Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter

I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera. Det är här vi hittar frågorna till vad undervisningen måste behandla.

Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk:

De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).

De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).

De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3).

 

Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?

När jag känner mig osäker på ett kunskapskrav, i det här fallet att skriva gestaltningar, olika berättargrepp och uppbyggnad går jag alltid till de olika stödmaterial som finns för oss pedagoger. Detta lyfter jag i den mån jag hinner med lärarkollegiet på egna skolan, men oftare ställer jag frågan i de pedagogiska grupperna jag är med i på Facebook för att jag där har tid att tänka utan distraktion. I ett av stödmaterialen kan jag läsa att:

För att eleven ska utveckla sin skrivförmåga ska undervisningen bygga på att eleven lär sig tolka texters olika uppbyggnad genom att de analyseras för att på sikt kunna använda sig av mönstret i egna texter

(Skolverket, Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, sid 17).

För senare delen av kunskapskravet ska eleverna i årskurserna 1-3 analysera hur texter byggs upp med inledning, utveckling och avslutning samt litterära personbeskrivningar. I årskurserna 4-6 byggs detta innehåll på med att analysera parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar. I årskurs 7-9 ska eleverna bredda och fördjupa sin  kunskap om texters uppbyggnad, syfte och användning. Jag måste alltså som pedagog lägga upp undervisningen mot kunskapskravet genom att utgå från lästa texter för att hitta stöd för de mönster som ger nycklarna till det egna skrivandet.

Stödstrukturer för att utveckla skrivandet

Dessa stödstrukturer kan man arbeta fram tillsammans med eleverna genom att man utifrån de textexempel som läses gemensamt i klassrummet sammanfattar dragen. I Språket på väg (del 2)  finns några sammanfattningar gjorde på insändare, brev och berättelse och det finns fler sådana sammanfattningar i olika läromedel för ämnet svenska. Så här har jag gjort tillsammans med årskurs 9 då vi repeterat inför de nationella proven.

novell

För att eleverna ska kunna samtala kring texterna kan man sedan skapa frågor i form av responsformulär eller checklista för att eleverna ska få sätta ord på sina kunskaper och befästa dem. Progressionen i de lägre åren får du stöd av i Nya språket lyfter och det är först mot senare åren som eleverna kan gestalta och bygga upp en handling på egen hand. Om man som lärare tidigt har visat och analyserat texter med sina elever på en regelbunden basis ger man dem en bra grund för det egna skrivandet.

Att skriva med stöd av läraren då läraren skriver texter ihop med sina elever, på t ex Smartboard, är en bra  metod för att ge eleverna tankestöd. När eleverna ska skriva på egenhand kan man som lärare ge eleverna stödstrukturer med exempelmeningar om så är nödvändigt. Dessa stödstrukturer kommer göra att eleverna får en tankemodell att hänga upp sin kunskap på och behärska skrivandet på egenhand på sikt. Ju mer ovana eleverna är desto mer stöttning behövs lika så behöver elever som läser svenska som andra språk mer explicit stöttning än en erfaren elev. När vi arbetar medvetet och stöttande i hela elevgruppen faller stöttningen inte ut som något utpekande, utan som en naturlig hjälp alla elever möter i olika nivåer i olika omgångar. Om en elev behöver stödet för ena kunskapskravet behöver den kanske det inte för nästa och de elever som inte vill ha stödet vid skrivandet plockar bort det, de som behöver det använder det utan att de känner att de sticker ut.

Stödet vid läsandet – att tänka högt med eleverna – använder jag mig av under hela processen för att få belägg för elevernas kunskaper. Det är genom frågorna som jag får elevernas svar och också svar på där det brister och där jag måste ge ännu mer stöd. Stödstrukturer hjälper eleven att utveckla sitt skrivande och med strukturerna har det visat sig att elever tar mer ansvar för att prata kring texters innehåll utanför klassrummet.

Var kan du hitta texter som modelltexter?

En utmaning är att hitta texter som följer progressionen och utmanar eleverna. I de äldre åren utgår texterna från en bredare repertoar av texter och några svensklärare från det utvidgade kollegiet har därför samlat en massa texttyper som man kan använda sig av som exempel i undervisningen, för att få fram de mönster elever behöver få syn på för att kunna skriva egna texter med gestaltande beskrivningar och uppbyggnad. De finns sorterade i Pearltrees och finns det för yngre åldrar kan ni gärna tipsa så länkar jag in dem. Just för kunskapskravet att jobba med dramaturgin (se bild nedan)  fungerar noveller bra. De är tillräckligt korta för att man ska kunna hinna märka upptrappningen och vändningen. För att få syn på berättargreppet är parallellhandling bra då de texter eleverna först lär sig skriva i de lägre åren har en rak handling. Det går att synliggöra detta bra med två händelser som bygger upp handlingen i berättelsen. Ett annat sätt är att visa på andra berättargrepp och det kan man göra genom att visa på skillnader i perspektiv, som förstaperson eller tredjeperson. Ytterligare ett sätt är att visa att texter kan böja mitt i handlingen eller börja med slutet, en sk cirkelkomposition vilket är en mer avancerad utveckling av berättargrepp kring en novell. Ni får kika in här om ni hittar något exempel att använda i de äldre åren som fokuserar mer på detta i kunskapskravet.

 

Ett annat berättargrepp är gestaltningen där man låter händelserna utvecklas genom dem. Detta är ett kunskapskrav för såväl som årskurs 6 som årskurs 9.

Vad är en gestaltning?

