Skam nu även för engelskan och språkvalet

Den norska serien SKAM blev snabbt populär då den utgår från problem som många unga kan känna igen sig i men även för att den utspelar sig i realtid med interaktion i sociala medier med karaktärerna i realtid. Det gör att serien känns väldigt trovärdig och realistisk. Som lärare har du möjlighet att just med den kritiska biten av läsning av faktion och sätta det i relation till samtiden. Under våren har det dessutom kommit en hel rad adaptioner av serien SKAM som möjliggör för fler ämnen att arbeta med en ungdomsnära multimodal text i både engelskan samt språkvalet.

Fransk, tysk, italiensk, holländsk samt spansk adaption

En av den första adaptionen som kom är den franska som kom redan i februari och sänds på Slash. Vi får i den följa Emma och hennes vänner. Den franska versionen är den som följer originalet närmst. Den tyska adaptionen DRUCK (tryck) följer också ganska nära originalet genom karaktären Hannas perspektiv. Den har ändrats i vissa perspektiv för att bättre följa den tyska kulturen men även för att ändra så man inte på förhand vet vad som ska hända. Den kan ses här med engelsk text. Om man har intresse av en Italiensk version finns även det här med engelsk sub, men med något äldre karaktärer och därmed lite mer naket. Nu i oktober kom även en holländsk version och en spansk version släpptes just också i slutet av september. Den finns också på Youtube där du kan välja undertext på engelska.  Dessa avsnitt bäddar verkligen för att arbeta med serien på språkvalet. Kolla rättigheterna för att visa just ditt språk då jag inte kan fler än tre…

 

Amerikansk adaption

Den amerikanska adaption kanske är den som bäst lämpar sig för engelskundervisningen och är också den som jag kommer att ge förslag att arbeta med. Serien heter SKAM Austin som berättas ur  Megans perspektiv och kan följas via Facebook Watch. Den är skapad av samma regissör som den norska nämligen Julie Andem. Serien lämpar sig särskilt väl för syftet att ”utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används” även om jag kan se att hela det centrala innehållet kan beaktas i undervisningen. Jag vet också av erfarenheter från den norska serien att elever brukar gilla att diskutera serien och det möjliggör för att lägga tolkningar, diskussioner och skrivuppgifter en bit över utvecklingszonen för att öka den kritiska läsningen och öka förståelsen och toleransen för omvärlden och möjligheter till utbyten och framtida jobbutbyten.

 

Ett förslag till upplägg av den Amerikanska versionen

Avsnitt ett Loser, Be Amazing, Social Hierarchy, Conservative, Slut

Serien är indelad i åtta olika 30-minuters avsnitt som satts ihop av dagliga avsnitt som har ett titelnamn enligt de fetade orden i rubriken ovan. En bra början kan vara att låta eleverna fundera över titelns betydelse då serien valt att ha kvar originalspråkets titel. Varför har man valt att ha kvar den norska titeln och vad är det ungdomar känner skam över idag? Lista gärna förslagen då det kan utgöra reflektionsämnen för en avslutande skriftlig reflektions uppgift (se förslag sist i inlägget).

I början av första avsnittet finns en rad olika citat. Eleverna kan i grupper använda dem som samtalsgrund för att tolka och förstå dem innan man tittar på första avsnittet. Här finns några frågor att utgå ifrån. Därefter kan man utöka diskussionen till Marlons tankar om att sportkulturen har djupa konservativa värderingar och att vinnare är de som arbetar hårdast och de som förlorar är de som inte lyckas. En tanke kan vara att eleverna får sätta egna mål för sitt eget lärande. Här finns ett upplägg för att ta fram egna mål.

 

Avsnitt två I can´t be there all the time, Call me, Sad girl, Chemistry, Kitten, Get real

I detta avsnitt fördjupas innehållet med temat vänskap och det kan vara aktuellt att diskutera hur vänner ska förhålla sig till varandra om man vet något som ens vän inte känner till. Ett annat viktigt tema är funderingar kring vem man är som person och sökandet av en identitet. Koppla gärna diskussionen till kläder. Eleverna kan även få skriva egna I am-dikter där de får fundera över sin egen identitet.

Ett annat förslag är att stanna upp vid att diskutera red and blue states och koppla till valet i Sverige i år. Jämför det svenska och det amerikanska valsystemet men även styrelse.

 

Avsnitt treDriving me crazy, Bone structure of a God, Stalker, Fleek, World Peace

Till detta avsnitt kan föräldrars krav på sina barn lyftas. Jag hade även valt att lyfta in olika sätt att utrycka sin identitet på som dans, bild och musik. Är det något som eleverna gör och hur tänker de att det speglar och utvecklar deras identitet?

Vem representeras av vem i de olika versionerna? Bena gärna ut det med eleverna så är det lättare att se hur det hänger ihop och lyft olika inferenser. En tydlig sådan är när Daniel kommer ca 8 min in och flickorna tittar på honom i Slowmotion. Diskutera dels vad som är lika och olika samt hur filmningen bidrar till budskapet. Du hittar det svenska materialet här under rubriken musik som objektifiering.

Om jag inte missminner mig får vi även en förklaring till varför Joe kallas för Penetrator Joe och som har sin motsvarighet i Chris i den norska versionen. Här finns möjligheter att lyfta synen på sexualitet och hur objektifieringen av både killar och tjejer framställs. Man kan utgå från ledmotivet i diskussionen som tar upp ämnet.

 

Avsnitt fyra –  People Zoo, Virginity, Dreamer, Crucial, Values, Pretend

Nya teman att lyfta är vikten att bli sedd och selfie-åldern. Hur kan det hänga ihop? Till exempel så säger Megans mamma:

People normally show that they appreciate and support each other by listening and taking an interest in each other’s lives.

