentrat om hur det var. I den filmen förklaras också några av de begrepp som eleverna kommer att möta – emigrant, immigrant, migrant osv.

En annan text jag tycker kan beröras är Utvandrarna av Wilhelm Moberg. Man kan också ta del av denna i filmformat för att vidga textbegreppet. Om något år kommer det komma en ny tolkning av filmen, där regissören Espinosa har valt yngre karaktärer som åker med båten till Amerika som jag tror kan bli en ett populärt inslag med högre igenkänningsfaktor.

 

Föra resonemang utifrån egna erfarenheter och analys av textbruk

För att knyta an till de texter och filmer som behandlats i undervisningen kan man titta på några sms eller inlägg på sociala medier som eleverna skickat under veckan som gått. De väljer givetvis att göra detta själva om de inte vill dela men de kan dela vad vad de kom fram till efter dessa stödfrågor:

  • vad handlar de om?
  • är de informativa eller personliga?
  • varierar de beroende på mottagaren?
  • vilket intryck får den som läser texten om dig?

 

SKOLBREVEN blir skrivuppgiften

Jag vill att eleverna ska skriva egna brev från skolan – skolbrev. I dessa brev ska de ge sin bild av vad de ser, hör, känner, luktar i forma av adjektiv och gestaltningar. Breven blir en del av en självbiografi från skoldagen, som vi kommer att använda i nästa arbetsområde som är självbiografi. Brevet eleverna skriver ska förstärkas med en bild. Till denna uppgift kan det vara bra med en skrivmall. Jag får återkomma med den allt eftersom projektet löper och kunna stötta med det som behövs. Breven kommer vi att dela med hemmen på ett sätt eller annat.

Om man vill kan man istället skriva välkomst brev och här finns ett exempel av Navid Modiri.

 

Bedömningsaspekter

Bedömningen utgår från kunskapskraven och berör följande aspekter från kursplanen i svenska (värdeorden anges ej här):

Läsa och tolka

  • Läsa och använda strategier
  • Sammanfatta och visa på läsförståelse genom att kunna koppla till orsakssamband, tidsaspekter och andra verk.
  • Föra resonemang utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
  • Dra slutsatser kring hur verken har påverkats av dess historiska och kulturella sammanhang.

Samtala och diskutera

  • Ställa frågor och framföra åsikter med underbyggda resonemang
  • Framföra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag och jämföra likheter och skillnader med språket i Sverige idag.

Skriva och bearbeta

  • Skriva texter med språklig variation och textbindning.
  • Texterna har en fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
  • Texterna innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp.
  • Texterna kombineras och förstärks och levandegörs med olika medier.
  • Ger respons och omdömen om innehåll och uppbyggnad av texterna.
  • Texterna bearbetas utifrån responsen mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet.

 

Då uppgiften inte är klar behöver ni fundera över en uppgiftsspecifik matris för respektive uppgift som aspekterna berör och koppla till respektive bedömningsmoment. Jag har inte hunnit göra den ännu utan gör dem allt eftersom.

Hur går man vidare med uppgiften?

Om ni vill hitta stöd för att ta upp områden som är känsliga i er undervisning kan ni dels ta del av denna korta film Så pratar du om flyktingkrisen i klassrummet (Skolvärlden 150914), men även söka stöd i Facebookgruppen Svenska i åk 6-9. Här finns också en länksamling för ett större tema om ni vill fylla på. Och kom ihåg dela gärna andra förslag på ingångar. Det gör ni antingen som en kommentar under inlägget eller i Facebookgruppen i länken till detta inlägg som jag delar där.

A letter to future me

Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar? Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker.

Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska. Då jag tidigare bara har planerat för årskurs 7-9 är jag bara förtrogen med kunskapskraven för år 9. Inför denna skrivuppgift fick jag därför titta på vilka kunskapskrav som gäller för den tänka uppgiften. Jag valde även att ta hjälp av Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska, även om det är samma värdeord för årskurs 6 som 9 ville jag tänka till kring värdeordens betydelse. Jag har även tittat på Bedömarträningen av skriftlig förmåga för att titta på olika nivåer av elevlösningar för att tolka vad ett E, C respektive ett A bedömts som av erfarna bedömare.

Konkretisering av lärandemålen

När du som pedagog planerar är det viktigt att man utgår från vad som är lärandemålen för att eleven ska klara kunskapskraven. Vad är det undervisningen ska och måste fokusera på för att bedömningen ska kunna vara möjlig? I den uppgift jag har planerat för har jag valt att eleverna ska träna sig på att skriva brev och öva på hälsningsfraser. detta finns också med i det centrala innehållet. Hela uppgiften finner du längst ner i inlägget. Jag tänkte med detta inlägg synliggöra hur jag tänker kring planering och framför allt vad undervisningen ska fokusera på för att träna eleverna i kunnandet.

