Hur kan sommarpratare bli undervisning i svenska?

Sommarlov för mig är sommarpratare och nu när semestern är slut tar jag med mig flera sommarpratare in i klassrummet. Du kanske funderar hur kan man skapa undervisning av sommarprat? Jag brukar använda mig av sommarprat i undervisningen av flera olika anledningar. Det kan vara allt ifrån att fånga alla elevers intresse för läsning genom att höra en sommarpratare berätta om det skrivna som vi ska läsa. På så sätt kan jag visa hur eleverna kan skapa inferenser mellan litteratur till sig själv, mellan författaren eller till andras tankar. Att använda teknik för att skapa en röd tråd i sitt berättande kan också bli en möjlighet om eleverna ska skapa egna sommarprat.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tips på hur du kan använda dig av sommarpratare för att träna skrivande men även hur  kelevernaan använda bild och musik samt spela in sommarpraten. Just i detta moment gäller det att se upp med upphovsrätten. Du kommer också få tips på hur eleverna kan träna kamratbedömning och var du hittar exempel att härma. I nästa inlägg kommer jag skriva om lite större teman där sommarpratare utgjort en del av dessa.

 

Bygga en berättelse

När man lyssnar på en inledning är det bra att jämföra hur olika börjor kan se ut. Vilka fångar oss och vilka gör det inte samt varför man tror att det är så? Hur presenteras berättaren – vem är hen och varför ska vi lyssna på sommarpratet? När man lyssnat en bit kan man pausa och ställa frågor som vad mer får vi veta en bit in i sommarpratet som gör att sommarpratet fortsätter att hålla oss nyfikna? Kan man utläsa några byggstenar som håller ihop ramen av hela pratet? Finns det en röd tråd? Det kan även finnas en ide att titta på hur slutar olika sommarprat? Att lyssna på en berättelse gör att man lättare hör hur olika man fångas av dem och vad som kan vara bra knep för att fånga en lyssnare eller läsare.

 

Ord för delaktighet och identitet

Om ni tänker lyssna på hela sommarprat kan det vara bra med en lyssnarmall men även att du pausar vid lämpliga stopp där du som lärare visar på olika retoriska knep eller ordval. Jag brukar låta eleverna få skriva ner ord som står för budskapet i sommarpratet. Dessa ord samlar vi sedan i ett ordmoln som kan fungera som en bank för att återberätta innehåll, men även som en bank att ösa ur om de vill skriva på samma tema. De elever som inte har lika stort ordförråd kommer få syn på fler ord på samma tema om ni dessutom använder dem i olika uppgifter kommer ordförrådet öka. Om de behärskar kan man låta dem skriva ner några bildspråk, om inte så kan du plocka ut exempel för att belysa dessa, och sedan låta eleverna tolka innebörden och vad de gör med innehållet. Jag brukar också låta eleverna få skriva ner en mening eller något som de särkilt fastnade för och motivera detta. Att arbeta med innehåll och ord gör att elevernas ordförråd ökar och därmed deras chanser till ökad delaktighet i samhället. Att reflektera över varför man har en åsikt gör att elevernas får ord för sin identitet. Detta är kärnan av svenskundervisningen och därför är sommarprat en så bra ingång för det.

Exempel från Timbuktus sommarprat

Några bra exempel på sommarpratare med bildspråk är Linnea Claeson och i Fredrik Backmans sommarprat finns några exempel på gestaltande beskrivningar av hans karaktärer som jag tycker är bra (33 min in i den förkortade versionen). Han börjar med rutiner och hur han skapar en karaktär 29 min in i den förkortade versionen om ni vill lyfta även det. Kanske kan ni läsa några valda citat av karaktärerna i En man som heter Ove och låta eleverna skriva egna beskrivningar av sig själv.

Linneas sommarprat väckte även en tanke om olika möten vi gör i livet. Själv berättar hon om ett berörande möte (51.56 min in i pratet i den förkortade versionen). Att lyssna på det och sedan låta eleverna diskutera om de har gjort något som förändrade något för någon? Om de spår de sätter till omvärlden gör dem stolta? “Vi är ett folk på en jord. Och det som händer i vår omvärld angår mig som medmänniska. Jag tror vi just nu lever i en tid som vi kommer att titta tillbaka på och skämmas för.” (58 min) Kan vi skapa ögonblick som gör oss stolta och hur i så fall?

 

Skriva egna sommarprat

Om du vill låta eleverna skriva egna sommarprat är det bra med olika exempel och gärna även andra elevexempel. Det finns en hel del att ta del av via olika kanaler om du söker. Jag brukar även låta mina elever få en skrivmall som bygger på de exempel vi lyssnat på för att ha något att hänga upp det på. Jag har valt att utgå från den dramaturgiska kurvan när jag byggt upp den men du kan korta ner den om du så önskar. Mitt exempel finns här. Jag brukar låta elverna göra tankekartor digitalt. Då kan de komma åt dem hemma om de vill bearbeta dem. Ett exempel på en digital variant är bubbl.us.

Jag har även låtit sätta ihop en kamratbedömningsmall som du hittar här samt en matris för lärare för den digitala versionen av sommarpratet. Jag har låtit eleverna få skriva in exempelmeningar på bra gestaltningar eller bildspråk som de vill lyfta fram hos varandra men även att använda som resursbank för de som behöver fler exempel. Låt dem skriva på en digital yta som de kan återvända till. Jag gillar Padlet och här har jag skrivit om hur det fungerar. På den skriver de in de exempel de vill att andra ska få ta del av.

 

Bild, musik och inspelning

När eleverna ska förstärka sitt sommarprat med bild och ljud gäller det att ha koll på upphovsrätten.

Bilder

Hur ni får använda er av bilder, musik och andra texter finns reglerat lagen om upphovsrätt. Ett tips är att ställa in sökverktyg och användarinställningar på Google och välja bilder som får användas.  Vill du kunna ändra något i bilden måste du välja det i sökinställningarna. Kom ihåg att länka till ursprungsbilden och ange CC-licensen som ska vara samma som originalet. Det finns också bilder på Flickr, Fotofinnaren och Wikimedia Commons.

Bilden ska förstärka sommarpratet och kanske det ändå är bäst att använda egna bilder då?

