Samer – identitet, tolerans och förståelse

I det här blogginlägget har jag valt att lyfta fram samernas perspektiv kopplat till olika lagar, FN och Skolans läroplan. Jag använder mycket av det nya material som producerats om samerna idag för att konkretisera, kontextualisera och resonera kring identitet, tolerans och förståelse. För bara ett par år sedan fanns knappt något material och det är idag fortfarande ett högaktuellt ämne, inte bara för att samerna har en egen nationaldag som firas den 6 februari eller för att man kan se samband med förintelsen vars minnesdag uppmärksammas den 27 januari, utan för att diskrimineringen fortsätter trots att vi idag borde ha lärt oss av historien. Dessutom betonar vår läroplan tydligt att eleverna ska ha kunskaper om det svenska kulturarvet och kan samspela och mötas i förståelse.

I kapitel 2 i läroplanen står det att skolan ska se till att eleverna:

har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,

kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

Om eleverna inte har koll på världens urfolk rekommenderar jag Världens urfolk som på 15 minuter tar upp olika urfolk innan man arbetar vidare med fördjupningen jag presenterar nedan. Den finns på flera streamingtjänster.

Vad säger Barnkonventionen?
Om vi tittar vidare på Barnkonventionen kan vi bland annat läsa att vi särskilt ska se till att eleverna får veta vad som står i den. Dessa artiklar lyfter särskilt samernas rättigheter:

 

Att fundera över:
Eleverna får sedan fundera över några frågor. Sverige är idag det enda land i Norden som inte har barnkonventionen översatt till någon variant av samiska trots att det ingår i de svenska minoriteterna.

Vårt kulturarv
Svenskar vet överlag väldigt lite om vårt kulturarv då det helt enkelt inte har skrivits om det i vår historieskrivning på ett adekvat sätt, och på grund av detta möts Sveriges urfolk av diskriminering och orättvisor. Innan ni börjar med att ta reda på mer fakta om samerna kan ni fritt tänka till kring vad ni tänker på när ni hör samer och göra ett ordmoln eller en mindmap på tavlan/projektorn tillsammans.

För att ta reda på lite mer av behandling av samerna rekommenderar jag serien om Samernas tid. Titta på alla avsnitt eller på delar av dem och knyt till den fakta som eleverna hade innan de såg filmerna.

  • I första delen tas det upp att man funnit arkeologiskt material som visar på att Samerna betydde mycket, för att handeln drog igång i Sverige, tack vare sina pälsar.
  • I del två får vi lära oss hur de skandinaviska länderna tvingande undan Samerna så de blev i minoritet på sin egen mark och hur de kristnades.
  • I tredje och sista delen får vi ta del av rasforskningen och hur Samerna blev bestulna på sin identitet. ni en mediacentret kanske ni hittar Rasismens historia som tar upp ungefär samma saker som ovan men något kortare.

Har ni en mediacentral kanske ni hittar Rasismens historia som tar upp samma saker som ovan men något kortare.

Vad är en same?
Frågan om identitet och vad man definierar sig som är komplex. Sametinget har satte en definition av vad en same är för att man ska ha rätt att rösta i Sametinget. Men man kan ändå definiera sig som en same, men inte få rösta. Sametinget säger så här:

För att få skriva in dig i röstlängden till Sametinget säger lagen att du ska ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse dig vara same.

Sveriges regering, å anda sidan, definierar bara samer med renar som samer, men efter att ha sett filmerna ovan vet man att de även livnär sig på bland annat fiske och då blir den definitionen väldigt snäv.

Det står i syftestexten till svenskämnet att:Språk

är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Be därför eleverna fundera över vad de tror kan ha varit orsaken till att man då inte ville låta samerna ha kvar sitt eget språk, sin tro och hur det kan ha påverkat dem? Kan de kan känna igen detta från andra händelser i världshistorien? Be även eleverna göra jämförelser av vad de kan se för mönster och på vilket sätt det skiljer/inte skiljer sig åt och vad de tänker kring detta? Jag brukar använda VENN-diagram för att belysa perspektiv men ni kanske är van vid andra stödstrukturer för att lättare urskilja likheter och skillnader.

När påbörjades arbetet med att ge tillbaka Samerna sina rättigheter?
Arbetet med samernas rättigheter startade redan 1982 av FN, som tillsatte en arbetsgrupp som arbetade fram en konvention om mänskliga rättigheter. Denna konvention antogs av FN 1989 och fick namnet ILO 169 men Sverige har hittills inte skrivit på konventionen trots att det gått mer än 30 år sedan dess.

FN kritiserar Sverige för att upprepade gånger bryta mot samernas rättigheter kring bl a för att de inte har skrivit på ILO 169, för att inte alla samer definieras som samer (hit räknas bara de samer med renar), för att de får för lite inflytande kring samiskafrågor, för den exploatering av deras land samt hur lagstiftningen reglerar mineralstrategin och minerallagen och hur det påverkar Samernas marker.

2007 antog FN Urfolksdeklarationen och i den kan vi läsa:

Deklarationen proklamerar att Finland, Norge, Ryssland och Sverige inte längre kan betrakta landområden som samerna traditionellt brukat som statens eller någon tredje parts egendom. Deklarationen förpliktigar staterna att erkänna att samerna är ägare av traditionella landområden och naturresurser. Detta innebär exempelvis att samisk mark inte längre kan användas för industriella eller andra ändamål utan att samerna i förväg informerats och gett sitt oberoende samtycke, utan att de själva direkt har något att vinna på sådant resursutnyttjande.

Sedan 2015 arbetar DO och Sametinget kring en sanningskommission där samernas dolda övergrepp ska offentliggöras och staten ta ansvar för de övergrepp som skett av samerna. Under andra världskriget mättes alla samers skallar och de fotograferades nakna i skolan, de fick inte samma skolgång och fick inte välja annat liv än att vara just same och begränsades i sina egna val, de fick inte heller bestämma över sin egen mark.Det finns en dokumentär av Maja Hagerman Hur gör man för att rädda ett folk? med en handledning till här. Maja har ett sommarprat som är värt att lyssna på här.

Samerna börjar synas i litteraturen
På senare år, efter att knappt ha synts i litteratur, kan man ta del av samernas kultur och behandling. I SMS från Soppero får vi följa med Agnes i Stockholm när hon söker efter sin identitet. Den kan man lyssna på via UR och finns i flera delar med första delen här, och de har längre visningstid på andra mediacentraler. Jag tror att man måste arbeta med förkunskaperna för att eleverna ska ta sig an texten på rätt sätt och jag rekomenderar att man då tar del av det material jag delat ovan till det, men det finns även mer längst ner i detta inlägget.

