Poesi som inspirerande avslut av terminen

Det är redan juni och skolavslutningen står för dörren. Ännu finns det ett par lektioner kvar av terminen och jag såg en baklängesdikt som någon delade i Engelska 6-9 som jag valde att arbeta med i både svenska och engelska i förra veckan. Elever brukar uppskatta dikter i slutet av terminen, precis som jag, det är lagom utmanande och inte så långa texter att läsa och skriva men ändå kan man arbeta med språket och gestaltandet. Jag har tidigare bloggat om en massa olika uppslag för att arbeta med dikter och jag har nog vid närmre eftertanke ofta valt dem i slutet av terminen. I det här inlägget har jag samlat alla dessa inlägg samt baklängesdikten för att ge en idé om något som fungerar som avslutning av terminen, men även som uppstart första veckan då man som lärare kanske inte helt har startat planeringsprocessen.

Baklängespoesi

För mig var baklängespoesi ett nytt begrepp innan jag fick syn på dikten i Engelska 6-9. Jag valde att söka lite på det och fann en del uppslag för att arbeta med det bl a här och här. Det finns gott om elevexempel att läsa och utgå ifrån för att inspirera och visa på att fler elever arbetar med detta. Här finns ytterligare ett.

Jag valde att högsläsa en baklängesdikt och sedan låta grupperna diskutera innehållet. En fråga om man kan ändra på innehållet om den läses bakläges fick inleda nästa moment. Vi läste och funderade över innehållet igen. Därefter letade vilka ord som ändrade innehållet och nästa uppgift var att i par skriva en egen version. Dikten jag valde var Ugly Pretty enligt länken ovan. Jag skrev om den till svenska för min elevgrupp i svenska enligt Canvan nedan.

Canvan finns här som pdf om du vill använda dikterna: Vacker Ful

Cut-up poesi

En annan variant av dikt är Cut-up poesi och där kan man arbeta digitalt och klippa om dikter. Det fungerar dock precis lika bra att klippa med sax på papper. Den finns även länkad på Lektionsbanken om du föredrar den beskrivningen istället.

Black-out Poetry

En populär variant av dikt idag är bl a Black-Out Poetry. Eleverna skriver om dikter utifrån boksidor eller egna noveller. Sedan kan de fritt forma mönster där de målar över resten av orden. Detta går att arbeta med via dator eller iPad så slipper man kladda med pennor.

Bokryggspoesi

Ytterligare en variant av poesi är att utgå ifrån böcker som inspiration för dikter. Eleverna använder sig helt enkelt av bokryggarna för att skapa Bokryggspoesi.

 

Mer än så blir det inte i detta inlägg, men vi möts i höst igen med ny energi och nya uppslag för undervisingen. Jag önskar er en skön sommar!

 

Utvärdering av undervisningen och det professionella arbetet som lärare

Så här mot slutet av läsåret är det ganska vanligt att man som lärare vill summera undervisningen och ta med sig det bästa av den men även förbättra för eleverna inför nästa läsår. I mitt förra inlägg Hur sjutton hinner man vara lärare? skrev jag tillsammans med Sara Bruun om att skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Hur har det gått med det uppdraget egentligen? Har vi gett eleverna dessa förutsättningar eller hade vi kunnat göra annorlunda? Jag skrev även i samma inlägg om alla de kringuppgifter som uppslukar vår vardag och gör det svårt att analysera och utvärdera tidigare undervisning. Det är genom att göra det som vi kan få fram belägg för vad som fungerat väl och vad som inte fungerat samt orsakerna till de resultat som visas.

I det här inlägget tänkte jag skriva om just utvärdering av undervisningen och vilka konsekvenser det kan leda till om vi inte ges förutsättningar för att utvärdera vår undervisning. Vi är många lärare som vet att eelvernas resultat inte enbart är avhänt av lärarens undervisning utan det finns många andra aspekter som kan avgöra resultaten i klassrummet.

Måluppfyllelse av kunskaper

Det som kanske gör det naturligt att enbart tänka på betygen som ett resultat av undervisningen och den enskilda läraren är kanske för att undervisning planeras just utifrån kunskapskraven. Det är naturligt att vi börjar där men när vi skapar på ytan kommer vi att de att det finns en rad andra orsaker till detta. Kanske är det så att eleverna har ojämna resultat för att de har ojämna förmågor som därmed drar ner resultaten eller finns det andra orsaker som gör att resultaten blir lägre? Har det funnits möjligheter att genomföra en undervisning som prövar att alla kunskapskrav? Ett sådant krav som kan vara svårt är att eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor då det kanske inte finns utrustning för detta? När vi analyserar kunskapskraven behöver vi även lyfta om de har testats av flera gånger för validitet och om det funnits sambedömning för att skapa reliabilitet.

Kollegialt lärande för att utveckla undervisningen

I de allmänna råden för Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet så står det att personalens möjligheter och förmåga till reflektion måste ses som en del av vår professionella yrkesutövning. Det är genom det kollegiala lärandet som konkreta tips och metoder på hur eleverna kan utveckla och visa sina kunskaper kan växa sig större. Finns det verktyg som kan gynna elevernas lärande som till exempel loggböcker eller stödstrukturer för att utveckla de språkliga uttrycken i alla ämnen? När vi ändå är inne på bedömning finns det skäl att lyfta på både summativ och formativ bedömning och hur de används? Vilka processer synliggör elevernas kunnande i undervisningen som gör att det går att reglera undervisningen i undervisningssituationen? Detta med att ständigt pröva, följa upp, utvärdera och utveckla finns även i Läroplanen och det är rektor som ska ge förutsättningar för detta.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

(Ur Varje skolas utveckling, Lgr11 kap 1)

Olika bedömningar och dokumentation

När vi analyserar betygen och kunskapskraven är det relevant att vi även pratar om de nationella proven. Kan provresultaten användas och visar de i så fall tillförlitlig information? Detta kanske är extra kritiskt i och med att de flesta proven funnits på nätet innan provdagen. En annan viktigt aspekt att lyfta i samband med bedömningen är hur vi dokumenterar dessa? Fungerar lärplattformarna för syftet eller behövs ytterligare funktioner för att underlätta dokumentationen? Kan underlaget analyseras och ges det utrymme att skriva in anteckningar för hur bedömningar har gjorts, som till exempel om eleven gjort en hemuppgift eller samarbetat med någon? Det kan vara bra att anteckna detta då det ger en notifikation om att kunskapskravet behöver visas fler gånger för att visa på en tillförlitlig bedömning.

Elevinflytande och motivation

Det finns andra parametrar att ta hänsyn till när vi utvärderar resultaten förutom de materiella och ekonomiska förutsättningarna och personalens behov. Det gäller dels organisationen av grupperna, elevernas motivation och engagemang samt deras delaktighet och inflytande. I FN:s konvention om barns rättigheter samt skollagen och läroplanen kan vi läsa vad som ligger till grund för elevernas delaktighet och inflytande och hur vi kan planera för detta. Det är en viktig fråga att ta med sig till utvärderingen. Hur väl efterlevs citatet från Läroplanen nedan och hur kan det förbättras?

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

(Ur Elevens ansvar och inflytande, Lgr11 kap 2)

Det är i takt med elevernas mognadsgrad som möjligheten att påverka ska ökas. Genom undervisningen kan elevernas inflytande ges genom att planeringen utgår ifrån elevernas intressen, behov och förutsättningar och de får utvärdera sin arbetsprocess kopplat till hur motiverande och tydligt arbetsområdet har behandlats. Om eleverna själva kan sätta ord på sin arbetsinsats ökar inte bara inflytandet utan även förståelsen och intresset för ämnet. Om eleverna saknar motivationen kan det bli ett svårt uppdrag för läraren att svara mot skolans uppdrag och det kan finns möjligheter om vi bara får fatt i elevernas egna intresse och motivation.

Det är inte bara genom undervisningen som eleverna kan få möjlighet att påverka utan även genom utvecklingssamtalen. Fungerar utvecklingssamtalen så att elevernas ges möjlighet för det? Kan det finnas vinster i att de organiseras på ett annat sätt för att elevernas synpunkter kan tas tillvara på bättre sätt?

När vi tänker på inflytande tänker vi kanske främst på ett fungerande elevråd, men för lärare behöver detta ske direkt genom undervisningen. Elevråden kan dock användas för att lyfta fram synpunkter som inte är så specifikt kopplade mot undervisningen och den enskilda läraren vilket kan göra det svårare att få fram sina tankar om vad som kan förbättras. Eleverna har ofta kloka tankar kring vad som kan motivera dem och vilka arbetssätt som fungerar bra då de sitter på erfarenheter från ett brett utbud av olika metoder från olika klassrum. Det kan dock vara svårt att framföra dessa öga mot öga och då kan en enkät eller exitticket lyfta fram synpunkter utifrån givna frågor för att få fram underlag för lärarnas kvalitetsarbete i arbetslag och ämnesgrupper. Även föräldrars synpunkter ges ofta i samband med utvecklingssamtalen eller andra möten och kontakter. Hur kan dessa synpunkter tas tillvara på för att förbättra undervisningen?

Summa summarum

Med texten ovan kan vi utläsa att utvärdering av undervisningen är väldigt komplext och går i flera led och på olika djup. Detta gör det också svårt att greppa om vi inte analyserar ordentligt och på djupet och att vi måste få både tid för det men även tydligt avgränsade områden att analysera så vi inte analyserar det som inte tangerar huvuduppdraget och lägger fokus på att utveckla fel saker. Eller att vi inte utvecklas alls om vi inte heller lägger tid på att analysera och utveckla utan istället lägger tiden på fel saker som hamnar utanför lärarens huvuduppdrag och som inte leder till en bättre undervisning.

