Synliggöra vad läsförståelse är så eleverna når ett kunnande

Undervisningen kritiseras ofta för att vi ofta inte synliggör för eleverna vad som menas med ett kunskapskrav. Istället tenderar lärare att allt för ofta fokusera på målet eller kunskapskravet för bedömningen, men risken med det är att eleverna missar att få träna på vad de egentligen behöver kunna och hur de konkret gör det.

Jag tänkte här utgå från ett kunskapskrav för att synliggöra hur jag tänker kring att just synliggöra för eleverna. Jag tänker inte att det är kunskapskravet som är att synliggöra. Jag vet att många tänker så att man skriver upp vad det är som fokus på lektionen, men jag ser det mer som att det är för mig som lärare så jag  har en undervisnings som svarar mot något som är bedömningsbart. Kunskapskravet jag tänkte utgå från är det här:

Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra /…/ underbyggda resonemang om /…/ i olika verk.

Här tänker jag att just att sammanfatta och att hitta orsakssamband med andra texter görs med fördel i ett Venn-diagram. Då jag precis har arbetat med detta tänkte jag dela mitt upplägg och de texter jag haft i svenska med år sju. Vi arbetar med sagor och valde att utgå från Askungen. Här kan man använda flera olika versioner och på så sätt hitta samband mellan de olika verken. Att läsa och reflektera utifrån samma grundhandling är en bra grund för att göra en enklare analys och hitta likheter och skillnader. I litteratursammanhang kallar vi formen för komparativ analys. När eleverna är mer vana kan man göra analyser på en högre nivå där man jämför budskap som inte alltid är lika uppenbara. Den formen av analys kallas för intertextuell analys och kan innebära att man utgår från alla former av texter för att hitta kopplingar som är gemensamma. Vi valde i detta fall att läsa versionen av bröderna Grimm och Perrault, men det finns även flera olika versioner av Disney där grundhandlingen är den samma men de små detaljerna skiljer sig åt.

venn-diagram_askungen

Klicka här för en pdf-version: venn-diagram_askungen

 

Eleverna fick sitta i grupper och diskutera vad som var gemensamt och sätta det i mitten och sedan det som var olikt i de andra halvorna för respektive verk. Vi sammanfattade sedan detta genom att gemensamt fylla i venn-diagrammet på vår digitala skrivtavla. Här påtalar jag för eleverna att just detta är att visa sin läsförståelse när man kan visa på att man kan hitta samband.

Nästa steg för eleverna är att resonera kring varför det finns olika versioner och vad de tror är de olika budskapen i berättelserna. De får sedan diskutera kring frågan om detta återfinns i dagens samhälle och om de har upplevt det själv. Jag påtalar att detta är att visa på att man kan tolka och förstå det lästa och koppla det till sig själv eller sådant som händer i världen. Ju mer de kan hitta som är dolt i texten desto djupare läsförståelse. Vi sammanfattar detta i tre olika spalter för det som är mest uppenbart, d v s på raden, och det som kan anses djupare på mellan raden och det som är djupast bortom raden. När vi synliggör och delar med oss av varandras kunskaper kommer vi att synliggöra vad som är läsförståelse på ett djupare plan.

Nästa steg som eleverna kommer att få göra är att få öva och befästa detta en gång till. Då vi arbetar med sagor har jag valt att gå vidare med Rödluvan och vargen av Grimm samt den version som Roald Dahl har skrivit.

Jag kommer att återkomma kring sagotemat med både skrivuppgifter och att låta eleverna få arbeta med att dra slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Och då med fokus på att synliggöra för eleverna vad de ska kunna och hur de kan utveckla det. Att synliggöra är inte att bara skriva målet för lektionen på tavlan eller i en LPP, utan att faktiskt visa eleven. Jag är intresserad av vilka framgångar du har haft i din undervisning för att just synliggöra kunnandet. Vi behöver synliggöra detta för varandra i större grad än vad vi gör idag för att bli bättre på att ge eleverna de kunskaper de behöver.

 

Tärningar som stöd för att skriva och tala

Jag har tidigare skrivit om olika sätt att väcka den skriftliga inspirationen dels i ett inlägg där jag hade satt ihop olika stödfrågor för att skriva utifrån ett nytt perspektiv och även i ett annat inlägg för att få förslag på olika börjor. Denna gången kommer ett tips om hur du med hjälp av en tärning kan stödja elevens skrivande i att bygga upp en berättelse. Det i såg är inget nytt men jag har kryddat upplägget med en av mina favoriter – en Canva.  Detta för att ge förslag på vad varje siffra ska symbolisera. Detta blir ramen kring berättelsen och sedan är det upp till eleverna att fylla på berättelsen med stoff.

Jag valde att låta eleverna vara med i skapandet av Canvan på vår smartboard och det blev et effektivt sätt att sätta in dem i skrivuppgiften och de fick vara med och ge förslag på karaktärer, miljöer och saker som skulle ingå i berättelsen. Ett tips är att även göra detta i engelskan. När du skapar en Canva kan du även skapa en kopia på en gång och sedan bara fylla i resten av uppgifterna med varje ny grupp. Jag testar denna gången att låta ”min” Canva vara redigeringsbar så kan nu skapa fler under varandra och låta de som är färdiga vara kvar ovanför.

