Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. Till strategier räknas också att läsa mellan och bortom raderna (sk inferenser) men även att veta att du läser på olika sätt, sk strategisk läsning, som att man sökläser för att hitta detaljer, översiktsläser för att hitta en överblick och djupläser för att analysera och reflektera över det lästa. En annan strategi är även att kunna samtala och resonera kring läsningen och sätta den i ett sammanhang och kontext. Det är först när vi synliggör detta som vi kan arbeta vidare med den djupare läsförståelsen för att kunna ge eleverna strategier. Hur kan jag som lärare synliggöra för eleverna vilka processer eller förmågor inom läsningen som kommer ta dem framåt och även synliggör för mig som lärare vad eleven kan och vilka strategier som saknas?

För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Jag har valt att utgå från de olika förmågorna som testas på de nationella proven och de är:

  • Hitta efterfrågad info
  • Dra enkla slutsatser
  • Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera
  • Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Frågorna som du som lärare ställer är lätta att bedöma och återfinns på raden. Den andra förmågan att dra enkla slutsatser gör du genom en överblick. Frågorna har stöd i texten men fyller i ett tomrum och syns mellan raderna. Den tredje förmågan att sammanföra och tolka gör du genom att djupläsa och försöker förstå vad författaren försöker säga och tolkar och analyserar budskapet med texten. Svaren finns inte i texten utan du finner dem bortom raderna. Dessa frågor är svårast att ställa och saknar stöd i texten. Det är svårt att ställa frågor som tar eleven vidare till denna förmågan liksom den sista att granska och värdera. Den kännetecknas av frågor som visar på texttyp, stilnivå och bildspråk.

Bedömning

När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla. Att bedöma läsförmågan är den svåraste förmågan att bedöma. Jag själv har processat denna förmåga under ett par år och granskat NP, dels egna men även över kommunen då jag varit med och rättat läsproven både för årskurs 6 och 9. Det som framkommit ur dessa resultat är att det är främst de två sista förmågorna som är de som får sämst poäng och då måste vi se till att undervisa och ställa frågor som utvecklar eleverna i dessa processer. Vi måste bryta ner och ställa frågor som visar hur eleverna tänker och även själv visa som lärare hur man gör. Redan på en grundläggande nivå ska eleverna visa på förmågan att tolka en text. Om ni utgår från era egna elevers resultat är det lättare att se var ni behöver ge eleverna fler strategier och sedan vägleda eleverna till ett metatänkande.

Aktiv läsförståelse undervisning

Jag tänkte här ge några stödmallar för att synliggöra hur jag dels får syn på vilka förmågor eleverna behöver utveckla. Jag har valt att utgå från frågor som jag delat in i de olika förmågorna som återfinns på de nationella proven. Vi måste undervisa eleverna i konsten att ställa frågor genom att ställa dem som lärare när vi tänker högt, vi måste låta eleverna träna på att skapa frågor som visar hur de tänker för att utveckla en bra läsförmåga. Om vi inte gör det kommer vi inte heller ge eleverna god läsförståelse. Jag använder mig a

v mallarna med eleverna när de får olika uppgifter utifrån texter vi läst. De fungerar som ett tankestöd och det är viktigt att ha i åtanke att det inte är mallarna med frågor som är fokus utan att lyfta fram innehållet i texten och vad texten ger oss. Du behöver omarbeta dem utifrån den typ av litteratur ni läser då frågorna skiljer sig lite åt mellan fakta eller skönlitterära texter. Jag förutsätter här att ni arbetar med att gå igenom texttyperna med eleverna på samma stöttande sätt genom att tänka högt, ställa frågor och skapa strukturer.

1-2

sammanfora-och-tolka-information-och-ideer-samt-reflektera

4

Här finns de som pdf för utskrift: lasformagor

 

Inferenser eller textkopplingar

En strategi för att fylla i luckorna och skapa ett sammanhang är att ge eleverna stöd i hur de kan formulera sig för fylla dessa tomrum. Jag har satt ihop några exempel på fraser som jag använder när jag tänker högt och även låter eleverna tänka och samtala om den text de läst. Om du använder dig av dessa i undervisningen kan du få syn på vilken koppling eleverna inte använder och lägga fokus på det. Det är oftare eleverna har brister i den sista kopplingen och vi behöver lägga mer fokus på detta när vi pratar om att aktivt ge eleverna strategier.