Här kommer en kort summering i punktform av de punkter jag resonerat om i texten ovan. Det finns så klart en massa följdfrågor man kan ställa för att få fram belägg för det som analyseras. Kanske kan ni tillsammans i kollegiet utarbeta frågor som leder er fram till en bättre skola? I ämneslagen kan man fokusera på att utvärdera metoder och förbättra ämnesmetodiken. Kanske till och med arbeta fram frågor som fångar det som eleverna ska fokusera på i sin utvärdering för att lyfta kunskapskfokuset och kunskapsresulaten.

Vad kan vi lära av vår undervisning?

Utvärdering

Kunskapskrav
  • Har alla kunskapskrav behandlats?
  • Finns det områden som är särskilt komplexa och varför?
  • Hur väl stämmer dessa mot de nationella proven?
  • Har de prövats flera gånger?
Sambedömning och kollegialt lärande
  • Ges tid för sambedömning? Hur kan det anordnas för att bättre passa behoven?
  • Hur kan kollegialt lärande anordnas så det ges möjlighet för sambedömning och ämnesfördjupning?
  • Finns diskussioner om den summativa och formativa bedömningen?
  • Finns behov av kompetensutveckling och i så fall vad?
Dokumentation
  • Fungerar lärplattformen på tillfredsställande sätt?
  • Används dokumentationen på bästa sätt för lärare/elever/vårdnadshavare?
Elevinflytande
  • I vilka sammanhang ges eleverna möjlighet att påverka undervisningens innehåll och val av metoder?
  • Kan det ges andra former för detta?
  • Hur fungerar utvecklingssamtalen?
  • Utvärderas undervisningen kontinuerligt och hur väl den svarar mot målen?

 

 

Hur sjutton hinner man vara lärare?

För många är lärare synonymt med undervisning men ändå är det en uppgift som för många får stå tillbaka för andra uppgifter som gör att planering för undervisning Inte prioriteras. Att det är många lärare idag som vill ägna sig mer åt sitt huvuduppdrag är ingen överdrift men för att kunna göra det krävs det att vissa sysslor sorteras bort så det ges möjlighet för det. I en förfrågan, som Sara Bruun och jag gjorde till verksamma lärare i sociala medier om vad lärare gör idag, har vi satt ihop en lista på arbetsuppgifter som man helst slapp att göra till förmån för huvuduppdraget- undervisningen. Visst kan det se olika ut på sina håll, men att lärare idag ägnar sig åt att vattna blommor, fylla på papper i en kopieringsmaskin eller vara rastvakt när bra undervisning kräver planering det är faktiskt inte klokt.  I dagens samhälle, där det råder stor brist på behöriga lärare, borde yrket renodlas och arbetsbelastningen fördelas på yrkeskategorier som till exempel läraradministratörer, mentorer och coacher. Detta skulle leda till bättre möjligheter för lärare att ge eleverna en välplanerad och strukturerad undervisning.

Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Det förutsätter en välplanerad och strukturerad undervisning som utgår från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav.

(Ur de Allmänna råden om planering och undervisning).

För att svara mot skolans uppgift att planera för en god undervisning krävs att planeringen utgår ifrån analyser och utvärderingar av tidigare undervisning. Detta för att ta fram belägg för vad som fungerat väl och vad som inte fungerat samt vilka orsakerna till detta kan vara. Det är ett mödosamt jobb som ska bottna i uppgifter och dokumentation. Utifrån analysen ska sedan läraren planera undervisningen utifrån de behov och förutsättningar som eleverna har.

Att skapa stimulerad undervisning kräver tid.

Att planera för god undervisning tar tid

För att på bästa sätt skapa en bra planering krävs det samarbete med kollegor, men även med elever som med mognad ska få inflytande över planeringen. Lärare behöver i samråd med andra lärare identifiera vad eleverna kan ges inflytande över och hur, men även se till att arbetsbelastningen för eleverna blir rimlig. Till sitt förfogande har läraren i snitt 20 minuters för- och efterarbete per lektion med 30 elever. Att rätta och ge respons på en klassuppsättning tar definitivt mer än 20 minuter i anspråk. Att sedan planera för nästa lektion utifrån bedömningen och syftet med ämnet samt göra eventuella anpassningar blir svårt att genomföra om ”stresslistan” pockar på med annat.

Skapandet av en valid planering behöver utgå ifrån syftet med undervisningen som finns reglerat i syftestexten i ämnesplanen samt i det centrala innehållet och i kunskapskraven. Detta är dessa delar av ämnesplanen läraren behöver kombinera för att eleven ska få visa sina kunskaper och avgöra hur undervisningen ska gå vidare. Läraren avgör även vilka arbetsformer och arbetssätt som gynnar eleverna och ska i lärandet stötta eleverna vidare i sin kunskapsinhämtning. Detta arbete behöver läraren formulera väl och analysera utifrån elevernas prestationer.  Dessa synliggörs genom att eleverna får visa hur långt de har kommit i sitt lärande, vad eleven faktiskt kan och vad eleven behöver för att utvecklas vidare; ett arbete som sker både i klassrummet, utanför klassrummet och tillsammans med kollegor.

Strukturerad undervisning är inget man skapar med en tre-stegs pedagogik fem minuter mellan lektionerna. Vad behöver eleven?, hur ska stödet bäst ges?, varför blev resultatet som det blev?, när kan stödet bäst ges och vem är i behov? är ständiga frågor som läraren måste ha med sig in  och ut ur klassrummet för att anpassa och skapa struktur.

Det är rektor som ska ansvara för att organisationen har utrymme så att läraren har tid att bedöma och reflektera över om undervisningen svarar mot målen och elevernas behov. Det finns även stora vinster i att samplanera sin undervisning för att skapa större validitet, vilket också rektor ska skapa möjligheter för. Vi menar att detta kan skapas genom att sortera upp arbetsområden genom att synliggöra vad man gör som inte tangerar huvuduppdraget.

Hinner du planera för din undervising så den väcker en rad förväntningar?

Krav utifrån på undervisningen

Förutom krav som regleras i de allmänna råden och Skollagen tillkommer krav från samhället som kan ha förväntningar och normer på att undervisningen ska utformas på ett visst sätt. För att lärare ska kunna vila sin undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver läraren kontinuerligt ges tid för att öka sin ämneskompetens och didaktik så man inte faller för kraven utifrån. Fortbildning är eftersatt hos lärare som allt för ofta får ägna fortbildningsdagar åt att rensa och arkivera handlingar.

 

Vilka arbetsuppgifter står högst på listan att tas bort?

Vad är det som egentligen står högst på listan att få bort kanske ni undrar? De flesta lärare svarar mentorsuppdraget. Det har nyss kommit ut en  avhandling av Helena Wallström, som ger en del historia men även synliggör problematiken med att förena mentorsskapet och rollen som lärare.

Om mentorsuppdraget ska tas bort för att frigöra tid för lärare behöver man komma ihåg att utvecklingssamtal måste skötas av lärare. Det kan finnas idé att man i så fall löser det genom att några lärare har hand just den biten och allt annat kring vad mentorskapet innebär. Andra lärare undervisar.  Så här svarade många lärare i vår, högst ovetenskapliga, undersökning:

Jag vill slippa att vara mentor/klassföreståndare, lösa teknikstrul och elevkonflikter samt rastvakta. Jag vill istället ägna tiden åt att utveckla min undervisning så den blir synlig, ägna mig åt respons samt samplanera. Jag vill även fortbilda mig tillsammans med mina kollegor. Det kommer också nya forskningsrön och uppdateringar av styrdokument som jag vill kunna ägna mig åt på arbetstid. Att skapa undervisning som bygger på relationer tar tid men genom att frigöra lärares tid till förmån för att planera utan att bli störd av alla kringuppgifter kommer att leda till att lärare får ägna sig åt sitt huvuduppdrag. Och att elever faktiskt får den undervisning de har rätt till i Skollagens mening.

Här nedan finns listan som säkert kan göras både längre men kortare beroende på vad man gör i sin tjänst idag. Vad gör du och dina kollegor idag och vad bör du egentligen göra? Kan man öka statusen på yrket genom att fokusera på kärnuppdraget? Som en lärare skrev vid i undersökningen; när sjutton hinner man vara lärare? Det är en fråga som är helt rimlig att ställa sig, att ställa till skolledningen, skolpolitiker och andra som har synpunkter på vad som ska ingå i lärares arbetsuppgifter. Varför blev det så här, vad kan vi göra åt det och när bör vi göra det? Förhoppningsvis kommer denna lista fler till pass så vi kan fokusera på vårt huvuduppdrag. Vi hoppas att ett mer renodlat uppdrag leder till att både resultat och krav uppnås och att lärare får ägna sig åt undervisning och att vara lärare.  

 

Uppgifter som inte tangerar huvuduppdraget

Nedan finns uppgifter som lärare vill bli av med. I undersökningen vi gjorde deltog cirka 150-200 lärare i olika facebookgrupper. I listan hittar ni arbetsuppgifter man vill fördela på andra yrkeskategorier som inte kräver en legitimerad lärare. Vi som skribenter genomför idag inte alla dessa uppgifter men har valt att sammanställa listan för att synliggöra hur det kan se ut.