Musik

Om ni vill ha med musik måste skolan ha en MiM-licens. Om ni ändå vill ha med musik så använder ni musikklipp som fritt får användas som Free Music Archive, Malbert Melodier, eller de som får användas via Soundcloud.

Inspelning av podd

Inspelningen kan göras via screencast-o-matic med bilden som bakgrund eller via Garageband. Här finns en manual för hur Garageband fungerar gjord av Tove Andersson. Man kan även använda Audacity som brukar finns på skolans datorer. Här finns en manual och här en bläddringsbarmanual.

 

Större teman?

Det var lite kort om lite skrivmoment och att gestalta sommarpraten med digital teknik. I mitt nästa inlägg återkommer jag till lite större teman som jag har skapat utifrån eller med stöd för sommarpratare. Att använda multimodala texter som sommarpratare underlättar elevernas utveckling av de olika förmågorna i svenska.

Bokryggspoesi som start på ett litteraturtema

Jag hoppas du haft en skön semester och nu är redo att möta en ny termin. Kanske har du tagit del av många nya kreativa idéer från det utvidgade kollegiet eller så har du kanske som jag kopplat av helt och nu står där och vill ha en bra idé att starta terminen med. Precis innan sommarlovet delades en sådan uppgift i gruppen Svenska i 6-9 på Facebook och jag fick lov att dela den med er via denna blogg. Jag hann också testa den i min klass på avslutningsdagen då vi hade lite tid i klassrummet innan vi skulle gå ner och lyssna på lite musik och sång. Uppgiften bygger på en trave böcker och syftet är att fritt skapa fram en dikt av titlarna på bokryggarna.

Jag gjorde som så att jag tog fram några böcker  och la i en hög på varje bord och när eleverna kom in i klassrummet visade jag ett exempel som jag själv fick via Instagram. Man kan också samarbeta med bibliotekarien och be denna lägga fram ett urval av böcker på ett tema som ni ändå ska jobba med framöver. Då hänger inte uppgiften lika lösryckt som mitt exempel utan kan knytas ihop i ett större sammanhang.

Exemplet såg ut så här:

 

Eleverna fick sedan lägga ut bokryggarna i den ordning de ville och skapa en dikt. Jag lät mina elever arbeta i grupp då uppgiften mest gick ut på att sysselsätta dem i 30 min. Några elever tog med sambandsord och andra valde att bara ta de ord som fanns i titeln på boken. Jag hade inte varit specifikt tydlig i hur jag ville ha det så här får du bestämma hur du vill ha det i ditt klassrum. Klarar eleverna av mer fritt är det kul att utmana dem något och se hur de löser uppgiften. Det kommer komma frågor om de får ha med egna ord för det kommer bli svårt annars att få ihop ett flyt. Vi satte ihop elevernas dikter i PicCollage och gjorde sedan en “bläddringsbarbok” via Canva så vi kunde läsa dem tillsammans på storskärm. Hur du gör det skrev jag i mitt förra inlägg.

Nedan finns ett exempel från en av grupperna och vill du se hur en bläddringsbarbok ser ut kan du titta via länken här.

Jag tror denna uppgift kan vara ett bra sätt att starta terminens litteraturteman på om man vill låta eleverna samarbeta och utifrån titlarna kan man ju sedan spåna vidare på vad man tror böckerna handlar om och väcka nyfikenheten för handlingen.

Vill du ha fler förslag på hur du kan arbeta med dikter har Mia Smith tidigare skrivit om BlackOutPoetry och jag har skrivit om Cut-Up poesi här. Hoppas det kan vara något att starta terminen med.

Att skapa rutin som lärare inför första arbetsveckan

Jag ska börja nytt jobb efter semestern och då det var ett par år sedan jag bytte skola; tre för att vara exakt när min gamla skola slogs ihop med min nuvarande men hela 12 år sedan jag började i den kommun jag jobbar i nu, så känns det lite som att börja om på ny kula då jag nu går vidare till grannkommunen. Jag är lite av en strukturmänniska och vill vara mentalt förberedd på bästa sätt så jag har gjort en checklista inför första veckan. Kanske är du också på väg mot nya äventyr och vill ta del av min checklista, eller så är du helt ny i yrket som lärare och inte har gått igenom denna första tiden som faktiskt är väldigt mycket mer än den praktik du kanske har mött. Under denna första tid ska man hinna göra en massa saker man kanske inte har sett under sin praktik och som är en del av läraryrket men som inte är lika synligt då det sker i början av terminen. Jag ska här försöka dela med mig av min erfarenhet av denna del av yrket och hur jag gör för att underlätta resten av läsåret. Det kommer en checklista i slutet av inlägget som du kan skriva ut och bocka av.

 

Yttre ramar och schema

Det första jag brukar vilja ha koll på är hur skolledningen har planerat för de yttre ramarna som vilka tider ni har möten, fortbildning och egen tid under första veckan. Detta leder sedan till ramar som det schema du ska ha, vilka ram-tider du ska lägga ut, mötestider, egen lunch osv. Schemat måste du räkna på och se hur lång förflyttningstid du har mellan lektioner och tid för att hinna dokumentera och följa upp saker som händer emellan dem. Ett allt för tight schema är inte bra men man vill inte heller ha så utspritt så den tid du ska ha för att planera, dokumentera och följa upp blir för hattig. Ett längre pass är att föredra för det. Äter du pedagogisk lunch och hur tar du ut din egna lunchrast? Ett bra planeringsverktyg är LR :s egna webbaserade verktyg som du hittar här. Det är lätt att man får mycket tid som ny då man har väldigt mycket att lära in och skapa rutiner för. Kom ihåg att prata med din chef om du inte hinner med det du ska.

 

Nycklar och larm

Du behöver också få koll på nycklar och larmkort och hur det fungerar. När larmas skolan på?  Kan du komma in på helgen och arbeta om du vill? Du behöver få inlogg till skolans nätverk och en enhet att arbeta på. Jag brukar också boa in mig på min arbetsplats med lite kort på barnen och mina egna pennburkar. Ett fack för att sortera inlämningsarbeten du får i handen om eleverna inte lämnar in digitalt är också bra. Jag brukar ha ett per grupp.