Strategier för ord

Då ett av kunskapskraven för uppgiften avser strategier har jag valt att fokusera på förståelse av ord i den instruktion de ska arbeta efter samt även variera sina egna ord och uttryck i texten de ska producera. Jag har tidigare gjort en stödmall för hur man kan tänka kring ord som jag tänkte lyfta in i undervisning för att konkretisera lärandemålen. Jag satte även ihop en ordlista där både orden finns på engelska och svenska samt en tom kolumn för att eleven ska kunna skriva in orden på sitt första språk. Ni som inte har behov av detta i er undervisning kanske hellre arbetar med att eleverna får översätta orden eller plocka ut de ord de själva har behov av. Vilka strategier saknar eleverna? Kanske är det att använda ordlista, eller att metareflektera, eller att leta efter betydelsebärande ord som era elever har behov av? Det kan ju också vara så att man märker av mer behov av strategier väl i undervisningen än de man tänkt ut på förhand. Därför kan man inte planera för allt innan utan får helt enkelt lägga till om eleverna behöver mer stöd allt eftersom. Det som vi kallar för formativ bedömning.

strategier för ord

”Att förstå ett ord”, Canva av Annika Sjödahl

Stöttning av skrivandet med skrivmallar konkretiserar vad

Jag har även valt att lägga vikt vid stöttning av skrivandet innan eleverna ska producera egna texter. Detta är också något jag tillämpar i de äldre åren för att konkretisera lärandemålet. Bilden av vad eleven ska producera blir tydlig. Detta gör vi dels genom att titta på färdiga exempel, dels det exempel jag gjort på ett informellt brev, men det finns även exempel här. När man läser exemplen är det viktigt att man plockar ut och stryker under de ord och begrepp eleverna har behov av till sina egna texter. Om behov finns kan man plocka ut ännu mer ord, begrepp och fraser i undervisningen så eleverna har till egen produktion senare. Jag har skrivit in några exempel i den skrivmall jag kommer låta dem använda.  Skrivmallen följer även arbetsgången för uppgiften så den blir också en stödmall för att tydliggöra hur eleven ska arbeta vidare i skrivprocessen.

 

a ltter to future me 1letter to future me 2letter to future me 3

Responsarbete för att äga sitt lärande på sikt

Ett sätt att arbeta med metareflektiononen är att träna eleverna i respons. Det ger eleverna strategier för att själva äga sitt lärande. De får dels syn på andras vanliga fel och får en chans att lära av sina egna fel för att undvika dem till nästa gång. Här kan man behöva arbeta fram en ram för hur man ger och tar respons. Jag brukar göra detta genom en checklista som jag även lagt in i mallen denna gång. Fokus ska vara innehållet och har man ingen checklista tenderar fokus att bli på formen snarare än innehållet.

Syftet med uppgiften?

Själva syftet med uppgiften är att träna eleverna i att skriva, hitta strategier för sitt skrivande genom olika stöd och att lära av varandra. Jag brukar ofta lägga till ett annat syfte än så för att det ska bli mer konkret och visuellt. Det kan vara att publicera texterna på ett sätt. Just till denna omgång har jag valt ett digitalt alternativ.

Efter responsen ska eleverna göra de förbättringar de tycker de behöver för att förtydliga sin text. När de gjort dem vill jag ha in deras texter för en kontroll innan de ska maila sina brev till en mail som de har privat för att kunna få ta emot breven själva i framtiden. De väljer själva vilken tid de ska ta emot dem och om de vill publicera dem publikt eller dolt via futureme.org. Man kan även bifoga en bild till sitt brev och om man gör det gäller det att tänka på upphovsrätten. Kom också ihåg att ni måste be eleverna verifiera den länk som kommer till den mail som de anger. Man behöver inte betala även om det dyker upp en länk om det. Det är för att man kan ge bidrag men det är bara att klicka bort.

Så det ska bli spännande att göra detta när skolan startar igen i januari. Kanske det inspirerar någon mer att arbeta med skrivandet på samma sätt? Kanske du har en egen tanke kring hur du skapar lektionsinnehåll som är bedömningsbara?

Här finns hela arbetet.

 

Lärare får F i betygsättning

”Jag får inte sätta F om det inte finns ett ÅP”.

”Jag får inte sätta F om jag inte varnat eleven”.