Administration

  • administrera och maila ut blanketter
  • svara på blanketter som inte rör undervisning
  • ha koll på listor för GDPR
  • skapa inloggningar till konton, administrera dessa och ge instruktioner till eleverna
  • uppdatera krispärmar och andra listor
  • felanmäla allt teknikstrul
  • administrera ledighetsansökningar
  • dela ut ranson av pennor och sudd
  • sätta upp matsedel i klassrum och allmänna ytor
  • sätta upp scheman i klassrum och allmänna ytor
  • skicka vecko-/månadsbrev
  • räkna utlånade böcker vid läsårsslut och följa upp ej inlämnade böcker
  • felanmäla kopiator, fylla på patroner och papper
  • beställningar som sköts automatiskt med påfyllning utan att man behöver skriva upp det
  • plasta in böcker
  • göra schema för städrutiner samt se till att elever städar och tömmer källsorteringen
  • beställa mat och ombokning av skolskjuts vid behov
  • administrera besök till kurator och syster mm
  • introducera nya elever och administrera startpaket som skåp, böcker etc.
  • kopiering

Enklare planeringsjobb, rättningsarbeten och nationella prov

  • planera samt ansvara för schemabrytande aktiviteter för att frigöra planerings- och bedömningstid för lärare
  • ge information till vikarier och eventuellt även skapa planeringar vid behov
  • planera för aktiviteter som ibland hamnar på arbetslaget som festkommitté etc
  • boka studiebesök, busskort och beställa mat  
  • genomföra och rätta olika diagnoser, läxförhör och DLS  
  • planera och organisera NP med salar, schema och vaktande lärare
  • dela ut info om NP till lärare och elever
  • kopiera extraprov när NP läckt
  • sammanställa profiler i NP och posta de prov som ska skickas in
  • sortera NP inför arkivering  
  • mata in NP resultat i databasen
  • hålla koll på elever som inte gjort NP och följa upp att de ev gör  
  • vakta omprov och rätta dessa prov
  • följa upp att elever går på läxhjälp   

Elevvård och studiegång

  • rastvakta
  • ta hand om elever som kommer sent
  • gå igenom instruktioner för elever som varit borta
  • ha koll på elevernas frånvaro/närvaro och följa upp denna
  • göra placeringslistor för klassrum
  • tvätta bänkar
  • kontakt med hemmen vid behov
  • anmäla till Elevhälsomöten (EHM)
  • fylla i kränkningsanmälningar
  • gå på möten kring elever
  • planera och hålla föräldramöten
  • planera, hålla utvecklingssamtal och återkoppla dessa till berörda lärare
  • ha koll på elevernas studiegång och samordna anpassningarna samt följa upp dessa vid behov utöver utvecklingssamtal
  • föra upp elevärenden på dagordningen vid behov och förbereda inför dessa
  • ha coachande samtal med elever
  • skapa anpassningar i form av arbetsscheman och checklistor

Samarbeten med andra instanser

  • skriva kartläggningar
  • diverse blanketter till HAB/BUP
  • administrera anmälningar för lovskolor och arbetsmaterial för dessa
  • administrera praoplatser och besöka dessa
  • kontakt med SYV och hantera gymnasieansökningar
  • skriva olika bilagor och ansöka om dispens för elever som inte läst engelska

Övrigt

  • tvätta labbrockar
  • diska preppen
  • kaffevecka i personalrum
  • hänga upp stolar och sopa golv

 

Vad tycker du? Är det rimligt att ovanstående arbetsuppgifter ligger på legitimerade lärare eller kan de fördelas på andra yrkesgrupper?

Reflekterande textanalys med koppling till författare och samhälle

Vad är det egentligen som vi bör fokusera på i undervisningen när det gäller kunskapskravet att eleven ska kunna koppla ett verk till författaren och dess samtid och då resonera om budskap både på raden, mellan raden och bortom raden? Jag tänker i detta inlägg att försöka sortera ut vad undervisningen bör fokusera på för att skapa validitet i bedömningen men även dela lite tankar och stöd för att skapa en undervisning som möter hela kunskapskravets bredd.

För att veta vad undervisningen bör fokusera på i kunskapskravet nedan behöver man titta på det centrala innehållet för att få ett hum om vad läsandet och skrivandet ska utgå ifrån för att kunna urskilja texters budskap, tema, motiv, syften, avsändare och sammanhang.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

(Ur kursplanen i svenska i åk 9 kunskapskraven för betyget A)

I ”Kommentarmaterialet för kursplanen i svenska” (Skolverket 2017:12) står det att eleverna i årskurs 7-9 inte bara ska ”urskilja texters budskap på ett mer allmänt plan, utan också kunna urskilja texters tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.” Läsningen ska på högstadiet inte fokusera på svar som står på raden utan att den ska utmana eleverna till att utveckla läsning på ett djupare plan. Att urskilja texters budskap innebär att eleven kan se syftet med texten och det kan vara dolt och inte stå på raden precis som textens tema och motiv som kan finnas dold i budskapet.

Skapa frågor som utmanar

För att träna eleverna i att tänka mellan och bortom raderna gäller det att planerar för frågor som utmanar eleverna att tänka till kring dessa begrepp och inte bara stannar på raden. Jag har tidigare gjort stöd för hur dessa frågor kan synliggöras. Det går att både skapa egna frågor till eleverna som de får fundera över i en läslogg med återkoppling av läraren i läsprocessen, men de kan även skapa egna frågor för att synliggöra sina strategier och hur väl medvetna de är om att läsa mellan och bortom raderna. Underlaget från båda metoderna kan utgöra underlag för diskussioner för eleverna så de kan bredda sin egen syn på läsandet tillsammans med sina klasskamrater.

Reflektion kring budskap, tema och motiv

Reflektera över avsändare och sammanhang

Vidare står det i kunskapskraven att eleverna ska kunna urskilja avsändare och sammanhang för texten. Många elever läser idag böcker som om de vore sanna. Om man vet något om vad som påverkat en författare och i vilket sammanhang ett verk har skrivits, har man bättre förutsättningar att inta ett granskande och värderande förhållningssätt. Ofta kan elever inte skilja på fiktion och faktion och det är här vi måste medvetandegöra eleverna i att tänka till kring författaren i vilken kontext texten är skapad. I kommentarmaterialet står det att:

Motivet för detta är att vidga elevernas kunskaper om hur litterära verk påverkas av var i världen de produceras. Sådana kunskaper kan öka elevernas förståelse för människors liv och villkor. (Skolverket, sid 17)

Vi ser att detta tangerar syftestexten i ämnet svenska där eleverna ska utveckla sin identitet genom att uttrycka sin tankar och känslor i syfte att förstå hur andra tänker och känner. Detta är viktigt dels för att förstå sig själv men även öka toleransen mellan bland annat olika kulturer, livsåskådningar och generationer. Hittills har vi fått vetskap om vad vi ska utgå ifrån när vi planerar och vilket syfte kunskapskraven har. Nästa fråga att ställa sig är vilka texter vi ska välja.

Reflektion kring avsändare och sammanhang

Vilka texter ska läsas?

Progressionen i texterna ska utgå ifrån skönlitteratur för både ungdomar och vuxna både från Sverige, Norden och övriga världen. Det centrala innehållet säger oss också att texterna kan vara lyrik, dramatik, sagor (här ett upplägg kring sagor med frågor som utmanar) och myter och här har läraren tillsammans med eleverna stor didaktisk frihet att välja det som eleverna har behov av att utveckla. I kommentarmaterialet får vi stöd för hur vi ska tänka kring begreppen historiska och kulturella sammanhang i kunskapskraven.

I de senare årskurserna finns ett litteraturhistoriskt anslag av mer allmänbildande karaktär. Det är formulerat som historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Genom att läsa en roman, diskutera sin upplevelse av det lästa och dessutom få kunskaper om författarens tid och den kultur som hon eller han levt och verkat i, kan elevernas förståelse för litteraturen fördjupas. Historiska och kulturella sammanhang kan också innebära studier av litterära epoker. Här öppnas möjligheter för svenskämnet att samverka med andra skolämnen.(Skolverket, sid 17)

Just att samverka och samplanera tror jag är väldigt viktigt för att öka förståelsen av den historiska kontexten i So-ämnena. Det är inte själva läsupplevelsen som står är i fokus utan att eleverna ska få reflektera över olika människors villkor samt identitets- och livsvillkor där litteraturen används som kunskapskälla. Allt för ofta lämnar vi eleerna att läsa och tolka på egenhand utan att få diskutera texterna och ta till sig dem på ett djupare plan. När eleverna får gå i dialog med texten ökar toleransen för världen men även för det egna jag:et. Det finns dock en risk att samtalen kan leda bort från texten och det måste man vara medveten om som lärare när vi planerar för bokläsningen. Därför måste vi skapa frågor och diskussionsunderlag som tar avstamp i texten. Nedan finns ett förslag på några sådana områden:

  • språkliga drag
  • uppbyggnad och berättarperspektiv
  • parallellhandling
  • tillbakablickar
  • miljö- och personbeskrivningar
  • inre och yttre dialoger
  • hur genrer stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra
  • de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i
  • texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

 

Tolka flera genrer kritiskt

Att läsa kritiskt kräver att man kan förstå syftet bakom fler genrer än bara den skönlitterära. Filmen är en genre som ingår i den skönlitterära genren och att läsa faktatexter och granska dessa kritiskt mycket väl även tangerar budskap och avsändarens syfte. Att tolka film har jag också tidigare delat ett upplägg kring som bygger på serien Skam som jag rekommenderar om ni vill få syn på regissören bakom serien. Serien ger även kunskap om olika kulturer, livsåskådningar och språk för att öka förståelsen för omvärlden och de livsåskådningar som möts.