 

Dokumentation och åtgärdsprogram

Hur dokumenteras elevernas progression och vad har de arbetat med tidigare? Läs in dig på detta och ta även del av tidigare åtgärdsprogram och ev extra anpassningar som elever i de grupper du ska undervisa i har. Detta behöver du veta innan du ens funderar över din planering. Är du ny behöver du kanske även få hjälp av specialpedagogen att tillrättalägga undervisningen. Boka in ett sådant möte där du kan ställa dina frågor. Jag brukar också kolla upp betygskatalogerna för att ta del av förra terminens betyg för att skapa mig en bild av vad eleverna är i behov av och om gruppen är jämn eller väldigt spridd.

 

Struktur för uppföljning – en grovplanering

Jag brukar också vilja ha en pärm där jag sätter in klasslistor och ett schema för varje vecka som blir min grovplanering och som jag sedan också kan återgå till för att ha koll på vad jag behandlat och hur mycket jag har tillförfogande av läsåret. På detta schema brukar jag skriva vilka moment jag har gått igenom och vad jag eventuellt ska komma ihåg till nästa lektion. Det är mycket att komma ihåg mellan lektionerna och för att komma ihåg att du ska ta med något till gruppen eller en enskild elev skriver jag det på den nästkommande lektionen. Varje morgon eller på planeringstid tittar jag igenom mina anteckningar och följer upp. Jag brukar också vilja ha en klassbild per klass för att kunna lära mig namnen eller kunna titta vad eleverna heter om jag glömmer bort. Detta underlättas också om man har en placeringslista. Kanske gör mentorerna klassplaceringar eller så är det upp till varje lärare? Kolla upp det och be om hjälp.

 

Planeringskalender

Sedan är det din planeringskalender. Jag kör faktiskt en jag kan skriva i direkt och som jag bär med mig, men många har den digitalt. Det är en smaksak men jag gillar att skriva med penna. I den för jag in det kalendarium som skolledningen har lagt med mötestider och lov, samt även nationella provdatum så jag får hela bilden av årshjulet. Jag brukar också sätta in en utskrift med alla viktiga nummer och särskilt nummer för sjukanmälan och rutinen för det. Då har jag koll när jag befinner mig i sjuksängen och inte behöver leta fram det då.

 

Likabehahandlingsplanen

Jag brukar kolla in skolans hemsida och även likabehandlingsplanen. Vem vänder sig eleverna till för olika problem och var sitter alla dessa personer? Då kan du svara på eventuella frågor du får av eleverna i korridorerna. Jag brukar också ta en rundgång med eleverna och visa runt så de hittar själva. Detta kan man behöva upprepa efter någon vecka har jag fått lära mig genom mina år för alla är inte med i tanken när man går runt. Jag brukar också läsa in mig på skolans verksamhetsplan.

 

Sändlista

En annan sak som underlättar terminens arbete är att skapa en sändlista för arbetslaget och en för eleverna samt deras vårdnadshavare. Jag brukar döpa den efter klassen och termin samt lägga elevens namn samt vårdnadshavare för att snabbt kunna se vem du har fått mail av då man lättare lär sig elevernas namn än de vuxnas. Kanske det redan finns en sådan sändlista som du kan importera? Jag brukar sedan ta reda på elevernas första vecka och maila hem hur den ser ut. Kanske de även är nya och vill se en bild på klassrummet.

 

Klassrummet

Klassrummet är en annan punkt ni går igenom i arbetslaget. Har de hemklassrum eller ämnesrum? Hur ska dessa möbleras? Oftast brukar man vilja rensa dem en del på en del onödigt bråte som blev kvar vid terminsslut. Jag har hellre för tomt och fyller på med det som vi behöver för undervisningen. En blomma som rensar luften brukar uppskattas av eleverna och en korg för pappersåtervinning gillar jag.

 

Och så det här med planeringen…

Nu har du en ganska bra struktur för att kunna börja planera. Visst är det mycket att gå igenom innan eleverna kommer? I värsta fall hinner man inte ens planera för lektionerna utan får ta det veckan därpå eller under helgen. Jag rekommenderar att ta hjälp av det utvidgade kollegiet och ta del av generösa lärare som delar med sig av både kunskap, erfarenhet och planeringar. Jag administrerar två sådana grupper i mina ämnen, engelska och svenska, men det finns en massa om du söker. Fråga annars en ny kollega om de har en bra grupp att tipsa om så hinner ni utbyta lite pedagogiska tankar mellan allt som ska göras ovan. Kanske någon i arbetslaget kan avlasta dig som ny och kom ihåg att dela på arbetsuppgifterna med din mentorskollega. Är du ny i yrket bör du även ha en mentor. Läs mer här om det här på Skolverkets hemsida eller på LR:s sida här.

 

Här kommer en sammanfattning i en punktlista:

  • schema för första veckan
  • schema – kolla ram-tider, möten, lunch, undervisningsminuter
  • planeringsverktyg för arbetstid
  • nycklar, larmkort, inlogg, dator
  • sändlista
  • organisera skrivbordet
  • tidigare planering
  • åtgärdsprogram och extra anpassningar
  • betygskataloger
  • pärm för grovplanering och uppföljning
  • klassbilder
  • klasslistor
  • placeringslista
  • planeringskalender med viktiga nummer
  • årshjul
  • likabehandlingsplan
  • verksamhetsplan
  • lokalisera lokaler och personal
  • klassrummet
  • planering med det utvidgade kollegiet

 

 

Shoutouts som avslutande lektion för att summera året

I mitt Twitterflöde såg jag en uppgift som jag fastnade lite extra för. Det var rubriken Shoutout på en film som mitt öga stannade upp vid. Jag klickade på länken och såg filmen nedan.

En shoutout ska kort och gott fokusera på det som är bra och är ett sätt att  främja för ett positivt klimat i klassen. Dessutom tränar det interaktion och eftersom responsen kommer från elev till elev uppmuntrar det till delaktighet.

Avslutande uppgift för terminen

Jag började fundera på om vi inte kunde göra en avslutande uppgift om detta med klassen under nästa vecka när vi har klassdagar. Sagt och gjort. Ett exempel skrevs ihop till min klass för att visa vad det är och hur det kan se ut och efter att jag har visat den får eleverna skriva egna kladdar på en post-it med det som de vill säga till klassen.