Om du låter eleverna använda riktiga tärningar så kan det vara bra att ha dem på ett underlägg så de inte låter. Man kan även använda interaktiva tärningar. Det finns de som faktiskt snurrar runt men du kan även hitta mallar att skriva ut för att vika en i papper. Om du gör det sätt gärna ihop en manual för att vika ihop den så får eleverna även träna på att följa en instruktion.

Tärningarna behöver inte heller bara fungera för att skriva. De fungerar utmärkt för att prata i grupp där de tillsammans får hitta på en muntlig berättelse. Denna kan sedan fungera som stöd för att skriva om man vill ha ännu mer stöd för skrivandet.

Klicka på bilden för att få fram en redigeringsbar Canva. Lycka till!

tarningar

Här finns en pdf för utskrift: tarningar

Få syn på läsförmågan genom skriftlig uppgift

Om du vill få fram elevernas läsförståelse av en text som ni läst kan man ju göra det på många olika sätt. Ett sätt som många av mina elever tycker är roligt är när de får göra detta i skrift. Inte genom att de svara på frågor kring det lästa utan genom att få skriva till det lästa. Läsförståelse i den bemärkelsen är ganska tråkig ur en elevs perspektiv men ändå nödvändig då de nationella proven är uppbyggda så. Men kan vi få fram läsförståelsen på andra sätt än genom frågor?

Ett sätt som lockar till skrivande, tolkande och att visa på hur de kopplar handlingen till ett nytt perspektiv är att just skriva om det i textform. Jag brukar göra som så att jag läser en novell eller kortare text som inte tar allt för lång tid att läsa. Det ska vara en novell som ligger nära i intresse och ni väljer ju så klart utifrån era elevers intresse.

När du läst den högt för klassen så diskutera handlingens i stora drag. Vilka är handlingens kärnpunkter? Vad knyter upp handlingen? Skriv ner dessa tillsammans för att sedan låta eleverna få skriva om utifrån handlingen men utifrån en annan karaktärs perspektiv med handlingen som stöd eller ram för berättelsen. Vag tänker, gör, luktar och känner denna person när personen som som denna träffar eller är med om något?

Förutom att du får fram att eleven förstått handlingen genom att eleven kan sätta handlingen i nytt perspektiv och göra en tolkning ifrån nytt perspektiv så får du fram hur eleven kan gestalta och även språkligt bygga upp en text. Även om man lyfter fram handlingen tillsammans kommer du få syn på något nytt som du inte själv tänkt på. Detta är en utmärkt bank att lyfta fram som exempel att diskutera hur olika vi tolkar och hur det kan bredda vår läsförståelse på både bredden och djupet.

Frågor för perspektiv

Frågor för perspektiv

Här finns en pdf för utskrift: frågor_för_perspektiv

Nu finns även bilden på engelska tack vare att Sara Bruun översatt den. Du hittar den här

img_5897.

När läsningen blir formativ och vi lär av varandra utvecklas vi till bättre läsare och vinsten i detta blir även att vi utvecklar oss i skrift och kan se saker ur fler synvinklar.

Framåtsyftande återkoppling för att äga sitt eget lärande

Hur återkopplar du dina elevers förmågor så de kan utveckla dem bäst? Här resonerar jag kring hur eleven kan äga rätten till eget lärande om vi fokuserar på lektionernas görande och lärande och att eleven ska veta om detta och planera för sina egna utvecklingssamtal. I inlägget finner du ett dokument där jag har förslag på göranden så att förmågorna kan utvecklas snarare än bara dokumenteras för lärarens bedömning vilket jag tror är ganska vanligt.

Som en del av formativ bedömning behöver man ge återkoppling som för utvecklingen framåt. Detta kan ibland vara svårt att komma igång med och även komma på vad man kan återkoppla så man är både konkret och rimlig. Vi har under terminens första veckor kartlagt våra elevers förmågor i både svenska och engelska – det vill säga tagit fram belägg för var de befinner sig. Nästa steg är att återkoppla var de ska och hur detta ska nås det vill säga ge framåtsyftande återkoppling. Vi började fundera på detta i kollegiet hur vi formulerar oss och att vi borde skaffa en bank för att effektivisera återkopplingen.

Att återkoppla lärandet är en naturlig del i formativ bedömning för att ge eleverna rätten att äga sitt eget lärande. När eleverna vet, och vi som lärare vet hur vi ska göra i undervisningen för att ge alla våra elever det de har rätt till: undervisning som tar dem framåt blir lärandet en process.

 

Vad kan då framåtsyftande återkoppling vara?

Jag har skrivit ner några av mina tankar för hur jag kan tänkas formulera mig då jag återkopplar resultatet på de olika testen av förmågorna. Ni får gärna använda er av dem till er egen återkoppling, sedan om den sker muntligt, i skrift eller inspelad återkoppling är upp till dig. Jag brukar ge den både muntligt och skriftligt. Nu blir denna mall lite statisk men kanske kan ge ett hum om vad jag återkopplar. Ni hittar mallen för nedladdning här och här nedan finns ett förslag för en förmåga som är stark samt hur hörförmågan kan kan återkopplas så den utvecklas framåt.

Din styrka ligger i din skriftliga förmåga. Det du behöver utveckla är din hörförståelse. För att förbättra din hörförståelse behöver du kunna fler ord och därför behöver du träna på olika ordövningar. För att bli bättre på att höra behöver du även träna på din förmåga att lyssna efter betydelsebärande ord och skaffa dig en förförståelse kring det du ska lyssna på. När vi tränar på att lyssna i skolan gör vi det genom att gå igenom vad innehållet behandlar innan du lyssnar. 

