‘Tis the season to be jolly

När det doftar pepparkakor och glögg i vart hem kan det vara svårt att fokusera på jobbet, men även terminens sista lektioner ska ju planeras. Hur gör vi lektionerna intressanta, men ändå lagom avslappnade? Vi kopplar in julen i undervisningen, så klart.

Ett bra sätt att dessutom dra ner på stressen är att samplanera med en kollega och jag har tidigare samplanerat med gott resultat med Mia Smith där vi samplanerade runt realian. I detta inlägg fokuserar vi på A Christmas Carol, ett klassiskt litterärt verk som tilltalar såväl barn som vuxna, fortfarande 150 år efter att det skrevs. Att texten är populär märks på alla tolkningar som gjorts, nyligen gjordes en långfilm med Jim Carrey i huvudrollen, och de otaliga kulturella referenser som görs till texten. Har du kanske själv tänkt på att Kalle Ankas farbror, Joakim von Anka, på engelska heter Scrooge McDuck? Det förstärker ju dessutom hans karaktär mer om man vill visa på den betydelsen.

John Leech [Public domain], via Wikimedia Commons

Utgångspunkten har varit att ge olika ingångar och ideer för att både elever men lärare ska kunna välja utifrån vad som passar klassen bäst. Verket finns i en rad olika versioner. Väljer ni att lyssna på texten eller att titta på filmen eller kanske båda med valda delar? Att samtala kring innehållet i en film på ett djupare plan är också något som motiverar eleverna mer då film är något de är vana vid men som de inte är vana att gå på djupet i. Detta tränar deras läsförståelse samtidigt som de kan få uttrycka sig på engelska tillsammans med andra. Då verket bygger på en adaption finns det också en fördel att studera delar av det verket, kanske en del eller en karaktär, i hur dessa skiljer sig åt. Detta utvecklar elevernas djupläsning och tränar deras kritiska läsart samtidigt som vi kan få dem intresserade av äldre litteratur.

Här har vi samlat olika upplägg där du kan fundera över just din klass behov:

  • För att aktivera eleverna förkunskaper finns olika Quizlet, och en storyboard som går igenom handlingen. Här kan du beroende på vana välja ut om detta behövs. Kanske har de jobbat med någon förlaga tidigare?
  • Vill du få dina elever att diskutera? Kanske skapar du en Padlet där dina elever kan formulera sina tankar och tolkningar för att se allas åsikter men även kunna kommentera varandras svar.
  • Vill du att de ska få öva på att söka information från olika källor? Vi har lagt in frågor med litteraturhistorisk prägel. Kanske ska dina elever få undersöka vilka historiska källor som verkar trovärdiga här. Kanske har eleverna arbetat med industriella revolutionen i historian? Prata ihop dig med klassens SO-lärare för att ge diskussionerna ytterligare djup.
  • Vill du diskutera multimodaliteten i en filmad version av en text? Analysera hur text, bild och ljud samspelar i olika filmversioner av boken. I förlängningen kan eleverna bli skickliga på att själva skapa multimodala versioner av olika slag i t ex en Green Screen inspelning.
  • Kanske vill eleverna få fler chanser att skriva eller omtolka texter i andra former? Att anpassa språket efter syfte, mottagare och situation är en av de utmaningar eleverna möter i år 7-9, och att parafrasera eller omtolka en känd berättelse ger perfekt utrymme för att öva på detta. I dokumentet finner du flera olika exempel på uppgifter som kan både stimulera och motivera skoltrötta elever. Vem hade inte gått igång på att få göra en egen tolkning tillsammans med sina klasskamrater som ni sedan kan avsluta terminen att titta på och äta de där pepparkakorna. Om eleverna dessutom delar dem på en Thinglink kan man både läsa eller lyssna på varandras tolkningar.

När terminen lider mot sitt slut har förhoppningsvis eleverna sett olika förmågor de behöver utveckla och då denna planering ger förslag på att utveckla alla förmågor kan man också individanpassa och styra undervisningen till det som eleverna behöver. Det finns ju inget som säger att man inte kan jobba med A Christmas Carol varje jul då man nu har en rad olika ideer att utgå ifrån och kan anpassa svårighetsgraden och bygga på elevernas då redan existerade förkunskaper.

Om har du tagit dig ända hit vill du så klart ta del av vår planering och den finner du här.

En planering av A Christmas Carol

Merry Christmas!

 

Julkalendern – vidgad text, intertextualitet och adaption

Har du tänkt använda dig av årets julkalender? Jag kan då tipsa dig om intertextualitet som kan vara en rolig ingång för att arbeta med årets julkalender. Intertextualitet är ett litteraturvetenskapligt begrepp som uppstod på 60-talet inom postmodernismen där man menade att en text alltid kan jämföras med andra texter. Numera är intertextualitet även vanligt inom populärkulturen som ett konstgrepp. Syftet kan man ju fundera över tillsammans med eleverna, men jag tycker det är ett bra sätt att både skapa nyfikenhet och att “lura in” eleverna till läsning i ett vidare perspektiv.

Vad är intertextualitet?

Vad är då intertextualitet? Kanske har du själv någon gång blivit inspirerad av en text och använd dig av citat, samplat eller vävt in fraser från låtar i texter? Kanske har ni sett parafraser på Skriet eller Flicka med pärlörhänge  eller så har ni skrivit fanfiction där en karaktär lever vidare i en fiktiv värld. En text skrivs och delas i forum på nätet där man ger kritik och på så sätt även tar del och utvecklar innehållet. Det handlar om att en författare, regisssör eller konstnär blir inspirerad och låter ett verk leva vidare i ett annat. Kanske man även låter en biperson bli en huvudperson i en ny version. Om du inte har så många egna förslag finns desto fler på nätet. Här till exempel finns en massa övningar för att skriva om Ekorrn satt i granen som kan fungera som inspiration.

