Hur bedömer du skrivuppgifter?

I svenska på grundskolan finns det olika bedömningsaspekter av kunskapskravet för skriva. 

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad.

Dessutom kan eleven ge /…/ omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett /…/ fungerande sätt.

I ämnet engelska finns samma krav men lite annorlunda formulerat:

I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig /…/. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra /…/ förbättringar av egna framställningar.

Jag tänkte skriva om aspekterna för just förmågan att skriva och ge respons då jag förstått att några ibland blandas ihop till en enda bedömning vilket blir fel då det utgör olika kunnande och därför bör återkopplas och bedömas var och en för sig så eleverna utvecklas och bedöms för rätt saker.

Måste allt bedömas med betyg?

Det är viktigt att komma ihåg att allt det som eleverna arbetar med i skolan inte behöver utgöra bedömning utan kan att det istället kan vara saker som de övar på för att utveckla sina färdigheter i. Många av oss är sällan så pass duktiga första gången vi gör något att man skulle vilja bli bedömd utan man vill öva och veta framförallt hur man ska göra för att skriva på bästa sätt men även i att ge respons och även som mottagare av respons bearbeta texter mot ökad tydlighet.

Ett problem som uppstår då man ger betyg på enskilda skrivuppgifter är att eleven inte ges möjlighet i att träna. Och ges dessutom betyget i en klump för aspekterna ovan vems kunskaper är det då egentligen som bedöms? Eleven som skriver rent eller eleven som gav responsen? Dessutom ger vi eleverna fel återkoppling då det inte var elevens faktiska kunnande som fick en notering i underlaget som du som lärare använder för att ändra sin undervisning så de når rätt och eleven missar då helt vad hen behöver utveckla.

 

Vad är det eleverna ska kunna och hur kan jag visa kunnandet?

För att undvika detta krävs det att vi har klart för oss vad vi ska fokusera på i klassrummet så eleverna kan nå kunskapskraven. Vad behöver jag som lärare visa dem för att de ska kunna utföra uppgiften? Jag börjar min planering så så jag vet vad som måste in i klassrummet och ges av mig som lärare. Om vi tittar på kraven ovan ska de först skriva en texttyp. För enkelheten skull säger vi att vi arbetar med noveller. För att de ska kunna skriva en novell behöver vi först använda modelltexter där vi läser flera olika noveller och jämför dessa och tittar på hur de är uppbyggda. Hur inleder man en novell, hur beskrivs personer och miljö, hur används språket? Är det långa gestaltande beskrivningar och vad är en gestaltning? Här behöver jag synliggöra detta för eleverna genom att jag tänker högt och modellerar det jag kan. Sedan behöver eleverna öva på dessa beståndsdelar. Kanske övar eleverna i par genom att skriva en bra gestaltning eller miljöbeskrivning som de sedan kan titta tillbaka på när de ska producera egna texter. För skriva egna texter måste de för att kunna nå målet i att skriva.

 

Skriva egna texter med stöd för att öva

När eleverna har fått öva tillsammans och med mig som stöd är de redo att skriva egna texter får att du som lärare ska se vad de behärskar och vad de kan tänkas behöva vidare kunskaper kring. När jag låter mina elever skriva texter använder jag även här stöd i form av skrivmallar. De sätter jag ihop efter de exempel vi läst med förslag på hur de kan inledas, hur personerna beskrivs osv. De kan även få tankestöd i hur de ska bygga upp sin text med rutor där de får fylla i sin mall innan de skriver sin text. Rutorna kan innehålla rubriker för handling, personer, upptrappning och så vidare. Här finns ett engelskt exempel på hur jag menar.

Hur kan vi modellera responsen?

Sista kravet med respons behöver de även få stöd i vad de ska titta på. Jag brukar prata om detta utifrån olika visuella stöd som jag satt ihop i Canva. De ligger sist i inlägget om du vill titta på dem. Jag brukar använda ämnesspecifika matriser för att de ska få öva på att ge respons utifrån det som ska kunna enligt kunskapskraven där jag satt nivåer för de olika progressioner. Jag har gjort mina utifrån olika bedömningsstöd och det är dessa mina elever brukar använda för att ge respons till varandra. De får helt sonika kryssa i dem och jag tittar även på dem innan eleverna får börja sin omarbetning. Kanske förslagen inte används eller så hittar de egna bättre lösningar och jag vill ha båda versionerna att jämföra med för att kunna ge min framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla vidare. Vad kan de och vad behöver vi träna på mer i klassrummet?

Jag markerar inte ett betyg utan en kommentar i hur de har presterat i de olika områdena – en för skriva, en för att ge respons samt en för att omarbeta. Om jag har många elever som brister på samma aspekt kommer vi att arbeta vidare med detta med mer stöd och mer modellering. Om eleverna kan det kommer jag att arbeta bort stödet. Betyg sätts aldrig på enskilda skrivuppgifter utan i slutet av terminen utifrån de olika bedömningsmoment vi haft. Bedömningen av att skriva novell kommer ju att behandlas igen då vi ska ha variation och flera bedömningstillfällen under den tid eleverna går i skolan. En bedömning kan aldrig ensam utgöra ett underlag och ett ihopbakat kunskapskrav går inte alls att använda då det saknar validitet.