 

Sätta återkoppling i process för att äga ett lärande

Steget efter att man gett återkoppling är att genomföra det i undervisningen och planeraför det eleven/eleverna behöver och på något sätt dokumentera återkopplingen nu när vi har slopade krav på att skriva omdömen. Ett sätt som många gör är att dokumentera i olika plattformar. Men för att att det inte ska bli statiskt dokumenterande behöver dokumentationen användas och bli en del av undervisingen och frågan är hur detta kan bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet? Ett sätt som många gör är att dokumentera genom att man antecknar i en matris, men det räknas inte som formativ bedömning utan som summativ. Lärandet sker inte i dokumentationen utan det måste ske ett görande i undervisningen. Men hur?

 

Elevledda samtal

Ett förslag är att man använder anteckningarna eller det man muntligt återkopplat till eleven till utvecklingssamtalen så det inte blir en dokumentation för lärarens skull utan en process av lärande för eleven. Elevernas kartlagda förmågor och hur de ska arbeta för att utveckla dem kan eleven själv ta upp på sitt utvecklingssamtal. Vi hamnar då inte i att jag har inte fått veta hur jag ligger till utan både föräldrar och lärare vet att eleven fått ta del av detta. Eleven ska ju äga sitt lärande och vem om någon borde berätta om sina kunskaper på samtalet mer än eleven själv? Detta måste givetvis förberedas innan samtalet så eleven känner sig förtrogen med hur hen ligger till. På samtalet kan man sedan diskutera vad skolan samt hemmet kan bidra till för att så konkret som möjligt ge eleven rätt strategier. Var och hur detta förbereds bäst ser olika ut på olika skolor men ett förslag skulle kunna vara på den tid man har med sin mentor för att sedan fånga upp det med ämnesläraren där man kan ha en dialog kring elevens kunskaper och hur dessa ska tränas.

 

Ge rätt strategier och tid för reflektion

På ett utvecklingssamtal kan man sedan specifikt diskutera olika förslag på vad som ska göras. Ett konkret exempel kan vara att om eleven behöver mer tid för att träna en viss förmåga ska det anges och framför allt ha planerats för i undervisningen av undervisande lärare. Behöver eleven redovisa i mindre grupp är det en annan åtgärd. Om eleven behöver vidga sitt ordförråd måste man konkret ange hur man planerar för detta. När vi arbetar på detta sätt blir vi också mycket mer medvetna om att ge eleverna det som de faktiskt behöver och har rätt till. Om vi arbetar systematiskt med att återkoppla och låta eleverna få formativ bedömning kommer de också sitta på värdefull kunskap kring hur de planerar för sin egen utveckling.

Ta dig tid att fundera över hur du och dina kollegor kan hjälpa eleven att bli bättre på just det hen behöver. Nyckelmeningarna här är skolan ska se till att eleven ges förutsättningar att…eleven kan träna på att… och hemmet kan bidra med…det betyder att skolans roll är tvingande. Vi måste ge alla elever rätten att utvecklas. Fokuserar ni mer på dokumentationen än görandet?

Man får också komma ihåg att vissa elever kan behöva hjälp eller träning i att äga sitt lärande och då behöver vi hjälpa dem i det. Vi vet att strategier måste ges vid upprepade tillfällen för att de ska befästas och att detta görs genom att metareflektera. Då måste några av åtgärderna eller görandet som jag kallar det fokusera på att ge eleven tid att fundera över vad kan jag förbättra?, behöver jag sätta om ett nytt mål? var är jag?, hur ska jag nå mitt mål?, vad är mitt mål?, hur gick det?  Vi måste låta eleverna träna i att tänka och reflektera över sitt lärande för att de ska se lärandet som en process och detta under lektionstid. Vet hemmet om vad vi fokuserar på i skolan är det också lättare att se målbilden och vi kan hjälpas åt att hjälpa eleven.  Vi hamnar då inte i att eleverna eller vårdnadshavare inte vet om vad som ska utvecklas och hur det ska ske utan kan istället fokusera på lärandet. Ett lärande som sker i skolan med lärare som vet hur förmågor utvecklas och elevers ansträngning.

Vi vet att vi måste träna många gånger på en sport innan vi blir riktigt bra. Samma sak är det i skolan för att kunna tolka och förstå, resonera, jämföra och diskutera de olika språkmålen (och andra ämnen med för den delen).   Eleven måste våga utmana sig själv i sitt lärande. Läraren måste hjälpa eleven att sätta upp ett realistiskt mål och föräldern måste stötta elevens resa mot nya mål. Vi kommer inte långt med ett statiskt tankesätt utan vi måste se processen för att förstå lärande. Var befinner jag mig, var ska jag och hur tar jag mig dit? Jag ser processen med lärande holistisk där jag som lärare, hjälper eleven se målen och hjälper denna mot att nå dem, men jag måste ha med mig eleven och även vårdnadshavare för att kunna ge eleven rätt strategier, inställning och kunskaper. När eleven äger sitt lärande kan hen själv sätta upp mål i vad som behöver göras, självreglera det och sedan åtgärda det. Det är så vi lär för livet! Så om vi kan ge återkoppling som fokuserar på utveckling av rätt förmågor har vi som lärare kommit en bra bit på vägen. Sedan är det själva görandet och lärandet som ska stå i fokus och inte dokumentationen i sig.

