Vad behöver jag fortbilda mig i inom IT? (del 3)

I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras. I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver.

Svenska

I syftestexten finns följande ändringar. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Vad gäller förståelse för konsekvenser av språkbruk ska eleverna göra detta utifrån sig själva och andra och inte bara andra längre och där sammanhanget är utvidgat till medier.

I det centrala innehållet ska elever skapa texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg. De ska även bearbeta egna och gemensamma texter där de skriver både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Tala, lyssna och samtala är vidgat från medier till verktyg för att planera och genomföra en presentation. Texterna eleverna ska läsa kan nu också innebära texter från digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner. Till språkbruk har symboler petats in samt att skillnaden i språkanvändning beror på vilket syfte du har till exempel om eleven skriver ett sms, inlägg i sociala medier eller en faktatext. Vidare ska etiska och moraliska aspekter för yttrandefrihet, språkbruk och integritet i digitala och andra medier och sammanhang tas upp och belysas. Källkritiken har fått ett tillägg i hur du citerar och källhänvisningar även vid användning av digitala medier.

Engelska

Jag hittar inga förslag för engelskan. Det står redan nu i syftestexten att ”undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.”

Bedömningen börjar i planeringen så vad bedömer jag behöva för kompetensutveckling?

Om du vill titta mer specifikt på vad som ska bedömas kan du läsa mina tidigare inlägg, dels här på ämnesspanarbloggen men även på min blogg.

För svenskan skrev jag då att bedömningen ska fokusera på:

hur eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från källor och kunna resonera kring källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna ska innehålla beskrivningar och förklaringar samt ämnesspråk, struktur, citat och källhänvisningar. Texttyper som kombineras ihop med medier ska förstärka och levandegöra budskapet. hur struktur och innehåll anpassas till syfte, mottagare och sammanhang i muntliga redogörelser.

För engelskan:

hur eleven väljer texter och talat språk från olika medier och hur de använder det i egen produktion och interaktion.

Tänk till:

Vilka tankar får du av att eleverna ska skriva både egna och gemensamma texter samt bearbeta dessa för hand och även digitalt? Vilka interaktiva texter läser ni idag? Hur arbetar ni med källkritiken kopplat till citat och källkritik?

Så här tänker jag:

Om du vill ta del av hur jag planerar för att möta texter i digitala miljöer och hur vi diskuterar integritet och konsekvenser kan du titta på den planering jag just håller på med som grundar sig i en serie som heter #hashtag och du hittar planeringen här.

Jag har också delat en hel del kring källkritik och källhänvisning. Ta gärna del av lektionsförslagen och utveckla dem efter egna behov. Här har Mia Smith och jag gjort en uppgift för engelskan som ska mynna ut i en reseblogg med källkritiken som bedömningsgrund. Här finns ett upplägg kring källhänvisning och ämnesrelaterat språk, här ett kring texter från olika digitala miljöer med fokus på att vara ny i ett land och här en planering med vidgat perspektiv.

Jag kommer att fortsätta planera och dela med mig av hur jag gör för att visa på hur jag gör så fler vågar dela, men även för att lära och få idéer. Jag kommer också att ta del av några moduler på skolverket i höst. Jag funderar bland annat på digitalt berättande. Sedan kommer jag även fortsätta att vara aktiv i sociala medier tillsammans med er för att utveckla mig. Genom sociala medier och andra lärares delande har jag lyft min undervisning.

Att skriva gemensamma texter är något jag behöver utveckla mer i min undervisning. Jag har gjort det flera gånger privat men vi har väldigt få och dåliga datorer, och att skriva på gemensamma ytor via låst nätverk gör det svårt. Jag ska göra mitt bästa för att påverka utvecklingen framåt och därför har jag också synliggjort vad som blir svårt i min egen praktik. Om vi inte kan se var vi brister blir det svårt att ta ett steg framåt.

Vad behöver du utveckla i din undervisning utifrån de förslag som jag lyft fram ovan för att kunna möta målet 2022? Jag tror på att vi måste söka vägar över ämnena för att möta elevens behov men även för att hjälpa och stötta varandra. För att göra det måste vi först inventera oss själva och det passar väl bra så här mot terminsslutet för att i höst kunna möta eleverna och förhoppningsvis nå höge måluppfyllelse, bättre möjligheter till samarbete och högre delaktighet i klassrummet.

En vardag för många elever och lärare – bristen på tillgången av datorer.

PS!

Vill du veta inom vilka ämnen som IT, källkritik och informationssökning nämn och vad så kan du titta på Kolla Källans wiki.

DS!

 

Vad tydliggörs i Lgr11 angående it? (del 2)

I mitt förra inlägg skrev jag om varför Skolverket har fått i uppdrag av att regeringen att ta fram en nationell it-strategi. Jag skrev då att syftet var att på flera plan arbeta fram en strategi för att öka likvärdigheten och effektivisering av skolan. Eleverna ska också förberedas för en allt mer digitaliserad värld. Jag är nu nyfiken på som eventuellt kommer att förtydligas i läroplanen i det nya förslaget och vad det innebär för mig som pedagog. Hur behöver jag förändra min undervisning? I nästa inlägg tittar jag närmre på mina ämnen engelska och svenska.

Vilka är då förändringarna i Lgr11 som lagts fram som förslag?

