Att skapa motivation för mer utmanande skrivuppgifter kräver undervisning

I grundskolans lägre åldrar fokuserar skrivandet på berättandet, som t ex i sagor, noveller och brev, men ju äldre eleverna blir desto mer tyngd läggs på sakprosan. I årskurs nio ska eleverna också kunna anpassa sig efter texttyp och vägen fram dit sker genom explicit undervisning om hur dessa texter byggs upp. I detta inlägg kommer jag att fokusera på just undervisningens hur, motivation och verkliga mottagare som en avgörande faktor för läraren att ta hänsyn till. Det är ofta svårt att motivera eleverna till att skriva texter som ligger en bit ovanför deras utvecklingszon dels för att de inte är vana att läsa dessa texter men även för att de inte övat på att skriva dem. Här finns det en stor fördel att samarbeta med SO-läraren som är van vid att bygga upp kunskapsstoff för att resonera i flera led och där svenskläraren har kunskaper om hur man bygger upp texter för att få fram en bra struktur för detta och vad som stilistiskt utmärker en specifik sakprosatext.

I Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen kan vi under kapitlet om undervisning läsa att:

Enligt skolförordningen ska eleverna genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav somminst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbild­ ningen.

(Ur Planering och genomförande av undervisingen, s 11)

Som lärare vet vi att elevernas kunnande, det som de ska visa vid bedömningenmåste måste ta avstamp i just undervisning. Det går inte att förvänta sig att eleverna ska veta hur de ska göra om de inte fått undervisning. Att ge läxor utan undervisning borde vara omöjligt om eleven inte redan nått fram till hur de ska göra för att bygga upp texter som kräver mer tankemönster än att bara berätta. Ändå finns det idag en hel del att fundera över när man kan ta del av uppgivna föräldrar som försöker lösa sina barns läxor. Skrivandet måste nämligen utgå från fakta som eleverna fått ta del av i undervisningen och att man inte bara låter eleverna börja skriva en text utifrån en given rubrik. Vad gäller bedömning av dessa uppgifter som inte görs i skolan kan också anses en del tvivelaktigt om eleven inte genom undervisingen visat vad just hen kan och det blir desto svårare att rikta undervisningesn upplägg mot just det eleverna behöver för att nå målen.

Reflektion för tankebredd och perspektiv

Dessutom kan bedömningen av dessa texter som eleverna skrivit inte bedömas på samma sätt om eleverna inte fått just samma förutsättningar. Slutprodukten borde bli väldigt ojämn i resonemang och kvar blir endast den övre delen av kunskapskravet kvar att bedöma som utgår från skrivandet och inte anpassningen av texttyp. För att få en bra grund för resonemanget måste vi nämligen lägga stort värde i att eleverna får reflektera kring detta tillsammans. Det är ni vi tänker tillsammans som vi kan få bredd och perspektiv i våra egna tankebanor. Eleverna måste även få skriva ner sina tankar i syfte att få syn på sina egna tankar och väcka nya. Dessa samtal och anteckningar kommer sedan att användas för att bygga upp innehållet i en utredande texttyp som t ex en krönika, insändare eller argumenterande text. Att eleverna då får fram ett innehåll i texterna är inte särskilt svårt att föreställa sig. Som lärare kan vi så kan lägga fokus på att utveckla andra språkliga aktiviteter som form, tydlighet, ord och begrepp samt stavning.

Mönstertexter för texttyper

För att även skapa möjligheter för eleverna att bygga upp sina texter, i för många okända textvärldar, behöver de få mönstertexter där de tillsammans med lärare tittar på struktur i texterna, hur innehållet lyfts fram genom olika textaktiviteter som bindeord, verb för åsikter och utbyggda nominalfraser. Mönstertexterna i sig fungerar för att ge ett inehåll och används inte bara som en modell. Det är viktigt att de deras funktion inte är det primära utan att de även tillför ett innehåll. När de får modeller för detta är det också mer troligt att detta appliceras i texterna de ska skriva och vi kan bedöma hur eleven anpassar sig efter texttyp när de skriver och de aktiviteter som är förknippade med dessa. Med aktiviteter menar jag till exempel att berätta, beskriva, förklara och instruera. Eleverna behöver även förstå att innehållet är annorlunda i en sakrosa än i en berättelse som utgår från en person medan en argumenterande text utgår från ett problem som ses ur olika perspektiv eller topiker, för att ge perspektiv, kunna jämföra eller definiera.

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

(Kunskapskrav för skriva i svenska åk 9)

Höja förväntningarna och skapa mottagare

Vi vet också att elever tränas alldeles för lite i att skriva sakprosa, vilket ytterligare försvårar för eleverna att genomföra uppgifterna tillfredsställande. Elever som inte är så vana vid att skriva sakprosa kan det vara en fördel att ta avstamp i det personliga, som t ex skolan, där eleverna har en hel del tankar och åsikter som kan uttryckas i syfte att påverka eller få bli lyssnad på. Ju längre bort innehållet ligger från eleven sjölv desto mer vana att tänka och sortera sina tankar behöver eleven ha. Ytterligare en motivationsfaktor är att skapa skrivuppgifter för verkliga mottagare. Det är då också lättare att anpassa sig efter mottagaren och träna sig att se vad eventuell läsare kan tänkas behöva för att förstå en text.

När jag såg att LR anordnade en tävling med Björn Ranelid (här har Robin Smith bloggat om den) skapade jag en sådan uppgift i syfte att få skriva om just skolan där de fick bygga vidare på ett tema kring barnkonventionen som vi just avslutat som vi kallade skilda världar. Eleverna fick då användning av de kunskaper de skaffat sig och uttrycka en personlig tanke samt ge perspektiv och resonera. Då tävlingen nu är avslutad kan man med fördel ändå använda sig av uppgiften jag delar nedan då jag bytt ut tävlingen till att skriva för en fiktiv antologi.