Hur arbetar ni med återkoppling och dokumentation på era skolor? Jag tror detta är en fråga vi behöver lyfta mycket mer än vad vi gör idag.

konsten att lära

”Writing prompts” som stöd för skrivandet

Har dina elever svårt för att komma igång med skrivande eller vill de bara träna sig på att utveckla sitt skrivande? Då kan en fördel vara att använda sig av olika börjor eller sk writing prompts.  Det finns hur många olika som helst om du söker. Jag tänkte tipsa lite kort i detta inlägg om de som jag provat med mina elever. Skrivandet blir ganska kravlöst samtligt som eleverna tränar på sin skriftliga förmåga – en förmåga många behöver utveckla mer.

 

Story in a jar

Ett sätt att få igång fantasin på kan vara att använda små lappar som finns i en glasburk – sk story in a jar. Jag har själv lappar i en glasburk i klassrummet där man på måfå får dra en lapp om man har tio minuter kvar av en lektion. Då har eleven alltid något att arbeta med om det finns tid kvar efter att en uppgift är löst. Om du vill skriva ut några färdiga börjar hittar du några här och längst ner på sidan finns det en hel del att använda här, samt här finns några mycket enkla.

 

365-day-challenge

På denna sidan hittar du korta börjor som passar för de som vill ha en nya skrivuppgift per dag. Du kan kanske lägga ut en början på t ex Instagram där eleverna får tag i utmaningen och så väljer de när de är med och taggar inlägget så du kan läsa det. Då finns det alltid en utmaning även när de är hemma och de vill träna mer skriftlig engelska.

 

Extend your thinking

Här finns några som utgår från hypotetiska frågor som Om jag…, eller Jag önskar.., eller Vad jag tycker om… på så sätt tränar eleven även på att tänka vilket är en utmaning i sig. Mycket kritik av skolans undervisning går bland annat ut på att eleverna blir dåligt tränade att reflektera, fundera och tänka. Själv tänker jag bäst med pennan.

 

Vad är historien bakom bilden?

En bild säger ju som bekant mer än tusen ord. Vad säger bilden egentligen och vad är historien bakom bilden? Jag har tidigare använt mig av lite olika men nu hittade jag en weebly som är sorterad på olika åldrar. Jag kommer att prova detta på ett eller annat sätt. Kanske utifrån ett tema och att man väljer en bild efter något man läst i undervisningen.

 

Olika slumpgeneratorer

Det finns också sidor som slumpar fram en menings första början. Här finns en som slumpar fram några karaktärer och miljö. Elevens uppgift är att sätta ihop historien.

Här kan du låta eleverna skriva ett brev t ex och här finns en för yngre åldrar.

Någon som jag inte provat är att skriva utifrån emojis, där en ny emojis slumpas fram och bygger berättelsen vidare. Den går att göra digitalt och även att skriva för hand. Ett tips är att skriva ut några om ni inte har enheter och lägga dem i en glasburk och sedan dra emojis och sätta ihop en berättelse.

 

emojis_writing

 

Med några enkla tips kanske några elever går igång på skrivandet? Jag hoppas de kommer att känna sig lika glada som ovan och även bli bättre på att skriva.

Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang?

Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? För att få några svar kan du läsa detta inlägg då jag just avslutat en planering (som du hittar sist i inlägget) i området i svenska som bl a utgår från följande kunskapskrav:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning.

(Svenska/Sva åk9, Lgr11)

Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Just detta upplägg utgick från frågeställningen: Är energidrycker farliga eller ej? men det ändrar man lätt så det passar det man vill ta upp.

Planeringen utgår från att ge eleverna stöd

När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag valde därför valt att bryta ner varje bedömningsaspekt i kunskapskravet för att synliggöra dels vad jag behövde lägga upp i min undervisning för att de skulle nå målet men även synliggöra hur:et för eleven.  Ett sådant hur blev ganska snabbt hur de för ett resonemang. Ordet i sig tog vi stöd av Orka Pluggas film om att Resonera om källors trovärdighet och relevans, som ger oss en bra idé om vad det innebär. När eleverna sedan skulle skriva visste de inte hur de skulle formulera sig.

Jag fattar inte!, hördes desperat på många håll. Jag och eleverna började då skriva ner några exempelmeningar tillsammans på vår Smartboard.

Källan tog upp både för och nackdelar med ….

Källan är trovärdig för att avsändaren är…

Sidan är mindre trovärdig för att…

Texten försöker få oss påverkad att…

Följande fakta i artikeln är fel ”…” … och det betyder att…

Det saknas information kring…

Texten stämmer mot frågeställningen

Efter lektionen kompletterade jag den med hjälp av ett bedömningsmaterial som finns på Skolverket Att bedöma resonemang om källornas och informationens trovärdighet. Då fick vi fram en skrivmall med exempelmeningar som eleverna kunde använda lektionen efter som hjälp för att ge bredd, konkretisering och kontextualisering. Du hittar den allra sist i inlägget.

Bedömningsaspekterna

Dessa aspekter är de som utgör bedömningen i ett resonemang. Läs gärna mer i materialet från Skolverket, som jag länkade ovan, för att diskutera i era ämneslag hur ni kan få syn på skillnader i elevers lösningar och vad som här till varje aspekt. I bedömningsmaterialet får du stöd för de olika ämnena som berör just källkritik. Det riktar sig mot år 6 men många exempel ger stöd för år 9. Du hittar även stöd i mitt tidigare inlägg som jag även länkar längre ner om hur man kan skriva mer utvecklade skrivuppgifter med både förord och källförteckning. Denna planering bygger mer på att ge eleverna kunskaper om hur de ska tänka och resonera och när de kan det kan man höja nivån.