När eleverna sedan har skrivit sina kladdar på shoutouts får de skriva rent och in dem via en länk till en Canva. Canva har en ny uppdatering som gör att man kan dela dem som en bläddringsbar länk och vi kan visa dem på Smartboarden för alla i klassrummet när vi ska läsa upp dem.

Ett exempel på en bläddringsbar länk kan se ut så här. Länken visar avslutningskort till diverse förskolefröknar.

Avslutningskort

Eleverna kommer att få läsa upp dem sista dagen i klassrummet när vi har med eventuella föräldrar där.  För mig blir detta också ett sätt att lämna något efter mig till klassen då jag ska vidare till en annan kommun i höst. Vill de så delar de sina shoutouts i sociala medier via en hashtag när de håller på att skriva rent dem.  Dessa kommer då göra att deras Shoutouts kan läsas utanför klassrummet. Eleverna laddar då ner sin Canva och kan dela dem i de sociala medier de vill.

Hur gör du en bläddringsbar Canva?

Hur får man då sidan i Canva att bli så där delad som syns i länken ovan? Du klickar på Share och väljer link och tar fram länken längst ner – dela som interaktiv webbsida. Den länken är det sedan bara att dela i det forum som du vill använda den i. På så sätt kan man dela många Canvor utan att behöva ladda ner dem en och en utan kan dela alla i en länk.

En annan nyhet för i vår är att du nu också kan dela det du skapat i Canva direkt på Facebook eller Twitter samt nu även få med en kommentar på det du delar. I och med denna uppdatering har det blivit väldigt lätt att arbeta med Canva som ett digitalt stöd för att dela det man gör i klassrummet på ett kreativt och visuellt tilltalande sätt.

Har du inte tidigare arbetat med Canva har jag tidigare delat en instruktion för hur du kan komma igång. Den hittar du här i ett tidigare inlägg.

Hur gjorde jag korten ovan?

Vill du veta hur jag gjorde exemplet med korten ovan? Jag gjorde bilden med orden som syns i mitten i WordArt. Denna laddade jag sedan ner och infogade som bild i Canva. Jag valde sedan lämplig mall och valde bakgrund och en ram där jag infogade bilden i form av ordmolnet. Dessa skrevs sedan ut och kommer att ges bort på avslutningsdagen till diverse fröknar. Jag har tidigare gjort så här till elever som slutat nian med diverse adjektiv, substantiv och verb för deras personlighet.

Hoppas ni alla får en fin avslutning och ett skönt sommarlov så möts vi här via bloggen eller sociala medier i augusti igen.

Koppla läsandet till skrivandet för att ge strategier

Läsning och skrivande hänger tätt ihop för utvecklingen av båda förmågorna. I förra inlägget delade jag ett upplägg för hur man kan skapa en planering som utvecklar textkopplingar och utgår från en rad centrala innehåll. Det är sällan jag skapar teman där en enda förmåga tränas utan jag vill att eleverna använder sig av de mönster och reflektioner de mött i de texter de läst till egna texter. På så sätt får de använda den intagna kunskapen och koppla den vidare och på så sätt se den ur ett nytt sammanhang och perspektiv. Jag tror att även elevernas egna identitet utvecklas av ju fler möjligheter de ges att få växa och träna sig i olika perspektiv. Vårt syfte i svenska är ju att ge eleverna ett språk för att det är:

människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Variation och val utifrån stöd

För att skapa variation för eleverna brukar jag sätta ihop ett par rubriker som utgår från olika texttyper. Ibland är vissa obligatoriska och i andra sammanhang kan eleverna få välja det som de vill träna på för stunden. Ju mer de kan desto mer val ligger hos eleverna, men i återkoppling till eleverna är det viktigt att lyfta sådant de behöver träna på. För att detta ska kunna fungera behöver de stöd av varandra, av mig och inarbetade stödstrukturer. Jag har satt ihop en padlet för att eleverna på egen hand ska kunna söka fram stöd och det fungerar särskilt bra när jag eventuellt inte skulle vara på plats i klassrummet och de har en vikarie som inte kan instruera på samma sätt.

Till just temat kring identitet valde jag att de skulle få skriva utifrån ett annat perspektiv som obligatorisk uppgift. Detta för att dels få syn på hur de tolkat det som de läst och tagit del av i litteraturen, men även för att få träna på att skriva gestaltande texter.

De skulle även välja minst en texttyp till att skriva och de val de kunde göra var dels ett reportage där de får ge oss en bild av karaktärens liv. Innan de fick skriva denna text hade vi även läst ett reportage som handlar om en ung persons liv. Jag hade då gått igenom strukturen för texttypen och de fick nu i återigen visa på hur de förstått textens budskap i de texter som de producerar.

Som ni kanske minns fick även eleverna samla egna slangord. Dessa kunde de använda i en att skapa en egen raplåt. Vi hade tidigare lyssnat på en raplåt av Dogge som handlar om Shuno och då gick jag igenom strukturen för hur dessa texter byggs upp. Som tur är kan eleverna arbeta med rap även i musiken så ett givet samarbete är med musiklärarna är att föredra så kan de även spela in låten i Garageband. På detta sätt tränar eleverna att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar.

Den sista uppgiften gick ut på att de fick skriva ett kort citat om sig själv som definierade dem som personer. Till sin hjälp hade eleverna de citat som de samlade vid läsningen av de personer som finns med i Shuno. Jag har tidigare bloggat om just citat som en lyckad del för att utveckla läsningen. Här kan du läsa om hur jag gjorde då.

 

Respons i grupper och verkliga mottagare

De elever som skrev vissa texttyper fick sedan sitta i smågrupper och ge varandra respons för att förbättra och utveckla sitt språk och innehåll i texterna. På så sätt fick eleverna arbeta med både läsning och skrivande där de fick stora valmöjligheter att träna på det som just de behövde med stöd av varandra och från mig som lärare. texterna fick även fler än en läsare då de fick läsa samtligas texter.

Ett bra sätt att även få eleverna att skapa texter som de kan dela med varandra är att de sedan i dessa grupper lägger upp sina texter på en klassblogg eller skolblogg. Om du som lärare vill ha nytta av elevtexter för andra elevgrupper är detta är bra sätt att skapa dig en elevbank av texter samtidigt som eleverna får läsare av sina texter. Jag brukar först låta de som vill dela medan det på sikt brukar bli allt fler som vågar och vill dela.

