Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen?

cut-uppoesi

Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans ”klippa upp”  Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916.  Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter. Grundidén är att man skapar något nytt genom att bryta mot de normer som säger att skapandet ska ske på ett visst sätt. Här kan ni lyssna på hur David Bowie har använt sig av tekniken.

Bowie brukade skriva ner ett stycke som beskrev ett ämne. Detta stycke fungerade sedan som en ingredienslista för textens stomme. Stucket klippte han sedan upp så det blev kvar fyra eller fem ord i en remsa. Dessa la han sedan på bordet igen och formade sin musik. Bowie räknas idag som en av föregångarna av en modern version av rock pga. sitt kreativa sätt att skapa musik.

En annan musiker som inspirerades av cut-up tekniken var Curt Kobain. Han skrev nya låtar genom att ta ord från sina tidigare texter och blanda dem.

Varför blev jag intresserad av just cut-up tekniken i undervisningen? Jag läste en intervju om den diktande klassen som använt sig av tekniken. Jag blev inspirerad av läraren Maria Edgrens arbetssätt och googlade lite mer.  Vad jag fick för idéer kan ni läsa nedan. Jag delar ockdå vilket stöd vi hittar i läroplanen för arbetssättet.

Hur kan detta användas i svenskundervisningen?

I det centrala innehållet finns det uttryckt att undervisningen ska behandla nya ord i språket och att kombinera ihop olika texttyper till nya. Detta bedömas genom hur väl eleven kombinerar ihop olika texttyper, och estetiska uttryck så de olika delarna samspelar och budskapet förstärks och levandegörs. Om man vill och har möjlighet så samplanerar man detta ihop med ämnens musik och bild och får in fler aspekter.

Jag kommer låta mina nior arbeta med detta under vårens senare del då jag tror det kan fungera som en motivationshöjare. Du kan använda detta i engelskundervisningen lika bra eller varför inte språk. Förra våren gjorde mina nior blackout poetry som också är ett nyskapande sätt att skapa dikt på.

Så här kommer eleverna få arbeta med cut-up poesi

Jag har plockat fram dikter som de ska få klippa isär och även tagit fram deras gamla elevtexter från grundskolans år. Det kan bli ett kul sätt att minnas och reflektera också över sin utveckling av det skrivna ordet.

Eleverna kommer få välja olika digitala tekniker för att redovisa detta.. Så här står det i skolans mål och riktlinjer i Lgr11:

Efter avslutad utbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Jag bifogar en lista längst ner på förslag som kan användas beroende på intresse och kunskap men först kommer förslagen på arbetsgången för eleverna.

 

Hur ska vi göra?

Alternativ 1 – nya dikter av gamla

Ni ska få klippa sönder dikter från några kända svenska poeter. Ni får arbeta två och två eller själva beroende på hur ni vill skapa:

Vi gör så här:

  • Klipp isär alla orden
  • Lägg dem i en påse
  • Skaka om påsen
  • Ta ut ett ord i taget
  • Lägg dem på bordet och forma en ny dikt
  • Du får flytta om
  • När du är nöjd limmar du fast dem
  • Vi sätter sedan upp dem i korridoren
  • Ursprungsdikterna sätter vi upp bredvid så man kan jämföra

 

Alternativt 2 – nya texter från dina gamla

Leta fram två eller tre av dina gamla texter. Ni kan om ni vill blanda två individers texter om ni jobbar i par.

  • Gör en kopia eller skriv ut två versioner av en digital text
  • Klipp isär dem i delar med fyra eller fem ord i en remsa
  • Lägg ner dem i en påse
  • Skaka om påsen
  • Lägg dem på bordet och forma en ny text
  • Du får flytta om och ta bort det som inte passar in
  • När du är nöjd limmar du fast dem
  • Vi sätter sedan upp dem i korridoren
  • Kopiorna sätter vi upp bredvid så man kan jämföra

cutuppoesi 

ledsen

 

Digitala alternativ

Vill sätta en rubrik med bokstäver som är utklippta från olika tidningar, som den jag har ovan, kan du göra det via denna sidan.

Här kan du klistra in hela stycken av text och blanda om och även här där du också får lite mer fakta om texttypen cut-up poesi.

Vill du visa dina alster kan du anslå dem via en hashtag t ex #cutuppoetry eller varför inte göra en sida som omvärlden kan få ta del av? Padlet kan fungera men även om ni vill dela på Instagram kan det vara ett sätt.

Och om du vill förstärka din dikt och lyfta fram vissa delar eller ord kan du använda Prezis in och ut zoomningsfunktion. Här får du lära dig hur du gör.

Det går också att göra en form av din dikt genom ett ordmoln. Klistra in orden t ex via Tagxedo och välj form.

Om du vill testa göra dikt på engelska genom att kasta om ord finns magnetpoesi online.

Om du Twittrar kan du via Poet Tweet få fram slumpade Tweets till en dikt som mitt exempel nedan:

cut-up-tweet

Realia möter digital läsförståelse

Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då Mia Smith och jag började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas. Vi har utgått från följande förmåga där eleverna ska reflektera över:

livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

(Lgr11, engelska åk 9)

Kunskapskravet som ska bedömas är detta:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kunskapskravet går i stort ut på att öka insikten och förståelsen för andra människors livsvillkor och traditioner.  Detta är också något som särskilt betonas i Gemensam Europeisk Referensram i Språk (GERS). Den som vill fördjupa sig mer i GERS kan läsa mer i denna publikation som återfinns på Skolverket och som läroplanerna i engelska och moderna språk bygger på.

Hur skapar vi en planering där eleverna får större insikt och förståelse samtidigt som vi har en process som är bedömningsbar? När vi resonerade kring detta ville vi dels synliggöra hur man kan få syn på det i kunskapskravet så vi inte lägger in något i undervisningen som inte ska bedöma i slutändan. Det blir lätt fokus på slutprodukten, eller för mycket fokus på den muntliga eller skriftliga produktionen, vilket givetvis kan inkluderas också. Men vi får inte glömma att låta eleverna diskutera och reflektera över företeelserna.

I planeringen har valt att ta med den skriftliga produktionen men även källkritiken som innebär att söka och sovra i de källor som eleverna söker fram på materialet till för realian. Vi har också valt att lägga in en instruktion för hur vi kan stötta eleverna i detta samt olika stödstrukturer så det blir tydligt för eleven vad som ska åstadkomma och hur det kan tränas på under lektionen.

