Hur utvecklar vi elevernas läsförståelse?

I mitt förra inlägg skrev jag om  de val vi gör av litteratur för vår undervisning och jag problematiserade valen som ofta tenderar att utgå från förutbestämda inköp eller kanske till och med handledningar och inte ligger i linje med vårt huvudupdrag i att utveckla intresset i att läsa och skriva. Senast ikväll pratade Martin Ingvar i Aktuellt om den bristfälliga läsundervisningen i skolan. Om vi ska utveckla elevernas läsförståelse måste vi börja med att skapa intresse för läsningen och vi måste därför utgå från där eleverna befinner sig och inte efter de val som någon annan gjort utifrån sin elevgrupp. Jag ska nedan visa i hur vi ofta tenderar att tolka läsundervisningen och missar att utveckla en djupläsning som leder till en reflekterande och tänkande läsart. I det centrala innehållet i svenska står det så här om själva läsundervisningen:

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Om vi börjar med att titta på valen av de böcker som utgör våra förråd skulle nog de flesta böcker utgå från pojkar i huvudrollen, utspela sig i en homogen värld där vi inte vidgar vår tolerans och förståelse för andra kulturer och böckerna är ofta linjära. Det är inte för intet det vidgade textbegreppet lyftes in kursplanen i svenska och numera även inkluderar film, serier, poddar, radioinslag, dokumentärer, spel etc. Hur ofta använder du film som eget litterärt inslag och inte som utfylldnad av ett behandlat temaområde?

Jag avslutade inlägget med att jag skulle återkomma till detta med hur man kan utveckla elevernas till tänkande, reflekterande och kritiska läsare. Svaret är inte helt lätt men om man ofta arbetar i teman så kommer ofta fokuset på den behandlade boken att lyftas bort och fokus hamnar snarare på temat i sig och om syftet är att utveckla elevernas läsförståelse måste vi tillbaka till temat i boken och inte som det oftare blir ett tema utanför texten hos läsaren.

Ge eleverna ett metaspråk kring litteratur

För att kunna samtala om litteratur behöver eleverna få ett metaspråk att samtala kring litteratur och hur texter byggs upp men också ett språk för att samtala om hur läsupplevelsen var. Om vi enbart tenderar att prata om innehållet i vad som händer, vem som är vem och vilka bilder man ser när man läser kommer inte eleverna att utveckla sin kritiska läsart. Här behöver vi ställa frågor, eller låta elevera ställa egna frågor till texten, frågor som utmanar deras tankar. Jag har tidigare gjort olika stödmallar för eleverna där de kan träna sig i att ställa frågor som både visar på att de förstått men även konkretisera detta och sedan utveckla detta med en tanke. Frågorna ska inte eleverna besvara enskilt på ett papper utan tillsammans med andra för att utvecla och bredda sin föreställningsvärld. De kanske till och med kan tänka tillsammans i en Padlet?

Här kan du ladda ner Canvan.

Att träna eleverna i att skapa egna frågor gör att de kommer att träna sin reflekterande läsart och inte lär sig i att svara på frågor som läraren alltid återkommer till, eller som följer ett visst mönster i en lärobok. Dessa frågor är ofta också frågor som inte utmanar elevernas tankar och de blir automatiserade och stannar därmed vid en enklare läsart där eleven inte tänker och funderar på om det som eleven har tagit del av stämmer, om de går att relatera till, och om det är likadant i andra delar av världen ur andras perspektiv. Jag har tidigare bloggat om detta här och där finns också Canvorna som pdf. För exempel på fler frågor på fler nivåer rekommenderar jag dig att titta på dem.

Miljö- och personbeskrivningar i en närläsning och komparativ analys

I en närläsning av litteraturen, vidgad som linjär, kan man ha stora vinster i att titta på hur miljön skildras men även personerna för att ge eleverna ett metaspråk och verktyg i att skriva egna texter med högre stilnivå. Om man använder film kan man göra en analys av hur en miljö skildras i en adaption och sedan jämföra detta i ett venn-diagram där man läst samma passage i texten i en dialog med andra klasskompisar. Detta brukar ge intressanta ingångar och temat stannar i texterna med breddar läsupplevensen till fler medier.

De lärdomar som eleverna får av detta kan de sedan använda genom att skriva om och förändra miljön i texten eller göra en ny adaption på sin närmiljö där de använder sina kunskaper kring hur miljö kan skildras. Jag skulle här vilja lyfta fram viljan hos lärare att skriva recensioner av böcker, vilket bara sammanfattar innehållet i korthet och inte leder till reflektion. Skrivandet kopplas inte heller åter till innehållet i texten utan summerar den bara på ytan med en kort tanke, i bästa fall, kring vad läsningen gav.

Estetisk läsning som ger möjligheter till att skapa inferenser

En annan aspekt i att utveckla elevernas reflekterande läsart är att utgå från den estetiska läsningen som utgår från stämningar, scener och de situationer som läsningen skapar.  Jag har tidigare skrivit ganska utförligt om vad som menas med estetiskt läsning som du kan läsa mer om här. När vi pratar om läsningen som en upplevelse i vad den ger oss och vi förhåller oss till texten kommer läsupplevelsen ge mer än svaren på raden där läsningen bara stannar vid de svar texten ger oss. Läsningen kommer att fokusera på stämningar och vi minns scener och händelser från texten som vi sedan kan använda vid inferenser och kopplingar till annan text, film, novell eller roman.

Här kan du ladda ner textkopplingarna.

För att utveckla förståelsen för omvärlden krävs ju att eleverna dels förstår vad det innebär att visa hur man visar sin kunskap kring det, men de måste också ha förståelse för händelser som sker i världen nu och ur ett historiskt perspektiv. Det är först här de kan arbeta med kunskapskravet att sammanfatta och göra kopplingar.

Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra /…/ underbyggda resonemang om /…/ i olika verk.

Om eleverna inte utvecklar kunskaper om tidsaspekter och har en repertoar av texter som lyft detta kommer de inte kunna visa sitt kunnande och det är här vi som lärare måste välja litteraturen för att ge eleverna detta som utgår från deras förkunskaper. Den andra dela av kunskapskravet som går ut på att tolka och resonera kring centrala teman och frågor som behandlas i litterauren visar återigen på att läsningen måste hållas central kring läsupplevelsen kring bokens tema.

För att summera så tror jag att vi måste fokusera på själva läsupplevelsen i sig, samtala kring läsningen och hålla fokus på det som händer och sker i texten men även ge ett reflekterande och jämförande perspektiv som utgår från fler texter än de som vi normalt ser som böcker för att locka eleverna tillbaka till läsningen. Det är i klassrummet vi måste ge eleverna möjlighet att träna på detta tillsammans och göra läsupplevelsen till små myket mer än att summera och sammanfatta läsningen. När vi minns läsningen kan vi också förstå vad vi ska ha läsupplevelsen till. Jag hoppas denna lsupplevelse gav dig några tankar kring vad du kan göra för att utveckla en djupare läsning i klassummet. Jag hoppas också att vi tillsammans kan utveckla vår undervisning för att ge eleverna fler möjligheter i att skapa fina och minnesvärda läsupplevelser.

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)