”Jag måste sätta F om en elev ”restar” centralt innehåll från tidigare terminer”.

Det cirkulerar många påståenden om vad som gäller kring betygsättning. Jag förvånas över att man inte vet vad som gäller. Kanske är det så illa att man inte vet var man hittar information kring betygsättningen? Eller så vet man inte utan litar på det andra säger. Eller så vill man helt enkelt inte att det ska vara så låga resultat att man pressar upp dem, vilket är ännu värre! Hur som helst måste vi veta bättre och det kommer jag lyfta fram i detta inlägg med utgångspunkt i påståendena ovan. Syftet är att vi ska äga förmågan att bedöma likvärdigt och rättssäkert.

Myndighetsutövningen kräver att vi är professionella

Jag vänder mig till Skolverket för att ta reda på vad som gäller om man inte får informationen via rektor. Rektor är den som ansvarar för att betyg sätts på rätt grunder enligt Skollagen, och rektor ska tjänstefördela så legitimerade lärare undervisar och sätter betyg. Som lärare har du ansvar att betyget sätts enligt de föreskrifter som nämns i skollag och läroplan.  Att sätta betyg är en myndighetsutövning.

Risken med att inte följa anvisningarna är att man kan bli varnad av Lärarnas ansvarsnämnd eller fråntagen sin legitimation. Att utsättas för påtryckningar att sätta högre betyg kallas otillbörlig påverkan. En annan risk är att vi urholkar professionen och betygsättningen blir olikvärdig, vi uppnår inte samstämmighet och att lägstanivån för E blir högre än vad som menas.

Vi måste därför skaffa oss kunskapen om betygsättning för att återta vår trovärdighet som myndighetsutövare. Det är kanske inte för inte rätten att överklaga betyg lyfts i debatten då det vimlar av okunskap?

Stöd för att öka trovärdigheten och samstämmigheten

En viktig fråga att ställa sig kring citaten ovan är att de utgår från föreställningar av vad som gäller. Har man inte satt sig in i nya läroplanen och kunskapskraven så är det svårt att förstå att det är just de som ligger till grund för betygsättningen. Då undervisningen utgår från ämnesförmågor gäller det i planeringen ta hänsyn till vilka kunskapskrav som avses att bedöma för att skapa trovärdighet.

Skolverket har gett ut diverse bedömningsstöd. De ligger numera på Bedömningsportalen, och är man osäker kring bedömningen rekommenderar jag att man diskuterar bedömningen med ämneskollegorna för att tolka resultaten och enas kring samstämmighet. Inlogget till portalen inhämtas av närmsta chef.

Vad gäller om en elev inte uppnår kraven eller underlag saknas?

Om eleven inte deltagit i undervisningen ska betyget – sättas.

Om eleven inte uppnår kunskapskraven ska F sättas.

Det gäller även om eleven inte gjort alla prov/bedömningstillfällen. Man får sätta F även om man inte varnat en elev då det är rektor som beslutar om man ska skriva sk betygsvarningar, som då ofta meddelas till utvecklingssamtalet. Om man inte använder sig av betygsvarningar förutsätts att man ger eleven och vårdnadshavare fortlöpande information kring vilka kunskapskrav de behöver utveckla och hur de ska göra det. Här kan du läsa mer om det. Det är en del av den formativa bedömningen att arbeta med återkoppling; och gör man inte det finns det skäl att lyfta fram att det är ett utvecklingsområde.

Det handlar också om extra anpassningar och hur vi kan möta elevernas behov, snarare än att vi lägger det på eleven. Här kommer frågan om åtgärdsprogram  in. Har en elev F ska man utreda varför eleven inte når målen och eventuellt upprätta åtgärdsprogram. Detta bör ju rimligtvis redan vara gjort innan betyget sätts för att man ska kunna ge de anpassningar som eleven har rätt till och om inte det räcker till lyfta igen vad som behövs mer. Särskilt framgångsrika skolor har som bekant en väldigt bra organsition där elevhälsan arbetar tätt med lärarkollegiet.