Virtuell samplanering

När man arbetar med att skapa planeringar genom att först utgå från kunskapskraven och lägga till vad undervisningen måste ta upp skapar vi samband mellan mål och undervisning – en sk alignmentplanering. Genom att arbeta baklänges med att ha tittat på vad som ska bedömas innan man planerar får man fram det som bör läggas in i undervisningen. Vi hoppas det framgår nedan när vi benar i de aspekter som ingår i kunskapskravet.  Att planera tillsammans med en annan kollega är toppen för då kan man tänka ur fler synvinklar och resonera kring det som är osäkert och då också verkligen tänka till kring hela kunskapskravets innebörd . I dag fungerar kollegialt samarbete lika bra över nätet som över ett skrivbord. Mia sitter i Göteborg och jag i Enköping. Vi sitter när vi har tid och ställer frågor kring det vi skrivit eller inte kommer vidare i kring. Vi delade ett dokument i Drive och resonerade oss fram till följande:

Vad innebär bedömningsaspekterna i kunskapskravet?

Eleverna ska leta fram information kring livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser, men vad exakt innebär begreppen? Vi tänker så här:

Livsvillkor

Till livsvillkor resonerade vi fram att arbete, utbildningsnivå och skolgång, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik räknas.

Samhällsfrågor

Till samhällsfrågor räknar vi in aktuella händelser, politik, religion och migration.

Kulturella företeelser

Till kulturella företeelser räknas litteratur, konst, teater, arkitektur samt olika sociala levnadsmönster som är föränderliga i och med att vi lever i en tid då vi förflyttar oss mycket. Hit räknas även hur människor agerar, samspelar och samtalar i vardagliga sammanhang. Hur olika grupper och individer förhåller sig tillvarandra är också en företeelse som kan se annorlunda ut samt vilka värderingar och förväntningar de på varandra. Vad uppfattar människor som acceptabelt eller normalt beteende i en kultur och hur ser det ut mot den kultur vi är vana vid?

Beroende på mognad i elevgruppen och den tid du har avsatt för ämnesområdet kan du välja vilka delar som ni ska behandla. En fördel är ju att dela upp dem så ni arbetar med dem vid olika tillfällen för att få fram fler bedömningstillfällen. Vi har valt eleverna välja ut frågor själva då de är vana att arbeta med källsökningen.

Vilka delar av världen där engelska används räknas in?

Idag är det ett mycket vidare begrepp än bara England och USA. Om du vill läsa mer om varför har jag skrivit om det här. Idag räknas alla de länder in som talar engelska eftersom vi lever i en ålder då vi reser mycket och måste ha förståelse för att vi har olika erfarenheter kring normer och hur de kan te sig i en ny miljö.

Hur ska eleverna jämföra och synliggöra skillnaderna?

En viktig aspekt gäller jämförelsen med egna erfarenheter och kunskaper. Innan eleverna diskuterar detta kan de först föra in aspekterna i ett venndiagram. Vad är lika och olika i de aspekter som ni valt ut att arbeta med? Här finns ju inget rätt eller fel då eleverna har olika erfarenheter men ett resonemang bör finnas i elevernas texter eller muntliga analyser som du som pedagog ska läsa/lyssna på för att kunna göra en bedömning. Venndiagrammet är en stödmall i arbetsprocessen.

 

compare and contrast_mia_annika

 

När det är gjort är det dags för att konkretisera hur eleverna kan jämföra utifrån olika perspektiv som att beskriva, förklara, diskutera och jämföra. Begreppen för detta hämtade vi från tidigare nationella prov och sammanställde i en Canva så det blev tydligare.

realia

 

För att konkretisera hur olika perspektivet kan te sig har vi valt att titta på denna mall för att konkretisera ett resonemang. Vi har utifrån den, och stödfrågorna i Canvan ovan, skrivit en mall med vad som skiljer aspekterna åt när eleverna ska jämföra utifrån olika perspektiv. Ni kan ta del av den mallen här.

Realia möter informationssökning

Nu är det dags att plocka in informationssökningen som finns i kursplanen. Många lärare är osäkra på hur detta ska hanteras, och för att stötta oss har Skolverket försett oss med ett bedömningsstöd, utvecklat vid Göteborgs Universitet. Detta bedömningsstöd finns i Skolverkets bedömningsportal öppet för alla och finns för grundskolans år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 om du vill veta mer.

I materialet finns inte bara en grundlig genomgång om vilka förmågor eleverna använder när de söker information på nätet, självskattningsunderlag och en tydlig begreppslista, utan även olika “prov”, som alla har kopplingar till olika delar av kursplanens centrala innehåll, inte sällan till just realiabiten. Detta är bara inte ett bra material att använda i sin helhet, det är också ett bra material att inspireras av för att skapa egna uppgifter, framför allt följdfrågor för att göra eleverna medvetna om de processer som pågår vid informationssökning i digitala medier.

När vi har satt ihop planeringen har vi utgått från stödet i det. Vi tänkte att eleverna ska skriva resebloggar som blir slutmålet med arbetsuppgiften. En fördel med blogg är att dels källkritiken kommer in på ett naturligt sätt, men även att det kan användas av fler elever som exempeltexter i framtiden. Om ni inte vill blogga kan ni ju låta eleverna redovisa på papper som ni sätter upp. Projektet med elevtexterna kan ni ta del av framöver i en länk vi kommer dela. Precis som källsökningen, kan man behöva stötta eleverna så inte vi delar bilder eller texter som vi inte får använda eller slarvar med att ange källa. Om man arbetar med källkritiken med realian flera gånger kommer eleverna befästa hur de ska tänka och det är en viktig förmåga.

Här kommer uppgiften: We are Virtual Globetrotters!  

Hoppas ni får användningen av uppgiften. Här finns en matris som kan fungera som bedömningsstöd för slutuppgiften. Glöm ej “realiadelen” som inte är inkluderad i denna. Till er hjälp där har ni aspekterna till att jämföra ur olika perspektiv ovan.

För er som vill ha mer lektionstips för realian eller digital läsförståelse kan hitta ett par av våra tidigare inlägg, t ex detta som Mia har delat i hur man kan undervisa kring digital läsförståelse. Här finns en skrivmall för realian som jag delat om man vill skriva mer formella texter.

 

PS! Canvorna når ni genom att klicka på bilderna och kan sedan ladda ner dem.

 

 

 

 

 

 

Sambedömning av de nationella proven med fokus på utveckling

I år har jag varit med och planerat för sambedömning av de nationella proven i svenska och även för kommande prov i engelska för hela kommunen. Vi var 15 lärare i svenska som satt två heldagar för årskurs 9 när vi bedömde både läs- och skrivdelen för ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk tillsammans. Tidigare i år var jag även med vid bedömningen av årskurs 6 prov i svenska. Här kan du se hur det såg ut när lärare i Enköping tittade på delprov C och så här tyckte min kollega på en annan skola det:

Det finns många fördelar med sambedömning. Det första som blir väldigt påtagligt är att man kan göra det inom den reglerade arbetstiden utan en massa avbrott som normalt sker under en arbetsdag. Då vi tidigare år först rättat själva och sedan suttit en halvdag tillsammans med ämneslaget blev detta mer effektivt då man kunde föra diskussioner på en gång. Det primära målet med sambedömning är att få fram diskussioner även om det inte är det man kanske först tänker på. Diskussionerna visar oss att vi har något att utveckla. På sikt kommer diskussionerna och även fler tillfällen att få fram mer samstämmighet.