Jag har läst igenom remissförslaget i intresse att tydliggöra, dels för mig själv vad jag behöver utveckla men även för att sortera ut vad som direkt berör mina ämnen till kollegorna i det utvidgade kollegiet. Så här står det för respektive del av Lgr11:

Kapitel 1

I kapitel ett under Förståelse och medmänsklighet kan vi se att nationsgränser är vidgat till att även inkludera sociala medier. I Rättigheter och skyldigheter finns ett helt nytt område som rör att eleverna ska utveckla sin förmåga att använda digital teknik, lära sig att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att förstå risker och kunna värdera information. Vidare nämns att eleverna utveckla en förståelse för hur digitaliseringens möjligheter påverkar samhällets utveckling men även på individnivå.

Kapitel 2

I kapitel två kan vi läsa under Normer och värden att vi i skolan ska uppmärksamma elever att den ökade digitaliseringen kan medföra möjligheter men även risker. Jämför det med citatet som jag hade i förra blogginlägget. Det svarta är tillagt och överstruket är borttaget:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik så väl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Tänka till:

Vilka tankar får du av att de nu har vidgat begreppet från fysisk miljö till att även innefatta sociala medier? Är du själv bekväm med att möta eleverna i sociala medier, eller att prata om de miljöerna som de dagligdags möter sina kompisar i? Vågar eleverna vara ansvarsfulla och lyfta sådant som kan vara obekvämt med oss vuxna om de inte tror att vi kommer att förstå? Har vi pratat om riskerna tillräckligt? Vet vi ens om vad riskerna är?

Vad tänker du kring begreppet problemlösning som nu är med i skolans mål och riktlinjer för it användning? Hur kan jag arbeta med detta med eleverna så målen nås?

Fundera över hur du idag använder dig av nedanstående förtydligande av skolans mål och riktlinjer:

Använder ni i skolan modern teknik så väl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande redan idag och vad gör du/ni rent didaktiskt?

Dela sedan gärna med dig av det så fler av de mindre bekväma kan få tips av hur man kan göra undervisning av centralt innehåll och ämnets syfte genom att integrera teknik och medier för ändamålet. Mer om det återkommer jag till i nästa inlägg där jag tittar närmre på vad som gäller för engelskan och svenskan samt delar med mig lite av hur jag gjort hittills.

Vad går Skolverkets IT-strategier ut på? (del 1)

Detta är första inlägget av tre som behandlar Skolverkets uppdrag i att ta fram nationella IT-strategier. Jag tänkte här kort återge vad regeringsbeslutet går ut på och vad som är på gång. I nästa inlägg kommer jag att titta på remissförslagen gällande Lgr11 och i sista inlägget vad som gäller för mina ämnen svenska och engelska.

Att förbereda eleverna för en digital omvärld

Uppdraget av regeringen går ut på att förtydliga vårt uppdrag med att arbeta med digital kompetens och innovativa förmåga. Fram till den 18 maj kunde du ta del av remissförslaget som har utarbetats av olika instanser, bland annat en referensgrupp bestående av lärare och forskare, genom enkäter och andra aktörer som SKL samt SPSM. Förslaget ska redovisas för regeringen den 30 juni.

Syftet med uppdraget är att på flera plan arbeta fram en strategi för att öka likvärdigheten och effektivisering av skolan. Eleverna ska också förberedas för en allt mer digitaliserad värld. Målet ska vara nått år 2022. Det är många år kvar dit. Anledningen till det är för alla lärare ska ha haft möjlighet att skaffa sig den kompetens de behöver för att kunna använda digitala hjälpmedel i syftet att uppnå målen att likvärdigheten med it i skolan är jämn och att vi som lärare kan se nyttan med att effektivisera vårt arbete.

I läroplanen står det under Skolans mål och riktlinjer att:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Förutom användandet av IKT som verktyg för att lära ingår kommunikationen där vi bör främja användandet av IKT i syfte att kontakta hemmet eller eleverna. Trots att eleverna idag har tillgång till datorer är det få som använder dem för att lära och det varierar också stort mellan årskurser, klasser och skolor hur, när och om datorer används.

För att uppnå att eleverna kan använda modern teknik efter avslutad skolgång rekommenderar Skolverket att alla som arbetar med barn ska ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Vidare föreslår de att alla elever inom den obligatoriska skolformen inom tre år har ett eget digitalt verktyg. För att du som lärare ska även veta hur du kan använda dig av it i skolan kommer olika stödmaterial att vara tillgängliga.

Vilket kompetensbehov har ni?

Många lärare använder idag inte it som fortbildning då många lärare inte känner sig bekväma med vad och framförallt hur de ska arbeta med digital teknik. Jag har själv deltagit i flera webbaserade moduler för att lära mig mer. Den ena var betyg och bedömning från Skolverket (nu förlängd) men jag har även gjort andra från bland annat Webbstjärnan samt en för WordPress grunder av Micke Kring och tycker det är en bra fortbildning då jag kan ta det i min egen takt och utifrån de behov jag har.

För att vi som lärare ska vara mer digitalt kompetenta kommer det till hösten 2016 finnas flera kompetensutvecklingsinsatser tillgängliga på Skolverket. Här kan du ha koll på vad som är på gång. Man kommer till exempel kunna arbeta kollegialt med moduler som tar upp:

  • Kränkande behandling i ett främjande perspektiv
  • Kritisk och säker nätanvändning
  • Leda och lära i tekniktäta klassrum
  • Digitalt berättande

Du hittar dessa här. Till våren 2017 kommer det komma ännu flera insatser som kommer omfatta hur du som lärare kan anpassa undervisningen med hjälp av it för att ge elever extra anpassningar eller särskilt stöd, samt hur du kan använda it som verktyg för effektiv administration. Många lärare eller skolledare använder idag inte it som ett verktyg för att administrera och utvärdera sin undervisning.Vi behöver bli bättre på att systematiskt och strategiskt arbete med hjälp av it. Vi behöver också bli bättre på att känna oss trygga i hur vi ska integrera it på ett naturligt sätt i undervisningen.

