Dags att reflektera över reflektionen på engelska!

Jag har nyligen satt ihop en planering utifrån förmågan att reflektera, jämföra och diskutera olika samhällsfrågor och livsvillkor baserat på den kris som vi har i Europa. Jag delade den och fick en förfrågan om det inte är så att eleverna inte ska jämföra den svenska kulturen mot de länder där engelska är ett officiellt språk.

Jag har funderat lite över det här och har valt att skriva om det för jag tycker det är viktigt att lyfta fram hur vi ser på engelskan i dag i en föränderlig tid. Vad är syftet med att vi inte ska vara så snäva som vi kanske tolkade in i förmågan enligt de gamla kriterierna? Jag kommer utveckla det mer med stöd av läroplanerna och kommentarmaterialet till kursplanerna i engelska. Och det rör även bedömningen som givetvis även den ska ske på engelska även fast eleverna reflekterar.

Jag börjar med de formuleringar vi har stöd av enligt läroplanerna. I Lgr 11 är ett av elevernas långsiktiga förmågor att:

reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Bedömningen för betyget E är:

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Så här stod det i Lpo 94:

Eleven har kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning samt kan göra några jämförelser med egna kulturella erfarenheter.

Bedömningen skall /…/ inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i engelskspråkiga länder och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.

Skillnaden i detta ser vi direkt är att central ställning är borttaget och ersatt med där engelska används och då engelska är ett så spritt språk kan du räkna in i stort sett hela världen. Varför de har valt att bredda det så förstår vi först då vi läser i Kommentarmaterialet till kursplanen i engelska. Där kan vi se att det står så här kring att engelskan ska ses i ett vidare perspektiv än där engelska är ett officiellt språk.

Den nya kursplanen betonar vikten av att ta vara på språket i omvärlden, till exempel i olika medier. Detta är ett ställningstagande som grundar sig både på forskning och på Skolverkets undersökningar som visar att motivationen och lärandet ökar när eleverna får tillgång till ett intresseväckande och levande språk från olika sammanhang. (sid 6).

I själva syftes texten står det att engelska är “ämne som är viktigt för att eleverna framgångsrikt ska kunna delta i en värld med många internationella kontaktytor. Engelska språket och olika kulturyttringar från den engelskspråkiga världen finns överallt i det svenska samhället. Engelska är också det viktigaste kommunikations- och informationsspråket i många olika miljöer och används inom så skilda områden som politik, ekonomi, musik och underhållning. Ämnet engelska ger en bakgrund till, och ett vidare perspektiv på, de samhälls- och kulturyttringar som eleverna är omgivna av och skapar möjligheter för dem att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Att förmedla ett sådant internationellt perspektiv till eleverna ingår i skolans uppdrag och finns inskrivet i läroplanen.” (sid 8).

Jag läser vidare och inser att det står mycket viktigt i vårt kommentarmaterial, och som kanske är självklart för många, men jag väljer att lyfta fram det för att det dels stödjer min syn i att engelska är ett språk som ska eleverna möjligheter att se sig själva i relation till det som sker i världen. Huvudsyftet med det är att utifrån sig själv lita på sina förmågor att kunna delta i olika språkliga situationer , som kring musik eller ett framtida arbeta utanför Sveriges gränser.

Med tilltro till sin förmåga att kommunicera på engelska kan eleverna möta nya människor och platser och lämna invanda språkliga miljöer. Trygghet och språklig säkerhet gör att man kan vara den man är på fler än ett språk. Genom interkulturella erfarenheter och möten utvecklas individens sociokulturella kunskaper, det vill säga kunskaper om vad som är accepterade koder och värderingar i andra kulturer. Detta kan på sikt leda till tolerans och förståelse för olika kulturer och en interkulturell medvetenhet. Språkkunskaper kan på så vis bli viktiga för elevernas syn på värdegrundsfrågor och bidra till minskade klyftor i samhället och till ökad delaktighet. (sid 8)

Själva syftet med all undervisning är väl att skapa framtida individer som tar ansvar för vår värld? Ju mer kunskap du har kring andra kulturer desto mindre benägen är du att döma dem.  Just det var ett av mina huvudsyften med den planering jag skapade och delade i veckan. Utgångspunkten är att reflektera kring en podd som följer en Syrisk familj som flyr till EU. Podden är perfekt för att träna på förmågan att lyssna och det utgår från ett medium som ökar elevernas intresse och engagemang. Eleverna ska sedan skapa egna poddar där de reflekterar över sina liv i Sverige. Beroende på mognad och förkunskaper kan de välja att vidga sitt perspektiv och reflektera kring det vi tagit del av i podden eller bara prata kring det som rör dem själva. Målet är att eleverna ska kunna reflektera kring detta i ett vidare perspektiv och just därför har jag valt att dela elevarbetena för elevernas skull så de kan ta del av varandras arbeten så vi synliggör vad som menas. Detta blir den formativa bedömningen då vi kan lyfta fram det som behövs för att nå målet. Kommer alla kunna sätta sig själv i relation till det vi tolkat eller behöver vi lyfta fram exempel där man gjort det? Jag vet inte idag men jag har planerat för den stöttningen med hjälp av IKT-verktyg.

Givetvis sker bedömningen på engelska i det som eleverna samtalar kring och jag  vet att jag också sett diskussioner kring att detta att tolka och jämföra utifrån sina kunskaper bör ske på svenska då de tänker på svenska. Men som vi sett ovan är ju huvudsyftet att utifrån sig själv lita på sina förmågor att kunna delta i olika språkliga situationer. Om man inte ger eleverna möjlighet att träna diskussioner på engelska –  för det är något vi ska bedöma dem i för de ska kunna samtala kring företeelse och sätta det i perspektiv till sig själv – då måste vi göra det. Om eleven inte kan detta måste vi träna på det. Kanske mer än vad vi gör i undervisningen idag om den enbart utgår från  den engelskspråkiga kulturen, som vi ändå tar del av dagligdags via film och musik? Kanske vi måste plocka in andra kulturer för att kunna bredda resonemangen? Vad tror du och framför allt hur gör du idag?

Vill du ta del av den planering jag satte ihop för terminens sista veckor hittar den den här –A podcast about life as a teenager in Sweden.

I mitt förra inlägg skrev jag om att det inte är OK att svara på svenska! Läs gärna det om du är intresserad av bedömningen i engelska.

 

 

Kommentarer (2)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)