Förhoppningsvis har din undervisning varit så tydlig att du har kunnat hjälpa eleven att befästa kunnandet så hen kan klara av det på egen hand utan stödmallar eller att hen få en annan elevs synpunkter och därmed når högre betyg än vid den första (framåtsyftande) bedömningen som du gjorde innan eleven fick befästa kunskaperna. Jag hoppas jag lyckats reda ut hur jag anser att bedömningen för skriva ska genomföras. Hur tänker du kring bedömning av skriva och hur arbetar du med undervisningens kärna för att eleverna ska nå målet?

Normkritisk undervisning – lite olika ingångar

Läs först citatet nedan och fundera sedan hur du aktivt i ditt yrkesutövande planerar för att uppnå detta:

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”

Ur skolans Värdegrund och uppdrag.

Jag vet att det inte är det lättaste området att planera för. Det är mycket lättare att planera för sagotema eller nyhetsartiklar än just att beröra olika föreställningar och normer. Det sägs att skolor som arbetar mycket med normer har ett bra likabehandlingsarbete där kränkningar inte förekommer lika ofta. Jag menar att likabehandligsarbetet måste in i undervisningen och bli en del av lektionerna och inte fastna i en plan. På skolor där det inte fungerar lika fullt ut kanske man är rädd för att lyfta på locket och låta elever ventilera åsikter? Kanske är man rädd för att inte kunna hantera en del åsikter som kan komma? Eller så glömmer vi bort att undervisa kring det viktigaste vi har för framtiden då det inte är lika styrt i det centrala innehållet. För hur det än kommer till kritan ska dessa elever tillsammans fungera i ett internationellt samhälle, inte bara till det fysiska rummet utan även på sociala medier, och då måste vi rusta eleverna i att bli trygga i sig själva och inte vara så rädda för det som inte faller inom normen. Samtidigt får det vi gör på lektionen får en mening och ett sammanhang både i och utanför skolan.

 

Nya filmer för att arbeta med lika värde och lika rättigheter

För att själv lyfta blicken och möta det som är tabu har jag testat flera av UR Skolas nya filmer av PK-mannen. Syftet med dem är  ”att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.” Fördelen med redan gjorda korta filmer är att de fungerar som en igångsättare för sådant som är tabu. Det är inte jag som står som avsändare när jag lyfter på locket och just filmformen är snabb och enkel och inte lika krävande som faktatexter. I filmklippen är det Musse som spelar PK-mannen och han är en helt vanlig kille som tror han bemöter folk på ett juste sätt, helt ovetandes om att han ofta trampar folk på tårna. Vi får följa honom i hans olika möten och eleverna är inte riktigt säkra på om han spelar eller om det är på riktigt.

Ordmoln gjort i Tagul.

Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt?

Jag tänkte i detta inlägg dela hur jag har arbetat med svensknormen. Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt? Det finns bra frågor att basera samtalen på delade på UR Skola till respektive avsnitt men då jag var lite snabb att använda de nya avsnitten skapade jag några frågor eftersom det inte kommit upp då. Ni hittar mina frågor här. I handledningen till filmerna nämns förslag på EPA-metoden och då får alla elever chans att förstå få tänka själv innan de matas med andras åsikter och när man låter eleverna arbeta i mindre grupper är det också lättare att få fram åsikter än när någon ska spela tuff och prata rakt ut och kanske med en negativ klang. Har ni inte testat EPA gör det.

 

Reflektera på olika sätt

När jag arbetar med olika ingångar på ett tema vill jag gärna använda flera olika förmågor. Om de först tittar och tar del, diskuterar och reflekterar vill jag också att eleverna får skriva olika texter. Just för denna uppgift satte jag ihop en reflekterande text där eleverna fick resonera utifrån olika perspektiv. Texterna skrevs sedan om efter att eleverna gett varandra respons. Vi delade dem sedan med en annan klass som också hade fått samma uppgift. När de fick skriva för en målgrupp blev också texterna väldigt välarbetade och de var måna om att deras åsikter kom fram på rätt sätt så de inte kränkte andra. Du hittar instruktionen här. Det gör också att min undervisning blir kopplad till kunskapskraven då jag styr uppgifterna till det som ska bedömas.

Ringar på vattnet blir till en hel sjö

Min erfarenhet säger mig att när man arbetar med svårare ämnen blir eleverna ofta väldigt engagerade. De har otroligt mycket att säga och tänka kring detta och om vi vuxna bara känner oss trygga i hur vi ska bemöta eleverna och nyfiket be dem tänka högt med alla i klassen och inte slå dem på fingrarna utan att sakligt ge dem fakta kan både vi och de lära sig en hel del. När jag väl öppnade på locket blev det  en hel serie lektioner om just lika värde och vi valde att arbeta vidare med yttrandefrihet, identitet och lika värde. Vi baserade det arbetat på bl a serien Melanin och här hittar den en lektion som jag delat här, men även novellen Shuno. Vi har även arbetat med källkritik och serien Hashtag som jag förra våren delade en lektionsplanering kring. För mig gav dessa lektioner hoppet tillbaka om en trygg framtid. Allt var inte bättre förr utan det kan bara bli bättre om vi vågar att att lyfta på locket, eller hur tror du på att arbeta med skolans värdegrund? Och framförallt hur gör ni på er skola? Här kan ni ta del av Åsa Colliander Celiks tankar kring hur de arbetade med PK-mannen och här finns mer övningar.