Skolinspektionen fann i en undersökning under läsåret 2011/2012 att skolledningen ofta inte styrde användandet av it i undervisningen utan att det berodde på den enskilda lärarens intresse. Inom it är det lätt att känna sig som en digital invandrare jämfört med eleverna som ofta är digitalt infödda det vill säga uppväxta med internet. Men med rätt it-plan och genom att utgå från det som lärarna behöver fortbildas inom på skolan kan arbetet styras från skoledarhåll. Därför kan det vara bra om man redan nu planerar för att arbeta med någon av insatserna till hösten. Vilka behov har ni på skolan? Vad har du själv för behov?

Varför tydliggörs digital kompetens i läroplanen?

Syftet med att lägga till digital kompetens i större omfattning i nuvarande Lgr11 är för att tydliggöra förväntningarna på skolan. Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande där vi som lärare har krav på att förbereda eleverna för fortsatt utbildning, arbetsmarknad och ett aktivt deltagande på nätet.

Det finns också ett samband mellan elevernas resultat och lärarens digitala kompetens, hur läraren leder skolarbetet, hur väl it integreras i undervisningen och hur målen tydliggörs för eleverna. Idag ser det väldigt olika ut där några få arbetar mycket med it, medan andra vägrar. Vi vet också att om it används i klassrummet bidrar det till att höja motivationen och det fungerar även som en anpassning för att möta olika elevers behov.

Tanken med kompetenssatsningen i flera led, bl a moduler och nya riktlinjer i Lgr11, är att de ska fokusera på det kollegiala lärandet och att arbetet ska vara långsiktigt. I slutändan kommer arbetet att utvärderas om det lett till bättre måluppfyllelse. Modulerna kommer att byggas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och tas fram i samarbete med forskare.

Vad du behöver veta som är på gång för att tydliggöra it i läroplanerna återkomma jag till i nästa inlägg. Till dess kan du fundera över följande:

Använder du it i din undervisning för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande idag? 

 

Så här dukar jag fram Canvor


Terminen är snart slut. Jag sorterar och gör bokslut. Så även i mitt klassrum. Det är dags att plocka ner gammalt material och sätta upp nytt för att de nya sjuor jag möter i höst. Jag har tidigare skrivit om hur jag använder Canvorna i mitt klassrum samt hur du själv kan skapa en Canva. Canvorna används regelbundet för att skapa struktur, målbild och för att konkretisera lärandemålen.info

Jag har två ämnen jag undervisar i men med samma förmågor. Jag har tidigare haft Canvorna uppdelat på två väggar i klassrummet, en för engelska och en för svenskan. Nu har jag länge stått och tittat på dem från mitt perspektiv som pedagog och även hur jag använder dem och jag har idag börjat skapa en ny struktur där jag utgår från förmågorna eller de tidigare läsa, skriva, tala/lyssna och strategier. Jag delade dessa Canvor i mina facebookgrupper och fick lite förfrågningar om vilka Canvor som jag använder för respektive förmåga. Jag länkar här upp dem om du vill skriva ut och använda dem. Eller så skapar du egna utifrån den instruktion du hittar i länken överst och utgår från de behov du och dina elever har.

Bubblorna här under kan du skriva ut här om du vill använda dem.

Om någon har en tydlig struktur för ämnet får ni gärna dela dem. Jag är fortfarande i fasen då jag reviderar och gör om.

 

skrivaSKRIVA

Skrivprocessen

Texttyper

Berättande texter

Gestalta

Bildspråk

Adjektiv

läsaFakta texter

Sambandsord/linking words & phrases

Att vidga resonemanget

Skrivstruktur som jag och Mia Smith gjort

talalyssna

LÄSA

Läsförsåelsestrategier av Mia Smith

Textkopplingar

TALA

State your opinion

Några knep för att resonera/diskutera

Tankemodell för att vidga förmågorperspektivet

FÖRMÅGOR

Förmågor och kunskapskrav

Har även haft denna i engelska

strategier

STRATEGIER

Strategier för ord

Strategier och att våga av Malin Larsson

Strategier av Anna Lundblad (delade i eng 6-9)

INFO

Under information delar jag sådant som är aktuellt, min mail och elevbloggen.

Sedan finns så klart ljudnivåkorten på tavlan för att reglera arbetsron i klassrummet. Dessa används på så sätt att jag flyttar ner den som gäller för lektionen. Används oftare med nya grupper än när jag har rutin på grupperna. Har du även nya grupper i höst kan kan tipsa om att ta fram spelregler enligt denna metod och sedan bearbeta dem i Canva.

Så här såg väggen ut innan jag delade upp den per förmåga.

 

 

Tänka med pennan för att utveckla diskussionerna

Ett sätt att få diskussionerna att gå på djupet är att låta eleverna tänka med pennan. Detta gör de först under tystnad. Det är ett utmärkt sätt att få med sig de elever som ogärna säger vad de tycker i en grupp. Samtidigt som de själva skriver kan de ta del av andras tankar då texten hamnar bredvid. Arbetssättet mynnar ofta ut i djupare diskussioner med ett bredare resonemang. Samtidigt vinner du en djupare medvetenhet om hur man kan lära – som att tänka kan gå bättre med pennan då då först får tänka till. Eleverna får också syn på att vi kan lära av varandra om vi tar del av varandras tankar i skrift och att diskussionerna blir djupare om  gör det tillsammans. Idén kommer från Big Paper och jag har modifierat upplägget en aning och lagt till en digital igång i att tänka mer synligt. Det blir också lättare för mig som pedagog att följa med i de kommentarer som skrivs i realtid.