Skapa tillförlitlig undervisning

Bedömningen ska inte utgå från det centrala innehållet utan de kunskapskrav som undervisningen tagit upp. Om en elev inte klarat ett bedömningstillfälle som behandlat ett centralt innehåll är det fortfarande kunskapskraven som gäller vid betygsättningen. Det gäller att undervisningen behandlar kunskapskraven vid fler än ett tillfälle för att den ska vara tillförlitlig. Då vi sätter terminsbetyg varje termin från årskurs 6 till hösten i årskurs 9 ska bedömningen utgå från de kunskaper eleven inhämtat till och med den aktuella terminen. Vid slutbetyget i årskurs nio ska samtliga kunskapskrav vara bedömda. Om vi eventuellt pratar rester så gäller det enbart det centrala innehåll som har ett eget kunskapskrav och inte ett helt centralt innehåll. Det gäller därför att man vid planerandet av undervisningen har koll på vilka kunskapskrav som kommer att bedömas, och om eleven inte når målen kopplade mot just det centrala innehållet ska det erbjudas fler bedömningstillfällen än ett. Jag ser ibland också i debatten att omprov endast kan ge E. Det är lika illavarslande att prata om omprov som endast ger E, som övriga påståenden, då vi bedömer elevens förmåga och inte tiden då bedömningen görs.

Förekommer ”rester”?                    

Att överhuvudtaget prata om rester får en klocka att ringa i mitt huvud. Om en elev saknar adekvata ämneskunskaper för att nå kunskapskraven för minst E är det upp till skolan att erbjuda undervisning i detta. Restuppgifter får inte släpa efter vecka efter vecka, månad efter månad eller kanske t o m terminsvis. Något är fel i organisationen om man inte kan erbjuda eleverna det stöd de behöver det är vi som lärare som ska veta hur eleven ska ta sig vidare inom ramen för egna undervisningen eller med särskilt stöd.

Hur kan vi äga förmågan att bedöma?

Jag vill påstå att förmågan att bedöma rättssäkert är lika med att vara en professionell lärare. För att återta vår profession måste vi äga förmågan att utföra vårt bedömningsjobb professionellt. De flesta pedagoger inte dåliga på bedömning, men jag tror ändå att vi inte någonsin får sluta läsa på och fortsätta söka stöd hos varandra. Att våga fråga om stöd är också mod och citaten jag skrev ovan vittnar om det, men de vittnar även om en viss osäkerhet. Osäkerhet som kan ge många vatten på kvarn om att det går utföra påtryckningar kring betygsättningen.

Om man är osäker eller bara nyfiken på bedömning så tipsar jag om att läsa på olika stöddokument som getts ut av Skolverket, men även att diskutera i kollegiet på egna skolan – gärna utifrån de lärmoduler som jag och en kollega satt ihop, samt Skolverkets webbkurs i betyg och bedömning. Det är även viktigt att sambedömning sker utanför kommunen och det kan man göra med det utvidgade kollegiet. Sambedömning av olika bedömningsunderlag är otroligt fortbildande och skapar samstämmighet kring kunskapskraven. Det kan också ge oss en hint om vad vi behöver lyfta i vår egen praktik för att undervisningen ska vara mot kunskapskraven.

 

För er som vill ta del av Per Måhls tankar kring vanliga missuppfattningar kring bedömning finns här en film där han går igenom sin syn kring problematiken. Inlägget publicerades i mars i år och ligger på Skolvärlden.

Dags att reflektera över reflektionen på engelska!

Jag har nyligen satt ihop en planering utifrån förmågan att reflektera, jämföra och diskutera olika samhällsfrågor och livsvillkor baserat på den kris som vi har i Europa. Jag delade den och fick en förfrågan om det inte är så att eleverna inte ska jämföra den svenska kulturen mot de länder där engelska är ett officiellt språk.

Jag har funderat lite över det här och har valt att skriva om det för jag tycker det är viktigt att lyfta fram hur vi ser på engelskan i dag i en föränderlig tid. Vad är syftet med att vi inte ska vara så snäva som vi kanske tolkade in i förmågan enligt de gamla kriterierna? Jag kommer utveckla det mer med stöd av läroplanerna och kommentarmaterialet till kursplanerna i engelska. Och det rör även bedömningen som givetvis även den ska ske på engelska även fast eleverna reflekterar.

Jag börjar med de formuleringar vi har stöd av enligt läroplanerna. I Lgr 11 är ett av elevernas långsiktiga förmågor att:

reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Bedömningen för betyget E är:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Så här stod det i Lpo 94:

Eleven har kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning samt kan göra några jämförelser med egna kulturella erfarenheter.

Bedömningen skall /…/ inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.

Skillnaden i detta ser vi direkt är att central ställning är borttaget och ersatt med där engelska används och då engelska är ett så spritt språk kan du räkna in i stort sett hela världen. Varför de har valt att bredda det så förstår vi först då vi läser i Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska. Där kan vi se att det står så här kring att engelskan ska ses i ett vidare perspektiv än där engelska är ett officiellt språk.