När jag diskuterat detta med kollegor tidigare har jag ibland hört att det är för tidigt med resonemang på utvecklad nivå, men detta är något de redan ska ha med sig från mellanstadiet. Min upplevelse är att eleverna kan så mycket mer om vi bara visar dem hur det ska ske, med hjälp av att konkretisera och ge stödmallar. Och trots förkunskapernas bredd i min grupp kunde de hjälpa varandra så att de nu vet hur man gör. Det handlar om stöttning, sc scaffolding som sedan tas bort då eleverna kan. Slutuppgiften ska ge prov för hur eleven nått målen eller om jag måste lägga till något.

Att ge stöd

När jag planerade för en av uppgifterna som innebär att de ska kunna googla tittade jag om jag skulle hitta en mall för hur man kan förfina sitt sökresultat. Jag hittade ingen så jag satte ihop en egen som också fungerar som stöd åt eleverna i hur de ska söka. Jag har gjort den i Canva och vill du veta hur du arbetar i Canva finns här en instruktion i ett av mina tidigare inlägg. Du kan lika gärna göra det i vilket program som helst men ni som läser  mina inlägg vet att jag använder det till (nästan) alla mina planeringar.

nagra-knep-for-att-googla-battre

Knep för att googla bättre gjord i Canva

 

Förståelsen av texttyper som en del av källkritiskt resonemang

I planeringen valde jag att planera för en rad olika texttyper för att granska fakta. Detta ingår som en del av den källkritiska aspekten då eleverna ska kunna sätta textens budskap i en kontext. Att medvetandegöra olika texter och vem som skapat sidan är en utmärkt utgångspunkt inom källkritiken och för att introducera eleverna i texttypernas skillnad. De texttyper eleverna kommer få möta är ju just objektiva och subjektiva texter där de kan ha olika trovärdighet beroende på tendens. Vill du veta mer om detta själv kan du kika på ett inlägg jag skrev för ett tag sedan där jag sorterade in de olika texttyperna eleverna möter i skolan i olika genrer. Till vad räknas en argumenterade text, faktatexten eller en bloggtext? Kan de innehålla personliga tankar och åsikter? Frågor som är relevanta att väcka hos eleverna.

kallkritiska-begrepp

Källkritiska begrepp gjord i Tagxedo

Utveckla det källkritiska resonemanget

Om du vill arbeta vidare med källkritik utifrån bilder kan du kanske hitta uppslag på UR:s serie Källkritik. MIK har tagit fram lite filmer där du kan diskutera vinklade budskap. De är inte helt lätta att hitta på så jag länkar dem direkt. Här är en om tvättbjörnar och här en om hur de gjorde filmen. Det är tur att det kommer lite nytt material nu när Medialized inte sänds längre.

Vill du ha mer utvecklade skrivuppgifter rekommenderade jag ju ovan en Skrivmall och stödstruktur för källkritiskt resonemang. Lektionerna finns även på lektion.se om du vill ladda ner dem därifrån. Här finns den med skrivmallen och stödstrukturen och uppgiften för år 7 återfinns inom kort på lektion.

Fram till dess hittar du planeringen för Källkritik i år 7 här.

PS! Man kan lätt tro att vi har god tillgång på datorer men så är inte fallet men vi kan ändå arbeta med källkritiken då jag har en Smartboard och dator i klassrummet som kan visa hur:et samt att jag kan boka en halv klassuppsättning datorer då de ska söka och pröva källornas tillförlitlighet. Jag är nyfiken på hur ni arbetar så dela gärna era tankar och upplägg.

 

 

 

Språkutveckling med karaktärer och oväntade slut med hjälp av Roald Dahl

Roald Dahl skulle ha fyllt 100 år den 13 september. Det uppmärksammas på olika håll genom att flera av hans böcker ges ut på nytt och nyligen släpptes hans bok SVJ som spelfilm. På hans officiella hemsida RoaldDahl.com finns det lektionsupplägg som du kan använda i undervisningen och du hittar även en hel del upplägg som lärare i delar på hans fan site.

Jag har tidigare arbetat med några av hans böcker. Jag delar kort med mig av två upplägg.

1.Revolting Rhymes

Ett av de upplägg jag arbetat med är Revolting Rhymes, som är omskrivna klassiska sagor som många av oss känner igen som barn men som har helt oväntade slut. Här finns lite bakgrund och vilka berättelser som ingår i samlingen. Jag använde mig då av de filmer som finns på Youtube och sedan jämförde vi mot texterna som vi läste.

Stödstrukturer hjälper eleverna förstå och jämföra

För att kunna jämföra använde jag mig av olika stödmallar som Venn-diagram. Där fick eleverna i par diskutera och jämföra likheter och skillnader. Vi använde bl a Tre små grisar för det. I mitten skrev det vad som var lika och sedan olikheter i respektive cirkel för antingen filmen eller texten. Man kan också göra en sexfältare där de får jämföra några av karaktärerna i t ex Rödluvan, som t ex hur de ser ut i Grimms sagor mot Revolting Rhymes samt  vad de äter och vad som slutligen sker. Då får man också syn på olikheterna mellan berättelserna. Jag hade också satt ihop några story starters så de fick skriva om egna berättelser. Jag har tyvärr inte kvar dem p g a flytt men du kanske hittar några att inspireras av här och jag vet att det finns på Pinterest.