Sitting drama, estetiska uttryck och multimodalt berättande

Jag har under läsåret utmanat mina elever med olika sätt att arbeta med sin läsförståelse för att variera min undervisning och anpassa den så att eleverna engageras och utvecklas genom lite olika ingångar. Vill ni ta del av några av de arbetssätten hittar ni dels ett som handlar om boksamtal här, men även hur de kan skriva och reflektera utifrån citat. I detta inlägg tänkte jag ge er ett upplägg för hur man kan arbeta med dramatisering av den litteratur man läst i en metod som heter sitting drama men först lite kort om varför valet föll på dramatisering och vad som egentligen står i läroplanen.

I syftestexten till ämnet svenska kan man läsa att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att formulera sina tankar och åsikter i olika slags media och texter och i mötet med olika texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden.

Jag fastnar på begrepp som estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande när jag läser syftestexten. Då det är framlyft i syftestexten på två ställen skulle jag först vilja stanna upp och tänka till kring vad de innebär. I förra läroplanen gick begreppen under det vidgade begreppet där fokus på språket var att kommunicera i tal verbalt eller icke verbalt medan det skrivna begreppet av kommunikation inkluderade den skrivna text som framförs på ett annat sätt än genom det skrivna ordet som TV, dator och video. I dag pratar man om att skapa sammanhang av omvärlden för att utveckla människor med självkänsla och förmåga att lyssna på varandra. Kritikerna av begreppen menar att många lägger för mycket fokus på sinnenas roll vid inlärningen. De menar att istället ska det estiska knyta ihop de egna upplevelserna med andras för att förståelse och kunskap ska utvecklas. Det har visat sig svårt att hitta en bra definition av begreppen men den närmsta jag kommit är den som jag läst av Olle Tivenius.

Estetiskt lärande ett lärande där man översätter sina intryck av världen till estetiska uttryck för att man ska kunna reflektera över, och kommunicera om, sig själv och världen i syfte till djupare kunskaper.

I mötet med litteratur kan eleverna vidga sin omvärldsuppfattning och för att reflektera över den nya kunskapen i en estetiskt uttrycksform fastande mitt val på sitting drama. Det är dock viktigt också att de arbetssätt eller metoder du använder i din undervisning inte blir mekanisk utan att du varierar dem och även reviderar dem utifrån grupp så de passar just för undervisningens syfte. Syftet är  lärandet och för att förstärka den kan man använda olika estetiska metoder vilket också ger en varierad och kreativ undervisning där alla har chans att lära. För mig inbegriper även det estetiska en visuell och tematisk undervisning ett multimodalt lärande; ett lärande där man kombinerar flera olika uttrycksformer.

 

Så här lade vi upp sitting dramat

När planerade för syftet med undervisningen som jag nämnde i början av texten föll valet på sitting drama. I förberedelserna av dramatiseringen kom vi att använda oss av de tidigare loggböckerna vi använt oss av vid bokcirkeln jag länkade till i inledningen av texten. Förberedelserna går ut på att förbereda olika frågor till karaktärerna de mött i boken vi läst gemensamt. Man kan göra detta utan den loggbok men det är bra om man från början har strukturerat upp vilka karaktärerna är och att eleverna under läsandet kan skriva ner frågor till karaktärerna annars får de sitta och leta tillbaka i sin bok under en lektion och det går åt onödig tid än om man på förhand planerar för att läsningen ska avslutas med en dramatisering. Målet med undervisningen och hur de ska få visa sina nya kunskaper och få nya blir klart för eleverna från början.

Lektionen efter förberedandet av frågor till karaktärerna delar man ut de olika karaktärerna i boken mellan eleverna. De som inte spelar en karaktär är de som ställer frågorna till de som spelar karaktären. De som är panelen som ställer frågorna ställer frågor till de som spelar karaktärerna. Några brukar låta sina elever sitta i cirkel, jag brukar låta mina sitta i halvcirkel så att panelen sitter framför dem, men allt beror ju så klart på hur stor klass man har. Har man väldigt stora grupper kan man dela in det i två grupper som spelar samtidigt och så låter man den grupp som behöver ha mer stöd ha stöd av läraren och den andra halvan kan få prova själv men man kommer inte kunna följa upp den om man skulle vilja.

 

Frågor utmanar texten och innehållet i det lästa

Så vad gav sitting dramat? Att låta eleverna ställa frågor utmanar deras tankar om sådant de har haft under läsandet och de kommer att få svar utifrån en elevs tolkning. I grupper som fungerar bra kommer även de andra karaktärerna att svara utifrån sin karaktärs roll hur hen såg på det som frågan gällde. Det bästa med sitting drama är att det finns inga rätt eller fel utan alla kan vara med utifrån sin förståelse. De elever som har goda möjligheter till inferenser kommer att få kunna visa det i sina svar och kommer således också fungera som modeller för hur man kan tolka det lästa. De som inte har utvecklat djupa inferenser kommer ändå kunna ställa frågor som ofta rör sig på ytan. Så har du inte provat rekommenderar jag verkligen upplägget.

Jag är också nyfiken på hur ni arbetat med andra metoder för estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande än just sitting drama.

Hur kan man arbeta med källkritik på ett elevnära och konkret sätt?