Den nya kursplanen betonar vikten av att ta vara på språket i omvärlden, till exempel i olika medier. Detta är ett ställningstagande som grundar sig både på forskning och på Skolverkets undersökningar som visar att motivationen och lärandet ökar när eleverna får tillgång till ett intresseväckande och levande språk från olika sammanhang. (sid 6).

I själva syftes texten står det att engelska är ”ämne som är viktigt för att eleverna framgångsrikt ska kunna delta i en värld med många internationella kontaktytor. Engelska språket och olika kulturyttringar från den engelskspråkiga världen finns överallt i det svenska samhället. Engelska är också det viktigaste kommunikations- och informationsspråket i många olika miljöer och används inom så skilda områden som politik, ekonomi, musik och underhållning. Ämnet engelska ger en bakgrund till, och ett vidare perspektiv på, de samhälls- och kulturyttringar som eleverna är omgivna av och skapar möjligheter för dem att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Att förmedla ett sådant internationellt perspektiv till eleverna ingår i skolans uppdrag och finns inskrivet i läroplanen.” (sid 8).

Jag läser vidare och inser att det står mycket viktigt i vårt kommentarmaterial, och som kanske är självklart för många, men jag väljer att lyfta fram det för att det dels stödjer min syn i att engelska är ett språk som ska eleverna möjligheter att se sig själva i relation till det som sker i världen. Huvudsyftet med det är att utifrån sig själv lita på sina förmågor att kunna delta i olika språkliga situationer , som kring musik eller ett framtida arbeta utanför Sveriges gränser.

Med tilltro till sin förmåga att kommunicera på engelska kan eleverna möta nya människor och platser och lämna invanda språkliga miljöer. Trygghet och språklig säkerhet gör att man kan vara den man är på fler än ett språk. Genom interkulturella erfarenheter och möten utvecklas individens sociokulturella kunskaper, det vill säga kunskaper om vad som är accepterade koder och värderingar i andra kulturer. Detta kan på sikt leda till tolerans och förståelse för olika kulturer och en interkulturell medvetenhet. Språkkunskaper kan på så vis bli viktiga för elevernas syn på värdegrundsfrågor och bidra till minskade klyftor i samhället och till ökad delaktighet. (sid 8)

Själva syftet med all undervisning är väl att skapa framtida individer som tar ansvar för vår värld? Ju mer kunskap du har kring andra kulturer desto mindre benägen är du att döma dem.  Just det var ett av mina huvudsyften med den planering jag skapade och delade i veckan. Utgångspunkten är att reflektera kring en podd som följer en Syrisk familj som flyr till EU. Podden är perfekt för att träna på förmågan att lyssna och det utgår från ett medium som ökar elevernas intresse och engagemang. Eleverna ska sedan skapa egna poddar där de reflekterar över sina liv i Sverige. Beroende på mognad och förkunskaper kan de välja att vidga sitt perspektiv och reflektera kring det vi tagit del av i podden eller bara prata kring det som rör dem själva. Målet är att eleverna ska kunna reflektera kring detta i ett vidare perspektiv och just därför har jag valt att dela elevarbetena för elevernas skull så de kan ta del av varandras arbeten så vi synliggör vad som menas. Detta blir den formativa bedömningen då vi kan lyfta fram det som behövs för att nå målet. Kommer alla kunna sätta sig själv i relation till det vi tolkat eller behöver vi lyfta fram exempel där man gjort det? Jag vet inte idag men jag har planerat för den stöttningen med hjälp av IKT-verktyg.

Givetvis sker bedömningen på engelska i det som eleverna samtalar kring och jag  vet att jag också sett diskussioner kring att detta att tolka och jämföra utifrån sina kunskaper bör ske på svenska då de tänker på svenska. Men som vi sett ovan är ju huvudsyftet att utifrån sig själv lita på sina förmågor att kunna delta i olika språkliga situationer. Om man inte ger eleverna möjlighet att träna diskussioner på engelska –  för det är något vi ska bedöma dem i för de ska kunna samtala kring företeelse och sätta det i perspektiv till sig själv – då måste vi göra det. Om eleven inte kan detta måste vi träna på det. Kanske mer än vad vi gör i undervisningen idag om den enbart utgår från  den engelskspråkiga kulturen, som vi ändå tar del av dagligdags via film och musik? Kanske vi måste plocka in andra kulturer för att kunna bredda resonemangen? Vad tror du och framför allt hur gör du idag?

Vill du ta del av den planering jag satte ihop för terminens sista veckor hittar den den här –A podcast about life as a teenager in Sweden.

I mitt förra inlägg skrev jag om att det inte är OK att svara på svenska! Läs gärna det om du är intresserad av bedömningen i engelska.