Jag använde upplägget i en årskurs sju som behövde mycket stöd då många var nybörjare i engelska. Det passar också bra i de lägre åldrarna. Fördelen med att läsa dessa böcker är att du kan förstärka förståelsen så alla kan vara med i o m att du kan titta på filmerna samt att många känner till originalen. Sätt gärna ihop grupperna när de ska samtala om berättelserna så att minst en har läst dem som barn så de kan hjälpa varandra. 

2.Gestaltningar med Willy Wonka

Ett annat tips är att använda Kalle och chokladfabriken för att träna gestaltning och hur man bygger karaktärer. Jag gjorde detta på engelskan men man kan lika gärna använda den svenska versionen. Jag läste då upp den del som bygger på detta klipp där de går in i chokladfabriken. De fick lyssna på utdraget och efteråt diskuterade de i par:

  • Willy Wonka is compared to an animal. Which?
  • Are any more animals mentioned?
  • Can you find some colors that describe the setting?
  • How do they walk?
  • How many characters are mentioned in this passage?
  • When you hear the names do you associate them to anything special?

Roald Dahl var en skicklig berättare som kunde fånga läsaren genom sina karaktärer och oväntade slut. Jag kommer att använda just den med gestaltningar då vi ska träna på det. Om du vill veta mer om gestaltningar har jag skrivit två inlägg om det med lektionsupplägg, ett med Ronja Rövardotter och ett hur du lyckas lära ut gestaltningen.

 

Kom snabbt igång med digital teknik genom appen Plickers

Jag blev ombedd av Skolvärlden (nr 6, 2016) att tipsa om en app. Mitt val föll på Plickers för att det är enkelt att lära sig för dig som pedagog och kräver endast att man har en digital enhet samt en webbläsare och passar bra för många klassrum där man inte har kommit så långt med digitala enheter eller man inte vill låta eleverna använda egna enheter. Dessutom  behöver inte eleverna logga in som tar extra tid. Eleverna använder istället färdiga kort som du skriver ut via hemsidan och det är dessa kort som du sedan scannar av med din enhet. Resultaten kan man sedan om man vill se direkt via Live View på en stor skärm i klassrummet. Detta brukar tilltala eleverna mycket då det sker i realtid och fungerar mycket bra i många olika pedagogiska sammanhang. Här får du veta hur du kommer igång och även få några tips på hur du kan använda det.

Skapa konto och kort

För att skapa ett gratiskonto loggar du som lärare in på www.plickers.com och väl där inne skapar du klasslistor i fliken Classes och +Add new class. Där kan du döpa klasserna efter ämne och sortera dem efter ett nummer. Trycker du enter så sorteras namnen i den ordning du skriver in dem och en fördel här kan vara att man använder samma klasslista för alla ämnen så kan eleverna använda sina kort som du skriver ut via hemsidan då du är klar. Dessa kort kan de ha med sig på lämpligt ställe, kanske i en kalender eller i sin skrivbok eller så har du dem kvar i klassrummet och delar ut rätt nummer till rätt elev när det är dags att scanna dem. Du kan lätt ha koll genom att skriva ut roster och förvara där du lätt ser elevernas namn och siffror. Själva korten skriver du ut via fliken Cards när du lagt in alla elevernas namn. Jag brukar skriva ut standard och laminera dessa och förvara i klassrummet dock är det nog lättast att bara limma fast dem på en insida av en bok då den glatta ytan kan göra det lite svårt att scanna ibland. Tappas ett kort bort skriver du bara ut ett nytt.

Skapa frågor och mappar

Nu är det dags att skapa frågor. Det gör du genom att gå till fliken Library. Här kan du välja om du vill ha flervalsfrågor eller bara rätt eller fel. Syftet för frågorna brukar avgöra mitt val. Du kan skapar mappar i ditt bibliotek där du kan spara frågorna och sedan återanvända dem. Jag sorterar mina mappar efter årskurs och ämnen. Om jag vill göra ett förtest av ett ordförråd kan jag skapa frågor för det genom att skapa en mapp och sätta en rubrik som påminner mig om innehållet. I denna mapp lägger jag sedan till frågorna genom att klicka på +New Question. Kom ihåg att markera det rätta svaret och att använda olika alternativ som rätt så inte alla hamnar på A. För att underlätta själva genomförandet på lektionen så lägger du frågan i Add to planned och äljer de klasser du vill använda frågan i. Säg att du ska ha frågorna i klass 7A och 7D. Då förbereder du det när du ändå skapar frågorna så ligger de i rätt mappar sedan när du ska köra frågorna.

Ladda ner appen och du är igång

Nu är det snart dags att testa responsverktyget med eleverna. Du måste först ladda ner appen till din enhet som du planerar att använda i klassrummet. Dela sedan ut svarskorten till eleverna. Varje sida av korten har en bokstav som ska hållas uppåt för det svar som de vill svara. Eleverna måste också se till att inte vika korten och att inte ha några fingrar på det svarta på kortet om du ska kunna scanna av korten från där du står framme i klassrummet. Via din enhet väljer du den klass du ska ha och där du lagt frågorna i när du skapade dessa. Välj fråga via enheten. För att få frågorna att synas på skärmen i klassrummet, om du har en sådan, så går du till live view. Scanna av svaren med kameraikonen längst ner i din enhet och svep över klassrummet tills alla elever har svarat. Du kommer se om en elev svarat rätt eller fel direkt då du får en grön eller röd markering i din enhet som inte syns på skärmen. Dock kommer eleverna kunna se frågan och även vilka siffror som har svarat. Vill du visa svaret sedan kan du välja det eller så tar du svaren sedan. Det är ditt syfte som får avgöra. Du kan också testa fliken Teach som syns i den fråga som du har uppe. Du kan sedan även klicka i visa svar och få fram varje elevs svar.

