Några förslag på arbetsområden utifrån teman, närläsning och adaption av Skam – del 2

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med att närläsa film i stort men även hur man kritiskt kan läsa film utifrån serien Skam. I detta inlägg återkommer jag mer konkret på hur man kan läsa och arbeta med serien utifrån den modell jag beskrev i förra inlägget. Nedan beskrivs upplägget kopplat mot kunskapskraven för att förtydliga vad uppgiften behandlar och rubriken anger lärandemålet. Texten är skriven som en instruktion för eleverna. Du kan använda dig av materialet om du vill genom att låna av mina instruktioner, formulera om och anpassa som du vill. Jag har försökt länka filmepisoderna direkt genom att vara väldigt specifik med var du hittar klippet så du ska slippa sitta och leta i Skams fyra episoder.

Hoppas det kommer till användning!

Kvinnans frigörelse, gestaltning och inferenser av ett Dockhem

De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad. 

Här kommer du att få ta del av olika sätt att framställa känslor på, dels genom att visa/gestalta men även att berätta. Vi får ta del av karaktären Eva i Skam. Du kommer också få skriva en gestaltning av en känsla på ett av sätten som du kommer att använda senare i en egen kortfilm.

Materialet för gestaltning (direkt/indirekt) finner du här.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med /…/ genom att, på ett /…/ sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. 

Parallellen med ett Dockhem förekommer på fler ställen i serien, liksom i klippen ovan, och här finns ytterligare ett material för det, som din lärare kommer att visa er.

  • Läs utdraget som finns länkat ovan eller se en filmatisering av verket för en jämförelse.

Frågor som kan fungera som stöd för diskussionerna kan vara dessa:

  • Varför tror du att regissören valt att ta upp just detta område?
  • Vad är budskapet som hon vill dra paralleller till? Varför tror du att hon väljer att lyfta in det med Ibsens verk?

Detta kunskapskrav prövas även genom att dra paralleller till Shakespeare som jag kommer att återkomma till i nästa inlägg.

Musik som gestaltning av känslor

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett /…/ sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. 

Musiken fungerar ypperligt i Skam för att förstärka känslor och budskap och gestaltar mycket bra karaktärerna. Titta på detta klipp och lyssna på låten och se om du kan hitta budskapet. Ljudet hör bara vi som tittare, och inte karaktärerna. Fundera över varför det kan vara så och vilken effekt det ger.

I detta klipp får vi direkt veta att det är glädje som åsyftas. Musiken i detta klipp hör även karaktärerna. Här märks det tydligt vilken effekt det får mot tidigare exempel med pålagt ljud.  Lyssna på det och välj sedan en egen låt som förstärker den känsla du skrev om tidigare. Ni kommer att få använda detta senare.

Musik som objektifiering

I detta klipp (11:04 min in och till 16:04) är det filmat på ett annat sätt än vad vi normalt brukar se.

  • Vad tänker du om det?
  • Om det visas omvänt hur skulle reaktionerna då vara?
  • Hur förstärker musiken budskapet? Hur är scenen filmad, ur vems perspektiv?
  • Vad säger ögon och mun?
  • Vad menar Vilde med sin kommentar?
  • Vem hör musiken?

Rasism

I filmklippet får vi ta del av hur en vänskapsrelation talar om rasism på olika plan. Scenen är filmad utan ljud och med lika många tagningar på respektive karaktär, det vill säga ingen är filmad ur den andres ögon.

  • Vad gör det för budskapet?

Jämför med scenen ovan där killarna objektifieras och små klipp tas på kroppsdelar i slowmotion.

  • Vad hade hänt om scenen filmats ur en persons perspektiv och inte från bådas?

 

Om du kommit så här långt och blev intresserad får du läsa mer i nästa inlägg. Då återkommer jag till homosexualitet och intertextualitet kring Shakespeare.

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)