Vilka andra verk kan man då se i årets julkalender?

Bara genom att ta del av trailern av åretsjulkaleder kan man se följande filmer:

  •  Tillbaka till framtiden
  • Starwars
  • Indiana Jones
  • Armageddon
  • Percy tårar
  • Stargate
  • The Goonies
  • Resan till jordens medelpunkt
  • Independence Day

Det finns säkert fler filmer men de flesta är från 80-talet, som gör att vi som växte upp då kan känna igen oss i symboler, filmteknik, karaktärer och handling. För att kunna ge eleverna möjligheter till att se dessa möster av intertextualitet behöver de dock få ta del exempel på dessa så de kan se mönster. Jag fick flera av förslagen ovan från elever som jag visade trailern på så jag antar att många har med sig en kultur hemifrån att titta på filmer. I skolan kan vi använda denna förkunkap till att ge dem möjlighet att analysera en vidgad texttyp i syfte att utveckla en kritisk läsart där man kan se mönster, eller i alla fall få modellerat hur man kan se dessa mönster så inte film bara handlar om att ta del av en film utan att läsa ut och tolka innehåll och mönster i den.

Ge exempel för analys

Så hur kan man då arbeta för att eleverna ska få utveckla läsarten att tolka och kritisk granska en rörlig bild? Först kan de få välja en film som de ser och titta på hur man ser att det är lånat från den filmen.

  • Vilka föremål, kläder, karaktärer, handling och citat är synliga?
  • Hur filmas det (närbild, grodperspektiv, zoomning)? Filmas det på samma sätt eller har man ändrat något? Vilken effekt får det?
  • Varför tror du att regissören har valt att inspirerats av andra verk? Vad kan orsaken vara?

Adaption och närläsning

Julkalendern är en adaption av en boktrilogi av Erika Vallins Speglarnas hemlighet. Det kan också vara en ide att titta på orginalet, i alla fall en del av den, för att se hur regissören till julkalendern Jakten på tidskristallen, har ändrats om utifrån funderingarna ovan. Detta kan man göra på samma tema som det ovan om man väljer att närläsa kring handling, inledning, karaktärer eller symbolspråket. Ju äldre elever man har kan man låta dem skriva ner sina reflektioner utifrån de tankar de får och vad de kan läsa ut från de olika texterna.

Skapa egna adaptioner med intertextuella inslag

Slutligen hade jag låtit eleverna skapa egna adaptioner med intertextuella inslag. Kanske de kan välja en scen och gestalta den i en text, en dikt, en bild eller att filma en egen scen där de kan väva in andra filmer eller konsstycken som musik eller tavlor. Det finns enkla appar för detta som t ex Green Screen eller Clips. För att göra det som en julkalender kan de ladda upp dem i en kalander ni skapat i Thinglink och sedan öppna dem en efter som och diskutera dessa. Här kan ni i så fall få en steg-för-steg guide i hur ni gör en sådan.

Jag har i mitt förra inlägg skrivit om hur viktigt det är att arbeta med den kritiska läsarten för att utveckla elevernas läsning av vidagd text. Läs gärna det inlägget om du inte läst det.

 

 

Hur utvecklar vi elevernas läsförståelse?

I mitt förra inlägg skrev jag om  de val vi gör av litteratur för vår undervisning och jag problematiserade valen som ofta tenderar att utgå från förutbestämda inköp eller kanske till och med handledningar och inte ligger i linje med vårt huvudupdrag i att utveckla intresset i att läsa och skriva. Om vi ska utveckla elevernas läsförståelse måste vi börja med att skapa intresse för läsningen och vi måste därför utgå från där eleverna befinner sig och inte efter de val som någon annan gjort utifrån sin elevgrupp. Jag ska nedan visa hur vi ofta tenderar att tolka läsundervisningen och missar att utveckla en djupläsning som leder till en reflekterande och tänkande läsart. I det centrala innehållet i svenska står det så här om själva läsundervisningen:

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Om vi börjar med att titta på valen av de böcker som utgör våra förråd skulle nog de flesta böcker utgå från pojkar i huvudrollen, utspela sig i en homogen värld där vi inte vidgar vår tolerans och förståelse för andra kulturer och böckerna är ofta linjära. Det är inte för intet det vidgade textbegreppet lyftes in kursplanen i svenska och numera även inkluderar film, serier, poddar, radioinslag, dokumentärer, spel etc. Hur ofta använder du film som eget litterärt inslag och inte som utfylldnad av ett behandlat temaområde?

Jag avslutade inlägget med att jag skulle återkomma till detta med hur man kan utveckla elevernas till tänkande, reflekterande och kritiska läsare. Svaret är inte helt lätt men om man ofta arbetar i teman så kommer ofta fokuset på den behandlade boken att lyftas bort och fokus hamnar snarare på temat i sig och om syftet är att utveckla elevernas läsförståelse måste vi tillbaka till temat i boken och inte som det oftare blir ett tema utanför texten hos läsaren.

Ge eleverna ett metaspråk kring litteratur

För att kunna samtala om litteratur behöver eleverna få ett metaspråk att samtala kring litteratur och hur texter byggs upp men också ett språk för att samtala om hur läsupplevelsen var. Om vi enbart tenderar att prata om innehållet i vad som händer, vem som är vem och vilka bilder man ser när man läser kommer inte eleverna att utveckla sin kritiska läsart. Här behöver vi ställa frågor, eller låta elevera ställa egna frågor till texten, frågor som utmanar deras tankar. Jag har tidigare gjort olika stödmallar för eleverna där de kan träna sig i att ställa frågor som både visar på att de förstått men även konkretisera detta och sedan utveckla detta med en tanke. Frågorna ska inte eleverna besvara enskilt på ett papper utan tillsammans med andra för att utvecla och bredda sin föreställningsvärld. De kanske till och med kan tänka tillsammans i en Padlet?