Frågor till avsnitten finns delade av bl a Peter Andersson men även fler i Facebookgruppen Svenska i åk 6-9 i denna länken.

Agnes gestaltas av Maxida Märak som vi också kan ta del av i ett avsnitt av Jills veranda och samernas historia jämförs med indianernas. Detta kan man knyta ihop med första filmen om urfolken. Jag såg att det tyvärr inte längre går att se men det kanske kommer på SVT Play.

Kortfilm av Amanda Kernell
I kortfilmen Stoerre Vaerie (kan ses terminen ut i alla fall på SVT play) får vi följa Elle som tagit avstånd från sina samiska rötter och som återvänder hem. Denna kan man titta på och sedan låta eleverna skriva om vad de tror hon råkade ut från som barn får att få fram hur de tolkat och förstått samernas situation. Det finns inget kunskapskrav kopplat mot det som undervisningen ska beröra utan man måste bedöma detta centrala innehåll mot olika förmågor som t ex skriva.

När skrivuppgiften är avslutad kan man också titta på filmen Sameblod som också är gjord av samma regissör som kortfilmen. Filmen börjar med första delen av kortfilmen ovan och avslutas med samma kortfilm. Däremellan får vi ta del av vad som faktiskt hände och detta kan eleverna sedan jämföra med sina egna berättelser och se om de tolkat den på samma sätt som filmskaparen. Här kan man muntligt få fram hur de tolkat och förstått innehållet i de olika texterna. Om de sedan vill kan de ju skapa egna filmer av det som de skrivit eller göra en animering av sin text där man kan se hur eleverna kombinerar text, ljud och bild.

I detta inlägg, sist, finns en skrivuppgift till samerna.

Källkritik
Jag vet att när jag såg filmen Sameblod första gången utan att ha tagit del av Samernas tid förstod jag inte varför hon tog av kistlocket eller varför de inte läste samma läroplan som övriga barn i Sverige.

Det finns en väldigt bra källkritisk övning man kan göra kring detta med skolgången på sidan Levande historia. Här kan man då bedöma de källkritiska aspekterna i kunskapskraven.

Mer material
För mer material kring samerna rekommenderar jag dessa sidor:

Samer

SO-rummet

Samplanera gärna svenskan med samhällskunskap, religion och historia då det berör samma centrala innehåll och eleverna kan se samernas perspektiv ur fler synvinklar och öka förståelsen.

 

Att bryta dåliga vanor och öka motivationen

Efter nyår, med en ny termin, är det kanske lättare att sätta upp nya mål då vi ofta har lättare att bryta dåliga vanor vid en ny start. Vi talar ofta om fixed och growth mindset myntat av Carol Dweck. Utifrån dessa termer kan man arbeta i klassrummet på ett par lektioner för att sätta upp mål för skolarbetet och öka resultaten. Jag vill dock understryka att det inte är en quick fix eller något som bara löses av ett par lektioner utan det är ett förhållningssätt som genomsyrar hela skolarbetet. Men för att synliggöra just inställningen har Orka Plugga nyligen släppt ett par filmer korta filmer som fungera väldigt bra för att synliggöra just detta. Jag har utifrån detta satt ihop en planering för cirka två lektioner för att ge eleverna små knep för att öka sin motivation och självkänsla av att lyckas med skolarbetet. Elevernas egna tankesätt är avgörande för hur motiverade de är och många gånger är vi lärare frustrerade över att eleverna saknar denna bit. Jag ser det som strategier och när vi kan ge eleverna dem är det också lättare att lyckas.

I läroplanen kan vi läsa att skolan ska utveckla elevernas förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom den dagliga undervisningen ska eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar men för att nå dit behöver eleverna veta vad som påverkar dem i deras val för att med mognad utvecklas mot att ta ett allt större ansvar.

Vidare står det att elevens “personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter”. Jag rekomenderar er att arbete med detta för alla ämnen då det är ett generellt arbetsområde, men om ni inte har den möjligheten finns förslag längre ner som är kopplade mot engelskan. Kanske har du något som är kopplat mer specifikt mot ditt ämne? Jag tänker mig att jag behöver ge svar på vad som menas med ett växande tankesätt, vilka elevernas styrkor är, hur motivationen kan ökas, samt konkret hur samt vilka mål och delmål eleverna sätter upp.

Vad är växande tankesätt och varför har vi det?

För att förstå vad som skapar växande respektive låst tankesätt kan man börja med att visa filmen Växande tankesätt.  I filmen Stykrefokus förklaras vad som orsakar att vi tenderar att ha det ena eller det andra tankesättet. Filmen tar även upp hur självbilden kan skadas av allt för mycket fokus på det negativa. Även om eleven ska ha med sig en bra självkänlsa har skolan ett uppdrag att ge de elever som saknar det möjligheten att få växa i sig själva och i skolarbetet.

Vilka styrkor har du?
Efter att eleverna har tittat på filmen ska de få reflektera kring vad som menas med strykefokus samt inventera sina egna styrkor. Ge dem därför nedanstående frågor:

Att fundera över enskild
I filmen talar de om styrkefokus. Vad menas med det?

Att skriva enskilt
Minns du när du lyckades med något? Kanske kommer du ihåg när du lärde dig att simma, cykla eller att ta kontakt med en person du varit lite blyg inför? Gör som de nämner i filmen en berättelse av den gången du lyckandes.

Att hitta sina styrkor
Utifrån berättelsen kan du sedan hitta dina styrkor. Gör en lista i punktform över de egenskaper som gjorde att du lyckades.

Att samtala om sina styrkor
Arbeta två och två och be först din kompis skriva ner några styrkor som hen tycker du har och du skriver för din kompis. Jämför sedan dessa styrkor med din kompis och se om ni listat samma eller om det finns egenskaper som du inte trodde du hade.

Hur tror ni att detta hänger ihop med skolarbetet?

Hur kan motivationen ökas?

I filmen Vad är motivation? förklaras hur eleverna konkret kan öka sin motivation förutom styrkefokuset. Titta på den och fundera sedan över om om de använder sig av mat, sömn  scheman för att hålla fokus. Vilka störmoment upplever de att de har i vardagen för att hålla motivationen uppe för skolarbetet?

Vad blir ditt mål samt delmål för terminen?

I filmen Att bryta en vana får vi veta hur man konkret kan bryta en dålig vana i tio steg. Be eleverna sammanfatta stegen när de tittar och använde sedan dessa punker för att sätta upp ett eget mål för terminen. Eleverna behöver också göra ett delmål som ni kan återkomma till efter en lämplig tid för att utvärdera. Kanske ni kan använda detta på ett utvecklingssamtal eller på en mentorstid under terminen där ni samtalar om studievanor.