I diskussionerna kommer det komma fram aspekter som vi behöver arbeta mer med för att bli säkra i vår bedömning. Det gäller att vi inte backar i diskussionerna utan ser dem som en kompetensutveckling. Om vi istället hade suttit och rättat på egen kammare hade diskussionerna inte blivit lika fördjupande.

Det är inte alltid nationella proven behöver utgöra basen för en bedömning utan man kan skapa uppgifter som man sedan utför bedömningar på i olika grupper och sedan har ett utbyte kring. Det är i diskussionerna vi får fram det som behöver utvecklas i vår bedömarkompetens och jag ser dem som en del i förändringsprocessen. Här har vi mer att utveckla skulle jag tro, men första steget med sambedömning är inledd i alla fall.

När vi för diskussioner får vi fram en samsyn kring vad som utgör nivån för en aspekt och ju mer olika vi är i samsynen desto mer behöver vi utföra central rättning. På sikt blir lärare mer säkra på att utföra bedömningar av högre kvalitet. I alla fall om detta utförs mer regelbundet. Detta visar även den forskning som Pia Thornberg gjort. Hon menar också på att vi inte kommer kunna uppnå att vi sätter exakt samma betyg, det som vi kallar samstämmighet.

För något år sedan satta jag ihop en lärmodul i bedömning med en kollega. Modulen har vi delat med bl a KvUtiS och den finns också på vårt intranät för kommunen. Det finns också en wikispaces för sambedömning som jag skapat med de andra ämnesspanarna Sara Bruun och Mia Smith. Den heter textbanken.wikispaces.com. I wikin finns instruktioner och upphovsrättsliga regler.

Vill du veta mer om sambedömning i skolan kan du kolla på Skolverkets film i länken samt ta del av modulerna ovan för mer länktips.I modulerna finns även frågor för analys. Den 1 mars 2016 släpptes också utredningen Likvärdigt, rättssäkert och effektivt-ett nytt nationellt system för kunskapshämtning.  Utredningens förslag går i korthet ut på att minska antalet nationella prov, digitalisera proven och att rättning av proven ska ske externt.

Är du intresserad av en aspekt som vi insåg behövde utvecklas kan du ta del av det hör i mitt flera inlägg – Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk

 

Vi gjorde så här när vi rättade proven:

Jag fördelade frågorna i texthäftet till en grupp som ansvarade för frågorna till de olika texterna. En person fick läsa in sig mer på vissa frågor men tillsammans ägde man tolkningen av en text. När dessa rättats la vi tillbaka dem på en anvisad plats för skola x samt klass y, och tog nästa skola och gick igenom samtliga prov så. När man fick fokusera på en text blev tolkningen utförd på ett djupare plan och vi kunde sedan gå tillbaka till de som vi varit osäkra på.

När samtliga frågor var rättade gick vi vidare till att rätta de olika texterna. Även här hade jag samlat in statistik innan för att fördela lärare på antalet texter. Jag valde också att sätta ihop en grupp med blandade representanter för att sprida tolkningen och diskussionerna till olika skolor. Vissa texter gick fortare att rätta och mot slutet fick vi stötta upp rubrik 1 för att hinna klart. De som var behöriga i SVA fick rätta de texterna först och sedan gå över till rättningen av övriga texter.

Totalt satt vi 15 lärare och rättade proven och två av oss fungerade som administratörer och förde in resultaten på sammanställningsprofilen. På två dagar var vi klara med alla drygt 350 prov för alla delar, samt fört in resultaten från delprov A, B samt C och vägt ihop resultaten.

Dessa ska nu analyseras på varje skola på olika nivåer, t ex vilken läsprocess får lägst resultat och varför samt vad vi behöver förändra i undervisningen.

Har ni funderat över central rättning? I så fall kan ni kanske få en idé om hur vi organiserade oss. Det enda som krävs är att man läser in sig på sin del, bidrar med sin kompetens och avsätter ett par dagar tillsammans med kollegor från olika skolor. Till er hjälp behöver ni ha ett utbildningskontor som hjälper till med att boka lokaler, kontaktar rektorer och samordnar personal och en lärare som kan fördela rättningsansvaret.

NP i sv

Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk

När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat. Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleverna ska uppge källan och använda referatmarkörer när de återger personens tankar och för texten framåt med ett ämnesrelaterat språk. Detta är inte helt lätt och en konst vi måste visa eleverna. Jag tänkte visa hur jag gör och kanske någon har nytta av det innan terminen är slut och för att få fram delar av kunskapskravet nedan.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning.

(Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Vilka källor?

När jag arbetar med detta i undervisningen använder jag mig ofta av faktatexter från SO eller NO-undervisningen som källa för elevernas referat. Eleverna kan också få skriva referat av faktatexter som rör författares liv om vi arbetar med det kunskapskravet i svenska. De texter vi tänkte använda nu är något som behandlas i SO:n för att ge eleverna stöd att ta till sig informationen. Men då måste jag själv utarbeta ett exempelreferat och detta har jag inte gjort klart ännu. Längre ner får ni i alla fall ett exempel från Skolverket.

Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry

Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry

Om ni vill arbeta med sista aspekten av kunskapskravet för att få fram de fetmarkerade orden ovan kan ni kanske ha hjälp av arbetsgången och skrivmallen (här kan ni ta del av dokumentet) jag satte ihop. Jag har också satt ihop en presentation (här kan ni hitta presentationen) där jag förklarar vad ett referat är. Detta är inledningen i mina grupper, som följs av mönstertexter innan eleverna får skriva själva. Då arbetar vi enligt nedan:

Mönstertext

När eleverna ska arbeta med detta kan det vara bra om man först övar tillsammans för att få fram en mönstertext. Denna mönstertext visar även eleverna målet med uppgiften: att skriva ett eget referat av en faktatext. Nedan kan du läsa hur jag går tillväga i undervisningen genom att visa på Smartboarden. Jag ställer frågor och tar hjälp av eleverna för att hitta svaren.

  • Vem skrev artikeln, vad är titeln, var samt när är artikeln publicerad? Hur ser källhänvisningen ut och hur har den angetts? Vi markerar detta genom att ringa in källan så vi hittar den lätt då vi sedan ska uppge den. Källan i originaltexten är inte angiven i löpande text så vi måste visa hur eleverna hittar källan i originalet.