Så här skriver Skolverket i kommentarmaterialet om att ge eleverna kunskaper om den fördjupade läsförmågan.

För att ytterligare fördjupa läsförmågan ska eleverna i de högre årskurserna även få kunskaper om hur man kan analysera texter från olika medier för att förstå vilka budskap en text kan ha. Det är till exempel inte alltid så lätt att se vem som är avsändare av en webbaserad text, något som kan påverka textens budskap och hur man förstår det. (Skolverket, sid 12).

Analys som underlag för bedömning

Motivet för detta är att vidga elevernas kunskaper om hur litterära verk påverkas av var i världen de produceras. Sådana kunskaper kan öka elevernas förståelse för människors liv och villkor. Här får vi stöd för att eleverna ska göra en analys. Analysen kan visserligen göras muntligt men läsandet och skrivandet hänger tätt ihop och kan mycket väl föregås av diskussionsunderlag för att eleverna ska få med sig underlag för en analys. Slutuppgiften måste då formuleras utifrån att eleverna får lära sig att bygga upp en resonerande text där de kan lyfta fram och vrida på perspektiven.

En utredande text är en förklarande text som inte bara förklarar hur det ligger till, utan också reder ut samband. Den utredande texten lägger sig också vinn om att besvara frågor som en läsare kan tänkas ställa sig och sätter in förklaringen i ett större sammanhang. (Skolverket, sid 18).

Stöd för besvara frågorna

För att ge bredd åt resonemangen behöver eleverna bygga upp argument med stöd. Det kan göras både från texten som analyseras, men även från källor som stödjer elevernas tes eller tanke. Idag finns det många artiklar och dokumentärer som eleverna kan ha nytta av att använda som referenser för argument. Det kan tänkas att elever kan behöva ha hjälp med att välja ut källor till en början innan de kan söka och sovra på egenhand. Det i sig är ett eget kapitel om undervisning (läs gärna mer här om konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk) där eleverna måste få undervisning om hur de gör när de söker. Om man istället ger eleverna källmaterial kan analysen bygga på kunskapskravet som prövar en sammanställning med information för att beskriva och förklara med rätt struktur, citat och källhänvisning. Ett förslag på slutuppgift för en litterär analys kan vara så här:

Reflekterande analys av Titel av Författare

Du ska i en reflekterande analys ställa en rad frågor om den text du läst och koppla dem till syftet med texten. Analysen inleder du med att berätta vilken text du analyserar. Titeln ska skrivas kursivt och du anger årtal för publicering och författare till verket. Sammanfatta kort handlingen och ställ en fråga till texten som är representativt för syftet och temat för texten. Din text ska stödja dina tankar och reflektioner genom att underbygga dessa med citat från boken men även från intervjun med författaren som du tycker är intressant och relevanta. Förändras din syn på budskapet och författarens roll när du vet mer om bakgrunden och den samtid som texten är skapad i? På vilket sätt i så fall?

Skriv din personliga reflektion med dina egna tankar och utveckla ditt resonemang med att lyfta fram textens budskap, tema, motiv, avsändare och sammanhang. På vilket sätt beskrivs karaktärerna och hur berättas handlingen och vad får det för effekt för textens budskap? Vad kan textens språk och symbolik säga om textens budskap? Formulera dina tankar med tydlig struktur. Använd ett ämnesrelaterat språk med begrepp som innehåll, handling, karaktär, miljöbeskrivning, budskap och tema, samt bildspråk och stil. Ange dina källor med författare, titel, plats och datum/årtal.

Ord: 800 ord

Rubrik: valfri

Vad ska stå i fokus av bedömningen?

I ”Kommentarmaterialet till kunskapskraven” finns det stöd för vilka aspekter som bedömningen bör lyfta. Det finns en Mumintext som fungerar som stöd för en analys så där kan man som lärare få förslag på progressionen. Det är också viktigt att man utformar bedömningsuppgifter som svarar mot kunskapskraven. Eleverna behöver dels visa sin tolkning och att den är relevant och rör sig i texten, integrerar olika händelser med varandra och drar relevanta slutsatser. Eleverna behöver även använda en struktur där argumenten är logiskt uppbyggda och balanserar mellan översiktliga och detaljerade beskrivningar. Argumenten ska även förtydligas och motiveras utifrån texten och de erfarenheter eleven tillskansat sig genom undervisningen och från egna erfarenheter.

Här finns en mall för att planera för frågor som utmanar tanken och hur man genom läslogg kan de stöd för att tillsammans bredda erfarenheterna och hur slutuppgiften för analysen kan formuleras. Till den finns även ett upplägg för läslogg och bokcirkel som jag brukar använda. Canvorna med begreppen för läsförståelse som finns som bilder i inlägget finns i en pdf här:

Begrepp läsförförståelse

Planering för fördjupad analys av av texter

Planering av läsloggoch diskussion av När hundarna kommer

Källförteckning:

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Fritzes: Stockholm.

Skolverket. (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska. Fritzes: Stockholm.

 

 

 

 

 

Vem läser min text? – funderingar över mottagare och textval

Som svensklärare är vi vana vid att förhålla oss till hur en text ska se ut; det vill säga vi lägger fokus på form och struktur. Många lärare är idag bekanta med begrepp som genrekunskap. Med den kunskapen följer även att tala om olika aktiviteter som är förknippade med olika texttyper, som att utredande texter utgår från olika aspekter medan en berättande text utgår från en handling. När elever ombeds skriva en text har de ofta haft en mönstertext som modell där de tillsammans med läraren studerat vad som är typiskt för genren och vilka aktiviteter som den byggs upp av.

Denna medvetenhet är oerhört viktig för elevernas lärande. Kunskaper om genrer ger både eleverna kunskaper om struktur samt funktion. Ändå brister så många texter i anpassning av mottagare som är en viktig del för att texten ska fungera. Exakt vad detta beror på har jag inget svar på men jag skulle vilja problematisera det med de didaktiska val vi gör för skrivandet. Om eleverna fick möjlighet att fundera över vilket syfte de har med sin text och vem som ska läsa den och därefter göra sitt eget val av texttyp och sätt att förmedla den på tror jag eleverna skulle så syn på mottagaren lättare. Ofta ger vi ju eleverna en texttyp att förhålla sig till vid bedömningen och det är just bedömningen som blir fokus och inte mottagaren i sig.

När eleverna tränas i att se funktionen av sin text utvecklar de också det kritiska tänkandet, som är så viktigt för att bli en mogen skribent som kan anpassa sina text för mottagaren i syfte att påverka. Målet med undervisningen är att eleverna kan behärska olika sätt att skriva på men för att nå dit måste man förstå att texten har olika syften.

Demokratiaspekten

Elever ska enligt läroplanen tränas i att skriva för olika syften och sammanhang för att få göra sin röst hörd. Just att få göra sin röst hörd är en demokratifråga och något som skapar motivation. Det viktiga här är att få skriva i syfte att bli lyssnad på och det ger alla, oavsett skriverfarenhet, en möjlighet att få skriva och uttrycka sig. Om du vill kunna påverka måste du dock kunna skriva för ett offentligt bruk och anpassa dina texter för mottagaren. Brister texterna i mottagaranpassning blir det svårt att påverka. Frågor som eleverna behöver träna sig i svara på är att först välja vilken skrivhandling eller aktivitet de vill utföra. Oavsett om eleverna vill skriva för att reflektera på egen hand, skriva för att ha en dialog och interagera eller om de vill skriva för att kunna påverka är frågor vi behöver fundera över tillsammans med eleverna för att skapa ett syfte. Genom undervisningen kan vi dessutom arbeta med de demokratiska värdena genom att eleverna får ta ett ansvar för de textaktiviteter de ska genomföra för uppgiften. När eleverna förstår att de har en mottagare av sin text är det också lättare att ta ett personligt ansvar. I skolans värdegrund kan vi i kapitlet om rättigheter och skyldigheter hitta följande citat:

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

 

Tilltro till den egna språkliga förmågan

Genom undervisningen och den dialog som förs med lärare och klasskamrater bör eleverna därför fundera över syftet med sin text och fundera över hur de bäst kan förmedla den. Vilken struktur fungerar för att förmedla det som du som skribent vill få fram är en fråga eleverna behöver förhålla sig till. Ofta brukar vi lärare tendera att begränsa elevernas tankar genom att just begränsa deras val att förmedla sina tankar på då vi erbjuder dem en texttyp för skrivtillfället. Det jag funderat mycket över är om vi då tränar eleverna i att se syftet med sin text och även läsarna av den eller om de bara skriver för läraren eller klasskamraterna. Skolans huvuduppdrag är att skapa skribenter som kan skriva för att påverka och vem är det som ska påverkas är ju adekvat i uppgiftsinstruktioner. I läroplanens kapitel om skolans uppdrag kan vi läsa att:

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

När bedömningens syfte blir större än texten i sig

Att se på skrivandets funktion kräver att eleverna får utmana sitt tänkande och tänka kritiskt. När eleverna får fundera över vad deras skrivande ska användas till bidrar det till att utveckla det komplexa tänkandet, där eleven kan se på det egna skrivandet ur ett större sammanhang än att bara bli bedömd för språket. Det tenderar också att skapa större motivation för skrivuppgifterna om de har en mottagare. Här finns det olika vägar att gå för att skapa mottagare av elevernas texter. Många gånger eleverna skriva för en fiktiv antologi, insändare till tidningen, bloggtexter eller sina klasskamrater. I de lägre åldrarna är läraren också mottagare av texten vilket i sig kan skapa en begränsning i mottagaranpassning. Dessa olika mottagare kan visserligen fungera som tänkt syfte för texten men det finns ingen reflektion över mottagaren i vidare bemärkelse. Vid en närmre granskning av kunskapskravet för skriva ligger ett stort fokus på struktur och stavning men det är först på gymnasiet eleverna ska bli bedömda för syfte, mottagare och kommunikationssituation när det egentligen är det som bär en texts funktion. Det hänger troligtvis ihop med elevens logiska tänkande, men vi kan ändå inte blunda för att vi nog borde kunna träna eleverna i detta mer för att få mer självbärande texter redan i grundskolan.