Källkritik blir allt viktigare ju mer vi växer med användare i de sociala medierna. En sanning kan snabbt få en massa delningar och likes utan att man ens har reflekterat över om det är sant. Någon man litar på har delat en nyhet och man delar den snabbt vidare utan att ens ha tittat på den själv. Så fungerar medierna idag och med likes-jagare är det lätt att man inte ens reflekterar över budskapet utan bara ser antal retweets eller likes som ett symbolvärde för innehållet. Nu ingår som tur är källkritik i flera ämnen men en fara med det är att det ses som ett moment som ska klaras av och visas på för att få betyg men jag skulle vilja drista mig till att vi måste väva in källkritiken i allt fler områden så det hela tiden finns med oss i vårt sätt att tänka lika självklart som att vi jobbar med strategier för läsning måste vi arbeta med ett tänkande för hur vi är kritiska. I detta inlägg ger jag lite metodtips samt kommande evenemang kring källkritik som jag tycker är värda att lyfta för att vi ska få fler verktyg för hur vi kan arbeta med just källkritik.

Viralgranskaren och källkritikens dag den 13 mars

Jag läste att Viralgranskaren har anordnat en källkritikens dag tillsammans med flera aktörer den 13 mars. Det äger rum på nätet och man kunde till för ett tag sedan boka in sig med skolor men det är nu fullt. Däremot kan man följa det i sociala medier som ett Facebook-event och även ta del i efterhand genom att titta på det som sänds live kl 12:30. Kanalen för detta är Metros Youtube-kanal. Diskussioner kring saker som är viktiga i sammanhanget kommer att lyftas ochhar du ingen lektion som passar just då för att ta del kan du som sagt alltid använda dig av materialet sedan.

Viralgranskaren är ett projekt som startade av tidningen Metro för tre år sedan och syftet är att medvetandegöra oss på falska nyheter. Viralgranskaren har i samarbete med IIS gjort en guide för hur vi kan bli bättre på just detta.

Vill du använda dig av de granskade artiklarna finns de från 2016 samlade i länken. Jag har vid flera tillfällen använt mig av dem då vissa av dem blivit virala.

Fejkade sidor

På UR Skola finns en serie som heter  där vi får följa Viralgranskarna och hur de jobbar med källkritik. Jag har tidigare arbetat med dessa och satte då ihop en mall för hur man kan bygga upp ett resonemang om källors trovärdighet och relevans då många elever tyckte det var svårt. Sista uppgiften som är bedömningsuppgiften hittar ni här. Till detta arbetsområde satte jag ihop en Canva för hur man söker bättre på nätet.

Är du nyfiken på vad som utgör bedömningen finns det utförligt förklarat i detta inlägg och här finns även metoder för hur jag jobbat med Viralgransning och även en skrivmall för hur man bygger upp en frågeställning och sedan resonerar kring detta och presenterar vad man kom fram till. Denna fungerar lika bra i svenska som SO och NO och ger stöd för ett ganska svårt område som hur man ska formulera sig i tal och skrift men även vad som egentligen är ett resonemang. Den svåra konsten att skriva referat med korrekta källhänvisningar har jag delat en lektion med Lektionsbanken här med tillhörande Canvor för sambandsord och en ppt. Arbetet bygger på de texter som finns på Skolverket kring texttyper. Vill du även ta del av en modul för hur man kan arbeta med Wikipediaartiklar på Skolverkets Läs- och skrivportal finns ideér via länken.

I engelska har jag tillsammans med Mia Smith gjort en gedigen planering för digital läsförståelse och då ihop med området som handlar om att jämföra den egna kulturen med engelskspråkiga länders. Mia har även fler källkritiska uppgifter för engelska.

Det finns som sagt hur mycket som helst att arbeta med och detta kontinuerligt för att få medvetna elever. Det bästa är om man kan arbeta med områden som löper över flera ämnen samtidigt så slipper man känna att det går så mycket tid åt vissa moment. Jag försöker alltid väva in språkstötningen som eleverna behöver i SO och NO-områden samtidigt som jag arbetar med genremedvetenheten och får in de olika texterna eleverna ska behärska i svenska eller engelska och för samtal kring innehållet i texterna i hur de tolkar och förstår. När jag började tänka kring källkritik på detta sätt fick jag också mycket med medvetna elever och de påminner varandra mellan varven kring det som de lärt sig tidigare. Kommer du ihåg hur du skulle kolla upp nyheterna? Nu har du inte källsökt dina källor eller här har du glömt din källa är vanliga faser jag hör när de ger varandra respons eller metareflekterar kring det vi arbetar med.

En fördel när man arbetar med sådant här abstrakt är när man får ta del av konkretiserande filmer och dessa kommer ut rätt frekvent nu och fler är på gång som t ex hur man söker på nätet mer effektivt.

Guider i filmformat

Tidningen Metro har gjort många användarvänliga guider i filmformat som brukar uppskattas av eleverna då de är lätta att ta till sig. Det abstrakta blir konkret. Några av de mest använda filmerna är:

Hur man kollar upp ett inlägg:

En film som visar hur du kollar upp videoklipp:

Här finns en film som visar hur man bildsöker:

 

En film som visar fyra saker om varför man går på lögner på nätet:

En film om varför källkritik är viktigare än någonsin:

Hur för man ett resonemang visualiseras i Orkas Pluggas film här:

 

Mer resurser:

Digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek har gjort en länksamling som de kallar för en käll- och sökkritiskt verktygslåda. Här hittar du filmerna ovan men även många andra nyttiga länkar som jag inte lägger in i inlägget här.

Hoppas du fått många fler verktyg för hur du kan arbeta med källkritik på ett återkommande sätt nu.

Ett upplägg för textsamtal av faktatexter

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter. Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter som kanske kommer fler lärare till del än svensk- eller språkläraren som är den som oftast arbetar med skönlitteräraverk. Eleverna möter oftare faktatexter och här finns det också möjligheter till stöd för att lära tillsammans genom samtalet.