 

  • Hittar vi några referatmarkörer där vi kan se vad någon annan tänker? En referatmarkör är ett verb som visar vad någon tycker, anser, hävdar, förklarar. Vi anger dessa genom att stryka under dem. En referatmarkör är ett ämnesrelaterat språk för ett referat. Dessa ord kan du sedan använda dig av för att beskriva och förklara vad någon tycker.

 

  • Hittar vi några sambandsord? Vi fetar dem. Till sin hjälp har eleverna haft dessa Canvor som de även tog del av via presentationen i länken ovan. Dessa kan de sedan använda vid eget skrivande också för att få fram ett ämnesrelaterat språk och föra texten framåt. Du hittar dem som pdf för utskrift här: sambandsord

 

tid exemplifiera jämföra lägga till motsättning orsak_vekrkan sammanfatta
  • Eleverna får sedan ta del av den text/de texter som de ska arbeta med och till sin hjälp har de en skrivmall för referat.  Dessa har jag inte plockat fram ännu men ni hittar säkert på egna områden som passar in i ert arbete med något ni behandlat eller kommer att lyfta.

 

Skolverkets exempeltexter

På Skolverket finns det nu exempeltexter på både referat och ursprungstexten som är en populärvetenskaplig artikel som referatet bygger på. Skolverket har även delat en arbetsgång till uppgifterna ovan samt en förklarande text till vad ett referat är. Det finns många fler exempeltexter för andra texttyper om du är ute efter dem här.

Hela kunskapskravet och knyta ihop ämnena

Om man vill arbeta med hela kunskapskravet där eleverna ska söka, välja ut och sammanställa information kan man om man vill använda En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang som jag delade för ett tag sedan. Ni kan också låta eleverna göra en egen populärvetenskaplig artikel enligt det förslag som Skolverkets delar och på så sätt även pröva källorna. Deras förslag hänger ihop med exemplet med referat ovan så det bildar en röd tråd mellan uppgifterna. Jag har också andra ämnesspanarkollegor som bloggar friskt om källor i historia, t ex Mikael Bruér och Cecilia Johansson så ni kan spana in hos dem för att hitta ingångar som kan knytas ihop mellan ämnena.

Att lära av gamla prov för att lyfta nivån på skrivandet

Jag har letat fram gamla nationella prov i engelska för C-delen och elevlösningar som är bedöma i det röda häftet för att kunna använda i undervisningen. Jag har lyckats hitta fyra olika prov som inte har sekretess längre. Dessa kommer vi att titta på efter påsklovet fram till elevernas egna skrivande av texter på de nationella proven i engelska vilket blir ganska precis tre veckor.

Vad är en article?

Innan vi tittar på dem har jag satt ihop en presentation som inledning. I den tänkte jag visa på vad som menas med article och essay då det kan skapa lite förvirring i instruktionen de sedan kommer att få titta på. Jag kommer också att visa på en text där meningarna är färgkodade för att visa på olika sätt att uttrycka åsikter. Eleverna kommer få bekanta sig med begrepp som opinional adverbs (sättsadverbial) som används för att uttrycka en åsikt, samt sambandsord eller linking words and phrases, samt idiom. På så sätt får jag in grammatiken i en kontext vilket jag föredrar. Detta sker under lektion ett och eleverna kommer sedan att avsluta ett annat arbeta vi haft innan påsk med ett reportage om skolan.

Att arbeta med strukturen

I presentationens del 2 finns en kortare repetition av det ovan med hjälp av några flashcards och instruktionsfilmer, samt en genomgång av hur man bygger upp en text. Jag har länkat allt jag går igenom i presentationen som ni hittar nedan. Jag har skrivit part 1 och part 2 för att visa på vilka delar jag menar i presentationen som är avsatta för de olika lektionerna.

Du hittar presentationen här!

När jag har gått igenom hela presentationen har jag tänk att eleverna ska få analysera gamla elevlösningar från de röda häftena jag nämnde ovan. Detta får de göra i grupper med olika texter där de själva får välja vilken de vill titta närmre på. Detta gör de genom att stryka under ord och meningar med olika färger för att lyfta fram bedömningsaspekterna stycken, idiom och uttryck och hur de exemplifierar och konkretiserar sina ämnen. Jag har färgkodat vilka färger de ska använda och eleverna kan se vad genom att titta på presentationen som ligger framme på Smartboarden.

Att lära av gamla prov

Eleverna får sedan prova på att skriva egna texter i grupperna, tillsammans eller enskilt, som de sedan låter en annan grupp titta på genom att analysera dessa på liknande sätt genom att färgkoda även dessa. Detta gör det under lektionerna som följer och så mycket de hinner fram till provdatumet. Texterna de skriver är bara övningsuppgifter men min förhoppning är att de kan lära sig av gamla prov så de kan ta med sig av det som de lyft fram i analyserna och få bättre kvalitet på sina egna texter.

Ord och begrepp

När eleverna skriver kom ihåg att ni kan använda Canvorna som syntes i presentationen för att påminna dem om olika fraser och begrepp. De kommer då att appliceras på eget skrivande och jag hoppas några fastnar. Sambandsorden finns även översatta till svenska här om du vill skriva ut dem. De på engelska ligger även i den länken.

time compare contrast exemplify reason and result addition summarize

 

Konkretisering av bedömningsaspekterna

Bedömningen av de skriftliga nationella proven utgår från olika aspekter. Jag har tidigare gjort en matris för att exemplifiera vad som menas med aspekterna och jag har då använt mig av de röda häftena från gamla prov som inte har sekretess för att leta fram exempel på vad provkonstruktören anger som exempel. Du hittar den här om du vill använda för att visa vad som menas eller vill veta för eget bruk. Det är dock viktigt att du tittar i det röda häftet du får i år när du bedömer proven som eleverna kommer att göra. Dessa ser vi ju inte förrän efter proven men de kan ha andra exempel är de jag gjort men du kan då sätta in de exemplen de anger i matrisen om du vill sortera lite.

Hur kommer ni att träna på skrivdelen inför årets prov? Inget, lite, detta, eller något helt annat? Dela gärna med er det finns många som är intresserade av att veta hur just du gör. Här hittar du ett inlägg som jag delade i höstas som tränar samma förmåga – Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva… och på min flippblogg kommer eleverna att få ta del av lite mer tips jag samlat från förra årets repetition under fliken NP engelska.