Så här satte jag ihop instruktionen och vill du använda exemplet så är det så klart fritt att göra det.

Det finns även en lärarhandledning till novellen Shuno som du hittar här.

 

Konsten att planera för inferenser och identitetsutveckling – ett konkret exempel

I syftestexten till svenska står det att eleverna ska möta olika litteratur för att utveckla sitt språk och den egna identiteten samt även öka sin förståelse för omvärlden. I den planering jag just avslutat har eleverna fått arbeta med litteratur där de fått reflektera och analysera olika texttyper som skapar sammanhang och gör att eleverna kan utveckla sin förmåga att skapa textkopplingar. I planeringen hade jag satt ihop en mix av litteratur som utgick från gestalten Shuno där vi i novellen med samma namn av Dogge Doggelito kunde följa huvudkaraktärens barndomen, i raplåten av samme författare (här finns låten) återkommer gestalten som vuxen och i boken om Dogges liv, Ibland vill man bara försvinna, känner vi igen de händelser som utspelar sig i båda texterna. Så vem var egentligen Shuno är frågeställningen som eleverna får tänka kring.

 

Lära av varandra och skapa kopplingar

Efter läsningen av de olika texterna fick de reflektera och analysera hur karaktären Shuno syns i de olika texterna. Jag ville att eleverna skulle lyfta fram olika tolkningar tillsammans för att lära av varandra och därför hade jag valt att strukturera upp frågorna utifrån olika nivåer av lässtrategier som jag tidigare skrivit om här. Jag omarbetade dessa för att passa temat men även för att jag ville att eleverna skulle få syn på kopplingar till författarens liv och utifrån det reflektera utifrån egna erfarenheter och göra egna inferenser. För att få mer bakgrund till författaren tittade vi på ett filmatiserat inslag där vi möter författaren till boken om Dogges liv. Titeln är Vem är Dogge? En bok, en författare.

 

Synliggöra tankarna i realtid

Jag lät eleverna skriva i Drive för att kunna ta del av deras tankar samtidigt som jag kunde sitta med i olika grupper kunde jag även följa med i de andra gruppernas anteckningar.  

 

Sista uppgiften där de skulle skriva citat som styrker karaktärerna fick de skriva på en gemensam skrivyta i Padlet. Denna kommer även till användning vid ett senare tillfälle som jag återkommer till i nästa inlägg.

Samtliga frågor hittar du här.

 

Slang och identitetsutövning

I de olika texterna möter vi slang av olika slag och vi valde även att lyfta fram detta för att få syn på när vi använder olika språk och med vem. Vi samlade en massa slangord för att kunna använda dessa till en kommande skrivuppgift som utgår från elevernas vardagsspråk. Vi samlade dessa i Tagul och här finns ett smakprov på hur det kan se ut.

Det som eleverna fick fram när vi lyfte detta var att slang är en del av deras identitet samtidigt som de förstod att de inte använder sig av detta i andra sammanhang. Vi hade just som skola fått vara med i ett tv-inslag där en elev själv påtalade att hen i reportaget faktiskt inte alls använder slang utan ett mycket mer vårdat språk. Det tycker jag är en bra koppling som visar på att det som vi arbetar med i klassrummet hänger ihop med omvärlden och elevernas intressen.

I nästa inlägg kommer jag dela de skrivuppgifter som vi använde ihop med temat för att träna på olika texttyper och deras struktur utifrån de olika texttyperna vi läst och tagit del av. Jag fick en enorm skrivglädjen hos alla elever och jag blev nästan lite överväldigad av mottagandet av uppgiften.

Vad är Padlet och hur kan du använda det i undervisningen?

Jag brukar ofta lyfta Padlet som ett bra verktyg för en rad olika pedagogiska syften jag tänkte här kort stanna upp vid några sådana syften. Först och främst är Padlet  är en digital skrivyta för att kunna samla länkar eller tankar tillsammans så att man slipper skriva i ett dokument och på löst papper. Du kan därför också komma åt den när som helst och från vilken enhet som helst.

 

Så här kommer du igång

Först  skapar du ett konto loggar du in med Facebook- eller Googlekonto men du kan även skapa konto genom att ange din e-postadress. När du sedan har ett konto skapar du bara Padlet genom att klicka på Make a Padlet sedan skriver du in en titel för din Padlet i den högersflik som dyker upp sam om om du vill en kort beskrivning som kanske förklarar syftet med tavlan. Du väljer sedan hur du vill att det som sätts upp på tavlan ska komma – antingen fritt eller i en bestämd form. Du kan ändra detta i efterhand om du vill. Du kan även välja bakgrund genom att titta under fliken Wallpaper och klicka på more om du vill ha fler val. Längst ner i högerfliken kan du även skapa en egen kortlänk till din Padlet och den länken är den som du sedan delar till eleverna. Klicka sedan på next. Därefter väljer du om den ska vara publik eller hemlig och de som kommer åt länken ska kunna skriva eller bara läsa och sist om de som kommer åt länken ska kunna göra en kopia på din Padlet eller inte. Vill du ha den möjligheten låter du bara det vara men annars tar du bort den gula fliken på remake. När ytan sedan är klar klickar man på den så får man upp en vit ruta där man kan skriva en rubrik och sedan välja vad man vill länka upp eller skriva.

 

Dela elevarbeten

De elevarbeten som eleverna skapar kan man lätt samla via en Padlet då eleverna kan länka upp dem själva som fil från dokument eller som ljudfil eller en länk om ni arbetar i google dok via den kortlänk som du skapade när du gjorde Padleten. På så sätt kan man skapa en bank av elevtexter där de som behöver ha mer stöd kan läsa elevexempel i arbetsprocessen och de som delar får skriva för en mottagare. En annan stor fördel med Padlet är att man kan använda en ny Padlet för olika uppgifter som en klassblogg. På så sätt får du även läsare av texterna utan att behöva blogga. Det kan vara ett tips för er som inte vill gå hela vägen publikt och det inte behövs så mycket förkunskaper för att eleverna ska kunna länka upp sina texter.

