Några förslag på arbetsområden utifrån teman, närläsning och adaption av Skam – del 3

I mina två tidigare inlägg, del 1 och del 2, skrev jag om hur man kan arbeta med film och närläsa mediet för att få syn på vad som får en att uppleva filmen som en gör. I tidigare inlägg har eleverna fått påbörja eget skapande av film, som det nu är dags att avsluta. Sist i inlägget återkommer jag till det. Först är det dags att avrunda Skam-temat med små korta upplägg med utdrag från serien Skam.

I förra veckan länkade jag till ett upplägg av Malin Appeltofft som använt sig av Romeo & Julia. Detta har jag har inspirerats av och valt att utgå ifrån i temat”intertextualitet” som jag presenterar nedan. Jag har återigen valt att dela länkarna där man hittar klippen så det ska vara smidigt för er att använda materialet, då det tar sin lilla tid att titta igenom fyra säsonger av serien för att hitta filmklippen. Precis som förra inläggen har jag även med vad undervisningen fokuserar på i form av kunskapskraven så det ska bli tydligt. Använd återigen det som passar er, men jag har genom samtliga teman haft en röd tråd med den film eleverna skapar och som man i så fall behöver justera då manus för det byggs upp genom uppgifterna presenterade i inlägg 1, 2 samt 3.

Intertextualitet till Shakespeares drama

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med /…/ genom att, på ett /…/ sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. 

Titta på hela filmen Romeo & Julia av Baz Luhrmann, eller några scener som balkongscenen eller akvariet som ni känner igen i Skam.

  • Hur är de filmade?
  • Använder de sig av samma föremål/rekvisita?
  • Hur står personerna?
  • Vad säger se och vad som hörs?
  • Vad är lika och vad är nytt eller borttaget och hur anspelar detta på temat och verket?

Här hittar ni den scen (ca 16 min in och tre minuter fram) där Isak och Even kysses under vattnet och i dialogen mellan dem så pratas det om döden.

  • Vad menas med det?

Använd sedan ett verk som du läst och låna scener eller föremål mm som förekommer till den känsla som du beskrev tidigare och lägg in det för att kunna filma senare. När vi sedan redovisar kan vi granska vad som är tillagt och gissa om vi känner igen verket.

Homosexualitet

Norden i skolan finns detta upplägg som bygger vidare på temat om homosexualitet som även anspelas i balkongscenen. Även anspelningar på Baz Luhrmanns filmatisering återfinns i denna scen från säsong 3 och avsnitt 2 (7:58 min in till ca 10 min) där även samma låt med Talk Show Host är med. Som extra bonus har också Even honom som favorit regissör. Lägg märke till de orsaker som Vilde säger innan scenen inleds och som sammanfattar mycket av de teman serien berör.

  • Vad visar låten oss?
  • Vad tänker de kring dessa teman?

Musiken får fortsätta gestalta vad som händer mellan Even och Isak. De är nu på den fest som de blir inbjudna till i klippet innan. Klippet är från säsong 3 avsnitt 3 (ca 12:45 in och ca 4 min fram). Isak sitter i soffan och även en parallell till tidigare musik med känslan knyts ihop samt stereotyper om både homosexuella och terrorister. Svensk musik av Robyn spelas på festen och budskapet är tydligt även här med musikens hjälp.

Sexualitet

Vi har tidigare pratat om hur musik kan gestalta en känsla och det finns ett ganska tydligt klipp i säsong 2 avsnitt 12 där Nora är på fest och sms:ar med William. Exakt vad det är hon skriver får vi inte se men när en låt börjar spelas förstår vi vad som avses. Titta ca 39:50 min in i avsnittet och ca 3 min framåt.

Titta på anslaget/inledningen av detta avsnitt och diskutera vad ni tror kommer att hända i avsnittet. Titta sedan på klippet 17:50 in och ett par minuter framåt och jämför med klippet ni sett innan.

  • Hur reagerar ni och varför?

Svaret finns att finna i ur vems perspektiv vi tittar och vem som är objekt. Oftast är mannen den som är subjektet i kameravinkeln men när objektet blir en man ändras betraktaren från mannens till kvinnans perspektiv.

  • Vilket perspektiv vill du använda för din film?

Det finns så klart en hel uppsjö av andra teman jag inte berört och föräldrarollen är en sådan och vuxenvärlden i stort.

  • Varför är det så tror ni?

Spela in egna filmer med ljud och intertext

Kom även ihåg att låta eleverna spela in sina filmer utifrån den gestaltade känslan och den text de valde att lägga in som intertextualitet. Eleverna behöver tänka på hur musiken ska höras för lyssnarna – antingen som pålagt ljud eller som en del i scenen. De behöver även tänka på hur de ska agera på scenen, det vill säga i bild, för att vi ska tolka det som de förväntar sig. Spela in med lämplig app eller program, men iMovie kan fungera och är också lämplig att klippa i och lägga på ljud med.

Diskutera sedan de olika filmerna i grupper för att se om de kan använda sig av den nya kunskap de har fått för att läsa av ett vidgat textbegrepp. Kom ihåg att ni behöver gå igenom begreppen för att tolka film genom att ni själva använder er av dessa när ni visar klippen i de olika delarna som presenterats.

 

Det är nu dags att avrunda inläggen kring att läsa och tolka film. Jag hoppas ni fått lite fler tips på att läsa film som det medium det är och inte bara som komplement till text, som jag skrev om i mitt första inlägg, som är det vanligaste sättet att se på film i klassrummet.

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)