Att reflektera kring ”realian” med hjälp av en skrivmall

I engelska (och moderna språk) ingår en förmåga som innebär att eleverna ska reflektera över:

livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

(Lgr11, engelska)

I detta inlägg tänkte jag visa på hur jag valt att arbeta med kunskapskravet med en skrivmall för att göra en källkritiks övning där eleverna får visa på följande kunskapskrav (E):

Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Vår skola deltar i ett Erasmus+ projekt, ett sk K2-projekt, där eleverna redovisar olika uppgifter på en elevblogg. Projektet innebär att eleverna kommer besöka olika länder under två års tid. När de besöker ett av länderna, Tyskland, ska de visa på en utställning, på engelska, där de visar hur skolsystemet fungerar i Sverige. De andra länderna kommer visa om sina länder så där kan de föra ett resonemang om skillnaderna. Du hittar mer info om projektet längre ner. Nu mer kring bedömningsaspekterna för resonemang kopplade till kunskapskravet för förmågan ovan.

 

Källkritik med reflektion och jämförelse ger mer bedömningsbredd

I språk finns det ett krav att eleverna ska reflektera över olika länders kulturer och frågor som rör länderna. Det är som vi språklärare lite felaktigt benämner realia efter gamla läroplanen. Då jag är för stöd och skrivmallar i olika former så har jag därför gjort en arbetsgång från 1-10 som ska mynna ut i en skrivelse där eleverna söker information och sedan reflekterar över vad som är lika och olika med skolan i Sverige mot Tyskland. På så sätt kan jag få in mer än en faktatext att bedöma enligt aspekterna för skrift utan får in både källkritik och reflektionen. Vill man bredda detta kan man ta med andra företeelser men det kommer jag göra i en ny uppgift då jag ville hålla begränsningen till just skolan i o m projektet.

 

Olika stöd för att jämföra

I skrivmallen, som ni kan ladda ner nedan längre ner,  finns ett VENN-diagram för att kunna göra en analys av sökunderlaget eleverna jobbar med på lektionerna. Det finns även förlag på rubriker och nyckelmeningar då det kräver en mer avancerad form av skrivande än en löpande text med fakta. Jag vill att de ska källkritisk resonera över sina resultat förutom att resonera kring skolan och dess likheter/olikheter med vår.

compare and contrast

Klicka på bilden för att kunna ladda ner den!

 

Vidga reflektionen till andra företeelser

Om ni vill arbeta med detta kan ni byta ut mot valfritt land/länder och använda skrivmallen jag satte ihop med små justeringar och även lägga till andra företeelser som mat, traditioner mm. Planeringen är på svenska men själva instruktionen och skrivmallen på engelska. Ni hittar dem här nedan i länkar till driven, men de finns även på lektion.se:

Planering och arbetsgång

Skrivmall

 

Bedömningen

Bedömningen görs utifrån sex bedömningsaspekter kopplat till resonemanget kring skolan. Exemplet har jag lånat från Jaana Ivarsson som delade det i fb-gruppen engelska 6-9 och vi får lov att använda det som en mall att göra om efter det innehåll vi berör, men detta passade uppgiften kring skola bra. Har ni fler liknande matriser får ni gärna dela dem så länkar jag om.  Kanske har ni kring andra aspekter än skolan? Mallen Jaana använt sig av är denna mall.

Jag har också gjort Canvor för att resonera på engelska om de kan användas för att sätta perspektiv för eleverna för vad som krävs även om jag själv tycker mallen från Jaana gör det bättre då den är mer specifik och tydlig för att visa på vad som är bredd , djup och t ex begreppsanvändning.

To develop your resoning different perspectives explained different perspectives

 

Stöd för källkritik

När jag gjorde skrivmallen har använt mig av Skolverkets frågor för att hjälpa eleverna att vara källkritiska men även tittat på det bedömningsstöd som Skolverket gjort för Digital läsförståelse i engelska.  I undervisningen kommer jag fokusera på hur eleverna söker och sovrar innan de sätter ihop sina svar samt för ett resonemang . Till sin hjälp har eleverna några infografiker från Google. Länk finns i skrivmallen.

Jag delade tidigare en skrivmall för svenska, som även fungerar för SO och NO om ni vill använda stödmallar i undervisningen för att träna eleverna att bli bättre på att just vara källkritiska och föra ett resonemang.

Vill du läsa mer om reflektion och realia och varför det även inbegriper fler länder än England och USA kan du läsa detta inlägg jag skrev med stöd från våra styrdokument hur det kan tolkas. Jag är också på gång att göra en flipp kring engelskan som ett världsspråk som jag kommer dela inom kort för att få in fler aspekter än skolan. Då eleverna på plats ska visa på en utställning är tanken att projektet kommer landa i ett reportage med bilder, text och ljud där eleverna fotograferar de delar de berättat om, skriver en kort text baserat på det material de arbetat med och spelar in det. Men det får jag återkomma kring.

Lycka till och dela gärna era upplägg kring ”realian”. Vi har fört en diskussion i fb-gruppen kring detta under en tid så behovet finns att få syn på vad och framför allt hur man kan arbeta med detta. Min dröm vore en filmserie där man får följa några ungdomar som visar på hur det ser ut i landet där de gör besök på olika ställen. Sedan skulle en resonerande uppgift kunna göras baserat på filmen för att jämföra med egna upplevelser och erfarenheter för att ta del av kunskapskravet via berättande och anknytning till att vi idag är mer på resande fot och behöver tänka att vi möter kulturer med nyfikenhet.

 

Mer om Erasmusprojektet:

S:t Iliansskolans Erasmusprojekt är ett tvåårigt K2-projekt som heter EUROPIA, där orden Europe och utopia lite fyndigt ska visa på hur vi lever i framtiden. Projektet äger rum med skolor från fem andra länder; Tyskland, England, Frankrike, Grekland och Bulgarien. Projektet syftar till Europas 2020-mål där fokus ligger på hur ungdomar runt om i Europa ser på Europas framtid så väl som den egna. Projektet är uppbyggt i olika teman där varje tema avslutas med en resa för elever och personal där bland annat temats slutprodukter redovisas.

Här kan ni se en film om projektet och öppningsceremonin och här kan ni se projektbloggen.

Önskas mer information kring projektet kan ni kontakta Emelie Hahn på S:t Iliansskolan.

Stöd för att ge exempel på bildspråk

Jag brukar skriva om planering med koppling till kunskapskraven och hur jag visualiserar och konkretiserar detta för eleverna. Just i detta inlägg tänkte jag skriva om bedömningsaspekten språklig variation. Begreppet språklig variation inbegriper bl a ordföljd, synonymer, grammatiska strukturer, nominaliseringar, ordförråd och fasta uttryck.

Undervisningen bör utgå från läst text och det skrev jag ganska omfattande i Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter, men kort går inlägget ut på att konkretisera vad aspekten innebär genom att exemplen utgå från läst text. Detta bör sedan bedömas i skriven text. Eftersom kunskapskravet innefattar begreppet texttyp bör exemplen tas från den texttyp som eleverna ska skriva.