Att gestalta betyder att man visar genom att ge läsaren bilder av det som finns i berättelsen. Syftet är att läsaren ska lära känna personerna och miljön. Motsatsen till gestaltning är berättande där du använder adjektiv för att . I en gestaltad mening använder du istället verb som talar om vad som sker och hur det sker. Om du vill visa detta för eleverna är en bra tumregel att fråga hur visar det sig?

Robin sjönk sakta ihop på stolen och pennan föll ur handen och pannan föll hårt mot bordsytan. Det tog inte många andetag innan hon ljudligt snarkade. Kollegorna tittade på varandra och tänkte att nu var det dags igen.

Adjektiven å andra sidan ger svar på följande:

ADJEKTIVEN

 

Robin var skittrött och somnade på det slitna skrivbordet inom fem sekunder.

Exemplet ovan gör inget mer än berättar vad som händer och vi får inte en bild av händelsen. Du kan gestalta genom att visa vad en karaktär tänker, säger, gör, genom personens kroppsspråk, genom sinnena och genom miljön. Om det görs på fler plan kommer  berättelse att utvecklas mer.

Att planera karaktärerna och miljön

När eleverna ska bygga upp en berättelse är det väldigt viktigt att man lägger tid på att skapa en planering för karaktärerna och miljöerna, annars tenderar adjektiven ta över det kan lätt kännas överdrivet och texterna känns inte så utvecklade. Här kan ett stöd för planeringen vara bra att använda sig av.

En gestaltande text ger mer utveckling av innehållet och gör att man vill läsa texten. Frågor man kan ställa sig vid planerandet av en texts personer kan vara: Vad heter personen? Kan man få reda på det genom något personen gör? Vad har personen för intressen? Hur märker man det? Finns det något som personen gör som avslöjar budskapet i texten? Det är  viktigt att inte glömma de inre delarna av en person och få med känslor.

Miljön bör också kännas verklig och inte uppräknande. En mening som beskriver hur det ser ut, som  t ex på gatan stod bilarna parkerade på rad, kan man gestalta genom att en av karaktärerna göra något med bilarna t ex leta efter sin bortparkerade bil och hur denna blir frustrerad över att inte hitta bilen. Han sprang uppför gatan och tittade med skärrad blick över de parkerade bilarna men såg inte skymten av den. Han började känna sig stressad över att inte hinna hitta bilen i tid.

Bra övningar kan vara att skriva om sitt rum eller en annan favoritplats och få meningarna att bli gestaltande istället för beskrivande. Genom vilka sinnen upplever personen miljön? Jag har samlat lite länkar för mer exempel här om du vill ha mer tips.

Öva mer med lärarens stöd

Min upplevelse är att vi måste bli bättre på att visa eleverna vad gestaltning är öva dem i denna bedömningsaspekt. Utan att eleverna får modeller att utgå från blir texterna mer platta och tämligen utan spänning. Det är inte bara tråkigt att läsa, eleverna får inte med sig vad de behöver för att uppnå kunskapskravet.

Några konkreta övningar kan vara att lyssna på en högläst text och lyssna på hur en person beskrivs, sedan samtala om detta i mindre grupper för att lyfta fram de gestaltande meningarna. Ett väldigt lyckat projekt för min gamla klass i årskurs 8 var Kulor i våra hjärtan som jag fick inspiration av från en kollega och vän, Nina Alshammar, som arbetade med Malin Larsson. Det är hennes elevexempel vi använt i planeringen då de gjorde dem tillgängliga på Youtube. Ni hittar det mesta i Marianne Bergmans pärla inkl filmklipp och exempelfrågor. Hon har byggt på och ut projektet och det är ni också fria att göra.

Här finns ytterligare en planering som bygger på En av oss som är en bok av Åsne Seierstad. I den får följa massakern på Utöya, som jag har haft som startuppgift i början av terminen i årskurs nio. Upplägget tar inte mer än 1,5-2 v. Detta kan man om man vill bygga på med källkritiken välja att ta del av i denna dokumentär på UR och vidga textbegreppet med Lalehs låt Some Die Young som är den officiella låten för offren i Utöya om man vill arbeta vidare på samma tema.

Jag har även gjort en planering som utgår från den animerade serien om Ronja Rövardotter som ni hittar här.

Fredrik Sandström har gett oss ett tips på att låta eleverna gestalta sina karaktärer i deckare. En annan bra ingång är att visa på filmer där vi får möta olika karaktärer och via länken från ni ett tips från Lektionsbanken. Detta tänkte jag utveckla mer i ett kommande inlägg med an av mina favoriter för gestaltning.

Vad var syftet med gestaltningen?

Har eleverna och du själv inte reflekterat över gestaltningens syfte kommer ni att ha svårt att förstå vad gestaltningen gör och inte undervisa i det. I min inledning började jag med ett citat om att gestaltning är en massa adjektiv. Det är just det som inte är gestaltning. Hade du koll på vad det var? Undervisar du kring detta genom att visa på exempel och hur man kan bygga upp sina texter på ett djupare plan? Om inte har du nu fått en start att reflektera kring med olika stöd för dels vad läroplanen avser samt upplägg på lektioner. Som vanligt avslutar jag med att ni gärna får tipsa på om era undervisningstips på gestaltning! Vi kan inte få för många upplägg att inspireras av då det är där vi får fram elevernas kunskaper och de kan visa på kunskapskravet så det blir bedömningsbart.

 

 

Kommentarer (5)

Lämna en kommentar

  • (will not be published)