Forskning visar på att läsupplevelsen uppstår i dialogoch samtal. Om vi strukturerar samtalet i klassrummet så att alla elever aktiveras ger vi dessutom stöd inom ramen för undervisningen åt alla elever. Dessutom ger det eleverna strategier i hur de ska ta sig igenom en text då de får syn på vad de själva missar eller vad de andra behöver ha hjälp med.

Jag läste för ett par år sedan en dansk artikel om läsning där en lärare valde att dela in eleverna i olika grupper vid läsandet av faktatexten som påminner mycket om boksamtalet. När jag hade publicerat inlägget om boksamtalet som jag länkar till ovan kom jag att tänka på denna artikel igen och tänkte här delge er en summering av den metoden. Jag har no-kollegor som arbetat med metoden och fått bra resultat och även tips på hur man kan arbeta språkutvecklande.

 

Roller vid läsning av faktatexter

Upplägget vid läsandet av faktatexter går ut på att eleverna sitter i grupper om fyra där varje elev har en roll vid den gemensamma läsningen av faktatexten. Syftet är att träna eleverna i lässtrategier som de på egenhand sedan ska kunna tillämpa när de läser på egen hand. Rollerna fördelas mellan:

  • en som högläser
  • en som skriver ner nyckelord
  • en som återberättar
  • och en som antecknar

För att eleverna ska öva på alla roller är det viktigt att de byter roller i sina grupper vid olika lästillfällen. Genom att de får arbeta med läsningen i skolan ger vi dem strategier för att klara av läsningen på egen hand när de väl fått med sig strategier för hur de tar sig an en text. Kanske har du någongång gett eleverna läsläxa att läsa in ett visst antal sidor hemma innan lektionen? Är det en ovan läsare kanske eleven till och med har struntat i att göra läxan och kommer helt oförberedda till skolan och kan inte vara med i den lektionen som du har förberett som lärare? Då behöver vi fundera över hur vi kan ge eleverna stöd för att kunna följa med i undervisningen.

 

Stafettläsning

En annan metod kan vara att man i små grupper högläser den faktatext som man har vid sitt bord i fem minuter. När tiden är ute får eleverna en minut för sig själv för att skriva ner något som t ex:

  • svåra ord man mött
  • en kort mening om handlingen
  • eller en tanke man fick från läsningen

När tiden passerat får grupperna byta bord och sätta sig vid ett nytt bord med en ny faktatext och högläsa på samma sätt som vi förra bordet. Läslängden avgörs ju av längden på texterna men den får inte vara för lång då syftet är att man inte ska sitta av tiden utan aktiveras och ha fokus på det som läst. Behöver du förlänga lästiden så anpassar du upplägget bara. Efter läsningen kan man låta elevern delge sina reflektioner då det är ett bra tillfälle att få svar på de eventuella frågor man har fått av läsningen eller få ord och begrepp förklarade för sig.

 

Få aktiva elever som äger sin läsupplevelse

När man arbetar medvetet med läsningen på detta sätt vinner man mycket, som till exempel att eleverna får strategier för att på sikt kunna läsa på egen hand, att de hjälper varandra och alla elever är aktiva i undervisningen, och att de begrepp som ingår i texterna blir en del av deras språk. Har du inte provat att läsa tillsammans med dina elever inom SO:n eller NO:n så kanske dessa tips kan inspirera dig. Om du vill läsa artikeln jag refererar till hittar du den här. Den är på danska och i den får du även ett tips på hur viktigt det är att arbeta med ord och begreppslistor och även tankekartor för att skapa sammanhang kring det lästa. Har du testat andra metoder för läsning av faktatext är det bara att tipsa på så att de synliggörs för att ge stöd åt eleverna och att de kan utvecklas mot kunskapsmålen.

Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen

I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra.  I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.” (sid 71).

En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. Förslag på roller ser du sist i inlägget. När man delar in i roller blir läsningen mer eftertänksam och betyder att eleverna läser med större ansträngning än att bara svara på frågor eller att de fokuserar på att läsa med flyt. Man kan här på förhand ha styrt upplägget med vem som har vilken roll när eller så låter man eleverna dela upp detta i grupperna om de kan planera för det själv. För att få träna på alla rollernas uppgifter bör de ha haft alla roller minst en gång. Det är dock viktigt att man har satt en tidsram för när de har diskussionstillfällen och när allt ska vara klar så de får en yttre ram att förhålla sig till. Vi vet ju att många grupper som inte har en ram att förhålla sig till inte heller kommer att ta ansvar för att planera för när deras uppgift ska vara gjord.

En bra idé kan vara att låta eleverna föra loggbok under läsandet som man tittar i för att ha lite koll på deras anteckningar så de inte halkar efter. Bäst är att göra detta digitalt så du kommer åt deras loggböcker när som helst annars ska du samla in dem. Det behöver inte vara så avancerat utan de kan skapa en skrivyta i Padlet eller dela ett dokument med dig utifrån vanan med digitala verktyg. Efter varje bokcirkelpass kan man låta eleverna utvärdera hur diskussionerna gått och vad de tyckte om sin nya roll i loggboken eller via exit-tickets digitalt eller på lappar.

Jag tycker också att det är en idé att ställa frågor som ger eleverna lite stöd för innehållet och som de kan ha stödanteckningar till i sina loggböcker om de kör fast eller är ovana läsare. Använder ni digital loggbok kan du i den direkt ställa förgår eller så hjälper du eleverna med lite olika typer av frågor. Använd gärna förslag på frågor som bygger på de olika lässtrategierna. Vill du skriva ut dem hittar du dem i länken som en pdf.