I kunskapskravet för A i de olika årskurserna står det att eleven kan skriva:

olika slags texter med tydligt innehåll väl fungerande struktur god språklig variation samt tillämpar grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet (årskurs 6)

olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer (årskurs 9)

argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. (Svenska 1)

Strukturerad undervisning

Vad skulle hända om eleven fick välja formen själv utan någon begränsning? Det kräver att eleverna har kunskaper om genrer och hur de förhåller sig i struktur och handlingar och det är lärarens ansvar att ge eleverna denna kunskap. När elever undersöker berättarstrukturer i texter och får läsa modelltexter kommer det att leda till att eleverna utvecklar det egna skrivandet och får mönster att förhålla sig till och konkretiserar förmågan att skriva.

Det är läraren som ska erbjuda strukturerad undervisning och ge eleverna ett aktivt och fortlöpande stöd för att nå kunskapskraven eller så långt som möjligt inom ramen för utbildningen

(Ur Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan).

Målet är att eleverna ska behärska en rad olika texttyper redan i årskurs 6 så reflektionen över syfte bör vi kunna lyfta i undervisningen tidigt. Att metareflektera är också ett sätt att ge strategier att äga sitt eget lärande. Jag tänker också att man kan erbjuda en diskussion utifrån två val från paletten med textaktiviteter för att synliggöra mottagaren och syftet av sin text. Om eleverna inte behärskar alla texttyper fullt ut kan man i uppgiftsinstruktioner erbjuda några val där eleverna behärskar några av dem så att eleverna ändå kan fundera över hur deras budskap bäst kan skrivas för att nå fram.

Detta är något som jag har provat ett erbjuda när vi arbetat med olika input i form av läsning, olika filmer eller andra medier där eleverna utifrån detta ska skriva en text där de kan reflektera och visa på sin kunskap. För att ge respons använder jag mig av matriser som konkretiserar både funktion (mottagare och innehåll) där eleverna själva får läsa och agera mottagare samt fungera som kamratstöd, samt struktur (stycken, språk och skrivkonventioner). Som lärare återkopplar jag alla delarna utifrån elevens behov.

Här finns en struktur utifrån Boktjuven samt Huset mitt emot som påminner om de val som eleverna kan göra vid ett nationellt prov.

Här finns en skrivuppgift för att reflektera över samerna där valen utgår från berättande text eller resonerande då eleverna inte har så bred genrekunskap.

Behoven styr

Vi behöver också komma ihåg att eleverna kommit olika långt i sin lärprocess och att vi måste erbjuda utmaning för alla elever. Just detta om undervisningens likvärdigt är också något som lyfts i kapitlet om just likvärdig utbildning.

Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Det kan också vara så att olika elever behöver utveckla sitt skrivande i olika texttyper för att bli säkrare. I kunskapskraven ser vi också tydligt progressionen att skrivandet går från berättande text till utredande text. Elever som nått längre i sitt tänkande bör utmanas med mer krävande tankeuppgifter och det kräver att läraren har stor didaktisk kompetens om de olika funktioner en text kan ha och hur de byggs upp. När vi kan erbjuda eleverna olika sätt att få fram budskap på tränar vi deras tänkande och de förstår att skrivandet i skolan hänger ihop i ett större sammanhang än i ett begränsat klassrum kopplat till kunskapskrav. Kunskapskraven signalerar visserligen vad som bedöms men de signalerar också vilken skrivutveckling eleven behöver. Om eleven behärskar att få fram en text med bra struktur, med korrekt språkbruk och interpunktion men brister i anpassning av mottagare är det just detta som behöver utvecklas genom undervisningen.

Så frågorna som kvarstår då är:

  • Utmanar vi eleverna i att se skrivandet i ett större sammanhang?
  • Hur kan vi göra det?
  • Hur gör du?

 

 

Att skapa motivation för mer utmanande skrivuppgifter kräver undervisning

I Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen kan vi under kapitlet om undervisning läsa att:

Enligt skolförordningen ska eleverna genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav somminst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbild­ ningen.

(Ur Planering och genomförande av undervisingen, s 11)

Som lärare vet vi att elevernas kunnande, det som de ska visa vid bedömningenmåste måste ta avstamp i just undervisning. Det går inte att förvänta sig att eleverna ska veta hur de ska göra om de inte fått undervisning. Att ge läxor utan undervisning borde vara omöjligt om eleven inte redan nått fram till hur de ska göra för att bygga upp texter som kräver mer tankemönster än att bara berätta. Ändå finns det idag en hel del att fundera över när man kan ta del av uppgivna föräldrar som försöker lösa sina barns läxor. Skrivandet måste nämligen utgå från fakta som eleverna fått ta del av i undervisningen och att man inte bara låter eleverna börja skriva en text utifrån en given rubrik. Vad gäller bedömning av dessa uppgifter som inte görs i skolan kan också anses en del tvivelaktigt om eleven inte genom undervisingen visat vad just hen kan och det blir desto svårare att rikta undervisningesn upplägg mot just det eleverna behöver för att nå målen.

Reflektion för tankebredd och perspektiv

Dessutom kan bedömningen av dessa texter som eleverna skrivit inte bedömas på samma sätt om eleverna inte fått just samma förutsättningar. Slutprodukten borde bli väldigt ojämn i resonemang och kvar blir endast den övre delen av kunskapskravet kvar att bedöma som utgår från skrivandet och inte anpassningen av texttyp. För att få en bra grund för resonemanget måste vi nämligen lägga stort värde i att eleverna får reflektera kring detta tillsammans. Det är ni vi tänker tillsammans som vi kan få bredd och perspektiv i våra egna tankebanor. Eleverna måste även få skriva ner sina tankar i syfte att få syn på sina egna tankar och väcka nya. Dessa samtal och anteckningar kommer sedan att användas för att bygga upp innehållet i en utredande texttyp som t ex en krönika, insändare eller argumenterande text. Att eleverna då får fram ett innehåll i texterna är inte särskilt svårt att föreställa sig. Som lärare kan vi så kan lägga fokus på att utveckla andra språkliga aktiviteter som form, tydlighet, ord och begrepp samt stavning.

Mönstertexter för texttyper

För att även skapa möjligheter för eleverna att bygga upp sina texter, i för många okända textvärldar, behöver de få mönstertexter där de tillsammans med lärare tittar på struktur i texterna, hur innehållet lyfts fram genom olika textaktiviteter som bindeord, verb för åsikter och utbyggda nominalfraser. Mönstertexterna i sig fungerar för att ge ett inehåll och används inte bara som en modell. Det är viktigt att de deras funktion inte är det primära utan att de även tillför ett innehåll. När de får modeller för detta är det också mer troligt att detta appliceras i texterna de ska skriva och vi kan bedöma hur eleven anpassar sig efter texttyp när de skriver och de aktiviteter som är förknippade med dessa. Med aktiviteter menar jag till exempel att berätta, beskriva, förklara och instruera. Eleverna behöver även förstå att innehållet är annorlunda i en sakrosa än i en berättelse som utgår från en person medan en argumenterande text utgår från ett problem som ses ur olika perspektiv eller topiker, för att ge perspektiv, kunna jämföra eller definiera.

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

(Kunskapskrav för skriva i svenska åk 9)

Höja förväntningarna och skapa mottagare

Vi vet också att elever tränas alldeles för lite i att skriva sakprosa, vilket ytterligare försvårar för eleverna att genomföra uppgifterna tillfredsställande. Elever som inte är så vana vid att skriva sakprosa kan det vara en fördel att ta avstamp i det personliga, som t ex skolan, där eleverna har en hel del tankar och åsikter som kan uttryckas i syfte att påverka eller få bli lyssnad på. Ju längre bort innehållet ligger från eleven sjölv desto mer vana att tänka och sortera sina tankar behöver eleven ha. Ytterligare en motivationsfaktor är att skapa skrivuppgifter för verkliga mottagare. Det är då också lättare att anpassa sig efter mottagaren och träna sig att se vad eventuell läsare kan tänkas behöva för att förstå en text.

När jag såg att LR anordnade en tävling med Björn Ranelid (här har Robin Smith bloggat om den) skapade jag en sådan uppgift i syfte att få skriva om just skolan där de fick bygga vidare på ett tema kring barnkonventionen som vi just avslutat som vi kallade skilda världar. Eleverna fick då användning av de kunskaper de skaffat sig och uttrycka en personlig tanke samt ge perspektiv och resonera. Då tävlingen nu är avslutad kan man med fördel ändå använda sig av uppgiften jag delar nedan då jag bytt ut tävlingen till att skriva för en fiktiv antologi.