Det går till så här:

Något att tänka till kring

Först måste man ha ett ämne att diskutera, en sk igångsättare. Igångsättningen kan tas från ett citat, en fråga, ett textutdrag med ett budskap från en novell eller dikt, en bild eller bara en kortfilm.

Eleverna arbetar i grupp om två eller tre individer och samtliga grupper kan få samma uppgift eller så har man olika igångsättare där en grupp får ett citat, en grupp en kortfilm och en annan något annat att diskutera till.

Organisera tänkandet

Sätt fast dikten, citatet eller länken till filmen i mitten på ett stort papper. Ge sedan eleverna en penna var, gärna i olika färger, som de ska ”tänka” med. Detta kan också göras genom att anslå igångsättaren på en skrivyta som Padlet.

Genomförandet av tänka med pennan

Tänkandet ska ske under total tystnad. Först måste eleverna ta del av sina ämnen och när de läst så skriver de en tanke, en fråga eller svar på pappret. Jag brukar också skriva en fråga om de inte är så vana och den kan man slänga in under processen om du administrerar via datorn. Själva skrivandet bör ske under minst 15 minuter så det kommer fram tankar.

När tiden är ute byter eleverna uppgift och cirkulerar runt och tar del av de nya igångsättare och samtidigt kan de läsa de andras svar, frågor eller tankar. Eleverna kan nu också föra till nya svar, frågor eller tankar till de andras igångsättare. Skriver eleverna för hand på stora papper kan de också dra linjer mellan sina svar för att få texten att hänga ihop om det inte finns plats.

Lyfta diskussionen vidare

När tiden är ute ska eleverna återvända till sina ursprungspapper och ta del av vad andra skrivit och även föra en diskussion med varandra i gruppen. De ska enas om en fråga eller kommentar som de tycker är viktig att lyfta.

När de enats om en sak att lyfta är det dags att lyfta det tillsammans i hela klassen. Slutligen fråga vad eleverna lärde sig av aktiviteten för att få in ett metaperspektiv.

Så här samlade jag ihop material och synliggjorde arbetsgången

Vi gjorde detta med ett tema som behandlade jämställdhet. Lite förslag på texter som ni kan använda har jag samlat här på Pearltrees. Jag tog hjälp genom att fråga om olika texter i olika grupper på Facebook om olika förslag så jag slapp tänka själv. Jag gjorde sedan en Padlet per igångsättare som jag länkade från en start-Padlet med instruktion på. Då blev det naturligt att tre elever arbetade med en Padlet åt gången. Vi gjorde detta i halvklass.

jämställdhet_padlet

Så här såg Padleten ut innan eleverna skrev på den

 

Uppgifterna var följande om du vill länka dem på en egen Padlet eller skriva ut dem.
Uppgift ett – Efter 15:53 jobbar kvinnor gratis

Uppgift två – AlwaysLikeAGirl

Uppgift tre – Tack, men nej tack!

Uppgift fyra – Asså jag orkar inte med den här utvikningsdebatten

Uppgift fem – For most of History

Uppgift sex – Jag slutar inte fredagar på mainsplaining

Uppgift sju – Lika världen över

 

Detta arbetssätt kan även fungera som ett förtest för att ta fram belägg för elevernas kunskaper innan du lägger upp undervisningen.

Ett bildreportage om skolan med text, ljud och bild

Mina nior har gjort ett källkritiskt arbete med att jämföra den svenska skolan med den tyska som en del i ett projekt vi ingår. Jag delade det upplägget i Att reflektera kring ”realian” med en skrivmall och vi har sedan gjort ett reportage om vår skola med hjälp av bilder, ljud och text. Just detta projekt skulle eleverna presenteras på två sätt: ett som kan läsas IRL och ett som kan lyssnas på via URL. Detta blir då en multiomodaltext där text, ljud och bild samspelar. Eleverna gick igång snabbt på uppgiften och jag delar nedan den instruktion vi arbetade med för att få fram multimodala texter.

Jag och Mia Smith har även gjort ett upplägg kring realian där eleverna ska göra en reseblogg om du vill läsa mer om hur du kan arebeta med realian och källkritik.

Verktyget vi arbetade i var Thinglink där eleverna först hade skapat en bakgrund med de bilder som de fotat från skolan och sedan länkat in ljudet i bilden som kommer fram då man klickar på den. Detta kan man göra för olika elevarbeten med olika innehåll då det är roligt att kunna ta del av dem interaktivt. Jag har tidigare gjort så med sommarprat i svenska och FlashFictions i engelska. Thinglink fungerar utmärkt ihop med Canva som syns i FlashFiction exemplen.  Vill du veta hur Canva funkar? Här kan du lära dig via min instruktionsfilm som jag delade efter SETT.

Så här följde arbetsgången:

Instruktioner till eleverna

Ni är nu klara med era arbeten med att jämföra svenska skolan med den tyska. Ni ska nu göra ett bildreportage genom att ta bilder på de delar av skolan ni vill lyfta fram för utomstående. Bilderna ska ni fotografera själva, sätta ihop till ett collage, d v s bilden ska innehålla ett par olika bilder i en bild. Kom ihåg att inte fotografera någon som inte vill vara med på bild.

Detta kommer att redovisas på två sätt:

Bilden ska länkas upp på Thinglink och ni ska kort berätta om vad vi ser på bilderna – på engelska – och spela in ljudet och länka in ljudklippet på Thinklink. För att detta ska gå måste vi lägga ljudfilerna i molnet och få fram en URL. Det kommer bli en inspelning per bild så ni kan göra detta i grupp (2-4 st) och välja varsin bild att prata om.