Här kan du ladda ner Canvan.

Att träna eleverna i att skapa egna frågor gör att de kommer att träna sin reflekterande läsart och inte lär sig i att svara på frågor som läraren alltid återkommer till, eller som följer ett visst mönster i en lärobok. Dessa frågor är ofta också frågor som inte utmanar elevernas tankar och de blir automatiserade och stannar därmed vid en enklare läsart där eleven inte tänker och funderar på om det som eleven har tagit del av stämmer, om de går att relatera till, och om det är likadant i andra delar av världen ur andras perspektiv. Se länken ovan till Canvorna.

Miljö- och personbeskrivningar i en närläsning och komparativ analys

I en närläsning av litteraturen, vidgad som linjär, kan man ha stora vinster i att titta på hur miljön skildras men även personerna för att ge eleverna ett metaspråk och verktyg i att skriva egna texter med högre stilnivå. Om man använder film kan man göra en analys av hur en miljö skildras i en adaption och sedan jämföra detta i ett venn-diagram där man läst samma passage i texten i en dialog med andra klasskompisar. Detta brukar ge intressanta ingångar och temat stannar i texterna med breddar läsupplevensen till fler medier.

De lärdomar som eleverna får av detta kan de sedan använda genom att skriva om och förändra miljön i texten eller göra en ny adaption på sin närmiljö där de använder sina kunskaper kring hur miljö kan skildras. Jag skulle här vilja lyfta fram viljan hos lärare att skriva recensioner av böcker, vilket bara sammanfattar innehållet i korthet och inte leder till reflektion. Skrivandet kopplas inte heller åter till innehållet i texten utan summerar den bara på ytan i bästa fall med en kort tanke kring vad läsningen gav.

Estetisk läsning som ger möjligheter till att skapa inferenser

En annan aspekt i att utveckla elevernas reflekterande läsart är att utgå från den estetiska läsningen som utgår från stämningar, scener och de situationer som läsningen skapar.  Jag har tidigare skrivit ganska utförligt om vad som menas med estetiskt läsning som du kan läsa mer om här. När vi pratar om läsningen som en upplevelse i vad den ger oss och vi förhåller oss till texten kommer läsupplevelsen ge mer än svaren på raden där läsningen bara stannar vid de svar texten ger oss. Läsningen kommer att fokusera på stämningar och vi minns scener och händelser från texten som vi sedan kan använda vid inferenser och kopplingar till annan text, film, novell eller roman.

Här kan du ladda ner textkopplingarna.

För att utveckla förståelsen för omvärlden krävs ju att eleverna dels förstår vad det innebär att visa hur man visar sin kunskap kring det, men de måste också ha förståelse för händelser som sker i världen nu och ur ett historiskt perspektiv. Det är först här de kan arbeta med kunskapskravet att sammanfatta och göra kopplingar.

Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra /…/ underbyggda resonemang om /…/ i olika verk.

Om eleverna inte utvecklar kunskaper om tidsaspekter och har en repertoar av texter som lyft detta kommer de inte kunna visa sitt kunnande och det är här vi som lärare måste välja litteraturen för att ge eleverna detta som utgår från deras förkunskaper. Den andra dela av kunskapskravet som går ut på att tolka och resonera kring centrala teman och frågor som behandlas i litterauren visar återigen på att läsningen måste hållas central kring läsupplevelsen kring bokens tema.

För att summera så tror jag att vi måste fokusera på själva läsupplevelsen i sig, samtala kring läsningen och hålla fokus på det som händer och sker i texten men även ge ett reflekterande och jämförande perspektiv som utgår från fler texter än de som vi normalt ser som böcker för att locka eleverna tillbaka till läsningen. Det är i klassrummet vi måste ge eleverna möjlighet att träna på detta tillsammans och göra läsupplevelsen till små mycket mer än att summera och sammanfatta läsningen. När vi minns läsningen kan vi också förstå vad vi ska ha läsupplevelsen till. Jag hoppas denna läsupplevelse gav dig några tankar kring vad du kan göra för att utveckla en djupare läsning i klassummet. Jag hoppas också att vi tillsammans kan utveckla vår undervisning för att ge eleverna fler möjligheter i att skapa fina och minnesvärda läsupplevelser.

Hur väljer du litteratur för undervisningen och för vilket syfte?

Det är dags för internationella barnboksveckan, vilken gick av stapeln redan 1987. Först hölls den under vecka 43 men sedan 1999 flyttades den till vecka 46 och torsdagen under vecka 46 kallas nationella läsdagen. Syftet med båda är att inspirera till läsning. Det är upp till varje kommun att planera för hur de vill arbeta med veckan och när jag söker efter information hittar jag väldigt lite delat.

I samband med veckan vill vill ändå problematisera detta med läsningen – läsintresset uppstår inte bara för att man läser lite extra under en dag och lämnas elever dessutom ensamma med sin läsning kommer det inte hända så mycket med upplevensen. Hur gör vi då med läsningen och vilka val av böcker styr vad vi läser på lektionen? Jag ställde frågan på Twitter för ett par veckor sedan och fick svar som att valet ofta föll på de böcker som finns inköpta. Dessa val är baserade på böcker som vi lärare antingen tycker är bra och har positiva minnen av eller som knyter an till epokstudier av verk som är tidstypiska för epoken. Få svarar att de väljer böcker som ska utvckla elevernas identitet och kritiskt tänkande och som utgår från vår egna samtid. I en föränderlig värld bör väl ändå texterna handla om andra normer än vad vi är vana vid och även utgå från en vidgad texttyp?