Syftet med planeringen är att få syn på hur betydelsefull skolan är av flera anledningar och för att använda dessa möjligheter för att utvecklas och ta tillvara på de möjligheter som ges. Jag tror att många lärare idag kan känna igen sig i att det ibland kan vara svårt för elever att se syftet med skolan. Att då göra undervisning av vad skolan går ut på och få eleverna att få upp ögonen för skolan samtidigt som vi utmanar deras lärande har vi ju vunnit en hel del. Om vi dessutom samplanerar med fler ämnen tror jag också elever lättare kan se att kunskap hänger ihop och inte står för sig själv och det är något de har nytta av att ta med sig.

Ett exempel på undervisning

Vad betyder skolan för dig?
Jag valde att börja med att låta alla kort skriva vad skolan är för dem. Dessa post-it lappar satte vi sedan upp och sorterade i de som såg skolan som en möjlighet för framtiden där de ville läsa vidare och skaffa jobb, samt de som såg skolan som en plikt där de gick till skolan för att de måste men inte hade något mål. Här kan man ställa frågan om vad de tror gör att man kan ha olika syn på skolan och låta dem kort skriva ner dessa tankar och sedan diskutera med sin bänkkamrat. Kom ihåg att spara dessa anteckningar och en fördel är om man kan skriva i en digital anteckningsbok eller en Padlet (här finns en instruktion för det) så man inte tappar bort en massa lappar eller glömmer var man skrev ner sina anteckningar.

Jag valde också att visa filmen från Orka Plugga om vad skolan kostar och de fick sedan resonera kring om det var något de reagerade på i filmen.

Rätten till utbildning
I Barnkonventionen §28 står följande “Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.” Jag gav eleverna två korta frågor vid start av denna lektion utifrån citatet ovan som de fick kortskriva om.

  • Är det så idag?
  • Kan du ge förslag på orsaker som kan göra att man inte får gå i skolan?

Därefter lyssnade vi på ett radioinslag som heter Skolan är lite annorlunda i Sverige (28 min) och eleverna fick en lyssnarmall till som de sedan fick diskutera med sin bänkkamrat. Jag sammanfattade deras svar innan lektionen avslutades så alla fick ner något svar och dessa sparades också till senare skrivuppgift.

Allas rätt till skola
För att ge perspektiv till de som ser skolan som en plikt ville jag att de skulle få syn på de som inte önskade sig något annat än att få gå i skolan. Deras önskan var till och med så stor att de önskade få gå där på lovet. Innan vi tittade på filmen Saknaden efter skolan böjande vi med kortskrivandet utifrån följande frågor:

  • Vad händer om man inte går i skolan?
  • Vilka orsaker kan det finnas till att inte gå i skolan?
  • Vad tror du att man gör istället om man inte går i skolan?
  • Vad ger skolan dig?
  • Hur tror du det är i delar av världen där man begränsar skolan till några få?

Vill ni så tittar ni vidare på fler filmer på temat Bomber, flykt och skolböcker då det finns en del på UR Skola.

Min skolväg och min syn av skolan
Nästa del var att få beskriva sin morgonrutin. Jag lät eleverna kortskriva om sin skolväg och hur de tar sig till skolan samt vad de gör innan de går till skolan.  Titta sedan på olika filmer där ni låter eleverna kort diskutera vad som är lika och olika för dem själva samt barnen i filmerna. Filmerna hittar ni här i serien Uppdrag skolväg.

När ska alla få rätt att gå i skolan?
Läs gärna några texter som handlar om barns vardag där många inte går i skolan och är väldigt ensamma och får växa upp själva. Några förslag är:

  • Monica Zak Dogboy
  • Henning Mankell Eldens hemlighet
  • Deborah Ellis Den osynliga flickan
  • Mecka Lind Sanne gatubarn
  • Nicklas Strömstedts låt Väntar

Resonerande text
Eleverna ska nu få skriva en resonerande text om skolan och motivationen. I denna korta film från Orka plugga får eleverna knep för hur de bygger upp en krönika. Titta på den tillsammans och gör en mall för hur de ska bygga upp sin text genom att ni tillsammans skriver in några rubriker utifrån de tankar de sparat och samlat på sig i undervisningen. Därefter fick eleverna skriva in sina stödord i skrivmallen och bygga ut dessa med text innan de lät varandra läsa och komma med förslag på utvecklingsmöjligheter. Därefter delade sina texter med mig så jag kunde läsa dem i realtid och även ge förslag på utveckling genom att jag skrev frågor i marginalen där de behövde utveckla mer.

Här finns instruktionen för skrivuppgiften

 

Jag rekommenderar verkligen denna uppgift som föll väl ut. Jag tror också att skolans betydelse för just dessa elever ändrade sig en aning då de fick perspektiv. Skolans betydelse och lärarens upplägg av undervisingen kan få eleverna att utamana sina tankar och skrivande om det just utgår från det som ligger nära eleverna.

Så här inleder en elev sin text som tydligt har just andra elever som läsare av sin text och som retoriskt använder sig av den kunskap hon fått genom undervisingen om andra barns syn på skolan.

För vissa är skolan ett tvång, något de måste göra. För andra är skolan en möjlighet till en bra framtid. Till de som tycker att skolan är ett tvång vill jag säga att skolan är jobbig, tråkig och väldigt stressande ibland, men tänk på att det finns många barn som gör vad som helst för att vara i din situation. Det finns barn som av olika skäl inte får eller inte kan gå i skolan. 

 

 

Att göra undervisning av praon – normer, yrkesval och framtid

Syftet med praon

Praon kan ha många syften. En anledning kan vara att förbereda eleverna för kommande yrkesliv och lyfter fram olika yrken och inte begränsar valen. I det här avsnittet av Skolministeriet lyfts att prao kan bli enformigt och orättvist. Skolans uppdrag är att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. I skolans övergripande mål och riktlinjer kan man läsa att skolan ske ge eleven kunskaper att kunna göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Det ställer krav på undervisningen. I kapitlet om ”Skolan och världen” kan vi läsa att:

Alla som arbetar i skolan ska

  • verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och

  • bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.

Läraren ska

  • bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och
  • medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska

  • informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och
  • vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.

 

Samhällskunskap – studie- och yrkesval

I vilka ämnen kan man då främst arbeta med praon? Här finns det nog egentligen ingen begränsning utan jag hoppas ni kan spinna vidare på upplägget jag valt att ta upp kopplat mot samhällskunskapen och svenskan. Jag vet att Montessoriskolan Elyseum i Göteborg haft miljöpraktik där vi kan följa deras arbete med hållbarhet i denna film som jag tyckte var intressant. Jag kan delvis inse att det finns risker med att praon blir enformig och orättvis men då kan vi se till att skolan i alla fall rustar eleverna för framtidens behov och läroplanens intentioner.

Det ämne som direkt berörs av studie- och yrkesval i det centrala innehållet är samhällskunskapen. Där står följande:

  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

 

Vad samhällskunskapsläraren kan tänkas ta upp berör arbetsmiljö och arbetsrätt men även de olika samband som kan finnas mellan de val man gör för utbildning. Jag gjorde en snabb sökning på några filmer för att lyfta fram och kunna diskutera kring just detta. Har ni fler tips får ni gärna delge dem så vi kan använda dem framöver. Om ni inte använder alla filmerna så kan de ge dig som lärare en hel del kunskaper om normer och yrkesval. Efter praon kan eleverna få kortskriva och problematisera olika mönster och faktorer som har betydelse för val av yrkesliv. Här kommer de ha hjälp av det innehåll som svensklärarens arbetat med innan praon eller om du som samhällskunskapslärare hellre vill arbeta med det.

Bedömningen ska utgå ifrån följande kunskapskrav:

Eleven kan föra /…/ resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då /…/ samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

 

Svenska – skola och samhälle

I svenska kan man låta eleverna förbereda intervjufrågor och planera för att intervjua sin handledare. Dessa frågor finns i länken längst ner och de har min kollega Anna Rydberg gjort tillsammans med mig och vår studie- och yrkesvägledare Jenny Schneider. Detta underlag kan de sedan använda för att skriva en krönika eller ett reportage där eleverna får problematisera yrken idag mot förr. De kan också problematisera kön och bakgrund och resonera kring de samband som kan finnas. I inledningstexten till ämnet svenska står ju att språket främst ska används för att utveckla identiteten, och den kan vara starkt förknippad med yrkesval och framtidstro.

Skaffa kunskaper för resonemang

Arbetsförmedlingen finns det en hel del filmer man kan titta på inför praon för att öppna upp perspektiv för att kunna göra iakttagelser på praoplatsen som sedan redovisas i en skrivuppgift och muntlig presentation.

Dessa filmer berör även innehållet i samhällskunskapen så ett samarbeta mellan planeringen kan vara en idé ur tidsperspektivet. Dela i så fall upp texter och filmer mellan ämnena och bedömningsunderlaget för sambedömning.

Förslag på diskussionsfrågor till filmerna:

  • Vilka yrken som är kvinnodominerande respektive mansdominerade?
  • Vilka val avgör ens yrkesval?
  • Hur påverkar kunskaperna i svenskaspråket ens möjligheter på arbetsmarknaden?
  • Kan social eller kulturell bakgrund begränsa yrkesvalen?
  • Hur såg yrkesvalen ut förr i tiden? Var det vanligare med begräsningar då? Hur har förändringen möjliggjorts? Hur tror du att det ser ut om tio år?
  • Hur kan jag göra för att motverka traditionella mönster?

Skrivuppgift och muntlig redovisning

Efter praon kan eleverna få skriva antingen ett reportage eller en krönika där de får problematisera kring något de reflekterat över och få oss att tänka till. Jag har valt att formulera dem som skrivuppgifterna på de nationella proven där innehållet från läroplanen används samt att de får använda sig av de kunskaper de fått av filmerna och den egna praon i syfte att fördjupa sitt resonemang. Jag kommer att låta mina elever få läsa varandras texter och dessa kommer också att sparas för nästa års elever som ska ut på prao.