Det är genom appen som du sedan byter frågorna men du måste klicka via webbläsaren för att dölja svaren om du inte vill visa dem i klassrummet. Ha koll på skärmen och inte bara din enhet särskilt i början då man lätt kan få fram att visa svar utan att man är med själv. Har gjort det ett antal gånger själv. Jag brukar högläsa frågorna vilket gör att jag naturligt tittar på skärmen då och då. Om du inte har en skärm i klassrummet kan du köra ändå men får läsa upp frågorna då eleven inte ser dem.

Nyttan för mig som pedagog

Den främsta anledningen till att jag tipsar om Plickers är att det är enkelt och kräver minimalt med digital teknik för att du snabbt ska kunna komma igång med teknik i klassrummet. Sedan aktiverar det alla elever och alla elever får vara med och svara.

I fliken Reports kan du sedan titta på statistiken om du vill se vilka frågor som eleverna hade svårt för och måste träna på mer eller vad du nu  hade för syfte med frågorna. Välj klass och du kan sedan se hur respektive elev svarat. Detta tycker jag är en smart funktion som gör att jag sparar tid på att summera och rätta olika förhör.  Här finns det massor att välja att sortera på så jag skriver inte ut det utan länkar till tre kortare filmer som visar vad du kan göra för bra urval.

film 1

film 2

film 3

resultat

 

Vad kan man använda Plickers till?

Du kan använda Plickers till väldigt många olika saker. Dels för att testa av olika begrepp innan ett område, eller som en utvärdering av din lektion i slutet av lektionen. Du kan ta reda på vad eleverna kan innan ett område och sedan köra en mitt utvärdering för att se om de förbättrat resultaten och om ni är på rätt väg eller om du måste backa på något i undervisningen. Du kan ställa frågor som för att eleverna måste lösa frågor tillsammans om du vill för att de inte ska arbeta själva. Du kan till och med sköta närvaron med Plickers genom att snabbt scanna av eleverna innan lektionsstart och sedan ha en inledande fråga som behandlar lektionsinnehållet. Vi använder oss ofta av startblock och det kan du lika gärna göra genom att lägga frågan som digital och sedan låta eleverna tänka på svaret. Det skapar lugn i klassrummet och eleverna får fokus på lektionsmålet.

Du kanske har fler andra bra förslag på hur det kan användas?

Vad behöver jag fortbilda mig i inom IT? (del 3)

I båda mina tidigare inlägg har du kunnat läsa om vad IT-strategierna gått ut på samt vad som eventuellt kommer att tydliggöras. I detta inlägg kommer jag att fokusera på vad som specifikt gäller för mina ämnen svenska och engelska samt vad som ska bedömas. Jag kommer även dela med mig hur jag jobbat för att nå målen samt vad jag behöver utveckla. Med det hoppas jag sätta igång en tankeprocess om vad vi behöver i framtiden för att nå dit vi behöver.

Svenska

I syftestexten finns följande ändringar. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Vad gäller förståelse för konsekvenser av språkbruk ska eleverna göra detta utifrån sig själva och andra och inte bara andra längre och där sammanhanget är utvidgat till medier.

I det centrala innehållet ska elever skapa texter där ord och bild samspelar såväl med som utan digitala verktyg. De ska även bearbeta egna och gemensamma texter där de skriver både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Tala, lyssna och samtala är vidgat från medier till verktyg för att planera och genomföra en presentation. Texterna eleverna ska läsa kan nu också innebära texter från digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner. Till språkbruk har symboler petats in samt att skillnaden i språkanvändning beror på vilket syfte du har till exempel om eleven skriver ett sms, inlägg i sociala medier eller en faktatext. Vidare ska etiska och moraliska aspekter för yttrandefrihet, språkbruk och integritet i digitala och andra medier och sammanhang tas upp och belysas. Källkritiken har fått ett tillägg i hur du citerar och källhänvisningar även vid användning av digitala medier.

Engelska

Jag hittar inga förslag för engelskan. Det står redan nu i syftestexten att ”undervisningen ska bidra till att elever utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation.”

Bedömningen börjar i planeringen så vad bedömer jag behöva för kompetensutveckling?

Om du vill titta mer specifikt på vad som ska bedömas kan du läsa mina tidigare inlägg, dels här på ämnesspanarbloggen men även på min blogg.

För svenskan skrev jag då att bedömningen ska fokusera på:

hur eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från källor och kunna resonera kring källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna ska innehålla beskrivningar och förklaringar samt ämnesspråk, struktur, citat och källhänvisningar. Texttyper som kombineras ihop med medier ska förstärka och levandegöra budskapet. hur struktur och innehåll anpassas till syfte, mottagare och sammanhang i muntliga redogörelser.

För engelskan:

hur eleven väljer texter och talat språk från olika medier och hur de använder det i egen produktion och interaktion.

Tänk till:

Vilka tankar får du av att eleverna ska skriva både egna och gemensamma texter samt bearbeta dessa för hand och även digitalt? Vilka interaktiva texter läser ni idag? Hur arbetar ni med källkritiken kopplat till citat och källkritik?