Det kommer då att bli en interaktiv bild där bilden blir klickbar och man kan lyssna på respektive inspelning och får ta del av vad vi ser. Jag bifogar en instruktion för hur ni ska göra detta, d v s hur man sätter ihop bildcollage, spelar in ljud och lägger upp i molnet, får fram en länk samt hur man arbetar i Thinkling. Jag kommer också visa er under arbetsgång och så hjälps vi åt när vi behöver hjälp.

För säkerhetsskull kommer vi att även skriva ut bilderna och göra en pappersvariant och en kort text under bilderna för att man ska kunna läsa om man inte har Internet.

Dela med oss och synliggöra:

Vi kommer även att dela med oss av detta på den blogg som finns för projektet i Erasmus+. Den heter https://eurokids100.wordpress.com/ samt bildkollage i vår korridor samt på skolan i Tyskland.

Bedömning:

Arbetet kommer att sambedömas med bilden och engelskan. Vi kommer också dela med oss av arbetet till Tysklandsresan och det måste därför vara klart till den 8 april. Bedömningen utgår från:

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig /…/ sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra /…/ förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig /…/ samt /…/ anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av /…/ strategier som /…/ löser problem i och förbättrar interaktionen.

(Engelska, Lgr 11)

Så här kan ett fotomontage se ut

Så här kan ett fotomontage se ut som sedan blir klickbar via Thinglink

Instruktioner för att skapa interaktiva bilder för ljud

Bildcollage

  1. Fota de bilder du vill ha med
  2. Använd en app som du kan göra collage med, t ex Pic Collage.
  3. Infoga de bilder du vill ha med och ändra bakgrund och layout efter behag.
  4. Spara ner bilden till bilder.
  5. Överför bilden till en dator. Antigen gm att maila den till din mail eller ladda över med en sladd.
  6. Spara den på lämpligt ställe.

Spela in ljud

För att kunna få fram ljud till din Thinglink måste ni spela in en ljudfil. Det gör ni via er mobil.

  1. Öppna inspelningsfunktionen.
  2. Hittar du inte den sök på Voice Memo eller öppna Siri och be henne öppna programmet.
  3. Tryck på den röda knappen och spela in.
  4. När du är klar trycker du på knappen igen.
  5. När du är helt klar trycker du på Done-knappen.
  6. Du kan trimma din inspelning genom att rycka på på blå Trim-knappen.
  7. Förhandsgranska genom att trycka på Spela upp.
  8. Skriv in en titel på filen och spara.
  9. Tryck på denna knappen som ser ut som en fyrkant med en pil upp i.
  10. Dela filen till ditt moln. Har ni Gmail kan ni spara dem på Drive. Har ni Outlook sparar ni filen i Onedrive. Om du inte har någon av dem kan du maila filen till mig så lägger jag upp den.
  11. Spara den i en valfri mapp så du hittar filen.
  12. Tryck på överför.
  13. Öppna din Drive eller Onedrive.
  14. Leta upp filen och klicka på hämta länk. Inspelningen kan du lyssnas på av de som har länken.
  15. Länka in den på Thinkling enligt instruktion nedan.

Thinklink

  1. Gå till thinkling.com via en dator.
  2. Logga in med din Gmail, Facebook eller Twitter.
  3. Klicka på create, det röda plustecknet.
  4. Klicka på den blå ikonen för att infoga bild
  5. Välj den bild du nyss laddade upp från Pic Collage,
  6. Klicka på den gröna ikonen för att spara (save).
  7. Innan ni kan klistra in ljudfilerna måste ni spara dem.

När du har fått fram en URL för dina ljudfiler kan du klistra in dem på följande sätt:

  1. Edit tag och välj den symbol som passar.
  2. Klistra in URL:en i rutan för länkar.
  3. Välj save tag.
  4. Upprepa för samtliga ljudfiler för respektive bild.
  5. Spara sedan Thinklinken med lämpligt namn, t ex My School och era förnamn genom att fylla i my title.
  6. Testa att lyssna.
  7. Maila länken till mig när det är klart, som ni får fram när ni klickar på dela.

 

Är du klar?

Har du kollat att länken fungerar? Maila in den så vi kan länka upp den på Erasmus+ bloggen.

Kom ihåg att även skriva ut bilderna och göra ett fotomontage med text istället för ljud när du är klar med uppgiften ovan! Dessa kommer att få följa med ner till Tyskland.

Kom ihåg att lyssna på varandras filer allt eftersom de länkas upp!

 

 

En lektion i hur sociala medier påverkar oss – serien hashtag

Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att:

  • formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsak

  • formulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser

Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. #hashtag handlar om vänskap, utanförskap, svek och viljan att bli sedd. Serien tar även upp hur beteenden på nätet och det liv som levs genom sociala medier påverkar livet IRL. Det är ett väldigt aktuellt ämne i dagens samhälle där vi flitigt figurerar på sociala medier. Det är viktigt att vara medveten om hur skitsnack kan sluta i stora konsekvenser.  Vad är det som får människor att handla som de gör?

Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016. Serien sänds i åtta delar på SVT Play på tisdagar.

Planeringen ligger på min drive och den kan ni ta del av här. Om ni har förslag på andra frågor eller uppgifter vore det roligt att ta del av dem. Jag tänkte göra grupper där varje elev får en roll i att leda, delta och summera diskussionerna och där jag kan vara med en grupp i taget och göra en bedömning. Vi kommer arbeta med filmerna samt tillhörande diskussion en lektion i veckan när vi har halvklass. Eleverna kommer att få skriva om någon vecka när eleverna fått med sig mer kunskaper att vidga sitt resonemang i text med.

