Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande?

Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande?

Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska. Rapporten visar att det  är vi lärare som måste ge eleverna det stödet.  Hur kan vi göra så att eleverna utvecklar sitt skrivande? Vi måste arbeta mycket mer aktivt med vad och var eleverna behöver stöd i skrivandet.

Ett väldigt bra stöd kan man få om man använder sig av gamla nationella prov i svenska som utgångspunkt för att eleverna ska få syn på olika textkvaliteter. Proven kan ge både oss lärare, men även elever en tydlig bild av vad som gör en text bättre än andra, genom att man konkretiserar bedömningsaspekterna och lyfter fram detta genom elevexemplen på de olika nivåerna. Jag skev i mitt förra inlägg om hur jag gjorde i engelskan, som ni kan läsa om här, för att konkretisera de olika nivåerna av skrivandet. Jag valde även då att utgå från tidigare prov från Skolverket.

Syftet, med att arbeta med att se till att alla elever förstår hur uppgiften ska utföras och vad vi förväntar oss på olika nivåer innan den görs, är a och o för högre måluppfyllelse. Min upplevelse är att vi som lärare stressar alldeles för fort igenom uppgiften och glömmer bort konkretiseringen. Vi vill se slutresultatet innan eleverna ens börjat. När eleverna väl ska genomföra uppgiften har de inte fått kunskapen om vad som bedöms, d v s vad målbilden är. Det är just det vi måste konkretisera; men vi måste även tydliggöra specifikt vad som skiljer texterna åt. Det kan många gånger vara svårt att konkretisera detta hur:et, men genom att utgå från färdiga lösningar kan du nå detta mål. Jag har gjort så här i flera klasser och under flera års tid och alltid fått bra utfall till de nationella proven i svenska, som blir som en slags kontroll av att eleverna har kunskaper men då utan stöd.

Jag tänkte här visa hur jag gjorde i ämnet svenska i just åk nio, för att eleverna skulle nå målet i citatet ovan. Du kan med fördel göra detta mycket tidigare än år nio för att eleverna ska ha en chans att träna under fler tillfällen och en längre tid. Om du vill ha elevlösningar för samma upplägg i svenskan i åk 6 finns det här och även här för åk 3 här.

 

Att tolka en instruktion och förstå bedömningsaspekterna 

Vi börjar alltid med att läsa instruktionen för uppgiften och titta på vad det är skrivuppgiften går ut på. Eleverna får titta på vilken texttyp som avses att skrivas och vad som utmärker en sådan. Detta får de göra i grupp för att tolka och förstå tillsammans. Jag vill också att de tittar efter vilket stöd de får för att genomföra uppgiften genom själva instruktionen. Det eleverna först brukar lägga märke till är de fetmarkerade orden resonera och ge exempel. Vill ni ha stöd för hur jag konkretiserar begreppen kan läsa om hur jag använder det här. Min upplevelse är att det är just här eleverna får ut mest då de får konkreta exempel på vad som menas med de fetmarkerade orden och vi som lärare och elever får ett gemensamt språk då dessa återvänder regelbundet i undervisningen. För eleverna är det begrepp som kan vara väldigt abstrakta och vi måste visa dem hur de resonerar och ger exempel i sina texter. Man ge ge dem några stödmeningar för hur det kan se ut för att ytterligare ge stöttning.

 

 

Att bli ägare av den egna skrivförmågan samt kamratbedömningen

Det som inte brukar vålla allt för stora problem för eleverna att ta reda på är texttyp och även mottagare av texten eftersom vi jobbar medvetet med de olika texttyperna. Några elever kan få en aha-upplevelse av att frågorna i inledningen ger dem en ingång i vad de kan lyfta i sin text, och det är för att de inte är vana att läsa hela instruktioner och använda dem som hjälp utan de skyndar sig att påbörja skrivandet och missar då relevant information om vad som ska behandlas i skrivuppgiften.

När eleverna sedan vet om hur de ska tolka uppgiften får de se olika elevlösningar som finns att tillgå här och sedan diskuterar de  bedömningsaspekterna i grupper. Aspekterna i denna uppgift gäller innehållet och hur eleven resonerar – utifrån sig själv eller allmänt, hur strukturen ser ut – d v s inledning, avslutning och styckeindelning används, samt språk, stil och skrivregler. Komplett matris finns här. Jag brukar skrivs ner orden på tavlan men man kan även visa på matrisen om de är vana vid den typen av återkoppling. När eleverna diskuterat detta är det bra om man kan sammanfatta de nivåer de ser skillnad på, som t ex att en text på A-nivå ger både personliga och allmänna perspektiv, har bra struktur och språk och att en text på E-nivå upprepar ofta ordvalet.

Eleverna, upplever jag, är väldigt duktiga på att snabbt se skillnaderna mellan texterna. Och om man lägger en lektion på att använda ett färdigt upplägg för att konkretisera nivåer av elevtexter har du  kommit en lång bit på vägen för att få eleverna att se skillnaderna och förstå slutmålet.

För att eleverna ska få använda sina nya kunskaper är det bra om de får skriva egna texter. De kan då ha nytta av de stödmeningar ni skrivit ihop  och använda dem eller andra de finner relevanta. Texterna kan de sedan med fördel bearbeta med hjälp av varandra. Det är en häftigt känsla när de förstått hur de kan hjälpa varandra i att utveckla sina texter. För mig som lärare är detta en win-win situation; dels får de kunskaper på flera sätt förutom det egna skrivandet och hur de ger respons, men även att de får de kunskaper de så väl behöver för att skriva på en utvecklad nivå.

Hur gör du för att konkretisera bedömningsaspekterna? Det är inte helt lätt att göra men jag tar gärna förslag på fler ingångar för att sprida de goda idéerna. Kommentera under inlägget så kan fler läsa.

 

Vad som gör en text bra enligt eleverna

Vad som gör en text bra enligt eleverna

 

 

Uppdaterat 16-02-11
Här fick jag ett tips från Annika Ahlfors som använder sig av skrivstöd.

Jag kom på att jag själv har några responsmallar här.

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)