Syftet med planeringen är att få syn på hur betydelsefull skolan är av flera anledningar och för att använda dessa möjligheter för att utvecklas och ta tillvara på de möjligheter som ges. Jag tror att många lärare idag kan känna igen sig i att det ibland kan vara svårt för elever att se syftet med skolan. Att då göra undervisning av vad skolan går ut på och få eleverna att få upp ögonen för skolan samtidigt som vi utmanar deras lärande har vi ju vunnit en hel del. Om vi dessutom samplanerar med fler ämnen tror jag också elever lättare kan se att kunskap hänger ihop och inte står för sig själv och det är något de har nytta av att ta med sig.

Ett exempel på undervisning

Vad betyder skolan för dig?
Jag valde att börja med att låta alla kort skriva vad skolan är för dem. Dessa post-it lappar satte vi sedan upp och sorterade i de som såg skolan som en möjlighet för framtiden där de ville läsa vidare och skaffa jobb, samt de som såg skolan som en plikt där de gick till skolan för att de måste men inte hade något mål. Här kan man ställa frågan om vad de tror gör att man kan ha olika syn på skolan och låta dem kort skriva ner dessa tankar och sedan diskutera med sin bänkkamrat. Kom ihåg att spara dessa anteckningar och en fördel är om man kan skriva i en digital anteckningsbok eller en Padlet (här finns en instruktion för det) så man inte tappar bort en massa lappar eller glömmer var man skrev ner sina anteckningar.

Jag valde också att visa filmen från Orka Plugga om vad skolan kostar och de fick sedan resonera kring om det var något de reagerade på i filmen.

Rätten till utbildning
I Barnkonventionen §28 står följande “Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.” Jag gav eleverna två korta frågor vid start av denna lektion utifrån citatet ovan som de fick kortskriva om.

  • Är det så idag?
  • Kan du ge förslag på orsaker som kan göra att man inte får gå i skolan?

Därefter lyssnade vi på ett radioinslag som heter Skolan är lite annorlunda i Sverige (28 min) och eleverna fick en lyssnarmall till som de sedan fick diskutera med sin bänkkamrat. Jag sammanfattade deras svar innan lektionen avslutades så alla fick ner något svar och dessa sparades också till senare skrivuppgift.

Allas rätt till skola
För att ge perspektiv till de som ser skolan som en plikt ville jag att de skulle få syn på de som inte önskade sig något annat än att få gå i skolan. Deras önskan var till och med så stor att de önskade få gå där på lovet. Innan vi tittade på filmen Saknaden efter skolan böjande vi med kortskrivandet utifrån följande frågor:

  • Vad händer om man inte går i skolan?
  • Vilka orsaker kan det finnas till att inte gå i skolan?
  • Vad tror du att man gör istället om man inte går i skolan?
  • Vad ger skolan dig?
  • Hur tror du det är i delar av världen där man begränsar skolan till några få?

Vill ni så tittar ni vidare på fler filmer på temat Bomber, flykt och skolböcker då det finns en del på UR Skola.

Min skolväg och min syn av skolan
Nästa del var att få beskriva sin morgonrutin. Jag lät eleverna kortskriva om sin skolväg och hur de tar sig till skolan samt vad de gör innan de går till skolan.  Titta sedan på olika filmer där ni låter eleverna kort diskutera vad som är lika och olika för dem själva samt barnen i filmerna. Filmerna hittar ni här i serien Uppdrag skolväg.

När ska alla få rätt att gå i skolan?
Läs gärna några texter som handlar om barns vardag där många inte går i skolan och är väldigt ensamma och får växa upp själva. Några förslag är:

  • Monica Zak Dogboy
  • Henning Mankell Eldens hemlighet
  • Deborah Ellis Den osynliga flickan
  • Mecka Lind Sanne gatubarn
  • Nicklas Strömstedts låt Väntar

Resonerande text
Eleverna ska nu få skriva en resonerande text om skolan och motivationen. I denna korta film från Orka plugga får eleverna knep för hur de bygger upp en krönika. Titta på den tillsammans och gör en mall för hur de ska bygga upp sin text genom att ni tillsammans skriver in några rubriker utifrån de tankar de sparat och samlat på sig i undervisningen. Därefter fick eleverna skriva in sina stödord i skrivmallen och bygga ut dessa med text innan de lät varandra läsa och komma med förslag på utvecklingsmöjligheter. Därefter delade sina texter med mig så jag kunde läsa dem i realtid och även ge förslag på utveckling genom att jag skrev frågor i marginalen där de behövde utveckla mer.

Här finns instruktionen för skrivuppgiften

 

Jag rekommenderar verkligen denna uppgift som föll väl ut. Jag tror också att skolans betydelse för just dessa elever ändrade sig en aning då de fick perspektiv. Skolans betydelse och lärarens upplägg av undervisingen kan få eleverna att utamana sina tankar och skrivande om det just utgår från det som ligger nära eleverna.

Så här inleder en elev sin text som tydligt har just andra elever som läsare av sin text och som retoriskt använder sig av den kunskap hon fått genom undervisingen om andra barns syn på skolan.

För vissa är skolan ett tvång, något de måste göra. För andra är skolan en möjlighet till en bra framtid. Till de som tycker att skolan är ett tvång vill jag säga att skolan är jobbig, tråkig och väldigt stressande ibland, men tänk på att det finns många barn som gör vad som helst för att vara i din situation. Det finns barn som av olika skäl inte får eller inte kan gå i skolan. 

 

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)