Det finns också ett Ted-talk där MattCutts talar om att prova något nytt i 30 dagar som kan fungera som inspiration. Just för engelskan finns detta upplägg som är kopplat mot undervisningen som några lärare i Engelska i åk 6-9 satte ihop för tre år sedan. Ni hittar det på Mia Smiths blogg.

Hur kan mobilen gå från brist till styrka?

Slutligen så tror jag att det är bra att lyfta mobilens vara eller icke vara då jag tor många har inventerat den som en brist. Om ni vänder fokus av telefonen som brist till styrka så kan man faktskt få syn på hur man konkret kan ändra en dålig vana till något bra om man använder sig av telefonens funktioner istället. Om eleverna till exempel vill plugga mer fokuserat kan man använda timern, vill man göra checklistor fungerar kanske anteckningarna, och vill man plugga ihop kan man skapa en chattgrupp för det för klassen. Ja, låt helt enkelt eleverna brainstorma, men kom ihåg det ska vara styrkefokus för att nå målen. Kan man inte ha fokus på det får man fundera över om man ska låta den vara. I denna film lyfter de fram exempel på bra funktioner i mobilen.

Årets Musikhjälpentema med digitalt stöd

I år är temat på Musikhjälpen Barn är inte till salu. Varje år samlar Musikhjälpen in pengar till en undanskymd humanitär katastrof. I år pågår insamlingen mellan den 11 och den 17 december i samarbete med Sverige Radio och SVT.

Musikhjälpen har tagit fram ett material för att arbeta med temat på högstadiet och gymnasiet. Många skolor arbetar med temat och startar insamlingar. Så gör även min skola, Gröna Dalenskolan i Bålsta, med musikläraren Jonas Mårtensson i spetsen. Skolan brukar varje år delta och på Lucia arrangeras en konsert där all försäljning går till insamlingen. Skolan brukar också skapa en digital insamlingsbössa, och det kan vem som helst starta. Jag vet att flera skolor kommer att arbeta med detta på olika sätt och under vissa lektioner eller som ett övergripande tema. I år är det ett svårt och tungt ämne och jag rekommenderar dig verkligen att tänka igenom om du ska använda materialet och om du gör det förankra det väl.

Att tänka på!

Utifrån materialet från Musikhjälpen har jag utarbetat en del material där jag lagt in stöd för digitalteknik som har fokus på att synliggöra och som eleverna kan samarbeta med för att lära tillsammans. Jag vill dock påpeka att man bör vara medveten om att man kan ha barn som varit utsatta i en klass. Många undersökningar visar på att så många som 20% har varit utsatta och elevhälsan måste vara involverad när man arbetar med ett temaområde som detta. Förslagsvis passar temat elever i år nio eller gymnasiet beroende på mognad och erfarenheter.

Varje minut säljs fyra barn i sexhandel över hela världen. Orsaken kan vara att bidra till familjens försörjning trots att det är förbjudet att sälja, köpa eller delta i handel av människor. I takt med sociala mediers framväxt har idag nya former av sexhandel uppstått och vi behöver prata mer om dessa tabun som gäller ämnet.

Introduktion

För att aktivera eleverna kan man låta dem arbeta två och två och leta reda på svaren till frågorna nedan. Skapa förslagsvis en Padlet med frågorna i spalter så kan grupperna skriva in svaren tillsammans på en gemensam yta som de kan ha nytta av för slutuppgiften. Skriva annars på annat sätt som du senare delar.

  • Hur många barn är drabbade?
  • Vad innebär begreppet “handel med barn”?
  • Hur kan barn utnyttjas?
  • Vilka följder kan det få för barnen?
  • Vilka är det tre största brottsliga verksamheter i världen?
  • Vad är orsaken till att barn säljs?
  • Vilka länder är dabbade?
  • Hur ser det ut i Sverige?
  • Vad säger lagen?
  • Kan du namnge någon organisation som arbetar för barnen rätt? Vad gör de? (Förslag: Rädda Barnen, Clowner utan gränser, Globalportalen, SOS Barnbyar, Ecpat, Real Stars etc)
  • Vad kan de göra mer specifikt? Ge exempel!

Eleverna kan söka fritt om de är vana vid att söka och sovra men om du behöver ge dem stöd för detta fungerar Unicefs sida bra.

Skapa egna frågor

När eleverna arbetar med källor så ställs säkert fler frågor som kan vara bra att samla ihop för att arbeta med under ett par lektioner. För att samla ihop alla frågor så de synliggörs och möjliggör att man kan arbeta med dem kan man använda en Padlet eller en Answergarden. Det kan då se ut så här:

Filmer och poddar

I samband med Musikhjälpens aktion har det släppts ett par filmer och poddar som problematiserar barnhandel utifrån följande länder: Kenya, Afghanistan, Indien, Nepal, Libanon men även Europa.

Titta eller lyssna på avsnitten tillsammans och efter varje avsnitt kan ni problematisera innehållet genom att se om ni får svar på några av frågorna eleverna ställt via Padlet eller Answergarden. Om nya uppstår kan ni skriva in dem. Låt sedan eleverna fortsätta skriva in svaren som ges för att synliggöra och bygga upp ett material inför slutuppgiften.

I Barn som sexuell handelsvara (28 min) ges en fördjupad förståelse varför barntrafficking förekommer och även vad man kan göra för att arbeta mot att det förekommer. I övriga filmer får man ta del av mer riktade fall och länder som ökar förståelsen för vad som sker i respektive land. Dessa är kortare (5 min) och det finns också flera poddar man kan lyssa på även om många av dem tar upp samma saker som filmerna men de är något kortare (4 min).

Slutuppgift
Jag brukar gilla att ge eleverna val när de ska få skriva och till denna uppgift tänker jag mig att en insändare eller en resonerande text kan fungera bra. De får då också användning för det material med fårgor och svar som ni arbetat fram under lektionerna och du kan se hur väl de underbygger sina argument och förklarar sin syn på saken samt språkligt och strukturellt formulerar sig.

Insändare
Skriv en insändare till en tidning där du använder dig av dina kunskaper från filmerna och källorna. Instruktion för insändare finns på denna korta film som ger dig grundstrukturen för hur du formulerar dig.

Rubrik: Barn är inte till salu!

