Att sortera och utveckla tankar för större tankedjup genom in- och ut-texter

Under en av mina föreläsningar i höstas pratade jag om in- och ut-texter. Jag lovade att återkomma mer kring dessa texter och hur jag planerar för dem i min undervisning. I detta inlägg skriver jag om hur skrivande och samtal kan utveckla innehållet och ge större tankedjup där eleverna genom egna tankar och reflektioner får möta andras perspektiv. Jag har även valt att underbygga mina tankar med stöd utifrån de Allmänna råden för betyg och bedömning som kom i höstas. Trots namnet, lustigt nog,  ligger större fokus på ämnesinnehåll än bedömning. När man som lärare planerar för in- och ut-texter ligger stort fokus på det didaktiska för att eleverna ska utveckla och sorterar sina tankar och få syn både på den kunskap de redan har men även vidga sin kunskap genom att ta del av andras tankar.

I olika skolsammanhang pratar vi ofta om elevers kunskaper och då ganska ofta om deras brist på dem.  För att vi som lärare ska få syn på elevernas kunskaper måste de ges möjlighet att visa vad de kan samt även vad de behöver ha stöd i för att utvecklas. Detta gör man genom kommunikation; antingen visar man kunskaper via muntlig interaktion eller genom att skriva. Här kan vi lärare bedöma summativt eller formativt. En tanke jag ofta får när jag tar del diskussionen om elevers kunskaper, eller brister av den samma, är om vi utgår från den summativa eller den formativa bedömningen. I Skolverkets Allmänna råd om Betyg och betygsättning (2018) formuleras det så här om de val läraren gör utifrån ämnets syfte och centrala innehåll:

Dessa ämnesdidaktiska val ligger till grund för hur undervisningen genomförs, och påverkar därmed vilka kunskaper eleverna får möjlighet att utveckla.

(Skolverket 2018:9).

En viktig fråga är således om vi lägger fokus på bedömningen eller om vi lägger fokus på undervisningen och de val vi gör för den. Jag upplever tyvärr ganska ofta att vi pratar summativa bedömningar redan innan terminen är slut då fokus har förflyhttats från undervisningen till kunskapskraven. En central fråga borde istället vara kring vilket innehåll som eleverna ska utvecklas och hur de ska visa sina kunskaper. För mig är det där som lärandet sker och där vi som lärare borde lägga större delen av vårt fokus i våra diskussioner. Då vi skapar en riktad undervisning ger vi eleverna möjligheter att kommunicera sina tankar och kunskaper. Kan undervisningen ändras för att skapa större möjlighet att utvecklas?

Om undervisningen planeras, genomförs och följs upp enbart utifrån kunskapskraven riskerar fokus att flyttas från innehållet i undervisningen till hur eleverna kan visa sitt kunnande. (Skolverket 2018: 9).

In- och ut-texter som stöd för tankar

Det är genom dialogen, antingen med mig som lärare eller med andra elever, som nya kunskaper utvecklas. Om eleverna brister kring något behöver vi alltså lägga större fokus på att ge eleverna stöd i hur de sortera sina tankar. Caroline Liberg använder sig av begreppen in- och ut-texter där in-texterna är texters om eleverna skriver när de tänker och prövar sina tankar medan ut-texterna är de som skrivs för att nå en mottagare. In-texterna kommer i slutändan att används för att få stöd för att bygga en struktur och ett innehåll i ut-texterna.

Ett exempel på in-text är den läslogg elever för i samband med läsning. Den kan förberedas med färdiga frågor skapade av läraren. Dessa frågor behöver ställas öppna så att alla har något att tillföra då syftet är att fånga eleverna. En undervisning som utgår från elevernas erfarenheter öppnar dörrar, väcker nyfikenhet och ger rum för nya tankar som utmanar elevernas föreställningsvärldar och får dem att växa som individer. Frågorna kan också vara fria utifrån de tankar och funderingar som läsningen ger eleven. Detta är något vi vara medvetna om när vi planerar för undervisningen så den inte blir låst kring frågorna utan istället vara lyhörda för elevernas egna reflektioner.

När eleverna skriver i läsloggen är den tänkt att fungerar som tankeskrivande och för att sortera läsningen. I läsloggen kan du som lärare ställa öppna frågor som utvecklar nya tankar men du ska inte kommentera stavfel och andra språkliga fel då det inte är textens syfte. Om vi  intar en mer informell syn på loggen kommer också eleverna att utmanas i sina tankebanor om de ges möjlighet att gå utanför kravet på det formella skriftspråket. Läsloggar kan fungera som enskild logg mellan läraren och eleven men om eleverna är vana vid att öppet dela tankar och funderingar kan man också låta dem skriva i gemensamma läsloggar digitalt där de får läsa och ta del av varandras tankar och ställa nya frågor till varandra. Då ges eleverna direkt möjlighet att vidga sina tankar innan diskussionen.