I planeringen finns förslag på filmklipp och artiklar som kan användas som komplement för att ge perspektiv. Här finns också ett program på UR som tar upp kränkningar på nätet med en lärarhandledning till.

Social Media.

De andra lektionerna avslutar vi ett tema med dikter som vi påbörjade för någon vecka sedan. Jag delade då några canvor till analyserna av dem. Vi har tre lektioner i veckan.

Visat på SETT – hur du KAN göra en Canva

På SETT visade jag  i LR:s monter hur jag dels använder Canva men även hur du själv kan göra en Canva. Om du vill ta del av hur jag organiserat Canvorna utifrån förmågorna i mitt klassrum kan du kika här. Canva är en webbsida där du kan skapa posters eller bilder för t ex din undervisning, för blogginlägg eller inbjudningar. Jag använder mig själv ganska ofta av programmet som är både lättanvänt och gratis (om du väljer gratis varianterna). Då jag ofta delar instruktioner till eleverna i förväg så de kan ta del både innan en lektion, men även i efterhand, tänkte jag att för er som missade presentationen ska få möjlighet att ta del av den i efterhand via filmklippet nedan. Det är en flipp för det utvidgade kollegiet så att ni kan få ta del av lite av det som fanns att se på SETT om ni inte var där.

Presentationen som syns i filmen utgår från redigeringsfunktionen i Canva, dvs där du skapar din poster. När du eller eleverna ska visa en presentation är ett tips att lägga in de bilder ni gör i en Powerpoint, men man kan lika gärna göra en pdf som man scrollar i, men då ser du inte alltid hela bilden. Du kommer åt min presentation via min Canva-anslagstavla här om du bara vill se bilderna. På anslagstavlan hittar du även de Canvor som syns i både presentationen och filmklippet nedan om du vill ladda ner något att använda.

hur funkar canva och hur kan det användas

Innan du tittar kan du ta del av några saker jag missat att nämna (eller så gör det det i efterhand):

Hur du skapar flera flikar

När du skapar en layout ser du pilar, papperskorg och en dubbelsidig flik bredvid bilden. I den med två flikar skapar du en exakt kopia under, i den kan du sedan också flytta om och radera bilderna/rubrikerna eller genom papperskorgen bredvid bilden radera just den bilden.

Hur du flyttar om i strukturen

När du är klar kan du också klicka på bildernas upp och ner pilar för att flytta om i strukturen.

Hur du använder den som en presentation

Till sista bilden berättar jag om att du kan ha Canva som presentation. Då laddar du ner bilden som en pdf och visar så klart den, alt lägger in bilderna i en Powerpoint om du sparar ner bilder. Sedan kan du visa din presentation och vara hur kreativ som helst.

 

Så nu kan du titta på filmen för att själv kunna sätta igång och skapa Canvor.

Jag har spelat in filmen med skärminspelningsprogrammet Screencast-O-Matic som jag sedan laddat upp på min Youtub-kanal.

Canva fungerar utmärkt ihop med Thinklink. Här finns en instruktion för det.

PS!

Jag, precis om resten av ämnesspanarna som var på plats, blev även intervjuad av Lärarpodden. Jag pratar i stort om sådant som inspirerar mig i min undervisning. Poddarna har inte släppts ännu men håll utkik. Nu måste jag smälta allt jag sett och varit med om på SETT innan jag får igång kreativiteten igen.

Här finns nu podden.

DS!

 

Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen?

cut-uppoesi

Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans ”klippa upp”  Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916.  Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter. Grundidén är att man skapar något nytt genom att bryta mot de normer som säger att skapandet ska ske på ett visst sätt. Här kan ni lyssna på hur David Bowie har använt sig av tekniken.

Bowie brukade skriva ner ett stycke som beskrev ett ämne. Detta stycke fungerade sedan som en ingredienslista för textens stomme. Stucket klippte han sedan upp så det blev kvar fyra eller fem ord i en remsa. Dessa la han sedan på bordet igen och formade sin musik. Bowie räknas idag som en av föregångarna av en modern version av rock pga. sitt kreativa sätt att skapa musik.

En annan musiker som inspirerades av cut-up tekniken var Curt Kobain. Han skrev nya låtar genom att ta ord från sina tidigare texter och blanda dem.

Varför blev jag intresserad av just cut-up tekniken i undervisningen? Jag läste en intervju om den diktande klassen som använt sig av tekniken. Jag blev inspirerad av läraren Maria Edgrens arbetssätt och googlade lite mer.  Vad jag fick för idéer kan ni läsa nedan. Jag delar ockdå vilket stöd vi hittar i läroplanen för arbetssättet.

Hur kan detta användas i svenskundervisningen?

I det centrala innehållet finns det uttryckt att undervisningen ska behandla nya ord i språket och att kombinera ihop olika texttyper till nya. Detta bedömas genom hur väl eleven kombinerar ihop olika texttyper, och estetiska uttryck så de olika delarna samspelar och budskapet förstärks och levandegörs. Om man vill och har möjlighet så samplanerar man detta ihop med ämnens musik och bild och får in fler aspekter.

Jag kommer låta mina nior arbeta med detta under vårens senare del då jag tror det kan fungera som en motivationshöjare. Du kan använda detta i engelskundervisningen lika bra eller varför inte språk. Förra våren gjorde mina nior blackout poetry som också är ett nyskapande sätt att skapa dikt på.