Resonerande text
Skriv en resonerande text om vilka konsekvenser barntrafficking får och vad man kan göra åt det. Använd dig av dina anteckningar och de frågor ni skapade för att bygga upp innehållet i texten. Några tips för att skapa en resonerande text får du utifrån följande Canva:

Rubrik: du väljer själv en rubrik som passar för de orsaker och konsekvenser du beskriver i din text.

Extramaterial

En film som släpptes 2013 av ECPAT ger oss bilden av den internationella barnhandeln men inger en hel del hopp och som jag verkligen kan rekommendera är När ingen ser. Det finns också handledning till filmen som ger förslag på ingångar. Dokumentären är 58 minuter. Om ni hinner är det bra att se den innan slutuppgiften men eleverna bör ändå tillräckligt med underlag för sina skriftliga uppgifter utifrån materialet ovan.

 

‘Tis the season to be jolly

När det doftar pepparkakor och glögg i vart hem kan det vara svårt att fokusera på jobbet, men även terminens sista lektioner ska ju planeras. Hur gör vi lektionerna intressanta, men ändå lagom avslappnade? Vi kopplar in julen i undervisningen, så klart.

Ett bra sätt att dessutom dra ner på stressen är att samplanera med en kollega och jag har tidigare samplanerat med gott resultat med Mia Smith där vi samplanerade runt realian. I detta inlägg fokuserar vi på A Christmas Carol, ett klassiskt litterärt verk som tilltalar såväl barn som vuxna, fortfarande 150 år efter att det skrevs. Att texten är populär märks på alla tolkningar som gjorts, nyligen gjordes en långfilm med Jim Carrey i huvudrollen, och de otaliga kulturella referenser som görs till texten. Har du kanske själv tänkt på att Kalle Ankas farbror, Joakim von Anka, på engelska heter Scrooge McDuck? Det förstärker ju dessutom hans karaktär mer om man vill visa på den betydelsen.

John Leech [Public domain], via Wikimedia Commons

Utgångspunkten har varit att ge olika ingångar och ideer för att både elever men lärare ska kunna välja utifrån vad som passar klassen bäst. Verket finns i en rad olika versioner. Väljer ni att lyssna på texten eller att titta på filmen eller kanske båda med valda delar? Att samtala kring innehållet i en film på ett djupare plan är också något som motiverar eleverna mer då film är något de är vana vid men som de inte är vana att gå på djupet i. Detta tränar deras läsförståelse samtidigt som de kan få uttrycka sig på engelska tillsammans med andra. Då verket bygger på en adaption finns det också en fördel att studera delar av det verket, kanske en del eller en karaktär, i hur dessa skiljer sig åt. Detta utvecklar elevernas djupläsning och tränar deras kritiska läsart samtidigt som vi kan få dem intresserade av äldre litteratur.

Här har vi samlat olika upplägg där du kan fundera över just din klass behov:

  • För att aktivera eleverna förkunskaper finns olika Quizlet, och en storyboard som går igenom handlingen. Här kan du beroende på vana välja ut om detta behövs. Kanske har de jobbat med någon förlaga tidigare?
  • Vill du få dina elever att diskutera? Kanske skapar du en Padlet där dina elever kan formulera sina tankar och tolkningar för att se allas åsikter men även kunna kommentera varandras svar.
  • Vill du att de ska få öva på att söka information från olika källor? Vi har lagt in frågor med litteraturhistorisk prägel. Kanske ska dina elever få undersöka vilka historiska källor som verkar trovärdiga här. Kanske har eleverna arbetat med industriella revolutionen i historian? Prata ihop dig med klassens SO-lärare för att ge diskussionerna ytterligare djup.
  • Vill du diskutera multimodaliteten i en filmad version av en text? Analysera hur text, bild och ljud samspelar i olika filmversioner av boken. I förlängningen kan eleverna bli skickliga på att själva skapa multimodala versioner av olika slag i t ex en Green Screen inspelning.
  • Kanske vill eleverna få fler chanser att skriva eller omtolka texter i andra former? Att anpassa språket efter syfte, mottagare och situation är en av de utmaningar eleverna möter i år 7-9, och att parafrasera eller omtolka en känd berättelse ger perfekt utrymme för att öva på detta. I dokumentet finner du flera olika exempel på uppgifter som kan både stimulera och motivera skoltrötta elever. Vem hade inte gått igång på att få göra en egen tolkning tillsammans med sina klasskamrater som ni sedan kan avsluta terminen att titta på och äta de där pepparkakorna. Om eleverna dessutom delar dem på en Thinglink kan man både läsa eller lyssna på varandras tolkningar.

När terminen lider mot sitt slut har förhoppningsvis eleverna sett olika förmågor de behöver utveckla och då denna planering ger förslag på att utveckla alla förmågor kan man också individanpassa och styra undervisningen till det som eleverna behöver. Det finns ju inget som säger att man inte kan jobba med A Christmas Carol varje jul då man nu har en rad olika ideer att utgå ifrån och kan anpassa svårighetsgraden och bygga på elevernas då redan existerade förkunskaper.

Om har du tagit dig ända hit vill du så klart ta del av vår planering och den finner du här.

En planering av A Christmas Carol

Merry Christmas!

 

Julkalendern – vidgad text, intertextualitet och adaption

Har du tänkt använda dig av årets julkalender? Jag kan då tipsa dig om intertextualitet som kan vara en rolig ingång för att arbeta med årets julkalender. Intertextualitet är ett litteraturvetenskapligt begrepp som uppstod på 60-talet inom postmodernismen där man menade att en text alltid kan jämföras med andra texter. Numera är intertextualitet även vanligt inom populärkulturen som ett konstgrepp. Syftet kan man ju fundera över tillsammans med eleverna, men jag tycker det är ett bra sätt att både skapa nyfikenhet och att “lura in” eleverna till läsning i ett vidare perspektiv.

Vad är intertextualitet?

Vad är då intertextualitet? Kanske har du själv någon gång blivit inspirerad av en text och använd dig av citat, samplat eller vävt in fraser från låtar i texter? Kanske har ni sett parafraser på Skriet eller Flicka med pärlörhänge  eller så har ni skrivit fanfiction där en karaktär lever vidare i en fiktiv värld. En text skrivs och delas i forum på nätet där man ger kritik och på så sätt även tar del och utvecklar innehållet. Det handlar om att en författare, regisssör eller konstnär blir inspirerad och låter ett verk leva vidare i ett annat. Kanske man även låter en biperson bli en huvudperson i en ny version. Om du inte har så många egna förslag finns desto fler på nätet. Här till exempel finns en massa övningar för att skriva om Ekorrn satt i granen som kan fungera som inspiration.

Vilka andra verk kan man då se i årets julkalender?

