Kategoriserade inlägg: gymnasiet

Vem läser min text? – funderingar över mottagare och textval

Vilken funktion fyller skrivandet i skolan? Det är en fråga jag har funderat allt mer på under åren som lärare. Många texter eleverna skriver i skolan skrivs för att visa på ett kunnande i just skrivande för läraren men brister i mottagaranpassning. Texterna blir därmed inte självbärande. Jag tror vi lärare har mycket att vinna på att istället titta på en texts funktion för att skapa motivation och mer utmaning hos eleverna. Vi lärare tenderar ofta att hamna i att bedöma elevernas språk och texten blir en produkt när vi istället borde lyfta textens funktion för att skapa engagemang. Frågan borde då bli vad vill skribenten formulera och för vilket syfte? Jag tänkte förklara varför jag tror vi måste se texten ur ett större perspektiv i det här inlägget med stöd av läroplanen samt visa på ett hur i hur jag tänker kring utformandet av skrivuppgifter.

Att skapa motivation för mer utmanande skrivuppgifter kräver undervisning

I grundskolans lägre åldrar fokuserar skrivandet på berättandet, som t ex i sagor, noveller och brev, men ju äldre eleverna blir desto mer tyngd läggs på sakprosan. I årskurs nio ska eleverna också kunna anpassa sig efter texttyp och vägen fram dit sker genom explicit undervisning om hur dessa texter byggs upp. I detta inlägg kommer jag att fokusera på just undervisningens hur, motivation och verkliga mottagare som en avgörande faktor för läraren att ta hänsyn till. Det är ofta svårt att motivera eleverna till att skriva texter som ligger en bit ovanför deras utvecklingszon dels för att de inte är vana att läsa dessa texter men även för att de inte övat på att skriva dem. Här finns det en stor fördel att samarbeta med SO-läraren som är van vid att bygga upp kunskapsstoff för att resonera i flera led och där svenskläraren har kunskaper om hur man bygger upp texter för att få fram en bra struktur för detta och vad som stilistiskt utmärker en specifik sakprosatext.

Julkalendern – vidgad text, intertextualitet och adaption

Har du tänkt använda dig av årets julkalender? Jag kan då tipsa dig om intertextualitet som kan vara en rolig ingång för att arbeta med årets julkalender. Intertextualitet är ett litteraturvetenskapligt begrepp som uppstod på 60-talet inom postmodernismen där man menade att en text alltid kan jämföras med andra texter. Numera är intertextualitet även... Läs mera »

Undervisning kring könsnormer #metoo

I sociala medier ser vi en hashtag som sprider sig som en löpeld. Ingen kan ha undgått att se eller höra den; på Twitter, Facebook, på Instagram, på nyhetssändningarna, i skolans korridorer, i personalrummet – överallt tar vi del av #metoo. Det finns ett stort behov av att lyfta upp innehållet i undervisningen kring... Läs mera »

Ett upplägg för textsamtal av faktatexter

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter. Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter... Läs mera »

Tärningar som stöd för att skriva och tala

Jag har tidigare skrivit om olika sätt att väcka den skriftliga inspirationen dels i ett inlägg där jag hade satt ihop olika stödfrågor för att skriva utifrån ett nytt perspektiv och även i ett annat inlägg för att få förslag på olika börjor. Denna gången kommer ett tips om hur du med hjälp av en tärning... Läs mera »

Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen?

Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans “klippa upp”  Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916.  Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter.... Läs mera »

Är vi tillräckligt kritiska för att hävda att vår undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Vet du vad begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär? Är erfarenheten vi delar med varandra tillräcklig för att kallas beprövad? Med sociala mediers framfart har vi plötsligt en större repertoar av didaktik än vad vi hade för några år sedan. Är vi tillräckligt kritiska i våra val av metoder för att den ska... Läs mera »