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

(Svenska/svenska som andraspråk åk 9)

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ innehåll och /…/ fungerande struktur samt /…/ språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med /…/ säkerhet.

(Svenska/svenska som andraspråk åk 6)

På samma sätt som jag tidigare använt mig av stöd har jag även gjort det för bildspråk och fasta uttryck. Jag har satt ihop exempel i Canva och dessa kan man regelbundet referera till då man arbetar med aspekten. De behöver inte veta vad begreppen är men då vi har en gemensam referensram brukar de vanligaste fastna, som liknelse eller upprepning. Du kommer åt samtliga Canvor via denna länk.

 

Jobbar ni med den berättande genren kan ni t ex utgå från krönikor. I denna länken har ni lite texter att använda för det ändamålet samt skrivmallar. Krönikor är bra på så sätt att de innehåller mycket personligt språk och bildspråk och det blir lättare att bedöma mer aspekter än vad det t ex gör vid diktskrivning.

Kom ihåg att analysera dragen tillsammans utifrån texten ni läser. Just denna sammanfattning gjorde vi när vi läste Var finns de vuxna när barnen behöver prata?

 

Här finns ett responsark för krönika och matris finns i Fixa Texten från N&K.

PS! Jag glömde fråga hur du jobbar med kunskapskravet ovan? Det finns ju många fler saker att lyfta in då bildspråk bara är en liten del av det men det var det jag just nu hade visualiserat och ville dela. DS!

Att ge stöd för skrivandet till NP via flipp!

Igår skrev jag mycket kort ihop en repetition för några saker som eleverna behöver ha med sig till uppsatsskrivandet till de nationella proven i svenska. Jag hade dessutom tur så Orka Plugga hade precis i samma stund släppt en film Tips inför uppsatsen! som behandlar det vi arbetat med och den tar upp de saker jag lyft fram som viktiga. Vill du ta del av flippen eller veta hur vi repeterar får du gärna använda materialet jag länkat upp på min flippblogg oppetklassrum.wordpress.com När jag skrivit inlägget delade jag det i två facebookgrupper för svensklärare och det blev snabbt poppis så jag tänkte bara kort berätta varför jag arbetar så här.

Tanken med flippen är att eleverna kan hämta information, repetera eller ta del av material som de missat om de varit frånvarande. Jag använder alltid materialet i undervisningen så det finns inget krav på att man måste titta på flippbloggen, men det finns många elever som gillar att komma förberedda eller och kunna ha en repetition via bloggen i efterhand. Om jag inte hade flippat hade eleverna lika gärna kunnat få en lathund i pappersform att ta hem. Nu blev det digitalt.

Sara Bruun skrev i sitt förra inlägg om hur hon flippar sin grammatik. Vill du veta mer om det flippade klassrummet kan du läsa i henne inlägg Flippad undervisning.

Jag flippar inte inte riktigt allt och det viktigaste för mig är att undervisningen använder materialet och man behöver inte förbereda sig. Flippen har nog egentligen mer blivit en digital planering då jag snabbt kan ta fram mitt lektionsinnehåll och att det är också öppet och synligt för andra att se, ta del av eller bara låta vara. På min Om-sida kan du läsa mer om hur jag tänker.

Nästa inlägg kommer handla om hur vi arbetar med att visualisera bildspråken och hur det görs i kontext.

tips inför skrivandet

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta

När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen  lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text  för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen.

Så här börjar boken:

Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget.

Boken börjar vid början av livet, vid födelsen och visar både på miljön och de faror som finns samt huvudpersonen. Lindgren är väldigt skicklig på att lyfta fram gestaltningar av både personer och miljön. I både de första avsnitten i boken och serien ovan får vi lära av alla de faror som Ronja måste undvika. De finns där när hon föds och i del fem av serien får vi möta dem mer ingående. I del fyra får vi möta grådvärgarna, som även de är en fara och hur hon leker och hoppar bland älven som ter sig stor och vidunderlig. I del fem träffar hon också Birk för första gången och är på väg att utmana sig själv genom att hoppa över helvetesgapet.  Att Ronja är ett årskvädersbarn går klart fram genom att när hon föds klyvs borgen mitt itu. Ronja kommer även att skapa en klyfta längre fram mellan henne och fadern och de traditioner som rövarna har. I första delen av serien gestaltas både Mattis och Lovis genom vad de gör och säger/sjunger. Lovis är lugnet själv som sjunger för sitt ofödda barn och även om Mattis är temperamentsfull får ett litet barn hans hjärta att visa en mänsklig sida.

Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn:

Med de här små händerna håller du redan mitt rövarhjärta. Jag begriper det inte, men så är det.

Då Ronja utvecklas som karaktär under hela historien följer den även den dramaturgiska kurvan som ni hittar i förra inlägget. Lite roligt att lyfta fram är att man ser att det finns influenser från Japan och hur de krockar med den ursprungliga versionen.

Bild gjord i appen Visual Poetry

Bild gjord i appen Visual Poetry

Arbeta med ordklasser

Det kan finnas en vinning i att man tillsammans med eleverna plockar ut adjektiv, substantiv och verb ur en passage för att diskutera och lyfta fram vilka skillnader de gör för texten. På detta sätt får du in grammatiken på ett ändamålsenligt och naturligt sätt i undervisningen också. Dessa ordklasser kan du sedan bestämma mer specifikt med stigande ålder och grupperna dem i olika verbkategorier. Detta gör ni lättast via en Smartboard om ni har så alla kan se och man kan färgmarkera dem för att sedan kunna räkna på hur olika mycket vissa ordklasser förekommer.

Stöd

Jag har gjort några stödbilder för att visa på skillnaden mellan adjektiv och verb och vad en gestaltning går ut på. Dessa kan du använda när du går igenom skillnaderna i texterna ovan för att ha något att hänga upp det på. Dessa kommer också till användning då eleverna ska skriva egna gestaltningar. Hur var det nu man såg skillnaden? Förhoppningsvis påminner bilderna dem om det. I den första kan man se ex på vad ett adjektiv gör mot ett verb för att konkretisera skillnaden i att man faktiskt får en bättre bild med versen. Du kan om du vill låte eleverna göra om fler meningar med adjektiv till verb och utgå från frågorna i bild två. Det kan bli en bra övning i att upptäcka skillnaderna.  Klickar du på på bilderna kommer du till Canva och kan lada ner dem.

gestalta exempel gestalta

 

Diskussionsuppgift och skrivuppgift

Exempel 1: skriva utifrån en händelse

Min egen favoritscen är helvetesgapet när Ronja och Birk hoppar över klyftan. Denna del har inte kommit ut på Barnkanalen ännu men den kommer dyka upp inom kort. Jag tänkte själv läsa/titta på denna del och sedan låta eleverna skriva en egen rädsla som de övervinner. Men innan de ska skriva får eleverna bearbeta innehållet i grupp med följande stödfrågor:

Att samtala om i gruppen:

Vad är specifikt med känslan?