Så här tänker jag:

Om du vill ta del av hur jag planerar för att möta texter i digitala miljöer och hur vi diskuterar integritet och konsekvenser kan du titta på den planering jag just håller på med som grundar sig i en serie som heter #hashtag och du hittar planeringen här.

Jag har också delat en hel del kring källkritik och källhänvisning. Ta gärna del av lektionsförslagen och utveckla dem efter egna behov. Här har Mia Smith och jag gjort en uppgift för engelskan som ska mynna ut i en reseblogg med källkritiken som bedömningsgrund. Här finns ett upplägg kring källhänvisning och ämnesrelaterat språk, här ett kring texter från olika digitala miljöer med fokus på att vara ny i ett land och här en planering med vidgat perspektiv.

Jag kommer att fortsätta planera och dela med mig av hur jag gör för att visa på hur jag gör så fler vågar dela, men även för att lära och få idéer. Jag kommer också att ta del av några moduler på skolverket i höst. Jag funderar bland annat på digitalt berättande. Sedan kommer jag även fortsätta att vara aktiv i sociala medier tillsammans med er för att utveckla mig. Genom sociala medier och andra lärares delande har jag lyft min undervisning.

Att skriva gemensamma texter är något jag behöver utveckla mer i min undervisning. Jag har gjort det flera gånger privat men vi har väldigt få och dåliga datorer, och att skriva på gemensamma ytor via låst nätverk gör det svårt. Jag ska göra mitt bästa för att påverka utvecklingen framåt och därför har jag också synliggjort vad som blir svårt i min egen praktik. Om vi inte kan se var vi brister blir det svårt att ta ett steg framåt.

Vad behöver du utveckla i din undervisning utifrån de förslag som jag lyft fram ovan för att kunna möta målet 2022? Jag tror på att vi måste söka vägar över ämnena för att möta elevens behov men även för att hjälpa och stötta varandra. För att göra det måste vi först inventera oss själva och det passar väl bra så här mot terminsslutet för att i höst kunna möta eleverna och förhoppningsvis nå höge måluppfyllelse, bättre möjligheter till samarbete och högre delaktighet i klassrummet.

En vardag för många elever och lärare – bristen på tillgången av datorer.

PS!

Vill du veta inom vilka ämnen som IT, källkritik och informationssökning nämn och vad så kan du titta på Kolla Källans wiki.

DS!

 

Vad tydliggörs i Lgr11 angående it? (del 2)

I mitt förra inlägg skrev jag om varför Skolverket har fått i uppdrag av att regeringen att ta fram en nationell it-strategi. Jag skrev då att syftet var att på flera plan arbeta fram en strategi för att öka likvärdigheten och effektivisering av skolan. Eleverna ska också förberedas för en allt mer digitaliserad värld. Jag är nu nyfiken på som eventuellt kommer att förtydligas i läroplanen i det nya förslaget och vad det innebär för mig som pedagog. Hur behöver jag förändra min undervisning? I nästa inlägg tittar jag närmre på mina ämnen engelska och svenska.

Vilka är då förändringarna i Lgr11 som lagts fram som förslag?

Jag har läst igenom remissförslaget i intresse att tydliggöra, dels för mig själv vad jag behöver utveckla men även för att sortera ut vad som direkt berör mina ämnen till kollegorna i det utvidgade kollegiet. Så här står det för respektive del av Lgr11:

Kapitel 1

I kapitel ett under Förståelse och medmänsklighet kan vi se att nationsgränser är vidgat till att även inkludera sociala medier. I Rättigheter och skyldigheter finns ett helt nytt område som rör att eleverna ska utveckla sin förmåga att använda digital teknik, lära sig att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att förstå risker och kunna värdera information. Vidare nämns att eleverna utveckla en förståelse för hur digitaliseringens möjligheter påverkar samhällets utveckling men även på individnivå.

Kapitel 2

I kapitel två kan vi läsa under Normer och värden att vi i skolan ska uppmärksamma elever att den ökade digitaliseringen kan medföra möjligheter men även risker. Jämför det med citatet som jag hade i förra blogginlägget. Det svarta är tillagt och överstruket är borttaget:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik så väl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande.

Tänka till:

Vilka tankar får du av att de nu har vidgat begreppet från fysisk miljö till att även innefatta sociala medier? Är du själv bekväm med att möta eleverna i sociala medier, eller att prata om de miljöerna som de dagligdags möter sina kompisar i? Vågar eleverna vara ansvarsfulla och lyfta sådant som kan vara obekvämt med oss vuxna om de inte tror att vi kommer att förstå? Har vi pratat om riskerna tillräckligt? Vet vi ens om vad riskerna är?

Vad tänker du kring begreppet problemlösning som nu är med i skolans mål och riktlinjer för it användning? Hur kan jag arbeta med detta med eleverna så målen nås?

Fundera över hur du idag använder dig av nedanstående förtydligande av skolans mål och riktlinjer:

Använder ni i skolan modern teknik så väl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande redan idag och vad gör du/ni rent didaktiskt?

Dela sedan gärna med dig av det så fler av de mindre bekväma kan få tips av hur man kan göra undervisning av centralt innehåll och ämnets syfte genom att integrera teknik och medier för ändamålet. Mer om det återkommer jag till i nästa inlägg där jag tittar närmre på vad som gäller för engelskan och svenskan samt delar med mig lite av hur jag gjort hittills.