 

Resurs för eget ansvar

Jag har t ex satt ihop en samling av instruerande texter för de vanligaste texttyperna. Både engelska och svenska. Det kan se ut så här:

Texttyper i svenska på Padlet

Tanken med den är att de gånger eleverna vill kunna repetera en texttyp genom en förklarande text så hittar de dem där via den kortlänk jag skapat. Då behöver inte jag lägga den tiden på det utan eleven hittar strategier för att kunna lösa problemen på egen hand och denna fungerar även om de vill kunna repetera då de är hemma och vill ha lite stöd för en skrivuppgift i annat ämne, eller om jag är ledig eller sjuk så kan de få den hjälp de kanske behöver.

Jag har byggt upp en för svenska och en för engelska som ni gärna får använda er av. Ni hittar dem via länkarna nedan:

Texttyper i svenska

Texttyper i engelska

 

Samla tankar tillsammans

Då eleverna sitter tillsammans i grupp och ska samla ihop tankar för ett projekt de ska arbeta med kan de lägga in sina tankar i verktyget och på så sätt kan jag ta del av deras ideér i realtid då jag ser vad de skriver via min skärm. Då de vet att jag läser blir det också mer gjort i grupparbeten då deras tankar syns och de kan inte smita undan. En annan fördel med detta är att anteckningarna även finns kvar om de skulle tappa bort dem eller om den som skrev är sjuk hade dem. De kan även fortsätta på annan plats än i klassrummet.

 

Synliggöra tankarna utifrån olika stimuli

Ett annat sätt är att du om lärare sätter ihop olika stimuli där eleverna efter de fått ta del av dem skriver ner en tanke, en fråga eller ett svar på någon annans fråga. Jag har tidigare skrivit om hur jag gjorde i detta inlägg Tänka med pennan för att utveckla diskussionerna.

 

Synliggöra läsningen

De gånger eleverna har läst och kommit olika långt kan man ha små tankestopp där de får tänka till kring olika frågor. Det kan till exempel vara att skriva ner ett citat som styrker karaktärerna och då tränar de på att hitta stöd i texten och tolka hur personer kan beskrivas genom deras sätt att tänka eller hur författaren beskriver dem och får en massa exempel som synliggör för dig som lärare om de kan eller behöver ha mer stöd och för varandra där de får exempel.

 

Samla länkar

Eleverna kan också få instruktioner för olika uppgifter att läsa genom att man samlar länkar där de kan hitta resurser och du inte vill lägga tid på att eleverna söker materialet själva. Där kan man också låta eleverna vara med och bidra med länkar om man vill beroende på hur man ställt in sidan. Du och en kollega kan också samarbeta på olika enheter i olika rum för ett tema ni kanske bygger upp tillsammans?

 

Det var några få tips på hur du kan använda verktyget. Vill vu även ha tips på hur du kan använda Canva eller Thinglink kan du läsa om det i ett tidigare inlägg här.

 

 

 

Hur bedömer du skrivuppgifter?

I svenska på grundskolan finns det olika bedömningsaspekter av kunskapskravet för skriva. 

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad.

Dessutom kan eleven ge /…/ omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett /…/ fungerande sätt.

I ämnet engelska finns samma krav men lite annorlunda formulerat:

I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig /…/. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra /…/ förbättringar av egna framställningar.

Jag tänkte skriva om aspekterna för just förmågan att skriva och ge respons då jag förstått att några ibland blandas ihop till en enda bedömning vilket blir fel då det utgör olika kunnande och därför bör återkopplas och bedömas var och en för sig så eleverna utvecklas och bedöms för rätt saker.

Måste allt bedömas med betyg?

Det är viktigt att komma ihåg att allt det som eleverna arbetar med i skolan inte behöver utgöra bedömning utan kan att det istället kan vara saker som de övar på för att utveckla sina färdigheter i. Många av oss är sällan så pass duktiga första gången vi gör något att man skulle vilja bli bedömd utan man vill öva och veta framförallt hur man ska göra för att skriva på bästa sätt men även i att ge respons och även som mottagare av respons bearbeta texter mot ökad tydlighet.

Ett problem som uppstår då man ger betyg på enskilda skrivuppgifter är att eleven inte ges möjlighet i att träna. Och ges dessutom betyget i en klump för aspekterna ovan vems kunskaper är det då egentligen som bedöms? Eleven som skriver rent eller eleven som gav responsen? Dessutom ger vi eleverna fel återkoppling då det inte var elevens faktiska kunnande som fick en notering i underlaget som du som lärare använder för att ändra sin undervisning så de når rätt och eleven missar då helt vad hen behöver utveckla.

 

Vad är det eleverna ska kunna och hur kan jag visa kunnandet?

För att undvika detta krävs det att vi har klart för oss vad vi ska fokusera på i klassrummet så eleverna kan nå kunskapskraven. Vad behöver jag som lärare visa dem för att de ska kunna utföra uppgiften? Jag börjar min planering så så jag vet vad som måste in i klassrummet och ges av mig som lärare. Om vi tittar på kraven ovan ska de först skriva en texttyp. För enkelheten skull säger vi att vi arbetar med noveller. För att de ska kunna skriva en novell behöver vi först använda modelltexter där vi läser flera olika noveller och jämför dessa och tittar på hur de är uppbyggda. Hur inleder man en novell, hur beskrivs personer och miljö, hur används språket? Är det långa gestaltande beskrivningar och vad är en gestaltning? Här behöver jag synliggöra detta för eleverna genom att jag tänker högt och modellerar det jag kan. Sedan behöver eleverna öva på dessa beståndsdelar. Kanske övar eleverna i par genom att skriva en bra gestaltning eller miljöbeskrivning som de sedan kan titta tillbaka på när de ska producera egna texter. För skriva egna texter måste de för att kunna nå målet i att skriva.

 

Skriva egna texter med stöd för att öva

När eleverna har fått öva tillsammans och med mig som stöd är de redo att skriva egna texter får att du som lärare ska se vad de behärskar och vad de kan tänkas behöva vidare kunskaper kring. När jag låter mina elever skriva texter använder jag även här stöd i form av skrivmallar. De sätter jag ihop efter de exempel vi läst med förslag på hur de kan inledas, hur personerna beskrivs osv. De kan även få tankestöd i hur de ska bygga upp sin text med rutor där de får fylla i sin mall innan de skriver sin text. Rutorna kan innehålla rubriker för handling, personer, upptrappning och så vidare. Här finns ett engelskt exempel på hur jag menar.