Bara genom att ta del av trailern av åretsjulkaleder kan man se följande filmer:

  •  Tillbaka till framtiden
  • Starwars
  • Indiana Jones
  • Armageddon
  • Percy tårar
  • Stargate
  • The Goonies
  • Resan till jordens medelpunkt
  • Independence Day

Det finns säkert fler filmer men de flesta är från 80-talet, som gör att vi som växte upp då kan känna igen oss i symboler, filmteknik, karaktärer och handling. För att kunna ge eleverna möjligheter till att se dessa möster av intertextualitet behöver de dock få ta del exempel på dessa så de kan se mönster. Jag fick flera av förslagen ovan från elever som jag visade trailern på så jag antar att många har med sig en kultur hemifrån att titta på filmer. I skolan kan vi använda denna förkunkap till att ge dem möjlighet att analysera en vidgad texttyp i syfte att utveckla en kritisk läsart där man kan se mönster, eller i alla fall få modellerat hur man kan se dessa mönster så inte film bara handlar om att ta del av en film utan att läsa ut och tolka innehåll och mönster i den.

Ge exempel för analys

Så hur kan man då arbeta för att eleverna ska få utveckla läsarten att tolka och kritisk granska en rörlig bild? Först kan de få välja en film som de ser och titta på hur man ser att det är lånat från den filmen.

  • Vilka föremål, kläder, karaktärer, handling och citat är synliga?
  • Hur filmas det (närbild, grodperspektiv, zoomning)? Filmas det på samma sätt eller har man ändrat något? Vilken effekt får det?
  • Varför tror du att regissören har valt att inspirerats av andra verk? Vad kan orsaken vara?

Adaption och närläsning

Julkalendern är en adaption av en boktrilogi av Erika Vallins Speglarnas hemlighet. Det kan också vara en ide att titta på orginalet, i alla fall en del av den, för att se hur regissören till julkalendern Jakten på tidskristallen, har ändrats om utifrån funderingarna ovan. Detta kan man göra på samma tema som det ovan om man väljer att närläsa kring handling, inledning, karaktärer eller symbolspråket. Ju äldre elever man har kan man låta dem skriva ner sina reflektioner utifrån de tankar de får och vad de kan läsa ut från de olika texterna.

Skapa egna adaptioner med intertextuella inslag

Slutligen hade jag låtit eleverna skapa egna adaptioner med intertextuella inslag. Kanske de kan välja en scen och gestalta den i en text, en dikt, en bild eller att filma en egen scen där de kan väva in andra filmer eller konsstycken som musik eller tavlor. Det finns enkla appar för detta som t ex Green Screen eller Clips. För att göra det som en julkalender kan de ladda upp dem i en kalander ni skapat i Thinglink och sedan öppna dem en efter som och diskutera dessa. Här kan ni i så fall få en steg-för-steg guide i hur ni gör en sådan.

Jag har i mitt förra inlägg skrivit om hur viktigt det är att arbeta med den kritiska läsarten för att utveckla elevernas läsning av vidagd text. Läs gärna det inlägget om du inte läst det.

 

 

Hur utvecklar vi elevernas läsförståelse?

I mitt förra inlägg skrev jag om  de val vi gör av litteratur för vår undervisning och jag problematiserade valen som ofta tenderar att utgå från förutbestämda inköp eller kanske till och med handledningar och inte ligger i linje med vårt huvudupdrag i att utveckla intresset i att läsa och skriva. Senast ikväll pratade Martin Ingvar i Aktuellt om den bristfälliga läsundervisningen i skolan. Om vi ska utveckla elevernas läsförståelse måste vi börja med att skapa intresse för läsningen och vi måste därför utgå från där eleverna befinner sig och inte efter de val som någon annan gjort utifrån sin elevgrupp. Jag ska nedan visa i hur vi ofta tenderar att tolka läsundervisningen och missar att utveckla en djupläsning som leder till en reflekterande och tänkande läsart. I det centrala innehållet i svenska står det så här om själva läsundervisningen:

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Om vi börjar med att titta på valen av de böcker som utgör våra förråd skulle nog de flesta böcker utgå från pojkar i huvudrollen, utspela sig i en homogen värld där vi inte vidgar vår tolerans och förståelse för andra kulturer och böckerna är ofta linjära. Det är inte för intet det vidgade textbegreppet lyftes in kursplanen i svenska och numera även inkluderar film, serier, poddar, radioinslag, dokumentärer, spel etc. Hur ofta använder du film som eget litterärt inslag och inte som utfylldnad av ett behandlat temaområde?

Jag avslutade inlägget med att jag skulle återkomma till detta med hur man kan utveckla elevernas till tänkande, reflekterande och kritiska läsare. Svaret är inte helt lätt men om man ofta arbetar i teman så kommer ofta fokuset på den behandlade boken att lyftas bort och fokus hamnar snarare på temat i sig och om syftet är att utveckla elevernas läsförståelse måste vi tillbaka till temat i boken och inte som det oftare blir ett tema utanför texten hos läsaren.

Ge eleverna ett metaspråk kring litteratur

För att kunna samtala om litteratur behöver eleverna få ett metaspråk att samtala kring litteratur och hur texter byggs upp men också ett språk för att samtala om hur läsupplevelsen var. Om vi enbart tenderar att prata om innehållet i vad som händer, vem som är vem och vilka bilder man ser när man läser kommer inte eleverna att utveckla sin kritiska läsart. Här behöver vi ställa frågor, eller låta elevera ställa egna frågor till texten, frågor som utmanar deras tankar. Jag har tidigare gjort olika stödmallar för eleverna där de kan träna sig i att ställa frågor som både visar på att de förstått men även konkretisera detta och sedan utveckla detta med en tanke. Frågorna ska inte eleverna besvara enskilt på ett papper utan tillsammans med andra för att utvecla och bredda sin föreställningsvärld. De kanske till och med kan tänka tillsammans i en Padlet?

Här kan du ladda ner Canvan.

Att träna eleverna i att skapa egna frågor gör att de kommer att träna sin reflekterande läsart och inte lär sig i att svara på frågor som läraren alltid återkommer till, eller som följer ett visst mönster i en lärobok. Dessa frågor är ofta också frågor som inte utmanar elevernas tankar och de blir automatiserade och stannar därmed vid en enklare läsart där eleven inte tänker och funderar på om det som eleven har tagit del av stämmer, om de går att relatera till, och om det är likadant i andra delar av världen ur andras perspektiv. Jag har tidigare bloggat om detta här och där finns också Canvorna som pdf. För exempel på fler frågor på fler nivåer rekommenderar jag dig att titta på dem.

