Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva…

Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva…

Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt. Det utgår nämligen från de gamla nationella proven som återfinns på Skolverkets hemsida. Syftet är just att synliggöra hur proven är konstruerade, hur de ska genomföras och visa på gradskillnader i bedömningsaspekterna och vad som påverkar bedömningen.

Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. Jag har sagt det förr och säger det igen – vi måste undervisa eleverna i aspekterna  i kunskapskraven! Det är dock inte så lätt att tolka dem varken för elever eller lärare. Vad menas egentligen med de kursiverade bedömningsaspekterna för kunskapskravet för skriva då eleven ska formulera, bearbeta, uttrycka, välja, använda och förbättra interaktionen?

 I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt,begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I /…/ skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Hur konkretiserar man aspekterna?

Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Denna gången ville jag vända på upplägget för att få fram det jag slutligen fick fram – att eleverna verkligen förstod vad som är viktigt i den text och nivåerna av det.

Gå igenom instruktionen

Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Du hittar den här. Vi läste den tillsammans och tittade på vad det var för texttyp som skulle skrivas, hur man kunde ta hjälp av stödpunkterna, bygga upp en mindmap eller stolpar och hur texttypen för brev börjar och slutar.

Eget skrivande

Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. Jag samlade in texterna och la dem i en hög och tittade inte ens på dem för att ge en kommentar.

Genomgång av bedömningsaspekterna

Nästa lektion började vi med att titta på bedömningsaspekterna för skriva. I den matris Skolverket delar står det bedömningsfaktorer och du hittar den här. Vad menas med begriplighet, tydlighet, sammanhang, variation, struktur etc? Till min (och elevernas) hjälp har jag skapat en matris med exempel på uttryck och ord som jag finner stöd i kommentarmaterialet och i bedömningsanvisningen till det nationella provet samt egen tolkning. Du hittar matrisen här. Matrisen är inte primärt för eleverna men jag valde att visa på den för att att jag tycker att matrisen som finns till skrivuppgiften inte är tillräckligt uppgiftsspecifik för att ge konkretiserande exempel.

Kamratbedömning på andras texter

När vi hade aspekterna klara för oss fick eleverna läsa sex utvalda texter i grupper om ett par elever och bedöma dem utifrån aspekterna. Texterna hittar du här. Lektionen avslutade jag med att summera deras synpunkter och bekräfta det som de tog upp och de fick delge varandra sina synpunkter. Eleverna kunde sätta rätt betyg på de flesta uppsatserna. Där det inte blev rätt lyfte jag fram aspekter så de kunde se rätt nivå. Eleverna frågade om texterna verkligen var skrivna av andra elever och sa att det ökade trovärdigheten och att de tog sig an uppgiften helhjärtat.

Fördelen med att läsa så många olika elevexempel på en gång var att de kunde se gradskillnaderna tydligt. Diskussionen och kamratbedömningen hann vi med under en lektion, och då fick eleverna också ned ordmolnet nedan. Molnet innehållet några saker de ville komma ihåg till senare.

wordlNPENG

Vad gör vi med texter de skrev?

Texterna jag la undan från första lektionerna är det nu dags att arbeta med. Eleverna fickbearbeta och förbättra sina texter mot ökad tydlighet utifrån det som de lärt sig från de andra elevernas texter. Genom att hjälpa varandra lyfta fram vad som kan utvecklas och förtydligas, utifrån den kunskap de förskaffat sig, kan de nu äga sin egen förmåga att bearbeta texterna. När det sedan är dags för de nationella proven ska de ju kunna göra detta på egen hand för då kommer ingen kunna ge dem den responsen. Som eleven avslutade sin mening i citatet ovan säger även jag:

…Varför har vi inte gjort så här tidigare?

PS! Har du elever i årskurs sex kan du använda dig av detta upplägg Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen där det längt ner i inlägget finns matris, skrivuppgift. Elevexempel finns i bedömningsstödet som även det finns i inlägget. Utifrån dem kan man skapa en instruktion som eleverna kan använda.

Kommentarer (9)

  1. Katarina skriver:

    Hej Annika!
    Jag tänkte utföra den här övningen i klassen men kommer inte åt matrisen – det står att jag inte är behörig. Går det att lösa på något sätt?
    Med vänlig hälsning
    Katarina Ek

    • Annika Sjödahl skriver:

      Nu har jag uppdatarat länken med en ny reviderad.

  2. karin larsson skriver:

    Hej!
    Försöker komma åt din matris som du har länkat i detta inlägg. Vore tacksam om du kunde maila den till mig.
    Tack på förhand!
    /Karin

    • Annika Sjödahl skriver:

      Nu har jag länkat om en uppdaterad matris! Hoppas det funkar bättre nu!

  3. martina skriver:

    Hej, gillar upplägget och vill gärna komma åt din matris du själv gjort. Fungerar tyvärr inte i nuläget. Mvh Martina

Lämna en kommentar

  • (will not be published)