 

text-till-sjalv

text-till-text

text-till-varlden

Pdf för utskrift: textkopplingar

Att utmana frågorna

Jag skrev ovan att det är viktigt att träna eleverna att ställa frågor. Man kan utifrån dessa mallar låta eleverna träna att ställa frågor men även att tänka tillsammans kring en text. Om du vill skriva ut dem finns de i pdf:en till bilderna för läsförmågan.

tanka-kring-text

utveckla-din-tanke

 

Hur kopplar jag detta till sagotemat?

Jag kommer nu att välja ut några lämpliga sagor att läsa och tänka högt kring. Sedan kommer jag skapa frågor för alla läsprocesser som jag delade ovan och som eleverna får arbeta med i grupp. De får resonera, tänka och granska tillsammans för att få syn på läsförmågorna tillsammans. Jag kommer då att få syn på vilka strategier de använder och vad jag behöver fokusera på för att tänka högt tillsammans med eleverna så de får med sig dels metaspråket kring hur man tänker kring en text men även vad som menas med att läsa på raden, mellan raden och bortom raden men även för att träna textkopplingar men även för att utmana tankarna. När eleverna tränat på att diskutera mina frågor kommer de få träna på att skapa egna frågor.

Jag gillar att arbeta med tankestöd som visar hur jag tänker och hur jag formulerar mig för att eleverna ska få en modell för sitt eget tänkande. Sedan jag började använda mig av stöd upplever jag att jag får med mig mer ovana läsare och att vi tillsammans får ett språk för hur vi samtalar om läsningen så att vi kan fokusera på att minska gapet mellan vana och ovana läsare.

Jag passar även på att lyfta fram en annan tidigare delad mall för att vidga perspektivet och lyfta in nya tankar och vinklar av karaktärerna i berättelsen. Just denna arbetade eleverna med när de fick skriva och jag fick då syn på deras läsförmåga. Du kan läsa om lektionen här.

Pdf för utskrift: fragor-for-perspektiv

Fokus på strategier och tänkandet

Lägligt till att jag skulle publicera detta inlägg kom kunskapsöversikten från Skolverket Att läsa och förstå – Läsförståelse av vad och för vad?. Den innehåller många bra och praktiska tips och ger oss även den vetenskapliga grunden för läsundervisningen och vad vi bör fokusera på. Vi bör inte lägga fokus på att testa läsningen utan på att utveckla den genom att ge strategier. Vi bör inte heller fokusera på att lämna eleverna själva i sitt läsande eller att skriva bokrecensioner. Istället borde vi diskutera det lästa tillsammans. Jag blev styrkt i min egen beprövade erfarenhet och det jag sett i min analys av min undervisning och kommer nu lägga allt mer fokus på just detta. Jag har fått fler idéer kring just läsning efter att jag tagit del av översikten som jag kommer återkomma till.

 

Kommentarer (6)

  1. Helene Carlsson skriver:

    Jag djupläser nästan alltid. Det tar tid och kvalitet blir viktigare för mig än kvantitet. Att göra textkopplingar till olika aktiviteter inom och utom mig bidrar till att delta i ett sammanhang. Jag skriver på en uppsats i pedagogik sedan lång tid tillbaka och får hela tiden ny kritik av de som läser den på universitetet. Min känsla är att de inte förstår den djuplästa reflekterade texten. Skriver jag för framtiden? Jag behöver bli godkänd för jag behöver den i mitt CV. Det känns som om jag behöver ägna nästa sommar åt att skriva om den på ett enklare sätt, för innan dess har jag inte tid. Jag har inte bemött personen som mejlade mig sist och informerade om att uppsatsen inte var godkänd. Jag tappar lusten, men vill ändå inte byta till ett annat universitet som jag har haft en tanke på.

Lämna en kommentar

  • (will not be published)