Mina elever kommer också få planera en muntlig presentation med stöd av digital teknik. Just presentationerna kommer att utgå ifrån skola och samhällsliv vilket tangerar syftet med praon väl. Det står följande i det centrala innehållet där jag fetmarkerat innehållet i presentationen.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

 

Vill du ta del av planeringen för intervjufrågorna, skrivuppgiften och den muntliga presentationen hittar du hela planeringen här nedan.

Här hittar du praouppgiften

Uppdaterat:

Bilduppgift

Några förslag på arbetsområden utifrån teman, närläsning och adaption av Skam – del 3

I mina två tidigare inlägg, del 1 och del 2, skrev jag om hur man kan arbeta med film och närläsa mediet för att få syn på vad som får en att uppleva filmen som en gör. I tidigare inlägg har eleverna fått påbörja eget skapande av film, som det nu är dags att avsluta. Sist i inlägget återkommer jag till det. Först är det dags att avrunda Skam-temat med små korta upplägg med utdrag från serien Skam.

I förra veckan länkade jag till ett upplägg av Malin Appeltofft som använt sig av Romeo & Julia. Detta har jag har inspirerats av och valt att utgå ifrån i temat”intertextualitet” som jag presenterar nedan. Jag har återigen valt att dela länkarna där man hittar klippen så det ska vara smidigt för er att använda materialet, då det tar sin lilla tid att titta igenom fyra säsonger av serien för att hitta filmklippen. Precis som förra inläggen har jag även med vad undervisningen fokuserar på i form av kunskapskraven så det ska bli tydligt. Använd återigen det som passar er, men jag har genom samtliga teman haft en röd tråd med den film eleverna skapar och som man i så fall behöver justera då manus för det byggs upp genom uppgifterna presenterade i inlägg 1, 2 samt 3.

Intertextualitet till Shakespeares drama

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med /…/ genom att, på ett /…/ sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. 

Titta på hela filmen Romeo & Julia av Baz Luhrmann, eller några scener som balkongscenen eller akvariet som ni känner igen i Skam.

  • Hur är de filmade?
  • Använder de sig av samma föremål/rekvisita?
  • Hur står personerna?
  • Vad säger se och vad som hörs?
  • Vad är lika och vad är nytt eller borttaget och hur anspelar detta på temat och verket?

Här hittar ni den scen (ca 16 min in och tre minuter fram) där Isak och Even kysses under vattnet och i dialogen mellan dem så pratas det om döden.

  • Vad menas med det?

Använd sedan ett verk som du läst och låna scener eller föremål mm som förekommer till den känsla som du beskrev tidigare och lägg in det för att kunna filma senare. När vi sedan redovisar kan vi granska vad som är tillagt och gissa om vi känner igen verket.

Homosexualitet

Norden i skolan finns detta upplägg som bygger vidare på temat om homosexualitet som även anspelas i balkongscenen. Även anspelningar på Baz Luhrmanns filmatisering återfinns i denna scen från säsong 3 och avsnitt 2 (7:58 min in till ca 10 min) där även samma låt med Talk Show Host är med. Som extra bonus har också Even honom som favorit regissör. Lägg märke till de orsaker som Vilde säger innan scenen inleds och som sammanfattar mycket av de teman serien berör.

  • Vad visar låten oss?
  • Vad tänker de kring dessa teman?

Musiken får fortsätta gestalta vad som händer mellan Even och Isak. De är nu på den fest som de blir inbjudna till i klippet innan. Klippet är från säsong 3 avsnitt 3 (ca 12:45 in och ca 4 min fram). Isak sitter i soffan och även en parallell till tidigare musik med känslan knyts ihop samt stereotyper om både homosexuella och terrorister. Svensk musik av Robyn spelas på festen och budskapet är tydligt även här med musikens hjälp.

Sexualitet

Vi har tidigare pratat om hur musik kan gestalta en känsla och det finns ett ganska tydligt klipp i säsong 2 avsnitt 12 där Nora är på fest och sms:ar med William. Exakt vad det är hon skriver får vi inte se men när en låt börjar spelas förstår vi vad som avses. Titta ca 39:50 min in i avsnittet och ca 3 min framåt.

Titta på anslaget/inledningen av detta avsnitt och diskutera vad ni tror kommer att hända i avsnittet. Titta sedan på klippet 17:50 in och ett par minuter framåt och jämför med klippet ni sett innan.

  • Hur reagerar ni och varför?

Svaret finns att finna i ur vems perspektiv vi tittar och vem som är objekt. Oftast är mannen den som är subjektet i kameravinkeln men när objektet blir en man ändras betraktaren från mannens till kvinnans perspektiv.

  • Vilket perspektiv vill du använda för din film?

Det finns så klart en hel uppsjö av andra teman jag inte berört och föräldrarollen är en sådan och vuxenvärlden i stort.

  • Varför är det så tror ni?

Spela in egna filmer med ljud och intertext

Kom även ihåg att låta eleverna spela in sina filmer utifrån den gestaltade känslan och den text de valde att lägga in som intertextualitet. Eleverna behöver tänka på hur musiken ska höras för lyssnarna – antingen som pålagt ljud eller som en del i scenen. De behöver även tänka på hur de ska agera på scenen, det vill säga i bild, för att vi ska tolka det som de förväntar sig. Spela in med lämplig app eller program, men iMovie kan fungera och är också lämplig att klippa i och lägga på ljud med.

Diskutera sedan de olika filmerna i grupper för att se om de kan använda sig av den nya kunskap de har fått för att läsa av ett vidgat textbegrepp. Kom ihåg att ni behöver gå igenom begreppen för att tolka film genom att ni själva använder er av dessa när ni visar klippen i de olika delarna som presenterats.

 

Det är nu dags att avrunda inläggen kring att läsa och tolka film. Jag hoppas ni fått lite fler tips på att läsa film som det medium det är och inte bara som komplement till text, som jag skrev om i mitt första inlägg, som är det vanligaste sättet att se på film i klassrummet.

 

Några förslag på arbetsområden utifrån teman, närläsning och adaption av Skam – del 2

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med att närläsa film i stort men även hur man kritiskt kan läsa film utifrån serien Skam. I detta inlägg återkommer jag mer konkret på hur man kan läsa och arbeta med serien utifrån den modell jag beskrev i förra inlägget. Nedan beskrivs upplägget kopplat mot kunskapskraven för att förtydliga vad uppgiften behandlar och rubriken anger lärandemålet. Texten är skriven som en instruktion för eleverna. Du kan använda dig av materialet om du vill genom att låna av mina instruktioner, formulera om och anpassa som du vill. Jag har försökt länka filmepisoderna direkt genom att vara väldigt specifik med var du hittar klippet så du ska slippa sitta och leta i Skams fyra episoder.

Hoppas det kommer till användning!

Kvinnans frigörelse, gestaltning och inferenser av ett Dockhem

De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad. 

Här kommer du att få ta del av olika sätt att framställa känslor på, dels genom att visa/gestalta men även att berätta. Vi får ta del av karaktären Eva i Skam. Du kommer också få skriva en gestaltning av en känsla på ett av sätten som du kommer att använda senare i en egen kortfilm.

Materialet för gestaltning (direkt/indirekt) finner du här.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med /…/ genom att, på ett /…/ sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra /…/ sammanfattningar av olika texters innehåll med /…/ koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven /…/ läsförståelse. 

Parallellen med ett Dockhem förekommer på fler ställen i serien, liksom i klippen ovan, och här finns ytterligare ett material för det, som din lärare kommer att visa er.

  • Läs utdraget som finns länkat ovan eller se en filmatisering av verket för en jämförelse.

Frågor som kan fungera som stöd för diskussionerna kan vara dessa:

  • Varför tror du att regissören valt att ta upp just detta område?
  • Vad är budskapet som hon vill dra paralleller till? Varför tror du att hon väljer att lyfta in det med Ibsens verk?

Detta kunskapskrav prövas även genom att dra paralleller till Shakespeare som jag kommer att återkomma till i nästa inlägg.

Musik som gestaltning av känslor

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett /…/ sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. 

Musiken fungerar ypperligt i Skam för att förstärka känslor och budskap och gestaltar mycket bra karaktärerna. Titta på detta klipp och lyssna på låten och se om du kan hitta budskapet. Ljudet hör bara vi som tittare, och inte karaktärerna. Fundera över varför det kan vara så och vilken effekt det ger.

I detta klipp får vi direkt veta att det är glädje som åsyftas. Musiken i detta klipp hör även karaktärerna. Här märks det tydligt vilken effekt det får mot tidigare exempel med pålagt ljud.  Lyssna på det och välj sedan en egen låt som förstärker den känsla du skrev om tidigare. Ni kommer att få använda detta senare.

Musik som objektifiering

I detta klipp (11:04 min in och till 16:04) är det filmat på ett annat sätt än vad vi normalt brukar se.

  • Vad tänker du om det?
  • Om det visas omvänt hur skulle reaktionerna då vara?
  • Hur förstärker musiken budskapet? Hur är scenen filmad, ur vems perspektiv?
  • Vad säger ögon och mun?
  • Vad menar Vilde med sin kommentar?
  • Vem hör musiken?

Rasism

I filmklippet får vi ta del av hur en vänskapsrelation talar om rasism på olika plan. Scenen är filmad utan ljud och med lika många tagningar på respektive karaktär, det vill säga ingen är filmad ur den andres ögon.