Jag tror att många lärare kan vittna om att de böcker man plockat in i undervisningen inte alltid faller i god smak. Detta händer när eleverna inte ser vinsten av att läsa dem. I bästa fall kommer eleverna att skumma böckerna och i sämsta fall ger de sken av att ha läst dem vid frågor om innehållet. Det är detta som händer om det finns ett för stort glapp mellan den text som behandlas i undervisingen och elevernas egna erfarenheter. När man arbetar med en text är det därför viktigt att man utgår från förförståelsen för att intressera eleverna för texten för att föra dem djupare in i texten. Om texten helt saknar igenkänning kommer allt att falla platt och så vill vi väl inte att läsupplevelserna ska arta sig?

Om vi istället väljer texter som vi tycker bör ingå i en epokstudie finns en stor risk att undervisingen snarare handlar om litteraturen än att vi genom litteraturen utvecklar identiteten – själva syftet med svenskundervisningen – då glappet mellan det lästa saknar koppling till igenkänning. Eleverna kommer då inte att utvecklas vidare till reflekterande och kritiska tänkare. Att läsa text på den nivån kräver dessutom att eleverna redan har verktyg med sig för att göra analyser och inte längre läser för att känna igen sig. Denna läsart där man läser för reflektion sker först efter puberteten om de mött en undervising som gett dem strategier för att tolka och förstå både budskap och olika texters särarter.

Om vi utgår från de val flickor gör i sin läsning är att de tenderar att välja litteratur som handlar om utsatthet i syfte att utveckla sin identitet och valen faller ofta på faktioner som självbiografier där de tolkar sin läsning utifrån karaktärerna. Pojkar å andra sidan väljer fantasy där de känner igen sig i den manlige hjälten som alltid vinner. Men för att utvecklas måste vi välja litteratur som gör att eleverna utvecklar ett mer kritiskt tänkande och detta kan ske först genom att vi deltar i samtal kring det lästa. När eleverna lämnas ensamma i sin läsning uteblir den kritiska och reflekterande läsningen även om de läser böcker som de väljer själva. Jag vet att många skolor tillämpar tyst läsning men det ger inte mer än nöjesläsning och tränar inte djuplösningen, som vi måste ge dem strategier för genom att planera för frågor och samtal som öppnar upp för det. Det är därför viktigt att läraren har kunskaper om hur elever utvecklar en kritisk läsart genom samtal om teman och motiv i det lästa men även om språkinnehållet och texttypers uppbyggnad för att lyfta detta och utveckla eleverna vidare. Vi måste lyfta dem vidare i sin trygghetszon.

Det är här jag tror vi måste stanna upp och se efter hur vi väljer litteratur. Utgår vi från deras förkunskaper eller vad vi själva tycker ska förmedlas? Många barn idag är dessutom vana vid en vidare texttyp än den linjära texten och många texter de tar del av finns på youtube, filmer och bloggar. Om vi utgår från det i vårt val kan vi skapa igenkänning och vi väcker en nyfikenhet för littearur som tar avstamp i något de sett eller hört om på sin fritid. Min erfarenhet är att när jag arbetar med multimodala ingångar lockar jag fler elever till att bli nyfikna på litteratur och många elever väljer spontant att läsa böcker på sin fritid när de ser kopplingar till sitt eget liv och kan relatera och bygga vidare på sin läsutveckling.

Jag vill också med detta lyfta problematiken med att läsa kortare utdrag av texter som ger dem ett glapp av att förstå helhelten. Många antologier och material som tagits fram för att träna lässtrategier blir ofta väldigt snuttifierad och ger inte eleverna möjlighet att läsa och lära av helheten.  Vi tenderar också att använda böcker som teman för att diskutera vida begrepp och inte knyta det till läsupplevelsen och innehållet i boken. En annan problematik när vi ändå diskuterar läsningen är att vi ofta vill kontrollera läsningen snarare än att använda dem som ett avstamp för öppna diskussioner kring som öppnar upp för att vidga elevernas synfält. Här vill jag komma in på en estetiskt läsart som fokuserar på att skapa ett mer vidgat och tolerant synsätt där fokus ligger på att förstå nyckelscener eller stämningar i boken där alla som deltar i ett samtal kan utvecklas och bidra till att ge sin syn på det upplevda.

Så frågan är då om valen ska styras av de böcker som finns till hands eller om vi måste tänka mer vidgat i det avseendet att läsning är så mycket mer än att förmedla ett historiskt arv och så mycket mer än att kontrollera läsandet. Frågan är också om valet utgår från en vidgad textvärld där eleverna känner igen sig i för att skapa tänkande, reflekterande och kritiska läsare. En annan frågan som då naturligt uppstår är hur utvecklar man dessa läsare. Det tänkte jag utveckla vidare i nästa inlägg. Mia Kempe, också ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund, har under veckan gett några tips inför barnboksveckan som hon arbetat med. Har ni några fler tankar kring barnboksveckan eller kring val av litteratur så diskutera dem gärna. Jag tror vi är flera som är intresserade av att vidga vårt synsätt och lära av varandra.

Läs- och diskussionscirkel på temat jämställdhet

Här i detta inlägg delar jag en läs- och diskussionsuppgift på temat jämställdhet och det kan med fördel användas ihop med någon av de uppgifter jag skrev om i mitt förra inägg. Uppgiften är planerad som ett nationellt muntligt prov och kan bedömas enligt följande matris/aspekter. Eleverna genomför uppgiften i grupper där fyra personer ingår och de kommer att förbereda sig genom att läsa olika texter ur ett material från Statens Medieråd som tar upp jämställdhetsperspektivet.

