Normkritisk undervisning – lite olika ingångar

Läs först citatet nedan och fundera sedan hur du aktivt i ditt yrkesutövande planerar för att uppnå detta:

“Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”

Ur skolans Värdegrund och uppdrag.

Jag vet att det inte är det lättaste området att planera för. Det är mycket lättare att planera för sagotema eller nyhetsartiklar än just att beröra olika föreställningar och normer. Det sägs att skolor som arbetar mycket med normer har ett bra likabehandlingsarbete där kränkningar inte förekommer lika ofta. Jag menar att likabehandligsarbetet måste in i undervisningen och bli en del av lektionerna och inte fastna i en plan. På skolor där det inte fungerar lika fullt ut kanske man är rädd för att lyfta på locket och låta elever ventilera åsikter? Kanske är man rädd för att inte kunna hantera en del åsikter som kan komma? Eller så glömmer vi bort att undervisa kring det viktigaste vi har för framtiden då det inte är lika styrt i det centrala innehållet. För hur det än kommer till kritan ska dessa elever tillsammans fungera i ett internationellt samhälle, inte bara till det fysiska rummet utan även på sociala medier, och då måste vi rusta eleverna i att bli trygga i sig själva och inte vara så rädda för det som inte faller inom normen. Samtidigt får det vi gör på lektionen får en mening och ett sammanhang både i och utanför skolan.

 

Nya filmer för att arbeta med lika värde och lika rättigheter

För att själv lyfta blicken och möta det som är tabu har jag testat flera av UR Skolas nya filmer av PK-mannen. Syftet med dem är  “att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.” Fördelen med redan gjorda korta filmer är att de fungerar som en igångsättare för sådant som är tabu. Det är inte jag som står som avsändare när jag lyfter på locket och just filmformen är snabb och enkel och inte lika krävande som faktatexter. I filmklippen är det Musse som spelar PK-mannen och han är en helt vanlig kille som tror han bemöter folk på ett juste sätt, helt ovetandes om att han ofta trampar folk på tårna. Vi får följa honom i hans olika möten och eleverna är inte riktigt säkra på om han spelar eller om det är på riktigt.

Ordmoln gjort i Tagul.

Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt?

Jag tänkte i detta inlägg dela hur jag har arbetat med svensknormen. Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt? Det finns bra frågor att basera samtalen på delade på UR Skola till respektive avsnitt men då jag var lite snabb att använda de nya avsnitten skapade jag några frågor eftersom det inte kommit upp då. Ni hittar mina frågor här. I handledningen till filmerna nämns förslag på EPA-metoden och då får alla elever chans att förstå få tänka själv innan de matas med andras åsikter och när man låter eleverna arbeta i mindre grupper är det också lättare att få fram åsikter än när någon ska spela tuff och prata rakt ut och kanske med en negativ klang. Har ni inte testat EPA gör det.

 

Reflektera på olika sätt

När jag arbetar med olika ingångar på ett tema vill jag gärna använda flera olika förmågor. Om de först tittar och tar del, diskuterar och reflekterar vill jag också att eleverna får skriva olika texter. Just för denna uppgift satte jag ihop en reflekterande text där eleverna fick resonera utifrån olika perspektiv. Texterna skrevs sedan om efter att eleverna gett varandra respons. Vi delade dem sedan med en annan klass som också hade fått samma uppgift. När de fick skriva för en målgrupp blev också texterna väldigt välarbetade och de var måna om att deras åsikter kom fram på rätt sätt så de inte kränkte andra. Du hittar instruktionen här. Det gör också att min undervisning blir kopplad till kunskapskraven då jag styr uppgifterna till det som ska bedömas.

Ringar på vattnet blir till en hel sjö

Min erfarenhet säger mig att när man arbetar med svårare ämnen blir eleverna ofta väldigt engagerade. De har otroligt mycket att säga och tänka kring detta och om vi vuxna bara känner oss trygga i hur vi ska bemöta eleverna och nyfiket be dem tänka högt med alla i klassen och inte slå dem på fingrarna utan att sakligt ge dem fakta kan både vi och de lära sig en hel del. När jag väl öppnade på locket blev det  en hel serie lektioner om just lika värde och vi valde att arbeta vidare med yttrandefrihet, identitet och lika värde. Vi baserade det arbetat på bl a serien Melanin och här hittar den en lektion som jag delat här, men även novellen Shuno. Vi har även arbetat med källkritik och serien Hashtag som jag förra våren delade en lektionsplanering kring. För mig gav dessa lektioner hoppet tillbaka om en trygg framtid. Allt var inte bättre förr utan det kan bara bli bättre om vi vågar att att lyfta på locket, eller hur tror du på att arbeta med skolans värdegrund? Och framförallt hur gör ni på er skola? Här kan ni ta del av Åsa Colliander Celiks tankar kring hur de arbetade med PK-mannen och här finns mer övningar.

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)