  • Vad gör det för budskapet?

Jämför med scenen ovan där killarna objektifieras och små klipp tas på kroppsdelar i slowmotion.

  • Vad hade hänt om scenen filmats ur en persons perspektiv och inte från bådas?

 

Om du kommit så här långt och blev intresserad får du läsa mer i nästa inlägg. Då återkommer jag till homosexualitet och intertextualitet kring Shakespeare.

Några förslag på arbetsområden utifrån teman, närläsning och adaption av Skam – del 1

Jag har precis avslutat en kurs om filmkunskap och det vidgade textbegreppet. Jag kompletterar min grundskollärareexamen i svenska mot gymnasiet för att utöka min behörighet men även som fortbildning. Jag vill utöka mina ämneskunskaper då jag tror att vi som lärare måste fortsätta lära och se på vår undervising i ett metaperspektiv. Det vidgade textbegreppet, men även det vidgade perspektivet i stort, är något som jag är väldigt intresserad av och jag har både bloggat  samt föreläst om det tidigare.

Andra som har också bloggat om hur man kan arbeta med serien Skam i skolan, är t ex Cecilia Jalkebo som har utgått från Norden i skolan som fokuserar på teman som rör ungas identitet kopplat till grannspråksundervisningen och Malin Appeltofft, som har berättat om hur hon arbetat med drama och inferenser. Malin är dessutom lärare i teater så här träffar hon rätt när hon arbetar med inferenser till Shakespeare. Jag tänkte i detta inlägg lyfta fram filmens form och hur man kan arbeta med det vidgade textbegreppet och närläsning av serien  – alltså på samma sätt som man läser ett verk. Att valet föll just på serien Skam beror på att den är skapad på ett speciellt sätt där text, ljud och bild fungerar på ett ypperligt sätt men även för att den ligger ungdomar nära tillhands då många har sett den och då har en förkunskap med sig in i undervisningen.

Att det vidgade textbegreppet är viktigt lyfts fram i en avhandling av Olin-Scheller, Mellan Dante och Big Brother, och av den framgår att lärare idag oftast använder film som utfyllnad, som jämförelse av verk samt illustration. Generellt läggs lite fokus på att läsa filmen som det medium det är och precis som att det kräver vissa läskompetenser att läsa digital text behöver vi fokusera på hur man läser, tolkar och förstår en film.

Hur kan man läsa film?

För att kunna läsa en film måste man förstå hur den är uppbyggd och hur vi påverkas av mediet då vi läser den. Vi påverkas ju av alla texter på ett sätt eller annat, men i film är musik och ljud viktiga i hur vi tolkar en film precis som ögat som ser det som rör sig vilket gör att fler sinnen involveras än i annan läsning. Det vanligaste momentet som film används för i klassrummet är som illustration där man visa på hur en epok såg ut eller vilka kläder som användes, men man analyserar väldigt sällan filmens form utan fokus ligger på upplevelsen av vad filmen ger. Kanske för att vi är vana vid att se på film och inte läsa av och tolka mediet. I alla fall inte mer än att återge en handling eller fokusera på illustrationen om vi ska tolka avhandlingen ovan.

För att kunna läsa film måste man ha kunskaper om vad som ska läsas. Precis som med all läsning läser vi med den erfarenhet vi har med oss in i texten. Om vi vet vad en ungdomsroman är så förväntar vi oss att få möta en hjälte när vi läser den, handlar den om indianer är i kanske beredda på att få ta del av vissa begrepp och miljöer. När vi sedan läser går vi över till att vara en del av berättelsen genom att känna igenom oss i det vi läser. Om vi får följa en person genom en storstad förväntar vi oss en massa ljud och folk men även att det förekommer hus och bilar. Efter att vi tagit oss in i berättelsen tar vi ett kliv utanför, och det är oftast här som vi missar att stanna upp i undervisningen, och tittar på vad det är som berör oss och hittar stöd för det genom hur det berättas. Frågor som söker efter stöd i texten för att motivera svaret är vanliga att ställa men även att känna igen sig själv, eller saker som man läst i andra texter/filmer kan knytas till texten i det vi kallar i text-till-jag eller text-till-omvärlden. Vi behöver också tänka till kring rimligheten i det lästa och om det har hänt eller om författaren har påverkats av sin omgivning. Den kritiska läsningen av Skam har även Cecilia Lind bloggat om som är väl värd att titta på och även prova hennes konkreta upplägg, som går från ytläsningen av filmmediet till den kritiskaläsarten.

Hur kan man då arbeta med film?

Det finns flera förslag på hur man kan använda film i undervisningen. Rossholm har utarbetat en modell i fyra steg, och den återfinns i sin helhet i kapitlet ”Exemplet Sommaren med Monica?” i Film och litteratur i svenskundervisningen, som i korthet går ut på att använda film för att knyta ihop det estetiska med historian och illustrationen. Jag återger nedan stegen i korthet:

  1. Jämförande närläsning: vad är nytt, vad har tagits bort och vad har komprimerats eller utvidgats i filmatiseringen?
  2. Nät av jämförelsematerial: kan filmen jämföras med andra filmer eller texter från andra epoker?
  3. Samhälleligt/historiskt sammanhang: hur syns/representeras samhället eller historian i temat?
  4. Eget skapande: eleverna får göra en egen adaptation i nytt medium och som hänger ihop med steg ett och kan användas på samma sätt efter skapandet.

Hur berättas film?

En films narratologi berättas också med den vanliga berättelsekurvan, med anslag, presentation, fördjupning, konfliktupptrappning, lösning, klimax samt avtoning, bildspråk och gestaltning precis som i berättelser. Förutom detta berättas historien i filmen genom mise-en-scene som innebär allt det som vi ser på scenen något som saknas i linjära texter. Hit räknas hur karaktärerna rör sig, vad de har på sig, var de är placerade, hur kameran rör sig för att skapa en känsla – det är just känslan eller upplevelsen vi är ute efter när vi tittar på film. Svårigheten uppstår i att tolka hur vi påverkas av filmen och vad regissören använder för att vi ska uppleva det vi ser. Intressant är också att titta på hur tiden återges i filmen då en film ofta är mycket kortare än en text och hur man kan komprimera texten med t ex återblickar. Vi får inte heller glömma berättarperspektivet som i en bok kan vara berättad ur första person men i film ur en helt annan synvinkel och vilken effekt detta får. En bok som är skriven ur perspektivet förstaperson är t ex Hungerspelen men som i filmen berättas ur ett allvetande perspektiv eller objektivt perspektiv som det heter på filmspråk. Vi får alltså inte följa berättelsen ur jag:ets ögon utan ur fleras för att skapa förtroende för fler karaktärer. Om filmen hade varit filmad ur huvudkaraktärens ögon eller protagonistens hade det varit subjektivt perspektiv. En annan viktig roll att ta hänsyn till och jämföra med är huvudpersonens motståndare, antagonisten, och hur denne inte utvecklas tillskillnad mot protagonisten. Viktigt är även att förstå hur musik och ljud kan gestalta en känsla.

När vi tolkar film behöver vi göra det tillsammans i samtal för att ge varandra fler föreställningsvärldar för att få syn på och bredda våra intryck och upplevelser. Om vi dessutom kan titta på adaptioner av andra verk som blivit filmade kan vi börja reflektera över punkterna ovan i Rossholms modell, där vi använder materialet för att just närläsa ett verk och titta på mise-en-scene, tidsåtergivningen, filmperspektiv, ljud och musik samt ljussättning.  Nedan finns ett upplägg kring den kritiska närläsningen. Jag kommer i ytterligare två inlägg återkomma till upplägg kring Skam.

Vad vet du om serien Skam?

Jag börjar med att inventera förkunskaperna då många elever har tagit del av Skam på ett sätt eller annat. Genom denna förkunskap kan vi aktivera deras intressen, förväntningar men även ta reda på vad de behöver ha kunskap om. Jag vill på detta sätt ta reda på, men även att eleverna förstår syftet med, vad filmen har för budskap och vad de egentligen vet om filmskaparen.

Eleven kan också föra /…/ resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då /…/  slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Låt eleverna samtala i grupper om vad de vet om serien och vilka teman de kan urskilja. Låt dem skriva ner sina tankar i ett ordmoln eller på en Padlet som ni kan använda för att synliggöra allas reflektioner. Förslag som borde komma upp är: normer, religion, sexualitet, genus, etnicitet, skolan, vuxenvärlden m.m. Jag tror få kommer lyfta fram skaparen av manuset och regissören Julie Andem, som är en ung tjej som själv har sin egen skoltid nära tillhands och många då kanske tror att de teman som förekommer i filmen kommer från hennes erfarenheter. Det kanske de i och för sig också gör men den researchmetod som hon använt är inte så vanligt förekommande i filmbranschen. Här kan ni sedan läsa mer om den metod som regissören använt sig av för att få fram de teman som finns i serien.

En fråga eleverna kan fundera över är om deras syn förändras med den vetskapen eller om de bara kan se författarens egen historia och bakgrund samt samhällets normer i stort. När eleverna kommit så här långt är det dags för närläsning av mediet i sig men fram till dess kan du testa att inventera och reflektera det jag nämnt ovan och kanske spinna in på ett upplägg utifrån Rossholms modell. Vill du ha konkreta upplägg kommer det komma två mycket exakta sådana i de två nästa inläggen.

Jag är också nyfiken på att ta del av hur ni använt mig av film i er undervisning som knyter an till att läsa mediet kritiskt.