Kortskrivandet synliggör behov av stöd

Det är viktigt att det kortskrivande som eleverna gör i läsloggar används och läses av dig som lärare för att visa på att deras tankar och reflektioner är viktiga. Läsloggen är tänkt att användas som en dialog mellan läraren och eleven under läsandets gång och det är därför viktigt att den läses regelbundet. Läsloggen ger även dig som lärare värdefull information om vad eleverna behöver stöd kring. Om man inte har den tid som det kräver att rikta respons individuellt kan man välja ut exempel som behöver dryftas i undervisningen. Man kan då låta elever utgå från sina tankar i loggen och diskutera i par. Dessa reflektioner kan avslutas i helklass där ni tillsammans kan ge stöd. Då kommer dessa läsloggar att fungera i nya in-texter där samtalen tillsammans med läraren vidgar resonemanget och används framåtsyftade för att ge det stöd som eleverna behöver.

Bedömningar i formativt syfte används för att följa och främja elevers kunskapsutveckling, så att läraren får ett underlag för att förändra och förbättra sin undervisning samt för att ge återkoppling till eleverna.

(Skolverket 2018: 16)

Samtal utvecklar förståelsen för hur andra tänker

Utifrån läsloggen kan läraren också planera för boksamtal i grupper som baseras på de anteckningar som eleverna har skrivit ner. Samtalen blir då också nya in-texter som bygger vidare och utvecklar nya tankar och ny kunskap hos eleverna. Vid planeringen av boksamtalen behöver läraren tänka på att sätta samman grupper som fungerar och där eleverna utmanar varandra. Man behöver även sitta med och lyssna på samtalen. Beroende på om grupperna är ovana kan man behöva alternera och sitta med kortare perioder i början och ge stöd för hur boksamtal genomförs, men med vana kan man sitta med en grupp i taget och ge respons och frågor som utvecklar innehållet eller stannar upp på detalj nivå. Samtal kring text ger eleverna möjlighet att utveckla både förståelse av det lästa, eleverna utvecklar läsförståelsen och strategier då samtalen hjälper och stöttar alla att vara med och bidra utifrån sina kunskaper och tangerar syftet med svenskämnet väl.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

(Lgr 11 Svenska)

In-texterna ger stöd för innehållet i ut-texten

Skrivandet av alla in-texter stöttar eleverna i deras produktion av den slutgiltiga ut-texten. När man som lärare planerar för bokläsning och in-texter är det viktigt att man ställer frågor som eleverna kan gå tillbaka till för att producera sin ut-text. Tanken med läslogg och boksamtal är att eleverna ska ha med sig tankar för att nu kunna bygga ett innehåll där man som lärare har skapat en slutuppgift som har stöd av innehållet i in-texterna. Eleverna får naturligtvis använda de texter de skrivit under läsningens gång. I instruktionen för ut-texten är det viktigt att skrivuppgiften sätts i ett sammanhang för att den ska kännas relevant och meningsfull. Det ska också vara tydligt vad denna text kommer att bedömas utifrån då denna text fyller en helt annan funktion än de andra texter eleverna har skrivit fram till slutuppgiften. Att visa på exempeltexter för att visa på både innehåll och språkliga strukturer för att skapa sammanhang mellan de olika delarna av texten är kanske det mest avgörande för att eleverna ska få stöd i hur de ska formulera sina tankar. Med rätt riktad respons, möjligheter att samtala kring det lästa och kortskriva för att sortera sina tankar kommer eleverna att kunna producera både denna text samt utveckla sin förståelse av det lästa med koppling till sig själv och andra.

Respons som stöd för fortsatt kunskapsutveckling

För att summera in– och ut-texter ligger fokus helt på undervisningen och den summativa bedömningen. Den respons som ges ibland annat läsloggar och samtal är också en rimlig dokumentation som läraren bör göra för att ge eleverna stöd i deras kunskapsutveckling. Skolverket är också tydlig med att vi behöver flytta fokus från kunskapskraven till slutet av terminen och istället dokumentera för att ge stöd i elevernas kunskapsutveckling. Då skulle vi också få mindre fokus på kunskapskrav och mer fokus på att eleverna utvecklas kring ett innehåll.

Formerna för dokumentationen ska underlätta för läraren att stödja elevernas kunskapsutveckling och sätta betyg. Det är till exempel inte ändamålsenligt att dokumentera samma uppgifter flera gånger i olika dokumentationssystem, till exempel både i en fysisk portfolio och i en digital plattform.

(Skolverket 2018: 20)

Hur vi som lärare ser på kunskaper och bedömning är något vi borde lyfta oftare för att inte fokusera på kunskapskraven. Det är vägen fram till kunskaper som borde vara det centrala att utgå ifrån när vi hör diskussioner om brist på intresse och dåliga kunskaper. Om vi istället fokuserar på de didaktiska val vi gör för innehållet i undervisningen kommer eleverna ges möjligheter att tillsammans utveckla språket och skapa förståelse för både sig själva och andra. Jag avslutar med två retoriska och öppna frågor:

  • Fokuserar vi på dialogen och att tillgängliggöra undervisningen där alla har något att bidra?
  • Känner eleverna lust och delaktighet där deras röster är värda att lyssna på?

 

Mer kring in– och ut-texter

Vill du veta mer om in- och ut-texter rekommenderar jag att ta del av Caroline Libergs kapitel ”Skrivande i olika ämnen. Lärares textkompetens” som återfinns i Det nödvändiga skrivandet: om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Skolverkets Lärportal ”Läsa och skriva i alla ämnen” har också mycket bra material för att få syn på hur man kan arbeta med dialog och skrivande för att utveckla innehållet i ämneskunskaperna.

 

 

Kommentarer (1)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)