Sätt samman grupper om tre till fyra elever i en grupp. Välj ut några texter alternativt låt eleverna välja en text var. De ska dock välja olika texter om de är i samma grupp. Låt eleverna få ägna en lektion till att förbereda diskussionsuppgiften enligt nedan. Nästa lektion ska de genomföra diskussionen enligt momentet för diskussionsdagen. Jag brukar ge dem tabellerna (som är inspirerade från gamla NP) för att de ska veta strukturen och kunna gå tillbaka till dem för att kunna få tips på vad de kan lyfta i diskussionen.

Låt eleverna sitta i de grupper som de är indelade i från förberedelsefasen. Det är en fördel om de kan spela in samtalen så du kan lyssna på dem i efterhand. Rör dig runt i klassrummet och/ eller grupprummen för att sätta igång de som inte är aktiva i samtalen med följdfrågor.

Här nedan kommer instruktionen för eleverna men ni hittar den även här för utskrift.

 

Läs- och diskussionscirkel på temat jämställdhet

Ni ska nu få diskutera och samtala kring texter. Temat bygger på jämställdhet och hänger samman med andra uppgifter vi behandlat i undervisningen under arbetsområdet kring jämställdhet, så de erfarenheter du har från dem kan du gärna använda i diskussionerna. Ni genomför uppgiften i grupper där fyra personer ingår. Ni kommer att förbereda er genom att läsa olika texter ur ett material från Statens Medieråd som tar upp jämställdhetsperspektivet.

Material: Ordet är fritt – men behöver du säga allt du tänker?

Matris: bedömningsmatris för muntliga diskussioner

Planering och genomförande:

Moment – förberedelser

Ni kommer att sitta i grupper om tre till fyra personer. Ni ska välja en text var från länken ovan. Det är viktigt att nininte väljer samma text. Bestäm gemensamt hur ni fördelar texterna. Ni ska sedan läsa och förbereda er inför nästa lektion.

Moment Genomförande Tid
Förbereda inför diskussionen Läs texten.

Skriv en kort sammanfattning av texten.

Skriv en synpunkt/åsikt på texten.

Förbered diskussionsfrågan och tänkt ut några saker man kan lyfta. Frågan ska inte kunna besvaras med ja eller nej utan öppna för diskussion.

40 min

  

Moment – diskussion

Ni sitter i de grupperna ni satt i under förra lektionen. Ni kommer att spela in era samtal så att läraren kan gå tillbaka och lyssna på hela diskussionen.

Moment Genomförande Tid
Presentera

Diskussionsledaren inleder genom att presentera

Sammanfatta handlingen från de sidor ni läst och ge egna synpunkter.

Presentera diskussionsfrågan.

2-3 min
Leda diskussionen

Här bidrar alla roller med iakttagelser från läsningen

Inled med någon egen åsikt eller ge ordet till någon annan.

Delta själv i diskussionen.

Se till att alla kommer till tals.

Se till att gruppen håller sig till ämnet.

Se till att tiden hålls.

Sammanfatta diskussionen.

5-7 min
Delta i diskussionen

Här bidrar alla roller med iakttagelser från läsningen

Ställ frågor och följdfrågor.

Framför egna åsikter.

Formulera och bemöt argument.

Bygg vidare på kamraternas inlägg.

Ge konkreta exempel.

Jämför med egna upplevelser.

 

Undervisning kring könsnormer #metoo

I sociala medier ser vi en hashtag som sprider sig som en löpeld. Ingen kan ha undgått att se eller höra den; på Twitter, Facebook, på Instagram, på nyhetssändningarna, i skolans korridorer, i personalrummet – överallt tar vi del av #metoo. Det finns ett stort behov av att lyfta upp innehållet i undervisningen kring budskapet med hashtagen och jag tänkte här ge lite tips på hur man kan arbeta med det i undervisningen. I skolans styrdokument kan vi läsa att:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 

Skolverket kritiserar skolorna för att de ligger långt efter i arbetet med att arbeta med sexuella trakasserier. Kanske är det så att vi inte vågar lyfta den normkritiska undervisningen som en bas i vår undervisning för att utveckla ämnesförmågorna? Kanske vi har för lite kunskaper kring hur vi lyfter olika tabubelagda teman? Enligt RFSU har 17% av eleverna utsatts för någon form av fysiska sexuella trakasserier och det är 17% för mycket.

Stödmaterial från RFSU

Det finns ett väldigt bra stödmaterial för både yngre och äldre elevers om RFSU satt ihop och som kan vara bra att lyfta för att få en definition till vad som menas med trakasserier. Detta kom ut 2016 så det är rätt nytt och ger förutom definitioner en massa olika tips som är väl värda att läsa in sig på och prova i undervisningen.

Det finns också en rad annat material som är rätt färskt och som jag tänkte stanna upp och delge lite olika sätt att arbeta med, saker som jag själv prövat eller som jag kommer att använda i undervisningen framöver. Detta kan även passa i större teman som berör både No och So-ämnena om ni har möjlighet för att samplanera och sambedöma över ämnena. Här kan man vara med och skapa historia till exempel.

Ordet är mitt och jag lyssnar på dig

Jag brukar gilla när ungdomar själv får tala för att budskapet ska riktas mot de som lyssnar. Jag såg att Tänk till (som jag för övrigt använt i mitt förra tema kring identitet) även släppt en serie där ungdomar läser upp texter de skrivit om sådant som de upplever och funderar mycket kring. Man kan låta eleverna lyssna på dessa texter och sedan diskutera innehållet. Spellistan finns här men alla berör inte just #metoo så lyssna igenom dem först själv. Eleverna kan sedan få skriva ner sina egna åsikter och reflektioner i form av öppna brev som de kan dela under hastagen #tänktill eller så kan de ta kontakt med Tänk till för att publicera dem. Länk finns på Youtube här: Ordet är mittmed en instruktion hur man gör.

