Årsarkiv 2018

Vem läser min text? – funderingar över mottagare och textval

Vilken funktion fyller skrivandet i skolan? Det är en fråga jag har funderat allt mer på under åren som lärare. Många texter eleverna skriver i skolan skrivs för att visa på ett kunnande i just skrivande för läraren men brister i mottagaranpassning. Texterna blir därmed inte självbärande. Jag tror vi lärare har mycket att vinna på att istället titta på en texts funktion för att skapa motivation och mer utmaning hos eleverna. Vi lärare tenderar ofta att hamna i att bedöma elevernas språk och texten blir en produkt när vi istället borde lyfta textens funktion för att skapa engagemang. Frågan borde då bli vad vill skribenten formulera och för vilket syfte? Jag tänkte förklara varför jag tror vi måste se texten ur ett större perspektiv i det här inlägget med stöd av läroplanen samt visa på ett hur i hur jag tänker kring utformandet av skrivuppgifter.

Att skapa motivation för mer utmanande skrivuppgifter kräver undervisning

I grundskolans lägre åldrar fokuserar skrivandet på berättandet, som t ex i sagor, noveller och brev, men ju äldre eleverna blir desto mer tyngd läggs på sakprosan. I årskurs nio ska eleverna också kunna anpassa sig efter texttyp och vägen fram dit sker genom explicit undervisning om hur dessa texter byggs upp. I detta inlägg kommer jag att fokusera på just undervisningens hur, motivation och verkliga mottagare som en avgörande faktor för läraren att ta hänsyn till. Det är ofta svårt att motivera eleverna till att skriva texter som ligger en bit ovanför deras utvecklingszon dels för att de inte är vana att läsa dessa texter men även för att de inte övat på att skriva dem. Här finns det en stor fördel att samarbeta med SO-läraren som är van vid att bygga upp kunskapsstoff för att resonera i flera led och där svenskläraren har kunskaper om hur man bygger upp texter för att få fram en bra struktur för detta och vad som stilistiskt utmärker en specifik sakprosatext.

Att göra undervisning av praon – normer, yrkesval och framtid

Hur kan kopplingen mellan skola och yrkesliv ska bli tydligare? Om det skriver jag i detta inlägg där jag valt att titta på läroplanens skrivningar i syfte att hitta ingångar till elevernas intressen. Nästa år blir praon obligatorisk från årskurs 8 och om ni inte redan nu arbetat tydligt med praon i undervisningssyfte kanske detta inlägg kan väcka en del tankar. Jag delar en hel del tips på material men även två skrivuppgifter, en rapport och en mutnlig redovisning i detta inlägg.

Några förslag på arbetsområden utifrån teman, närläsning och adaption av Skam – del 1

Jag har precis avslutat en kurs om filmkunskap och det vidgade textbegreppet. Jag kompletterar min grundskollärareexamen i svenska mot gymnasiet för att utöka min behörighet men även som fortbildning. Jag vill utöka mina ämneskunskaper då jag tror att vi som lärare måste fortsätta lära och se på vår undervising i ett metaperspektiv. Det vidgade textbegreppet,... Läs mera »

Samer – identitet, tolerans och förståelse

I det här blogginlägget har jag valt att lyfta fram samernas perspektiv kopplat till olika lagar, FN och Skolans läroplan. Jag använder mycket av det nya material som producerats om samerna idag för att konkretisera, kontextualisera och resonera kring identitet, tolerans och förståelse. För bara ett par år sedan fanns knappt något material och... Läs mera »

Att bryta dåliga vanor och öka motivationen

Efter nyår, med en ny termin, är det kanske lättare att sätta upp nya mål då vi ofta har lättare att bryta dåliga vanor vid en ny start. Vi talar ofta om fixed och growth mindset myntat av Carol Dweck. Utifrån dessa termer kan man arbeta i klassrummet på ett par lektioner för att sätta upp mål... Läs mera »