Miljö- och personbeskrivningar i en närläsning och komparativ analys

I en närläsning av litteraturen, vidgad som linjär, kan man ha stora vinster i att titta på hur miljön skildras men även personerna för att ge eleverna ett metaspråk och verktyg i att skriva egna texter med högre stilnivå. Om man använder film kan man göra en analys av hur en miljö skildras i en adaption och sedan jämföra detta i ett venn-diagram där man läst samma passage i texten i en dialog med andra klasskompisar. Detta brukar ge intressanta ingångar och temat stannar i texterna med breddar läsupplevensen till fler medier.

De lärdomar som eleverna får av detta kan de sedan använda genom att skriva om och förändra miljön i texten eller göra en ny adaption på sin närmiljö där de använder sina kunskaper kring hur miljö kan skildras. Jag skulle här vilja lyfta fram viljan hos lärare att skriva recensioner av böcker, vilket bara sammanfattar innehållet i korthet och inte leder till reflektion. Skrivandet kopplas inte heller åter till innehållet i texten utan summerar den bara på ytan med en kort tanke, i bästa fall, kring vad läsningen gav.

Estetisk läsning som ger möjligheter till att skapa inferenser

En annan aspekt i att utveckla elevernas reflekterande läsart är att utgå från den estetiska läsningen som utgår från stämningar, scener och de situationer som läsningen skapar.  Jag har tidigare skrivit ganska utförligt om vad som menas med estetiskt läsning som du kan läsa mer om här. När vi pratar om läsningen som en upplevelse i vad den ger oss och vi förhåller oss till texten kommer läsupplevelsen ge mer än svaren på raden där läsningen bara stannar vid de svar texten ger oss. Läsningen kommer att fokusera på stämningar och vi minns scener och händelser från texten som vi sedan kan använda vid inferenser och kopplingar till annan text, film, novell eller roman.

Här kan du ladda ner textkopplingarna.

För att utveckla förståelsen för omvärlden krävs ju att eleverna dels förstår vad det innebär att visa hur man visar sin kunskap kring det, men de måste också ha förståelse för händelser som sker i världen nu och ur ett historiskt perspektiv. Det är först här de kan arbeta med kunskapskravet att sammanfatta och göra kopplingar.

Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra /…/ underbyggda resonemang om /…/ i olika verk.

Om eleverna inte utvecklar kunskaper om tidsaspekter och har en repertoar av texter som lyft detta kommer de inte kunna visa sitt kunnande och det är här vi som lärare måste välja litteraturen för att ge eleverna detta som utgår från deras förkunskaper. Den andra dela av kunskapskravet som går ut på att tolka och resonera kring centrala teman och frågor som behandlas i litterauren visar återigen på att läsningen måste hållas central kring läsupplevelsen kring bokens tema.

För att summera så tror jag att vi måste fokusera på själva läsupplevelsen i sig, samtala kring läsningen och hålla fokus på det som händer och sker i texten men även ge ett reflekterande och jämförande perspektiv som utgår från fler texter än de som vi normalt ser som böcker för att locka eleverna tillbaka till läsningen. Det är i klassrummet vi måste ge eleverna möjlighet att träna på detta tillsammans och göra läsupplevelsen till små myket mer än att summera och sammanfatta läsningen. När vi minns läsningen kan vi också förstå vad vi ska ha läsupplevelsen till. Jag hoppas denna lsupplevelse gav dig några tankar kring vad du kan göra för att utveckla en djupare läsning i klassummet. Jag hoppas också att vi tillsammans kan utveckla vår undervisning för att ge eleverna fler möjligheter i att skapa fina och minnesvärda läsupplevelser.

Hur väljer du litteratur för undervisningen och för vilket syfte?

Det är dags för internationella barnboksveckan, vilken gick av stapeln redan 1987. Först hölls den under vecka 43 men sedan 1999 flyttades den till vecka 46 och torsdagen under vecka 46 kallas nationella läsdagen. Syftet med båda är att inspirera till läsning. Det är upp till varje kommun att planera för hur de vill arbeta med veckan och när jag söker efter information hittar jag väldigt lite delat.

I samband med veckan vill vill ändå problematisera detta med läsningen – läsintresset uppstår inte bara för att man läser lite extra under en dag och lämnas elever dessutom ensamma med sin läsning kommer det inte hända så mycket med upplevensen. Hur gör vi då med läsningen och vilka val av böcker styr vad vi läser på lektionen? Jag ställde frågan på Twitter för ett par veckor sedan och fick svar som att valet ofta föll på de böcker som finns inköpta. Dessa val är baserade på böcker som vi lärare antingen tycker är bra och har positiva minnen av eller som knyter an till epokstudier av verk som är tidstypiska för epoken. Få svarar att de väljer böcker som ska utvckla elevernas identitet och kritiskt tänkande och som utgår från vår egna samtid. I en föränderlig värld bör också texterna handla om andra normer än vad vi är vana vid och även utgå från en vidgad texttyp.

Jag tror att många lärare kan vittna om att de böcker man plockat in i undervisningen inte alltid faller i god smak. Detta händer när eleverna ser inte vinsten av att läsa dem och i bästa fall skummar de dem och i sämsta fall ger de sken av att ha läst dem vid frågor om innehållet. Detta händer om det finns ett för stort glapp mellan den text som behandlas i undervisingen och elevernas egna erfarenheter. När man arbetar med en text är det därför viktigt att man utgår från förförståelsen för att intressera elevernas för texten för att föra dem djupare in i texten. Om texten helt saknar igenkänning kommer allt att falla platt och så vill vi väl inte att läsupplevelserna ska arta sig.

Om vi väljer texter som vi tycker bör ingå i en epokstudie finns en risk att undervisingen snarare handlar om litteratur än att vi genom litteraturen utvecklar identiteten då glappet mellan det lästa inte har någon igenkänning. Eleverna kommer då inte att utvecklas vidare till reflekterande och kritiska tänkare. Att läsa text på den nivån kräver att eleverna redan har verktyg med sig för att göra analyser och inte längre läser för att känna igen sig. Denna läsart sker först efter puberteten om de mött en undervising som gett dem strategier för att tolka och förstå både budskap och olika texters särarter.