• Hur känns känslan?

• När känner du känslan?

• Tror du alla känner samma sak när de känner känslan?

• Vet du någon som känner annorlunda?

• Hur påverkas du av känslan?

• Hur känns det för dig när andra känner känslan och inte du gör det?

• Vad har känslan för färg, lukt, konsistens? Om du kunde ta på känslan hur skulle den kännas?

 

Eleverna får sedan skriva en egen gestaltande text utifrån rädsla. Dessa frågor kan man applicera på vilken känsla som helst som gestaltas i boken. Det fungerar likaväl på Ronjas lycka när hon möter skogen för första gången. Jag arbetade på detta sätt med text, diskussion och skrivuppgift till Kulor i hjärtat och jag vet att texterna kommer bli väldigt bra.

Exempel 2: bearbeta ett utkast

Skrivuppgiften nedan har en elev i år fem skrivit utifrån vad de fått ta del av om Mattisborgen. Texten är ett bra exempel på berättande som har försök till bildspåk och gestaltning. Tänk så bra texten hade kunnat bli om man fått bearbeta den med frågorna ovan? Ni kan om ni vill låta eleverna prova att bearbeta den som ett exempel för att öva på gestaltning. Genom att eleverna även får bearbeta får ni även in att träna på punkt och stor bokstav och styckeindelning samtidigt som de övas på respons men på någon annans text. Länka gärna upp era exempel så fler kan ta del och läsa. Fråga eleverna om lov först då det handlar om upphovsrätt.

Mattisborgen i berättande version

Exempel 3: leva sig in i känslan med en bild/besök

Originalversionen av Ronja Rövardotter är inspelad i Hässleholm i Tykarpsgrottan. Tänk om man kunde väva in närhistorian i detta när man arbetar med gestaltningen? Det går alldeles utmärkt att skriva till en bild också av grottan. Bor ni andra delar av Sverige med spännande miljö kan man med fördel använda det också. Kanske är det lättare att se det framför sig om man besökt det och då lättare att skriva om det? Eller testa att gestalta skolmiljön! Det kan bli hur spännande som helt utifrån att olika grupper får olika känslor att utgå från. Hur visar det sig i en glad miljö, i en arg miljö, i en stressad miljö, i en lugn miljö? Dessa kan man sedan låta jämföra och gissa på vilken känsla som gestaltats.

Det var lite förslag på upplägg som kanske kommer till användning efter sportlovet? Min kreativitet flödar just nu under lovet och det känns väldigt spännande att få testa dessa upplägg framöver. Tänk vad ett lov kan göra med en trött lärare!

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter

I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla.

Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk:

De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).

De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3).

 

Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?

När jag känner mig osäker på ett kunskapskrav, i det här fallet att skriva gestaltningar, olika berättargrepp och uppbyggnad går jag alltid till de olika stödmaterial som finns för oss pedagoger. Detta lyfter jag i den mån jag hinner med lärarkollegiet på egna skolan, men oftare ställer jag frågan i de pedagogiska grupperna jag är med i på Facebook för att jag där har tid att tänka utan distraktion. I ett av stödmaterialen kan jag läsa att:

För att eleven ska utveckla sin skrivförmåga ska undervisningen bygga på att eleven lär sig tolka texters olika uppbyggnad genom att de analyseras för att på sikt kunna använda sig av mönstret i egna texter

(Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).

För senare delen av kunskapskravet ska eleverna i årskurserna 1-3 analysera hur texter byggs upp med inledning, utveckling och avslutning samt litterära personbeskrivningar. I årskurserna 4-6 byggs detta innehåll på med att analysera parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar. I årskurs 7-9 ska eleverna bredda och fördjupa sin  kunskap om texters uppbyggnad, syfte och användning. Jag måste alltså som pedagog lägga upp undervisningen mot kunskapskravet genom att utgå från lästa texter för att hitta stöd för de mönster som ger nycklarna till det egna skrivandet.

Stödstrukturer för att utveckla skrivandet

Dessa stödstrukturer kan man arbeta fram tillsammans med eleverna genom att man utifrån de textexempel som läses gemensamt i klassrummet sammanfattar dragen. I Språket på väg (del 2)  finns några sammanfattningar gjorde på insändare, brev och berättelse och det finns fler sådana sammanfattningar i olika läromedel för ämnet svenska. Så här har jag gjort tillsammans med årskurs 9 då vi repeterat inför de nationella proven.

novell

För att eleverna ska kunna samtala kring texterna kan man sedan skapa frågor i form av responsformulär eller checklista för att eleverna ska få sätta ord på sina kunskaper och befästa dem. Progressionen i de lägre åren får du stöd av i Nya språket lyfter och det är först mot senare åren som eleverna kan gestalta och bygga upp en handling på egen hand. Om man som lärare tidigt har visat och analyserat texter med sina elever på en regelbunden basis ger man dem en bra grund för det egna skrivandet.

Att skriva med stöd av läraren då läraren skriver texter ihop med sina elever, på t ex Smartboard, är en bra  metod för att ge eleverna tankestöd. När eleverna ska skriva på egenhand kan man som lärare ge eleverna stödstrukturer med exempelmeningar om så är nödvändigt. Dessa stödstrukturer kommer göra att eleverna får en tankemodell att hänga upp sin kunskap på och behärska skrivandet på egenhand på sikt. Ju mer ovana eleverna är desto mer stöttning behövs lika så behöver elever som läser svenska som andra språk mer explicit stöttning än en erfaren elev. När vi arbetar medvetet och stöttande i hela elevgruppen faller stöttningen inte ut som något utpekande, utan som en naturlig hjälp alla elever möter i olika nivåer i olika omgångar. Om en elev behöver stödet för ena kunskapskravet behöver den kanske det inte för nästa och de elever som inte vill ha stödet vid skrivandet plockar bort det, de som behöver det använder det utan att de känner att de sticker ut.

Stödet vid läsandet – att tänka högt med eleverna – använder jag mig av under hela processen för att få belägg för elevernas kunskaper. Det är genom frågorna som jag får elevernas svar och också svar på där det brister och där jag måste ge ännu mer stöd. Stödstrukturer hjälper eleven att utveckla sitt skrivande och med strukturerna har det visat sig att elever tar mer ansvar för att prata kring texters innehåll utanför klassrummet.

Var kan du hitta texter som modelltexter?