Vad gör macho-normen med våra handlingar?

PK-mannen har flera intressanta filmer som berör det normkritiska arbetet. Att lyfta på machonormen är både viktigt och intressant. Hur ser pojkarna på sitt beteende själva? Hur kan de stötta varandra i hur de uttrycker sig? Vet de om vad som är över gränsen? Jag har tidigare arbetat med PK-mannen och normkritik och här finns en rad andra teman om du vill arbeta med mer än det manliga och kvinnliga perspektivet.

Tänka tillsammans kring jämställdhet

Ett annat lyckat tips är när jag satte ihop lite olika stimuli som kortfilmer och serier som tar upp stereotyper som ”att kasta som en tjej”. Dessa finns länkade här. Eleverna fick ta del av dem i en Padlet (här finns en instruktion för hur du kan skapa en egen Padlet) och skriva lite kort om vilka tankar det väckte och i dessa svar såg jag tydligt att dessa normer sitter djupt rotade och att vi behöver våga lyfta upp och diskutera dessa. Jag har valt att inte ta upp dem som exempel men de finns där.

Ett exempel på elevers tankar om citatet “For most of history, anonymous was a woman”

Sluta tafsa – en film om utsatthet och gränsdragning

I filmen Sluta tafsa, som kom förra året, lyfts frågor som rör synen på sexualitet och hur skolan kan stötta eleverna i det arbetet. Filmen är bara 20 min kort/lång och det finns diskussionsfrågor till både hos SLI och Filmoteket, men den finns säkert hos andra aktörer för strömmande film som jag inte har koll på.

Jag återkommer på temat jämställdhet med en muntlig diskussionsuppgift som är tänkt att fungera som en läs- och diskussionscirkel i mitt nästa inlägg.

Här skriver förbundsordföranden Åsa Fahlen om #MeToo i skolan.

Skrivuppgift och läsning – Precis som jag

I mitt förra inlägg delade jag en planering som utgår  från normer, yttrandefrihet och kränkningar i syfte att alla människor ska bli bemötta för den de är. I detta inlägg tänkte jag dela en skrivuppgift som jag använde mig av för detta tema där eleverna fick ta del av råd till sitt 15-åriga jag från några kändisar och även läsa och lyssna på textutdrag med råd från samtiden i syfte att synliggöra sina råd och funderingar.

Vi lyssnade först på dessa personers råd och jag har satt ihop en spellista på Youtube som eleverna fick lyssna till och skriva ner råden till i denna skrivmall.

Skrivuppgift – Precis som jag 

Jag ville att eleverna skulle få skriva råd till sig själva som de vill lyfta fram som exempel för andra unga, för vuxenvärlden men även för samhället i stort. Jag valde att göra en större och mer valfri skrivuppgift där de kunde välja mer fritt. Här finns elevinstruktionen och här finns en samling på Padlet med instruktioner för de olika texttyperna som eleverna fick ha till hjälp.

 

Vidare läsning eller fördjupning

Förslag på litteratur att läsa på temat är Saker jag hade velat veta när jag var 15 av Diana Olofsson och Johanna Wester. De har även en podd som heter När jag var 15 podden som har många bra avsnitt. Både Linnea Claesons bidrag i podden men hennes sommarprat berör samma tema. Podden med Linnea Claesson hittar ni här där hon nämner de tio saker hon önskar hon visste när hon var yngre. Lyssna från början till ett par minuter fram.

Jag skulle även rekommendera att lyssna på slutet av Miriam Bryans sommarprat där hon ger råd till sitt 13-åriga jag. Det hör ni 1h och 21 min in i här. Som ni förstår är bara åldern bara ett tal i mängden som man kan ändra till elevernas ålder.

Precis som jag – en planering om respekt, yttrandefrihet och att få vara den du är

I våras arbetade jag med ett arbetsområde i svenska om utgick från normer, yttrandefrihet och kränkningar i syfte att alla människor ska bli bemötta för den de är.  Frågor som utgjorde planeringens syfte var:

  • speglas samtiden i nutiden?
  • vem synliggörs och vad osynliggörs i sociala medier?
  • hur kan vi backa varandra för att alla ska bli bemötta för precis den de är?
  • vilka råd kan vi få från vuxna som redan lärt av sina misstag?
  • vilka råd önskar du att du hade fått som ung?

Jag har just arbetat med det igen och här kommer det så ni kan ta del av det.

I Läroplanen för grundskolan står det i kapitel 1 om skolans värdegrund och uppdrag att:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Vad säger diskrimineringslagen?

Jag valde att börja med en definition av vad som räknas som diskriminering.  På diskrimineringsombudsmannen finns denna lättlästa text som man kan låta eleverna diskutera i par innan man tar upp den i helklass. Jag valde också att visa en kort film från Orka Plugga om yttrandefrihet och lät de först fundera kring om de tror man får säga vad man vill eller om det finns en gräns?

Speglar sociala medier samtiden?

Vidare står det i kapitel 1 att:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Till min hjälp hade jag serien Tänk till – Melanin som eleverna fick reflektera kring. Innan det var dags att titta på dem fick de problematisera följande frågor:

  • Hur gestaltas kvinnor och män i media?
  • Hur gestaltas vita och svarta?
  • Hur många svarta respektive vita programledare ser man dagligen på TV?

Jag visade sedan avsnittet nedan:

Ett citat från avsnittet som jag tycker är värt att diskutera är:

Framtiden ska speglas av samtiden

Eleverna kan under en vecka få i uppdrag att lyssna på radio, läsa tidningar och titta på nyheterna för att se hur media skildrar samtiden. Vilka stereotyper förstärks i dag som innebär att man göra stereotyper av människor. Vilka stereotyper har de själva blivit utsatta för eller sett andra bli utsatta för?