Om vi utgår från de val flickor gör i sin läsning är att de tenderar att välja litteratur som handlar om utsatthet i syfte att utveckla sin identitet och valen faller ofta på faktioner som självbiografier där de tolkar sin läsning utifrån karaktärerna. Pojkar å andra sidan väljer fantasy där de känner igen sig i den manlige hjälten som alltid vinner. Men för att utvecklas måste vi välja litteratur som gör att eleverna utvecklar ett mer kritiskt tänkande och detta kan ske först genom att vi deltar i samtal. När eleverna lämnas ensamma i sin läsning uteblir den kritiska och reflekterande läsningen även om de läser böcker som de väljer själva. Det är därför viktigt att läraren har kunskaper om hur elever utvecklar en kritisk läsart genom samtal om teman och motiv i det lästa men även om språkinnehållet och texttypers uppbyggnad för att lyfta detta och utveckla eleverna vidare. Vi måste lyfta dem vidare i sin trygghetszon.

Det är här jag tror vi måste stanna upp och se efter hur vi väljer litteratur. Utgår vi från deras förkunskaper eller vad vi själva tycker ska förmedlas? Många barn idag är dessutom vana vid en vidare texttyp än den linjära texten och många texter de tar del av finns på youtube, filmer och bloggar. Om vi utgår från det i vårt val kan vi skapa igenkänning och vi väcker en nyfikenhet för littearur som tar avstamp i något de sett eller hört om på sin fritid. Min erfarenhet är att när jag arbetar med multimodala ingångar lockar jag fler elever till att bli nyfikna på litteratur och många elever väljer spontant att läsa böcker på sin fritid när de ser kopplingar till sitt eget liv och kan relatera och bygga vidare på sin läsutveckling.

Jag vill också med detta lyfta problematiken med att läsa kortare utdrag av texter som ger dem ett glapp av att förstå helhelten. Många antologier och material som tagits fram för att träna lässtrategier blir ofta väldigt snuttifierad och ger inte eleverna möjlighet att läsa och lära av helheten.  Vi tenderar också att använda böcker som teman för att diskutera vida begrepp och inte knyta det till läsupplevelsen och innehållet i boken. En annan problematik när vi ändå diskuterar läsningen är att vi ofta vill kontrollera läsningen snarare än att använda dem som ett avstamp för öppna diskussioner kring som öppnar upp för att vidga elevernas synfält. Här vill jag komma in på en estetiskt läsart som fokuserar på att skapa ett mer vidgat och tolerant synsätt där fokus ligger på att förstå nyckelscener eller stämningar i boken där alla som deltar i ett samtal kan utvecklas och bidra till att ge sin syn på det upplevda.

Så frågan är då om valen ska styras av de böcker som finns till hands eller om vi måste tänka mer vidgat i det avseendet att läsning är så mycket mer än att förmedla ett historiskt arv och så mycket mer än att kontrollera läsandet. Frågan är också om valet utgår från en vidgad textvärld där eleverna känner igen sig i för att skapa tänkande, reflekterande och kritiska läsare. En annan frågan som då naturligt uppstår är hur utvecklar man dessa läsare. Det tänkte jag utveckla vidare i nästa inlägg. Mia Kempe, också ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund, har under veckan gett några tips inför barnboksveckan som hon arbetat med. Har ni några fler tankar kring barnboksveckan eller kring val av litteratur så diskutera dem gärna. Jag tror vi är flera som är intresserade av att vidga vårt synsätt och lära av varandra.

Läs- och diskussionscirkel på temat jämställdhet

Här i detta inlägg delar jag en läs- och diskussionsuppgift på temat jämställdhet och det kan med fördel användas ihop med någon av de uppgifter jag skrev om i mitt förra inägg. Uppgiften är planerad som ett nationellt muntligt prov och kan bedömas enligt följande matris/aspekter. Eleverna genomför uppgiften i grupper där fyra personer ingår och de kommer att förbereda sig genom att läsa olika texter ur ett material från Statens Medieråd som tar upp jämställdhetsperspektivet.

Sätt samman grupper om tre till fyra elever i en grupp. Välj ut några texter alternativt låt eleverna välja en text var. De ska dock välja olika texter om de är i samma grupp. Låt eleverna få ägna en lektion till att förbereda diskussionsuppgiften enligt nedan. Nästa lektion ska de genomföra diskussionen enligt momentet för diskussionsdagen. Jag brukar ge dem tabellerna (som är inspirerade från gamla NP) för att de ska veta strukturen och kunna gå tillbaka till dem för att kunna få tips på vad de kan lyfta i diskussionen.

Låt eleverna sitta i de grupper som de är indelade i från förberedelsefasen. Det är en fördel om de kan spela in samtalen så du kan lyssna på dem i efterhand. Rör dig runt i klassrummet och/ eller grupprummen för att sätta igång de som inte är aktiva i samtalen med följdfrågor.

Här nedan kommer instruktionen för eleverna men ni hittar den även här för utskrift.

 

Läs- och diskussionscirkel på temat jämställdhet

Ni ska nu få diskutera och samtala kring texter. Temat bygger på jämställdhet och hänger samman med andra uppgifter vi behandlat i undervisningen under arbetsområdet kring jämställdhet, så de erfarenheter du har från dem kan du gärna använda i diskussionerna. Ni genomför uppgiften i grupper där fyra personer ingår. Ni kommer att förbereda er genom att läsa olika texter ur ett material från Statens Medieråd som tar upp jämställdhetsperspektivet.

Material: Ordet är fritt – men behöver du säga allt du tänker?

Matris: bedömningsmatris för muntliga diskussioner

Planering och genomförande:

Moment – förberedelser

Ni kommer att sitta i grupper om tre till fyra personer. Ni ska välja en text var från länken ovan. Det är viktigt att nininte väljer samma text. Bestäm gemensamt hur ni fördelar texterna. Ni ska sedan läsa och förbereda er inför nästa lektion.

Moment Genomförande Tid
Förbereda inför diskussionen Läs texten.

Skriv en kort sammanfattning av texten.

Skriv en synpunkt/åsikt på texten.

Förbered diskussionsfrågan och tänkt ut några saker man kan lyfta. Frågan ska inte kunna besvaras med ja eller nej utan öppna för diskussion.

40 min

  

Moment – diskussion

Ni sitter i de grupperna ni satt i under förra lektionen. Ni kommer att spela in era samtal så att läraren kan gå tillbaka och lyssna på hela diskussionen.

Moment Genomförande Tid
Presentera

Diskussionsledaren inleder genom att presentera

Sammanfatta handlingen från de sidor ni läst och ge egna synpunkter.

Presentera diskussionsfrågan.

2-3 min
Leda diskussionen

Här bidrar alla roller med iakttagelser från läsningen

Inled med någon egen åsikt eller ge ordet till någon annan.

Delta själv i diskussionen.

Se till att alla kommer till tals.

Se till att gruppen håller sig till ämnet.

