Årsarkiv 2018

Ungas tankar om sin framtid

Detta är en planering utifrån elevernas tankar och reflektioner om sin framtid kopplat till valet. Reflektionen utgår från frågor som eleverna själva tar fram. Planeringen utmynnar i att skriftligt resonera kring en innehållsfråga. Syftet är att eleverna får möjligheter att samarbeta, påverka och lyfta egna synpunkter och tankar kring de funderingar de har. Målet är att bredda elevernas tankesätt och ge utrymme för perspektiv.

Hur sjutton hinner man vara lärare?

I det här inlägget skriver jag tillsammans med Sara Bruun om lärares arbetsbelastning. Den centrala frågan är alla de arbetsuppgifter som idag ligger på lärare och att frigöra tiden tillförmån för att kunna fokusera på huvuduppdraget. Dessa arbetsuppgfiter kan istället ålggas andra yrkeskategorier för att låta lärare hinna vara lärare.

Reflekterande textanalys med koppling till författare och samhälle

Vad är det egentligen som vi bör fokusera på i undervisningen när det gäller kunskapskravet att eleven ska kunna koppla ett verk till författaren och dess samtid och då resonera om budskap både på raden, mellan raden och bortom raden? Jag tänker i detta inlägg att försöka sortera ut vad undervisningen bör fokusera på för att skapa validitet i bedömningen men även dela lite tankar och stöd för att skapa en undervisning som möter hela kunskapskravets bredd.

Vem läser min text? – funderingar över mottagare och textval

Vilken funktion fyller skrivandet i skolan? Det är en fråga jag har funderat allt mer på under åren som lärare. Många texter eleverna skriver i skolan skrivs för att visa på ett kunnande i just skrivande för läraren men brister i mottagaranpassning. Texterna blir därmed inte självbärande. Jag tror vi lärare har mycket att vinna på att istället titta på en texts funktion för att skapa motivation och mer utmaning hos eleverna. Vi lärare tenderar ofta att hamna i att bedöma elevernas språk och texten blir en produkt när vi istället borde lyfta textens funktion för att skapa engagemang. Frågan borde då bli vad vill skribenten formulera och för vilket syfte? Jag tänkte förklara varför jag tror vi måste se texten ur ett större perspektiv i det här inlägget med stöd av läroplanen samt visa på ett hur i hur jag tänker kring utformandet av skrivuppgifter.

Att skapa motivation för mer utmanande skrivuppgifter kräver undervisning

I grundskolans lägre åldrar fokuserar skrivandet på berättandet, som t ex i sagor, noveller och brev, men ju äldre eleverna blir desto mer tyngd läggs på sakprosan. I årskurs nio ska eleverna också kunna anpassa sig efter texttyp och vägen fram dit sker genom explicit undervisning om hur dessa texter byggs upp. I detta inlägg kommer jag att fokusera på just undervisningens hur, motivation och verkliga mottagare som en avgörande faktor för läraren att ta hänsyn till. Det är ofta svårt att motivera eleverna till att skriva texter som ligger en bit ovanför deras utvecklingszon dels för att de inte är vana att läsa dessa texter men även för att de inte övat på att skriva dem. Här finns det en stor fördel att samarbeta med SO-läraren som är van vid att bygga upp kunskapsstoff för att resonera i flera led och där svenskläraren har kunskaper om hur man bygger upp texter för att få fram en bra struktur för detta och vad som stilistiskt utmärker en specifik sakprosatext.

Att göra undervisning av praon – normer, yrkesval och framtid

Hur kan kopplingen mellan skola och yrkesliv ska bli tydligare? Om det skriver jag i detta inlägg där jag valt att titta på läroplanens skrivningar i syfte att hitta ingångar till elevernas intressen. Nästa år blir praon obligatorisk från årskurs 8 och om ni inte redan nu arbetat tydligt med praon i undervisningssyfte kanske detta inlägg kan väcka en del tankar. Jag delar en hel del tips på material men även två skrivuppgifter, en rapport och en mutnlig redovisning i detta inlägg.