Några förslag på arbetsområden utifrån teman, närläsning och adaption av Skam – del 1

Jag har precis avslutat en kurs om filmkunskap och det vidgade textbegreppet. Jag kompletterar min grundskollärareexamen i svenska mot gymnasiet för att utöka min behörighet men även som fortbildning. Jag vill utöka mina ämneskunskaper då jag tror att vi som lärare måste fortsätta lära och se på vår undervising i ett metaperspektiv. Det vidgade textbegreppet, men även det vidgade perspektivet i stort, är något som jag är väldigt intresserad av och jag har både bloggat  samt föreläst om det tidigare.

Andra som har också bloggat om hur man kan arbeta med serien Skam i skolan, är t ex Cecilia Jalkebo som har utgått från Norden i skolan som fokuserar på teman som rör ungas identitet kopplat till grannspråksundervisningen och Malin Appeltofft, som har berättat om hur hon arbetat med drama och inferenser. Malin är dessutom lärare i teater så här träffar hon rätt när hon arbetar med inferenser till Shakespeare. Jag tänkte i detta inlägg lyfta fram filmens form och hur man kan arbeta med det vidgade textbegreppet och närläsning av serien  – alltså på samma sätt som man läser ett verk. Att valet föll just på serien Skam beror på att den är skapad på ett speciellt sätt där text, ljud och bild fungerar på ett ypperligt sätt men även för att den ligger ungdomar nära tillhands då många har sett den och då har en förkunskap med sig in i undervisningen.

Att det vidgade textbegreppet är viktigt lyfts fram i en avhandling av Olin-Scheller, Mellan Dante och Big Brother, och av den framgår att lärare idag oftast använder film som utfyllnad, som jämförelse av verk samt illustration. Generellt läggs lite fokus på att läsa filmen som det medium det är och precis som att det kräver vissa läskompetenser att läsa digital text behöver vi fokusera på hur man läser, tolkar och förstår en film.

Hur kan man läsa film?

För att kunna läsa en film måste man förstå hur den är uppbyggd och hur vi påverkas av mediet då vi läser den. Vi påverkas ju av alla texter på ett sätt eller annat, men i film är musik och ljud viktiga i hur vi tolkar en film precis som ögat som ser det som rör sig vilket gör att fler sinnen involveras än i annan läsning. Det vanligaste momentet som film används för i klassrummet är som illustration där man visa på hur en epok såg ut eller vilka kläder som användes, men man analyserar väldigt sällan filmens form utan fokus ligger på upplevelsen av vad filmen ger. Kanske för att vi är vana vid att se på film och inte läsa av och tolka mediet. I alla fall inte mer än att återge en handling eller fokusera på illustrationen om vi ska tolka avhandlingen ovan.

För att kunna läsa film måste man ha kunskaper om vad som ska läsas. Precis som med all läsning läser vi med den erfarenhet vi har med oss in i texten. Om vi vet vad en ungdomsroman är så förväntar vi oss att få möta en hjälte när vi läser den, handlar den om indianer är i kanske beredda på att få ta del av vissa begrepp och miljöer. När vi sedan läser går vi över till att vara en del av berättelsen genom att känna igenom oss i det vi läser. Om vi får följa en person genom en storstad förväntar vi oss en massa ljud och folk men även att det förekommer hus och bilar. Efter att vi tagit oss in i berättelsen tar vi ett kliv utanför, och det är oftast här som vi missar att stanna upp i undervisningen, och tittar på vad det är som berör oss och hittar stöd för det genom hur det berättas. Frågor som söker efter stöd i texten för att motivera svaret är vanliga att ställa men även att känna igen sig själv, eller saker som man läst i andra texter/filmer kan knytas till texten i det vi kallar i text-till-jag eller text-till-omvärlden. Vi behöver också tänka till kring rimligheten i det lästa och om det har hänt eller om författaren har påverkats av sin omgivning. Den kritiska läsningen av Skam har även Cecilia Lind bloggat om som är väl värd att titta på och även prova hennes konkreta upplägg, som går från ytläsningen av filmmediet till den kritiskaläsarten.

Hur kan man då arbeta med film?

Det finns flera förslag på hur man kan använda film i undervisningen. Rossholm har utarbetat en modell i fyra steg, och den återfinns i sin helhet i kapitlet ”Exemplet Sommaren med Monica?” i Film och litteratur i svenskundervisningen, som i korthet går ut på att använda film för att knyta ihop det estetiska med historian och illustrationen. Jag återger nedan stegen i korthet:

  1. Jämförande närläsning: vad är nytt, vad har tagits bort och vad har komprimerats eller utvidgats i filmatiseringen?
  2. Nät av jämförelsematerial: kan filmen jämföras med andra filmer eller texter från andra epoker?
  3. Samhälleligt/historiskt sammanhang: hur syns/representeras samhället eller historian i temat?
  4. Eget skapande: eleverna får göra en egen adaptation i nytt medium och som hänger ihop med steg ett och kan användas på samma sätt efter skapandet.