Se till att tiden hålls.

Sammanfatta diskussionen.

5-7 min
Delta i diskussionen

Här bidrar alla roller med iakttagelser från läsningen

Ställ frågor och följdfrågor.

Framför egna åsikter.

Formulera och bemöt argument.

Bygg vidare på kamraternas inlägg.

Ge konkreta exempel.

Jämför med egna upplevelser.

 

Undervisning kring könsnormer #metoo

I sociala medier ser vi en hashtag som sprider sig som en löpeld. Ingen kan ha undgått att se eller höra den; på Twitter, Facebook, på Instagram, på nyhetssändningarna, i skolans korridorer, i personalrummet – överallt tar vi del av #metoo. Det finns ett stort behov av att lyfta upp innehållet i undervisningen kring budskapet med hashtagen och jag tänkte här ge lite tips på hur man kan arbeta med det i undervisningen. I skolans styrdokument kan vi läsa att:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 

Skolverket kritiserar skolorna för att de ligger långt efter i arbetet med att arbeta med sexuella trakasserier. Kanske är det så att vi inte vågar lyfta den normkritiska undervisningen som en bas i vår undervisning för att utveckla ämnesförmågorna? Kanske vi har för lite kunskaper kring hur vi lyfter olika tabubelagda teman? Enligt RFSU har 17% av eleverna utsatts för någon form av fysiska sexuella trakasserier och det är 17% för mycket.

Stödmaterial från RFSU

Det finns ett väldigt bra stödmaterial för både yngre och äldre elevers om RFSU satt ihop och som kan vara bra att lyfta för att få en definition till vad som menas med trakasserier. Detta kom ut 2016 så det är rätt nytt och ger förutom definitioner en massa olika tips som är väl värda att läsa in sig på och prova i undervisningen.

Det finns också en rad annat material som är rätt färskt och som jag tänkte stanna upp och delge lite olika sätt att arbeta med, saker som jag själv prövat eller som jag kommer att använda i undervisningen framöver. Detta kan även passa i större teman som berör både No och So-ämnena om ni har möjlighet för att samplanera och sambedöma över ämnena. Här kan man vara med och skapa historia till exempel.

Ordet är mitt och jag lyssnar på dig

Jag brukar gilla när ungdomar själv får tala för att budskapet ska riktas mot de som lyssnar. Jag såg att Tänk till (som jag för övrigt använt i mitt förra tema kring identitet) även släppt en serie där ungdomar läser upp texter de skrivit om sådant som de upplever och funderar mycket kring. Man kan låta eleverna lyssna på dessa texter och sedan diskutera innehållet. Spellistan finns här men alla berör inte just #metoo så lyssna igenom dem först själv. Eleverna kan sedan få skriva ner sina egna åsikter och reflektioner i form av öppna brev som de kan dela under hastagen #tänktill eller så kan de ta kontakt med Tänk till för att publicera dem. Länk finns på Youtube här: Ordet är mittmed en instruktion hur man gör.

Vad gör macho-normen med våra handlingar?

PK-mannen har flera intressanta filmer som berör det normkritiska arbetet. Att lyfta på machonormen är både viktigt och intressant. Hur ser pojkarna på sitt beteende själva? Hur kan de stötta varandra i hur de uttrycker sig? Vet de om vad som är över gränsen? Jag har tidigare arbetat med PK-mannen och normkritik och här finns en rad andra teman om du vill arbeta med mer än det manliga och kvinnliga perspektivet.

Tänka tillsammans kring jämställdhet

Ett annat lyckat tips är när jag satte ihop lite olika stimuli som kortfilmer och serier som tar upp stereotyper som ”att kasta som en tjej”. Dessa finns länkade här. Eleverna fick ta del av dem i en Padlet (här finns en instruktion för hur du kan skapa en egen Padlet) och skriva lite kort om vilka tankar det väckte och i dessa svar såg jag tydligt att dessa normer sitter djupt rotade och att vi behöver våga lyfta upp och diskutera dessa. Jag har valt att inte ta upp dem som exempel men de finns där.

Ett exempel på elevers tankar om citatet “For most of history, anonymous was a woman”

Sluta tafsa – en film om utsatthet och gränsdragning

I filmen Sluta tafsa, som kom förra året, lyfts frågor som rör synen på sexualitet och hur skolan kan stötta eleverna i det arbetet. Filmen är bara 20 min kort/lång och det finns diskussionsfrågor till både hos SLI och Filmoteket, men den finns säkert hos andra aktörer för strömmande film som jag inte har koll på.

Jag återkommer på temat jämställdhet med en muntlig diskussionsuppgift som är tänkt att fungera som en läs- och diskussionscirkel i mitt nästa inlägg.

Här skriver förbundsordföranden Åsa Fahlen om #MeToo i skolan.

Skrivuppgift och läsning – Precis som jag

I mitt förra inlägg delade jag en planering som utgår  från normer, yttrandefrihet och kränkningar i syfte att alla människor ska bli bemötta för den de är. I detta inlägg tänkte jag dela en skrivuppgift som jag använde mig av för detta tema där eleverna fick ta del av råd till sitt 15-åriga jag från några kändisar och även läsa och lyssna på textutdrag med råd från samtiden i syfte att synliggöra sina råd och funderingar.

Vi lyssnade först på dessa personers råd och jag har satt ihop en spellista på Youtube som eleverna fick lyssna till och skriva ner råden till i denna skrivmall.

Skrivuppgift – Precis som jag 

Jag ville att eleverna skulle få skriva råd till sig själva som de vill lyfta fram som exempel för andra unga, för vuxenvärlden men även för samhället i stort. Jag valde att göra en större och mer valfri skrivuppgift där de kunde välja mer fritt. Här finns elevinstruktionen och här finns en samling på Padlet med instruktioner för de olika texttyperna som eleverna fick ha till hjälp.

 

Vidare läsning eller fördjupning

Förslag på litteratur att läsa på temat är Saker jag hade velat veta när jag var 15 av Diana Olofsson och Johanna Wester. De har även en podd som heter När jag var 15 podden som har många bra avsnitt. Både Linnea Claesons bidrag i podden men hennes sommarprat berör samma tema. Podden med Linnea Claesson hittar ni här där hon nämner de tio saker hon önskar hon visste när hon var yngre. Lyssna från början till ett par minuter fram.

Jag skulle även rekommendera att lyssna på slutet av Miriam Bryans sommarprat där hon ger råd till sitt 13-åriga jag. Det hör ni 1h och 21 min in i här. Som ni förstår är bara åldern bara ett tal i mängden som man kan ändra till elevernas ålder.