1-2 4

Pdf: lasformagor

Några förslag på roller att dela in i är:

  • Diskussionsledare

Hit hör uppgifter som att till varje tillfälle sammanfatta kapitlet innan diskussionen och sedan leda diskussionen och se till att alla kommer till tals under lektionen.

  • Persongranskare

Den som har denna roll ska under läsandet granska en karaktär och även välja ut citat som stödjer beskrivningen av karaktären. Granskaren ska även ge sina egna värderingar av karaktären och vad man gillar eller ogillar med den.

  • Miljöbeskrivare

Uppgiften går ut på samma sätt som för att granska personer men man granskar den miljö som berättelsen tar rum i. Citat är en fördel om man plockat ut och kan utgå från i diskussionerna. Man ska även dra paralleller till miljöer man själv vistats i.

  • Ordgranskare

Den som har uppgiften att granska ord skriver ner ord man stöter på under läsandet och tar reda på vad de betyder. Man skriver ner dem i en lista och delger de andra vid bokcirkelpasset.

  • Illustratör

Om man arbetar med böcker som har bilder i sig kan man även tilldela tolkning av dessa och låta eleverna leta upp citat i texten som visar på när det finns stöd i texten för bilden.

 

Efter läsningen

Efter läsningen av boken sammanfattar man boken i helklass och delger gruppernas tankar. Här är det bra om man ställer frågor som utvecklar tanken. Dessa hittar du i samma länk som ovan. Sedan kan eleverna sammanfatta boken och skriva en baksidestext till boken utan att avslöja för mycket. Till detta kan välja något av de citat man använt sig av till boksamtalen. Man kan även låta dem skriva en argumenterande text där de ska försöka sälja in boken hos en ny läsare.

tanka-kring-text utveckla-din-tanke

Det viktiga här är inte att läsningen sker utan att den sker tillsammans för att eleverna ska bli kritiska läsare och fördjupa sin läsupplevelse snarare än goda avkodare som tränas om eleverna lämnas själva i sin läsning. Och vi vet också att de elever som ska läsa hemma på egenhand inte gör det utan en motprestation när man vet att man måste visa hur man tänker.

Hur tänker du kring läsning i grupp eller att läsa på egen hand? Hur brukar du göra boksamtal?

I bet you can do IT!

Paddington Station, London, januari 2017.

Likt björnen Paddington hamnar jag på denna station efter att jag har flugit till London för att göra ett besök på Bett. Det är snabbtåget som tagit mig hit från flygplatsen på mindre än 15 min. På stationen tar jag mig ner till den första tunnelbanan i världen. Det är trångt och stressigt. Paddington blev ju upphittad av en familj och hjälpt att hitta hem, men här är jag lämnad åt att navigera själv. Jag försöker göra upp en plan för att ta mig fram i Londons virrvarr av tunnelbanesystem. Hur gör jag det? Ja svaret är ganska självklart: jag letar rätt på en karta på en av väggarna. Men den visar sig inte vara helt lätt att läsa och trots att vi är flera stycken som reser tillsammans slutar det med att vi frågar om åt vilket håll vi ska ta linjen. Så även fast vi hade hjälp slutade det med att vi fick kommunicera för att hitta rätt.

Det är över 15 år sedan jag sist besökte London och en hel del har hänt sedan dess. Staden har utvecklats en hel del och känns så där surrealistiskt framtidsmodern med kontraster mellan gammal och nytt. Snabbtåg möter gamla stationshus, nya byggnader syns mellan Tower Bridge där vi bor. Jag älskar känslan det ger mig – att leva här och nu men vara på väg framåt, att allt hänger ihop.

Jag har rest hit som ämnesspanare tillsammans med några andra spanare och vårt syfte är så klart skolutveckling och att föra fram våra tankar kring vad skolan är på väg att möta och kan göra idag för att svara upp mot läroplansmålen. Vad kan jag förvänta mig av resan? Kan jag lära mig något? Jag vet planen för resan. Vi har mål men innehållet blir fyllt av våra egna upplevelser, reflektioner och vad vi dels har med oss in, själva bagaget, men även ut i form av nya saker i ryggsäcken. I detta inlägg tänkte jag reflektera lite kring de iakttagelser jag gjort av min upplevelse.

Ge lärarna vad de behöver för att stanna

Första målet med resan är att göra ett skolbesök. Besöket går till en skola i nordöstra London, som heter Benhurst Primary School, en skola som inte sticker under stolen med att man använder sociala medier som ett verktyg för att nå ut och göra reklam för sig själva. Skolan har en rektor som lyfter något väsentligt när vi först träffar honom. Han säger att han måste se till att ge sina lärare något de behöver så de stannar kvar just här på denna skola. Skickliga lärare får lätt jobb på vilken skola de vill. Rektorn menar att han ger dem möjligheten genom att de kan arbeta med digitala verktyg för att lyfta undervisningen, ge dem verktyg att få tid att arbeta framåtsyftande och även ge eleverna högre motivation. De har nästan inga hemmasittare och arbetar för att gå från 98 % skolnärvaro till 100 %. Kanske i sig inget unikt men han är smart och ger lärarna stöd i sitt arbete.