En utmaning är att hitta texter som följer progressionen och utmanar eleverna. I de äldre åren utgår texterna från en bredare repertoar av texter och några svensklärare från det utvidgade kollegiet har därför samlat en massa texttyper som man kan använda sig av som exempel i undervisningen, för att få fram de mönster elever behöver få syn på för att kunna skriva egna texter med gestaltande beskrivningar och uppbyggnad. De finns sorterade i Pearltrees och finns det för yngre åldrar kan ni gärna tipsa så länkar jag in dem. Just för kunskapskravet att jobba med dramaturgin (se bild nedan)  fungerar noveller bra. De är tillräckligt korta för att man ska kunna hinna märka upptrappningen och vändningen. För att få syn på berättargreppet är parallellhandling bra då de texter eleverna först lär sig skriva i de lägre åren har en rak handling. Det går att synliggöra detta bra med två händelser som bygger upp handlingen i berättelsen. Ett annat sätt är att visa på andra berättargrepp och det kan man göra genom att visa på skillnader i perspektiv, som förstaperson eller tredjeperson. Ytterligare ett sätt är att visa att texter kan böja mitt i handlingen eller börja med slutet, en sk cirkelkomposition vilket är en mer avancerad utveckling av berättargrepp kring en novell. Ni får kika in här om ni hittar något exempel att använda i de äldre åren som fokuserar mer på detta i kunskapskravet.

 

Ett annat berättargrepp är gestaltningen där man låter händelserna utvecklas genom dem. Detta är ett kunskapskrav för såväl som årskurs 6 som årskurs 9.

Vad är en gestaltning?

Att gestalta betyder att man visar genom att ge läsaren bilder av det som finns i berättelsen. Syftet är att läsaren ska lära känna personerna och miljön. Motsatsen till gestaltning är berättande där du använder adjektiv för att . I en gestaltad mening använder du istället verb som talar om vad som sker och hur det sker. Om du vill visa detta för eleverna är en bra tumregel att fråga hur visar det sig?

Robin sjönk sakta ihop på stolen och pennan föll ur handen och pannan föll hårt mot bordsytan. Det tog inte många andetag innan hon ljudligt snarkade. Kollegorna tittade på varandra och tänkte att nu var det dags igen.

Adjektiven å andra sidan ger svar på följande:

ADJEKTIVEN

 

Robin var skittrött och somnade på det slitna skrivbordet inom fem sekunder.

Exemplet ovan gör inget mer än berättar vad som händer och vi får inte en bild av händelsen. Du kan gestalta genom att visa vad en karaktär tänker, säger, gör, genom personens kroppsspråk, genom sinnena och genom miljön. Om det görs på fler plan kommer  berättelse att utvecklas mer.

Att planera karaktärerna och miljön

När eleverna ska bygga upp en berättelse är det väldigt viktigt att man lägger tid på att skapa en planering för karaktärerna och miljöerna, annars tenderar adjektiven ta över det kan lätt kännas överdrivet och texterna känns inte så utvecklade. Här kan ett stöd för planeringen vara bra att använda sig av.

En gestaltande text ger mer utveckling av innehållet och gör att man vill läsa texten. Frågor man kan ställa sig vid planerandet av en texts personer kan vara: Vad heter personen? Kan man få reda på det genom något personen gör? Vad har personen för intressen? Hur märker man det? Finns det något som personen gör som avslöjar budskapet i texten? Det är  viktigt att inte glömma de inre delarna av en person och få med känslor.

Miljön bör också kännas verklig och inte uppräknande. En mening som beskriver hur det ser ut, som  t ex på gatan stod bilarna parkerade på rad, kan man gestalta genom att en av karaktärerna göra något med bilarna t ex leta efter sin bortparkerade bil och hur denna blir frustrerad över att inte hitta bilen. Han sprang uppför gatan och tittade med skärrad blick över de parkerade bilarna men såg inte skymten av den. Han började känna sig stressad över att inte hinna hitta bilen i tid.

Bra övningar kan vara att skriva om sitt rum eller en annan favoritplats och få meningarna att bli gestaltande istället för beskrivande. Genom vilka sinnen upplever personen miljön? Jag har samlat lite länkar för mer exempel här om du vill ha mer tips.

Öva mer med lärarens stöd

Min upplevelse är att vi måste bli bättre på att visa eleverna vad gestaltning är öva dem i denna bedömningsaspekt. Utan att eleverna får modeller att utgå från blir texterna mer platta och tämligen utan spänning. Det är inte bara tråkigt att läsa, eleverna får inte med sig vad de behöver för att uppnå kunskapskravet.

Några konkreta övningar kan vara att lyssna på en högläst text och lyssna på hur en person beskrivs, sedan samtala om detta i mindre grupper för att lyfta fram de gestaltande meningarna. Ett väldigt lyckat projekt för min gamla klass i årskurs 8 var Kulor i våra hjärtan som jag fick inspiration av från en kollega och vän, Nina Alshammar, som arbetade med Malin Larsson. Det är hennes elevexempel vi använt i planeringen då de gjorde dem tillgängliga på Youtube. Ni hittar det mesta i Marianne Bergmans pärla inkl filmklipp och exempelfrågor. Hon har byggt på och ut projektet och det är ni också fria att göra.

Här finns ytterligare en planering som bygger på En av oss som är en bok av Åsne Seierstad. I den får följa massakern på Utöya, som jag har haft som startuppgift i början av terminen i årskurs nio. Upplägget tar inte mer än 1,5-2 v. Detta kan man om man vill bygga på med källkritiken välja att ta del av i denna dokumentär på UR och vidga textbegreppet med Lalehs låt Some Die Young som är den officiella låten för offren i Utöya om man vill arbeta vidare på samma tema.

Jag har även gjort en planering som utgår från den animerade serien om Ronja Rövardotter som ni hittar här.

Fredrik Sandström har gett oss ett tips på att låta eleverna gestalta sina karaktärer i deckare. En annan bra ingång är att visa på filmer där vi får möta olika karaktärer och via länken från ni ett tips från Lektionsbanken. Detta tänkte jag utveckla mer i ett kommande inlägg med an av mina favoriter för gestaltning.

Vad var syftet med gestaltningen?

Har eleverna och du själv inte reflekterat över gestaltningens syfte kommer ni att ha svårt att förstå vad gestaltningen gör och inte undervisa i det. I min inledning började jag med ett citat om att gestaltning är en massa adjektiv. Det är just det som inte är gestaltning. Hade du koll på vad det var? Undervisar du kring detta genom att visa på exempel och hur man kan bygga upp sina texter på ett djupare plan? Om inte har du nu fått en start att reflektera kring med olika stöd för dels vad läroplanen avser samt upplägg på lektioner. Som vanligt avslutar jag med att ni gärna får tipsa på om era undervisningstips på gestaltning! Vi kan inte få för många upplägg att inspireras av då det är där vi får fram elevernas kunskaper och de kan visa på kunskapskravet så det blir bedömningsbart.