Nästa avsnitt behandlar hur vi ska agera om vi blir utsatta. Låt eleverna diskutera innan filmen:

  • Hur försvarar vi varandra?
  • Vad får man säga?
  • Vad gör man om man känner sig otrygg?

Här får vi träffa Teo som blev utsatt för en grov kränkning av en vuxen i skolan. Här är ett ypperligt tillfälle att lyfta om alla elever känner till trygghetsplanen på skolan och vem man ska vända sig till om man själv blir utsatt. Jag valde även att lyfta historien bakom N-ordet. På So-rummet finns denna text.

 

I nästa inlägg delar jag en skrivuppgift som jag använde mig av för detta tema där eleverna fick ta del av råd till sitt 15-åriga jag från några kändisar och även läsa och lyssna på textutdrag med råd från samtiden i syfte att synliggöra sina råd och funderingar.

 

Sommarpratare, multimodala inslag och temaområden

I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag har använt mig av sommarpratare för att utveckla elevernas skrivande, utveckling ordförråd och identitet samt hur man får använda sig av bilder och musik vid inspelningen. I detta inlägg tänkte jag fokusera på hur sommarpratare kan användas för att träna läsförståelse och skapa inferenser mellan en författare och en text, mellan lyssnaren och omvärlden men där själva skrivandet av egna sommarprat inte ligger i fokus utan att använda dem som multimodala ingångar till andra texter. Har du andra tips får du gärna tipsa hur du använder dig av sommarpratare som ingångar till olika temaområden.

 

Siavosh, antisemitism och främlingsfientlighet

Jag har tidigare bloggat om en sådan planering som handlar om förintelsen och som jag genomförde i år nio. Den utgår från Siavosh sommarprat och även texter från Inte en främling. Du hittar hela upplägget här. Här har jag valt att använda delar av hans sommarprat med hans text från boken Inte en främling. Detta ledde också till ett öppetbrev som han skrivit till sin mamma och att eleverna fick skriva egna tackbrev. Ett väldigt lyckat projekt som jag rekommenderar varmt.

 

Dogge och karaktären Shuno

Ett annat exempel som jag delat är temat Shuno. I sommar pratade Dogge som är författaren till novellen och han inleder sitt sommarprat att högläsa ur novellen. Ett tips är då att lyssna på författarens egna röst när ni läser den. Hela projektet går ut på identitet och eleverna ska reflektera dels vem de själva är men även vem författaren är samt hur denna syns i novellen. Jag kommer att använda mig av delar av sommarpratet själv om jag återkommer till planeringen. Du hittar upplägget i två tidigare inlägg – här och här. Detta är också ett läsprojekt som jag rekommenderar då det syftar till att utveckla alla förmågor.

 

Fredrik Backmans En man som heter Ove

Jag skrev om Fredrik Backman i mitt förra inlägg och hur han skapar karaktärer. Om man vill arbeta vidare med En man som heter Ove vet jag att Malin Larsson har haft ett projekt kring honom. Jag har tidigare inte varit så förtjust i boken men efter att ha lyssnat på Fredrik själv känner jag en större lust att läsa om den. Jag hoppas att även elever som först lyssnar på en författare kan känna ett större sug att läsa något som hen har skrivit som jag fick.

 

Linnea Claeson och att skicka vidare eller sätta spår

Skicka vidare som jag också tipsade om i förra inlägget utifrån Linnea Claesons sommarprat kan också bli ett större tema. Kanske ni kan härma exempel på Malins upplägg som hon delat på Lektionsbanken? Detta fungerar också bra på temat Har jag lämnat spår efter mig? som också utgår från att man tänker till kring en själv och de spår man lämnar efter sig på fysiska platser men kan vidgas till de spår vi sätter hos människor.

 

 

I nästa inlägg kommer jag dela ett upplägg som jag har tänkt dela hela våren men inte hunnit. När jag i sommar lyssnade på ett sommarprat såg jag en möjlighet att använda delar av denna persons sommarprat som ett annat medie för att förstärka det lästa, lyssnade och skrivna. Personen är Miriam Bryant och du hinner nog lyssna på det innan jag delar upplägget och fundera på hur jag tänker använda det.

 

Hur kan sommarpratare bli undervisning i svenska?

Sommarlov för mig är sommarpratare och nu när semestern är slut tar jag med mig flera sommarpratare in i klassrummet. Du kanske funderar hur kan man skapa undervisning av sommarprat? Jag brukar använda mig av sommarprat i undervisningen av flera olika anledningar. Det kan vara allt ifrån att fånga alla elevers intresse för läsning genom att höra en sommarpratare berätta om det skrivna som vi ska läsa. På så sätt kan jag visa hur eleverna kan skapa inferenser mellan litteratur till sig själv, mellan författaren eller till andras tankar. Att använda teknik för att skapa en röd tråd i sitt berättande kan också bli en möjlighet om eleverna ska skapa egna sommarprat.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tips på hur du kan använda dig av sommarpratare för att träna skrivande men även hur  kelevernaan använda bild och musik samt spela in sommarpraten. Just i detta moment gäller det att se upp med upphovsrätten. Du kommer också få tips på hur eleverna kan träna kamratbedömning och var du hittar exempel att härma. I nästa inlägg kommer jag skriva om lite större teman där sommarpratare utgjort en del av dessa.