Hur kan vi modellera responsen?

Sista kravet med respons behöver de även få stöd i vad de ska titta på. Jag brukar prata om detta utifrån olika visuella stöd som jag satt ihop i Canva. De ligger sist i inlägget om du vill titta på dem. Jag brukar använda ämnesspecifika matriser för att de ska få öva på att ge respons utifrån det som ska kunna enligt kunskapskraven där jag satt nivåer för de olika progressioner. Jag har gjort mina utifrån olika bedömningsstöd och det är dessa mina elever brukar använda för att ge respons till varandra. De får helt sonika kryssa i dem och jag tittar även på dem innan eleverna får börja sin omarbetning. Kanske förslagen inte används eller så hittar de egna bättre lösningar och jag vill ha båda versionerna att jämföra med för att kunna ge min framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla vidare. Vad kan de och vad behöver vi träna på mer i klassrummet?

Jag markerar inte ett betyg utan en kommentar i hur de har presterat i de olika områdena – en för skriva, en för att ge respons samt en för att omarbeta. Om jag har många elever som brister på samma aspekt kommer vi att arbeta vidare med detta med mer stöd och mer modellering. Om eleverna kan det kommer jag att arbeta bort stödet. Betyg sätts aldrig på enskilda skrivuppgifter utan i slutet av terminen utifrån de olika bedömningsmoment vi haft. Bedömningen av att skriva novell kommer ju att behandlas igen då vi ska ha variation och flera bedömningstillfällen under den tid eleverna går i skolan. En bedömning kan aldrig ensam utgöra ett underlag och ett ihopbakat kunskapskrav går inte alls att använda då det saknar validitet.

Förhoppningsvis har din undervisning varit så tydlig att du har kunnat hjälpa eleven att befästa kunnandet så hen kan klara av det på egen hand utan stödmallar eller att hen få en annan elevs synpunkter och därmed når högre betyg än vid den första (framåtsyftande) bedömningen som du gjorde innan eleven fick befästa kunskaperna. Jag hoppas jag lyckats reda ut hur jag anser att bedömningen för skriva ska genomföras. Hur tänker du kring bedömning av skriva och hur arbetar du med undervisningens kärna för att eleverna ska nå målet?

Normkritisk undervisning – lite olika ingångar

Läs först citatet nedan och fundera sedan hur du aktivt i ditt yrkesutövande planerar för att uppnå detta:

“Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”

Ur skolans Värdegrund och uppdrag.

Jag vet att det inte är det lättaste området att planera för. Det är mycket lättare att planera för sagotema eller nyhetsartiklar än just att beröra olika föreställningar och normer. Det sägs att skolor som arbetar mycket med normer har ett bra likabehandlingsarbete där kränkningar inte förekommer lika ofta. Jag menar att likabehandligsarbetet måste in i undervisningen och bli en del av lektionerna och inte fastna i en plan. På skolor där det inte fungerar lika fullt ut kanske man är rädd för att lyfta på locket och låta elever ventilera åsikter? Kanske är man rädd för att inte kunna hantera en del åsikter som kan komma? Eller så glömmer vi bort att undervisa kring det viktigaste vi har för framtiden då det inte är lika styrt i det centrala innehållet. För hur det än kommer till kritan ska dessa elever tillsammans fungera i ett internationellt samhälle, inte bara till det fysiska rummet utan även på sociala medier, och då måste vi rusta eleverna i att bli trygga i sig själva och inte vara så rädda för det som inte faller inom normen. Samtidigt får det vi gör på lektionen får en mening och ett sammanhang både i och utanför skolan.

 

Nya filmer för att arbeta med lika värde och lika rättigheter

För att själv lyfta blicken och möta det som är tabu har jag testat flera av UR Skolas nya filmer av PK-mannen. Syftet med dem är  “att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.” Fördelen med redan gjorda korta filmer är att de fungerar som en igångsättare för sådant som är tabu. Det är inte jag som står som avsändare när jag lyfter på locket och just filmformen är snabb och enkel och inte lika krävande som faktatexter. I filmklippen är det Musse som spelar PK-mannen och han är en helt vanlig kille som tror han bemöter folk på ett juste sätt, helt ovetandes om att han ofta trampar folk på tårna. Vi får följa honom i hans olika möten och eleverna är inte riktigt säkra på om han spelar eller om det är på riktigt.

Ordmoln gjort i Tagul.

Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt?

Jag tänkte i detta inlägg dela hur jag har arbetat med svensknormen. Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt? Det finns bra frågor att basera samtalen på delade på UR Skola till respektive avsnitt men då jag var lite snabb att använda de nya avsnitten skapade jag några frågor eftersom det inte kommit upp då. Ni hittar mina frågor här. I handledningen till filmerna nämns förslag på EPA-metoden och då får alla elever chans att förstå få tänka själv innan de matas med andras åsikter och när man låter eleverna arbeta i mindre grupper är det också lättare att få fram åsikter än när någon ska spela tuff och prata rakt ut och kanske med en negativ klang. Har ni inte testat EPA gör det.

 

Reflektera på olika sätt

När jag arbetar med olika ingångar på ett tema vill jag gärna använda flera olika förmågor. Om de först tittar och tar del, diskuterar och reflekterar vill jag också att eleverna får skriva olika texter. Just för denna uppgift satte jag ihop en reflekterande text där eleverna fick resonera utifrån olika perspektiv. Texterna skrevs sedan om efter att eleverna gett varandra respons. Vi delade dem sedan med en annan klass som också hade fått samma uppgift. När de fick skriva för en målgrupp blev också texterna väldigt välarbetade och de var måna om att deras åsikter kom fram på rätt sätt så de inte kränkte andra. Du hittar instruktionen här. Det gör också att min undervisning blir kopplad till kunskapskraven då jag styr uppgifterna till det som ska bedömas.