Jag hade gärna pratat mer med lärarna om vad det är för stöd de får. IKT i sig är ingen lösning utan det är hur det används och vilken karta de har för att ta sig från station A till B likt du gör när du reser i Londons underground. Vi vet alla att man måste ha en plan för hur man arbetar med IKT och inte att verktyget i sig är lösningen. Det är baksidan av skolbesöket. Jag ser så mycket jag gärna hade velat se mer av. Verktyget som presenteras bygger på att man arbetar med en gemensam plattform som inte är publik och du är styrd att använda de verktyg som ingår i den. Du kan inte dela den publikt och en av mina stötestenar är att det man skapar ska vara publikt för att stötta och ge andra kollegor stöd snarare än att ge de som gör plattformen inkomster och äga det som du som lärare skapar.

En annan reflektion är att skolsystemet i England inte är jämförbart med det svenska systemet. De har helt andra avstämningsmål än våra kursplaner som bygger mycket mer på resonemang och metareflektion än hur många rätt du stavar på ett prov. Detta är förmågor som syftar till att möta framtidens behov. Detta är inte heller det första skolbesöket i England jag gjort utan ett av många så det är en reflektion jag tagit med mig från flera skolor. Jag tror vi är på rätt tåg när vi ser till att träna detta men vi behöver göra det mer och tillsammans. För mig är att tänka med andra och gärna visuellt och med digitala verktyg ett sätt att gå. Hur kan vi mötas i detta?

”Advancing communication…while learning from the past”. Citat från Bett-mässan.

 

Hur implementerar vi digital teknik?

Det andra målet med resan är att besöka Bett-mässan. Det är en väldigt hypad mässa och mina förväntningar är låga. Mässan påminner mycket om olika mässor i Sverige och man kan ta del av mer eller mindre olika tekniklösningar. Långa rader av montrar där du kan prata lite med företrädare för produkterna serveras och jag ser en massa som verkar intressant och ganska självklart som att kommunicera med hemmen, träna eleverna i att vara källkritiska. Men jag vet att många inte är där ännu. Det serveras lösningar för hur olika skolor kan möta krav på teknik men jag saknar återigen en karta för hur det ska göras. Tekniken är inte lösningen på allt utan det är hur det ska göras – det måste finnas en strategisk plan. Jag vågar påstå att även fast rektorn på skolan vi var på hade köpt en lösning inte hade alla i hamn genom bara att skaffa verktygen. Det finns något bakom den som gör att de lyckas. Jag vill veta mer om den men det får jag inte och jag går därifrån lite besviken. Vi serveras lösningar som svar på det jag tycker är det roliga med mitt yrke; att planera för målet och fylla lektionerna med eget stoff baserat på vad jag och eleverna behöver.

Det finns inga färdiga lösningar, produktpaket som kan ge mig den tryggheten. Jag måste ändå göra jobbet. Man måste ha en plan, en karta och en engagerad ledare som vågar utmana och implementera teknik i skolorna idag. Man måste vara så mycket pedagog att man kan se lärandemålen och vad syftet är och inte se teknik som ett eget kapitel som inte väver ihop det gamla med det nya. Man når inte framtiden utan att analysera nuet och vad man har med sig i sitt bagage. Jag undrar vem som ritar din karta? Ett som är klart är i alla fall att man måste bara se till att ha sina mål med resan klara för sig innan man reser. Här måste vi tänka tillsammans, kommunicera och våga dela våra planer för hur vi implementerar tekniken. Vad har den för syfte och hur sker den resan? För in ska den, det kommer vi inte undan. Kanske vi kan lära av andras misslyckanden om de finns att ta del av någonstans? I bet you can do IT!

 

”Changing the game is about the way we interact, the way all things interact”. Citat från Bett-mässan.

Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke

Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här  för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva.

Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Jag har också tidigare använt mig av upplägget att skriva för att få fram elevernas läsförståelse men jag ville nu koppla det till ett eget val av texten för att öka elevernas delaktighet. Upplägget går ut på att eleverna ska välja ett citat där de får tänka till kring innehållet. För att få lite stöd för tankarna satte jag ihop några frågor i en Canva och gjorde ett exempel utifrån den bok vi just läst – Huset mitt emot.

Stödfrågorna är följande:

  • Detta citat fick mig att tänka…
  • Jag valde detta för att…
  • Det som har hänt är…
  • De ledtrådar jag fått är…

Eleverna fick dock uppmaningen att mer än gärna bredda sina tankar. Med detta upplägg får jag även syn på referenserna och hur de slutleder och sätter ord på sina tankar och förståelse av texten.

1 

Här finns en pdf för utskrift: Bokcitat med tolkning

Jag och eleverna gillade upplägget mycket och jag kommer absolut att använda mig av det igen. Vill du dessutom låta dem skriva rent dessa i Canva som jag gjorde är det ytterligare ett sätt som motiverar dem då det blir något man ska sätta upp och synliggöra. Här finns en instruktion för hur man gör. Eleverna fick även diskutera sina citat med varandra och ta del av sin grupps tankar och reflektioner för att bredda läsupplevelsen. Kanske du har användning av stödfrågorna och kan arbeta fram ett exempel utifrån den läsningen i ert klassrum?

 

Anpassade skrivuppgifter utifrån de nationella proven

Snart är det dags för niornas nationella prov i svenska. Förra året satte jag ihop en skrivmall för att eleverna i nian skulle få träna på de olika texttyperna och även ta del av hur instruktionen ser ut. Vi hade arbetat med Boktjuven och eleverna fick skrivuppgifter som passade mot den boken för att fånga upp de vanligaste texttyperna.