 

Bygga en berättelse

När man lyssnar på en inledning är det bra att jämföra hur olika börjor kan se ut. Vilka fångar oss och vilka gör det inte samt varför man tror att det är så? Hur presenteras berättaren – vem är hen och varför ska vi lyssna på sommarpratet? När man lyssnat en bit kan man pausa och ställa frågor som vad mer får vi veta en bit in i sommarpratet som gör att sommarpratet fortsätter att hålla oss nyfikna? Kan man utläsa några byggstenar som håller ihop ramen av hela pratet? Finns det en röd tråd? Det kan även finnas en ide att titta på hur slutar olika sommarprat? Att lyssna på en berättelse gör att man lättare hör hur olika man fångas av dem och vad som kan vara bra knep för att fånga en lyssnare eller läsare.

 

Ord för delaktighet och identitet

Om ni tänker lyssna på hela sommarprat kan det vara bra med en lyssnarmall men även att du pausar vid lämpliga stopp där du som lärare visar på olika retoriska knep eller ordval. Jag brukar låta eleverna få skriva ner ord som står för budskapet i sommarpratet. Dessa ord samlar vi sedan i ett ordmoln som kan fungera som en bank för att återberätta innehåll, men även som en bank att ösa ur om de vill skriva på samma tema. De elever som inte har lika stort ordförråd kommer få syn på fler ord på samma tema om ni dessutom använder dem i olika uppgifter kommer ordförrådet öka. Om de behärskar kan man låta dem skriva ner några bildspråk, om inte så kan du plocka ut exempel för att belysa dessa, och sedan låta eleverna tolka innebörden och vad de gör med innehållet. Jag brukar också låta eleverna få skriva ner en mening eller något som de särkilt fastnade för och motivera detta. Att arbeta med innehåll och ord gör att elevernas ordförråd ökar och därmed deras chanser till ökad delaktighet i samhället. Att reflektera över varför man har en åsikt gör att elevernas får ord för sin identitet. Detta är kärnan av svenskundervisningen och därför är sommarprat en så bra ingång för det.

Exempel från Timbuktus sommarprat

Några bra exempel på sommarpratare med bildspråk är Linnea Claeson och i Fredrik Backmans sommarprat finns några exempel på gestaltande beskrivningar av hans karaktärer som jag tycker är bra (33 min in i den förkortade versionen). Han börjar med rutiner och hur han skapar en karaktär 29 min in i den förkortade versionen om ni vill lyfta även det. Kanske kan ni läsa några valda citat av karaktärerna i En man som heter Ove och låta eleverna skriva egna beskrivningar av sig själv.

Linneas sommarprat väckte även en tanke om olika möten vi gör i livet. Själv berättar hon om ett berörande möte (51.56 min in i pratet i den förkortade versionen). Att lyssna på det och sedan låta eleverna diskutera om de har gjort något som förändrade något för någon? Om de spår de sätter till omvärlden gör dem stolta? “Vi är ett folk på en jord. Och det som händer i vår omvärld angår mig som medmänniska. Jag tror vi just nu lever i en tid som vi kommer att titta tillbaka på och skämmas för.” (58 min) Kan vi skapa ögonblick som gör oss stolta och hur i så fall?

 

Skriva egna sommarprat

Om du vill låta eleverna skriva egna sommarprat är det bra med olika exempel och gärna även andra elevexempel. Det finns en hel del att ta del av via olika kanaler om du söker. Jag brukar även låta mina elever få en skrivmall som bygger på de exempel vi lyssnat på för att ha något att hänga upp det på. Jag har valt att utgå från den dramaturgiska kurvan när jag byggt upp den men du kan korta ner den om du så önskar. Mitt exempel finns här. Jag brukar låta elverna göra tankekartor digitalt. Då kan de komma åt dem hemma om de vill bearbeta dem. Ett exempel på en digital variant är bubbl.us.

Jag har även låtit sätta ihop en kamratbedömningsmall som du hittar här samt en matris för lärare för den digitala versionen av sommarpratet. Jag har låtit eleverna få skriva in exempelmeningar på bra gestaltningar eller bildspråk som de vill lyfta fram hos varandra men även att använda som resursbank för de som behöver fler exempel. Låt dem skriva på en digital yta som de kan återvända till. Jag gillar Padlet och här har jag skrivit om hur det fungerar. På den skriver de in de exempel de vill att andra ska få ta del av.

 

Bild, musik och inspelning

När eleverna ska förstärka sitt sommarprat med bild och ljud gäller det att ha koll på upphovsrätten.

Bilder

Hur ni får använda er av bilder, musik och andra texter finns reglerat lagen om upphovsrätt. Ett tips är att ställa in sökverktyg och användarinställningar på Google och välja bilder som får användas.  Vill du kunna ändra något i bilden måste du välja det i sökinställningarna. Kom ihåg att länka till ursprungsbilden och ange CC-licensen som ska vara samma som originalet. Det finns också bilder på Flickr, Fotofinnaren och Wikimedia Commons.

Bilden ska förstärka sommarpratet och kanske det ändå är bäst att använda egna bilder då?

Musik

Om ni vill ha med musik måste skolan ha en MiM-licens. Om ni ändå vill ha med musik så använder ni musikklipp som fritt får användas som Free Music Archive, Malbert Melodier, eller de som får användas via Soundcloud.

Inspelning av podd

Inspelningen kan göras via screencast-o-matic med bilden som bakgrund eller via Garageband. Här finns en manual för hur Garageband fungerar gjord av Tove Andersson. Man kan även använda Audacity som brukar finns på skolans datorer. Här finns en manual och här en bläddringsbarmanual.

 

Större teman?

Det var lite kort om lite skrivmoment och att gestalta sommarpraten med digital teknik. I mitt nästa inlägg återkommer jag till lite större teman som jag har skapat utifrån eller med stöd för sommarpratare. Att använda multimodala texter som sommarpratare underlättar elevernas utveckling av de olika förmågorna i svenska.