Så här kommer eleverna få arbeta med cut-up poesi

Jag har plockat fram dikter som de ska få klippa isär och även tagit fram deras gamla elevtexter från grundskolans år. Det kan bli ett kul sätt att minnas och reflektera också över sin utveckling av det skrivna ordet.

Eleverna kommer få välja olika digitala tekniker för att redovisa detta.. Så här står det i skolans mål och riktlinjer i Lgr11:

Efter avslutad utbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Jag bifogar en lista längst ner på förslag som kan användas beroende på intresse och kunskap men först kommer förslagen på arbetsgången för eleverna.

 

Hur ska vi göra?

Alternativ 1 – nya dikter av gamla

Ni ska få klippa sönder dikter från några kända svenska poeter. Ni får arbeta två och två eller själva beroende på hur ni vill skapa:

Vi gör så här:

  • Klipp isär alla orden
  • Lägg dem i en påse
  • Skaka om påsen
  • Ta ut ett ord i taget
  • Lägg dem på bordet och forma en ny dikt
  • Du får flytta om
  • När du är nöjd limmar du fast dem
  • Vi sätter sedan upp dem i korridoren
  • Ursprungsdikterna sätter vi upp bredvid så man kan jämföra

 

Alternativt 2 – nya texter från dina gamla

Leta fram två eller tre av dina gamla texter. Ni kan om ni vill blanda två individers texter om ni jobbar i par.

  • Gör en kopia eller skriv ut två versioner av en digital text
  • Klipp isär dem i delar med fyra eller fem ord i en remsa
  • Lägg ner dem i en påse
  • Skaka om påsen
  • Lägg dem på bordet och forma en ny text
  • Du får flytta om och ta bort det som inte passar in
  • När du är nöjd limmar du fast dem
  • Vi sätter sedan upp dem i korridoren
  • Kopiorna sätter vi upp bredvid så man kan jämföra

cutuppoesi 

ledsen

 

Digitala alternativ

Vill sätta en rubrik med bokstäver som är utklippta från olika tidningar, som den jag har ovan, kan du göra det via denna sidan.

Här kan du klistra in hela stycken av text och blanda om och även här där du också får lite mer fakta om texttypen cut-up poesi.

Vill du visa dina alster kan du anslå dem via en hashtag t ex #cutuppoetry eller varför inte göra en sida som omvärlden kan få ta del av? Padlet kan fungera men även om ni vill dela på Instagram kan det vara ett sätt.

Och om du vill förstärka din dikt och lyfta fram vissa delar eller ord kan du använda Prezis in och ut zoomningsfunktion. Här får du lära dig hur du gör.

Det går också att göra en form av din dikt genom ett ordmoln. Klistra in orden t ex via Tagxedo och välj form.

Om du vill testa göra dikt på engelska genom att kasta om ord finns magnetpoesi online.

Om du Twittrar kan du via Poet Tweet få fram slumpade Tweets till en dikt som mitt exempel nedan:

cut-up-tweet

Realia möter digital läsförståelse

Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då Mia Smith och jag började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. Inte sällan utan stöd för att eleverna ska nå målen. För att synliggöra hur vi tänker kring stödet men även bedömningen har vi delat en planering sist i inlägget. Innan du tar del av den vill vi synliggöra hur vi tänker kring planeringen för att få validitet, för att se till att vi verkligen bedömer det som ska bedömas. Vi har utgått från följande förmåga där eleverna ska reflektera över:

livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används

(Lgr11, engelska åk 9)

Kunskapskravet som ska bedömas är detta:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Kunskapskravet går i stort ut på att öka insikten och förståelsen för andra människors livsvillkor och traditioner.  Detta är också något som särskilt betonas i Gemensam Europeisk Referensram i Språk (GERS). Den som vill fördjupa sig mer i GERS kan läsa mer i denna publikation som återfinns på Skolverket och som läroplanerna i engelska och moderna språk bygger på.

Hur skapar vi en planering där eleverna får större insikt och förståelse samtidigt som vi har en process som är bedömningsbar? När vi resonerade kring detta ville vi dels synliggöra hur man kan få syn på det i kunskapskravet så vi inte lägger in något i undervisningen som inte ska bedöma i slutändan. Det blir lätt fokus på slutprodukten, eller för mycket fokus på den muntliga eller skriftliga produktionen, vilket givetvis kan inkluderas också. Men vi får inte glömma att låta eleverna diskutera och reflektera över företeelserna.

I planeringen har valt att ta med den skriftliga produktionen men även källkritiken som innebär att söka och sovra i de källor som eleverna söker fram på materialet till för realian. Vi har också valt att lägga in en instruktion för hur vi kan stötta eleverna i detta samt olika stödstrukturer så det blir tydligt för eleven vad som ska åstadkomma och hur det kan tränas på under lektionen.

Virtuell samplanering

När man arbetar med att skapa planeringar genom att först utgå från kunskapskraven och lägga till vad undervisningen måste ta upp skapar vi samband mellan mål och undervisning – en sk alignmentplanering. Genom att arbeta baklänges med att ha tittat på vad som ska bedömas innan man planerar får man fram det som bör läggas in i undervisningen. Vi hoppas det framgår nedan när vi benar i de aspekter som ingår i kunskapskravet.  Att planera tillsammans med en annan kollega är toppen för då kan man tänka ur fler synvinklar och resonera kring det som är osäkert och då också verkligen tänka till kring hela kunskapskravets innebörd . I dag fungerar kollegialt samarbete lika bra över nätet som över ett skrivbord. Mia sitter i Göteborg och jag i Enköping. Vi sitter när vi har tid och ställer frågor kring det vi skrivit eller inte kommer vidare i kring. Vi delade ett dokument i Drive och resonerade oss fram till följande:

Vad innebär bedömningsaspekterna i kunskapskravet?