Ringar på vattnet blir till en hel sjö

Min erfarenhet säger mig att när man arbetar med svårare ämnen blir eleverna ofta väldigt engagerade. De har otroligt mycket att säga och tänka kring detta och om vi vuxna bara känner oss trygga i hur vi ska bemöta eleverna och nyfiket be dem tänka högt med alla i klassen och inte slå dem på fingrarna utan att sakligt ge dem fakta kan både vi och de lära sig en hel del. När jag väl öppnade på locket blev det  en hel serie lektioner om just lika värde och vi valde att arbeta vidare med yttrandefrihet, identitet och lika värde. Vi baserade det arbetat på bl a serien Melanin och här hittar den en lektion som jag delat här, men även novellen Shuno. Vi har även arbetat med källkritik och serien Hashtag som jag förra våren delade en lektionsplanering kring. För mig gav dessa lektioner hoppet tillbaka om en trygg framtid. Allt var inte bättre förr utan det kan bara bli bättre om vi vågar att att lyfta på locket, eller hur tror du på att arbeta med skolans värdegrund? Och framförallt hur gör ni på er skola? Här kan ni ta del av Åsa Colliander Celiks tankar kring hur de arbetade med PK-mannen och här finns mer övningar.

Sitting drama, estetiska uttryck och multimodalt berättande

Jag har under läsåret utmanat mina elever med olika sätt att arbeta med sin läsförståelse för att variera min undervisning och anpassa den så att eleverna engageras och utvecklas genom lite olika ingångar. Vill ni ta del av några av de arbetssätten hittar ni dels ett som handlar om boksamtal här, men även hur de kan skriva och reflektera utifrån citat. I detta inlägg tänkte jag ge er ett upplägg för hur man kan arbeta med dramatisering av den litteratur man läst i en metod som heter sitting drama men först lite kort om varför valet föll på dramatisering och vad som egentligen står i läroplanen.

I syftestexten till ämnet svenska kan man läsa att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att formulera sina tankar och åsikter i olika slags media och texter och i mötet med olika texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden.

Jag fastnar på begrepp som estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande när jag läser syftestexten. Då det är framlyft i syftestexten på två ställen skulle jag först vilja stanna upp och tänka till kring vad de innebär. I förra läroplanen gick begreppen under det vidgade begreppet där fokus på språket var att kommunicera i tal verbalt eller icke verbalt medan det skrivna begreppet av kommunikation inkluderade den skrivna text som framförs på ett annat sätt än genom det skrivna ordet som TV, dator och video. I dag pratar man om att skapa sammanhang av omvärlden för att utveckla människor med självkänsla och förmåga att lyssna på varandra. Kritikerna av begreppen menar att många lägger för mycket fokus på sinnenas roll vid inlärningen. De menar att istället ska det estiska knyta ihop de egna upplevelserna med andras för att förståelse och kunskap ska utvecklas. Det har visat sig svårt att hitta en bra definition av begreppen men den närmsta jag kommit är den som jag läst av Olle Tivenius.

Estetiskt lärande ett lärande där man översätter sina intryck av världen till estetiska uttryck för att man ska kunna reflektera över, och kommunicera om, sig själv och världen i syfte till djupare kunskaper.

I mötet med litteratur kan eleverna vidga sin omvärldsuppfattning och för att reflektera över den nya kunskapen i en estetiskt uttrycksform fastande mitt val på sitting drama. Det är dock viktigt också att de arbetssätt eller metoder du använder i din undervisning inte blir mekanisk utan att du varierar dem och även reviderar dem utifrån grupp så de passar just för undervisningens syfte. Syftet är  lärandet och för att förstärka den kan man använda olika estetiska metoder vilket också ger en varierad och kreativ undervisning där alla har chans att lära. För mig inbegriper även det estetiska en visuell och tematisk undervisning ett multimodalt lärande; ett lärande där man kombinerar flera olika uttrycksformer.

 

Så här lade vi upp sitting dramat

När planerade för syftet med undervisningen som jag nämnde i början av texten föll valet på sitting drama. I förberedelserna av dramatiseringen kom vi att använda oss av de tidigare loggböckerna vi använt oss av vid bokcirkeln jag länkade till i inledningen av texten. Förberedelserna går ut på att förbereda olika frågor till karaktärerna de mött i boken vi läst gemensamt. Man kan göra detta utan den loggbok men det är bra om man från början har strukturerat upp vilka karaktärerna är och att eleverna under läsandet kan skriva ner frågor till karaktärerna annars får de sitta och leta tillbaka i sin bok under en lektion och det går åt onödig tid än om man på förhand planerar för att läsningen ska avslutas med en dramatisering. Målet med undervisningen och hur de ska få visa sina nya kunskaper och få nya blir klart för eleverna från början.

Lektionen efter förberedandet av frågor till karaktärerna delar man ut de olika karaktärerna i boken mellan eleverna. De som inte spelar en karaktär är de som ställer frågorna till de som spelar karaktären. De som är panelen som ställer frågorna ställer frågor till de som spelar karaktärerna. Några brukar låta sina elever sitta i cirkel, jag brukar låta mina sitta i halvcirkel så att panelen sitter framför dem, men allt beror ju så klart på hur stor klass man har. Har man väldigt stora grupper kan man dela in det i två grupper som spelar samtidigt och så låter man den grupp som behöver ha mer stöd ha stöd av läraren och den andra halvan kan få prova själv men man kommer inte kunna följa upp den om man skulle vilja.

 

Frågor utmanar texten och innehållet i det lästa

Så vad gav sitting dramat? Att låta eleverna ställa frågor utmanar deras tankar om sådant de har haft under läsandet och de kommer att få svar utifrån en elevs tolkning. I grupper som fungerar bra kommer även de andra karaktärerna att svara utifrån sin karaktärs roll hur hen såg på det som frågan gällde. Det bästa med sitting drama är att det finns inga rätt eller fel utan alla kan vara med utifrån sin förståelse. De elever som har goda möjligheter till inferenser kommer att få kunna visa det i sina svar och kommer således också fungera som modeller för hur man kan tolka det lästa. De som inte har utvecklat djupa inferenser kommer ändå kunna ställa frågor som ofta rör sig på ytan. Så har du inte provat rekommenderar jag verkligen upplägget.

Jag är också nyfiken på hur ni arbetat med andra metoder för estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande än just sitting drama.