Hur berättas film?

En films narratologi berättas också med den vanliga berättelsekurvan, med anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, lösning, klimax samt avtoning, bildspråk och gestaltning precis som i berättelser. Förutom detta berättas historien i filmen genom mise-en-scene som innebär allt det som vi ser på scenen något som saknas i linjära texter. Hit räknas hur karaktärerna rör sig, vad de har på sig, var de är placerade, hur kameran rör sig för att skapa en känsla – det är just känslan eller upplevelsen vi är ute efter när vi tittar på film. Svårigheten uppstår i att tolka hur vi påverkas av filmen och vad regissören använder för att vi ska uppleva det vi ser. Intressant är också att titta på hur tiden återges i filmen då en film ofta är mycket kortare än en text och hur man kan komprimera texten med t ex återblickar. Vi får inte heller glömma berättarperspektivet som i en bok kan vara berättad ur första person men i film ur en helt annan synvinkel och vilken effekt detta får. En bok som är skriven ur perspektivet förstaperson är t ex Hungerspelen men som i filmen berättas ur ett allvetande perspektiv eller objektivt perspektiv som det heter på filmspråk. Vi får alltså inte följa berättelsen ur jag:ets ögon utan ur fleras för att skapa förtroende för fler karaktärer. Om filmen hade varit filmad ur huvudkaraktärens ögon eller protagonistens hade det varit subjektivt perspektiv. En annan viktig roll att ta hänsyn till och jämföra med är huvudpersonens motståndare, antagonisten, och hur denne inte utvecklas tillskillnad mot protagonisten. Viktigt är även att förstå hur musik och ljud kan gestalta en känsla.

När vi tolkar film behöver vi göra det tillsammans i samtal för att ge varandra fler föreställningsvärldar för att få syn på och bredda våra intryck och upplevelser. Om vi dessutom kan titta på adaptioner av andra verk som blivit filmade kan vi börja reflektera över punkterna ovan i Rossholms modell, där vi använder materialet för att just närläsa ett verk och titta på mise-en-scene, tidsåtergivningen, filmperspektiv, ljud och musik samt ljussättning.  Nedan finns ett upplägg kring den kritiska närläsningen. Jag kommer i ytterligare två inlägg återkomma till upplägg kring Skam.

Vad vet du om serien Skam?

Jag börjar med att inventera förkunskaperna då många elever har tagit del av Skam på ett sätt eller annat. Genom denna förkunskap kan vi aktivera deras intressen, förväntningar men även ta reda på vad de behöver ha kunskap om. Jag vill på detta sätt ta reda på, men även att eleverna förstår syftet med, vad filmen har för budskap och vad de egentligen vet om filmskaparen.

Eleven kan också föra /…/ resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då /…/  slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Låt eleverna samtala i grupper om vad de vet om serien och vilka teman de kan urskilja. Låt dem skriva ner sina tankar i ett ordmoln eller på en Padlet som ni kan använda för att synliggöra allas reflektioner. Förslag som borde komma upp är: normer, religion, sexualitet, genus, etnicitet, skolan, vuxenvärlden m.m. Jag tror få kommer lyfta fram skaparen av manuset och regissören Julie Andem, som är en ung tjej som själv har sin egen skoltid nära tillhands och många då kanske tror att de teman som förekommer i filmen kommer från hennes erfarenheter. Det kanske de i och för sig också gör men den researchmetod som hon använt är inte så vanligt förekommande i filmbranschen. Här kan ni sedan läsa mer om den metod som regissören använt sig av för att få fram de teman som finns i serien.

En fråga eleverna kan fundera över är om deras syn förändras med den vetskapen eller om de bara kan se författarens egen historia och bakgrund samt samhällets normer i stort. När eleverna kommit så här långt är det dags för närläsning av mediet i sig men fram till dess kan du testa att inventera och reflektera det jag nämnt ovan och kanske spinna in på ett upplägg utifrån Rossholms modell. Vill du ha konkreta upplägg kommer det komma två mycket exakta sådana i de två nästa inläggen.

Jag är också nyfiken på att ta del av hur ni använt mig av film i er undervisning som knyter an till att läsa mediet kritiskt.

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)