Eleverna ska leta fram information kring livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser, men vad exakt innebär begreppen? Vi tänker så här:

Livsvillkor

Till livsvillkor resonerade vi fram att arbete, utbildningsnivå och skolgång, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik räknas.

Samhällsfrågor

Till samhällsfrågor räknar vi in aktuella händelser, politik, religion och migration.

Kulturella företeelser

Till kulturella företeelser räknas litteratur, konst, teater, arkitektur samt olika sociala levnadsmönster som är föränderliga i och med att vi lever i en tid då vi förflyttar oss mycket. Hit räknas även hur människor agerar, samspelar och samtalar i vardagliga sammanhang. Hur olika grupper och individer förhåller sig tillvarandra är också en företeelse som kan se annorlunda ut samt vilka värderingar och förväntningar de på varandra. Vad uppfattar människor som acceptabelt eller normalt beteende i en kultur och hur ser det ut mot den kultur vi är vana vid?

Beroende på mognad i elevgruppen och den tid du har avsatt för ämnesområdet kan du välja vilka delar som ni ska behandla. En fördel är ju att dela upp dem så ni arbetar med dem vid olika tillfällen för att få fram fler bedömningstillfällen. Vi har valt eleverna välja ut frågor själva då de är vana att arbeta med källsökningen.

Vilka delar av världen där engelska används räknas in?

Idag är det ett mycket vidare begrepp än bara England och USA. Om du vill läsa mer om varför har jag skrivit om det här. Idag räknas alla de länder in som talar engelska eftersom vi lever i en ålder då vi reser mycket och måste ha förståelse för att vi har olika erfarenheter kring normer och hur de kan te sig i en ny miljö.

Hur ska eleverna jämföra och synliggöra skillnaderna?

En viktig aspekt gäller jämförelsen med egna erfarenheter och kunskaper. Innan eleverna diskuterar detta kan de först föra in aspekterna i ett venndiagram. Vad är lika och olika i de aspekter som ni valt ut att arbeta med? Här finns ju inget rätt eller fel då eleverna har olika erfarenheter men ett resonemang bör finnas i elevernas texter eller muntliga analyser som du som pedagog ska läsa/lyssna på för att kunna göra en bedömning. Venndiagrammet är en stödmall i arbetsprocessen.

 

compare and contrast_mia_annika

 

När det är gjort är det dags för att konkretisera hur eleverna kan jämföra utifrån olika perspektiv som att beskriva, förklara, diskutera och jämföra. Begreppen för detta hämtade vi från tidigare nationella prov och sammanställde i en Canva så det blev tydligare.

realia

 

För att konkretisera hur olika perspektivet kan te sig har vi valt att titta på denna mall för att konkretisera ett resonemang. Vi har utifrån den, och stödfrågorna i Canvan ovan, skrivit en mall med vad som skiljer aspekterna åt när eleverna ska jämföra utifrån olika perspektiv. Ni kan ta del av den mallen här.

Realia möter informationssökning

Nu är det dags att plocka in informationssökningen som finns i kursplanen. Många lärare är osäkra på hur detta ska hanteras, och för att stötta oss har Skolverket försett oss med ett bedömningsstöd, utvecklat vid Göteborgs Universitet. Detta bedömningsstöd finns i Skolverkets bedömningsportal öppet för alla och finns för grundskolans år 3-6, år 7-9 och gymnasiets steg 5 och 6 om du vill veta mer.

I materialet finns inte bara en grundlig genomgång om vilka förmågor eleverna använder när de söker information på nätet, självskattningsunderlag och en tydlig begreppslista, utan även olika “prov”, som alla har kopplingar till olika delar av kursplanens centrala innehåll, inte sällan till just realiabiten. Detta är bara inte ett bra material att använda i sin helhet, det är också ett bra material att inspireras av för att skapa egna uppgifter, framför allt följdfrågor för att göra eleverna medvetna om de processer som pågår vid informationssökning i digitala medier.

När vi har satt ihop planeringen har vi utgått från stödet i det. Vi tänkte att eleverna ska skriva resebloggar som blir slutmålet med arbetsuppgiften. En fördel med blogg är att dels källkritiken kommer in på ett naturligt sätt, men även att det kan användas av fler elever som exempeltexter i framtiden. Om ni inte vill blogga kan ni ju låta eleverna redovisa på papper som ni sätter upp. Projektet med elevtexterna kan ni ta del av framöver i en länk vi kommer dela. Precis som källsökningen, kan man behöva stötta eleverna så inte vi delar bilder eller texter som vi inte får använda eller slarvar med att ange källa. Om man arbetar med källkritiken med realian flera gånger kommer eleverna befästa hur de ska tänka och det är en viktig förmåga.

Här kommer uppgiften: We are Virtual Globetrotters!  

Hoppas ni får användningen av uppgiften. Här finns en matris som kan fungera som bedömningsstöd för slutuppgiften. Glöm ej “realiadelen” som inte är inkluderad i denna. Till er hjälp där har ni aspekterna till att jämföra ur olika perspektiv ovan.

För er som vill ha mer lektionstips för realian eller digital läsförståelse kan hitta ett par av våra tidigare inlägg, t ex detta som Mia har delat i hur man kan undervisa kring digital läsförståelse. Här finns en skrivmall för realian som jag delat om man vill skriva mer formella texter.

 

PS! Canvorna når ni genom att klicka på bilderna och kan sedan ladda ner dem.