I år har vi arbetat med boken Huset mitt emot i åttan och jag kom på att jag kan använda mig av samma mall som jag bara anpassar för att svara mot bokens innehåll. Mallen är så pass generell att man med små justeringar kan ändra innehållet i den. Det är de fetmarkerade orden och texttyperna som får stå kvar. Den undervisning som eleverna möter ska svara mot de mål som de nationella proven avser att mäta samt de kunskapskrav som läroplanen ställer som mål. Om vi medvetet ger stöd för att ge eleverna strukturen på de olika texterna och hur man gör med de fetmarkerade orden tror jag vi har mer än hälften vunnet.

Eftersom jag tycker mallen är bra vill jag även dela den med er så ni kan använda den utifrån de böcker ni läser. Det vore väldigt bra om ni delade de justeringar ni gör så fler kan använda den om de läser just den bok ni behandlat i undervisningen. Mallen ser ut så här för Huset mitt emot och du kan hämta den för Boktjuven här. I nästa inlägg delar jag en uppgift för att skriva utifrån citat – tanke till just boken Huset mitt emot. Denna går givetvis att använda på all läst text.

Så här formulerade jag instruktionen till eleverna:

 

Avslutande skrivuppgift

Du ska nu skriva en avslutande uppsats. Till din hjälp får du följande uppgifter nedan och du kan välja att träna på den texttyp som du behöver utveckla mest. De kommer att bedömas enligt matriser för respektive texttyp. Tänk på att följa anvisningarna för skrivuppgiften och de fetmarkerade orden är extra viktiga att tänka på.

 

  1. Att vara ung i dag (resonerande text med ev referat)

En ungdomstidning efterfrågar texter där ungdomar resonerar om hur det är att vara ung i dag. Syftet är att synliggöra hur det är att vara ung på riktigt och vilka känslor och tankar som rymmer sig hos unga människor idag.

Skriv ditt bidrag till tidningenResonera kring dina upplevelser av att vara ung i dag. Lyft fram vad ungdomar konkret gör och ge exempel på sådant som ungdomar lyssnar på, läser och upplever. Resonera kring eventuella konsekvenser som kan komma av att olika världar (ungdoms- och vuxenvärlden) inte förstår varandra. Till din hjälp har du denna artikel från UMO där du kan presenterar något som du tycker är viktigt från artikeln. Kom ihåg att uppge källan och att du tydligt anger vad som är dina åsikter och vad som kommer från källan.

Rubrik: Att vara ung idag

 

  1. Vad som hände på vinden (krönika)

En tidning vill ha krönikor med temat gotiskt, skräck och thriller. Du har varit i Huset mitt emot och besökt vinden där det hände. Du ska nu beskriva din känsla från den gången du var på vinden utklädd till Jonathan. Du måste gestalta din känsla för att fånga läsaren.

Skriv ditt bidrag till tidningenMåla upp hur det kändes och visa oss genom dina sinnen, och hur du agerade då genom att visa med verb. Språket är viktigt att det är personligt och rikt på liknelser och metaforer.

Rubrik: Huset som såg vad som hände

 

  1. Novelltävlingen (novell)

Det pågår en novelltävling i boken och du ska skriva ditt bidrag till tävlingen. Innehållet ska beröra hur det är att vara 13 år precis som i novellen.

Använd novellens typiska drag. Skriv ditt bidrag till novelltävlingen och inled med antingen en händelse eller en personbeskrivning. Du kan börja på samma sätt som i boken eller skriva om den.

”Det finns historier som berättas om och om igen trots att alla redan hört dem. Historien om …”

Rubrik: Valfri

 

  1. Reportage hos Elisabeth (reportage)

Du har gjort ett besök hos Elisabeth och ska nu skriva om det i en av de större tidningarna för att visa på hur hon levde.

Skriv ditt reportage till tidningen. Du måste fånga känslan av hur han hade det och det ska skrivas i nutid, som om du är där just nu. Vad ser du, vad hör du, vad luktar du och vad känner du? Vilka detaljer lägger du märke till?

Rubrik: Valfri

 

  1. Brev till en av karaktärerna (brev)

Du har fått en möjlighet att skicka ett brev till en av karaktärerna. Vad skulle du vilja berätta om för dem om dagens samhälle och vad de kan behöva tänka på om de hade fått möjlighet att besöka oss idag. Vilka saker hade varit nya och främmande för dem?

Skriv ett brevResonera om hur det är att leva idag. Ge konkreta exempel från dig själv och din erfarenhet. Inled med en hälsningsfras och avsluta med ditt namn.

Rubrik: Hälsningsfras och namnet på karaktären

 

 

En guide till Canva och Thinglink

Jag höll för ett tag sedan en workshop för just Canva och Thinglink och jag har fått förfrågan om jag kan dela det jag gjorde då för fler vill lära sig använda verktyget. Kanske någon har nytta av att förkovra sig i detta under mellandagarna så jag delar det så kanske kreativiteten inför terminsstart sätter igång? Jag kör gratisversionerna och det räcker gott och väl.

Jag har tidigare bloggat och delat kring hur jag använder Canva så i detta inlägg kommer jag inte lyfta fram hur jag använder mig av Canvorna men hela bloggen här på LR har har många Canvor så jag använder det i nästan alla arbetsområden jag planerar för eleverna.

Här kommer två korta filmer och vill du ha den skriftliga instruktionen för Canva hittar du den här och den för Thinglink här.