Vem är det som ska lyssna och hur efterlever hon det själv? Hur lyssnar man aktivt? Lista förslag och låt eleverna ge varandra strategier för kommunikation.

När den ena karaktären sluter sina ögon och ger den bild hon har av sitt första möte med Daniel så ger hon bara en ytlig bild av sig själv i form av smink och kläder men väldigt lite fokus på vad hon själv vill. Detta är kanske en effekt av den bild som både media och sociala medier ger ungdomar? Lyft även det kopplat till selfie-åldern och behovet av bekräftelse. Eleverna kan även behöva ha stöd i att tolka inferensen av The Black Swan som bygger på en metafor av perfektion och tangerar temat väl.

En annan scen som kommer åter i detta avsnitt är 26 min in när Daniel och hans gäng kommer med bilen och anländer till festen. Den scenen finns här 24 min in. Vad är det vi ser och vad är olika runt innehållet? Klippet kan ge intressanta ingångspunkter för en diskussion.

 

Avsnitt femOne Other Option, Attitude, Insecure, Indestructible

Avsnittet handlar om Spring Fling och är en dans där unga träffas och umgås. Överlag så träffas Amerikanska ungdomar mer utanför hemmet och det kan vara ett bra utgångsläge för att ta reda på mer hur ungdomar umgås och jämföra kulturerna med varandra. Dessutom står sportkulturen högt i kurs jämfört mot avsnitt ett.

I avsnittet kan vi också se att Megan är klädd som en svart svan och kopplingen blir därmed tydlig till hennes mående. Vi kan också se att de skor som hennes kille är samma skor som hon går i efter festen. En uppgift man skulle kunna göra är att skriva hur det vore att gå i en av karaktärernas skor. Eleverna kan välja en karaktär och beskriva en typisk dag och vad personen tänker och vem hen egentligen är.

 

Avsnitt sexCompletely normal, Paranoid, Ashamed, Promised, Respect, Overheard

Här finns möjlighet att fortsätta diskussionen om ungdomskulturer då vi kan se Bottle Flip. I första avsnittet kunde vi se flossdansen. Hur kan det komma sig att de gör samma saker som vi i Sverige? Vem startade trenderna och hur startades de? Vad gör en trend?

Jag hade även valt att diskutera scenen om att ta tillbaka respekten 21 min in mot den som återfinns i originalet. Hur hade eleverna själva agerat?

 

Avsnitt sjuRegret, Ruin, Help, Speechless, Bad rep, I´m Sorry, Give up, Bad Idea

Här är temat kring identitet också tydligt då Megans pojkvän vill att hon ringer när hon kommit på vem hon är. Hennes kompis försöker få henne på gott humör genom att dansa 18 min in i avsnittet. I orginalet så sjunger Noora Justin Bieber 9:21 in i avsnitt 8 första episoden. Eleverna kan därefter få diskutera saker som får dem på gott humör.

Det finns även ett citat Learn from it and get better. Hur kan det appliceras på olika områden som förhållanden, vänskap, skolan…? Koppla ihop det med första reflektionsuppgiften kring citat.

 

Avsnitt åttaFriends, Fight for You, Llorona, Funeral, Challenge, What we are

Sista avsnittet sker på en karneval och precis innan det har Megan gjort slut med sin pojkvän efter att hon ringt honom. De har sex i en biltvätt. Vad symboliserar den och varför träffas de så?

 

Avslutande reflektionsuppgift

För att avrunda SKAM ska vi knyta ihop de delar som ni diskuterat som identitet, sportkultur, musik, sexualitet, föräldrar, kläder, ungdomskultur. Hur kommer det sig att ungdomar kan känna skam över detta och vilka strategier man kan skaffa sig för att hitta sig själv och rustas för framtiden? Utifrån dessa samtalsämnen ska du diskutera och synliggöra din tankar i en reflekterande text. På vilket sätt är vi lika och på vilket sätt är vi olika? Om du fick välja att bo i USA hur skulle ditt liv se ut då? Till din hjälp har dina skrivanteckningar men även samtalen från lektionerna.

Jag tänkte försöka ge mig på serien och kommer att justera och genomföra min grovplanering under arbetsgången. Har ni någon annan ingång så dela den gärna så kan vi hjälpas åt att justera och anpassa efter elevgrupperna.

 

Upplägg för svenskan

Jag har tidigare skrivit om lektionstips utifrån serien SKAM i en tredelad serie som bygger både den kritiska läsningen för att få syn på verkets koppling till samhället även, men många av de olika teman som kan utläsas med stöd av musik och kameravinklar samt flera olika adaptioner och inferenser till andra verk.

 

Jag hoppas att du fått en hel del nya idéer om hur du kan arbeta med film för att lyfta och utveckla samtliga förmågor och förståelsen och toleransen människor emellan.

 

 

 

 

Vi säger hej!

I dag den 26 september är det Europeiska språkdagen som firas sedan 2001. Dagen firas för att öka flerspråkigheten och förståelsen mellan människor. Om du vill ha fler lektionstips och kunskap bakom dagen skrev Mia Smith ett inlägg förra året. Ett enkelt sätt att knyta kontakt mellan människor är hälsa på varandra. Ett enkelt, men ack så viktigt, hej kan bredda vägen för att utbyta fler fraser och mötas.

Inför språkdagen sammanställde vi alla språk som talas på skolan och satte upp hur man säger hej på dessa. Det visade sig vara en stor succé då många har stannat upp och läst på skyltarna. Jag har sett både elever, personal, personal med elever, föräldrar med flera stanna upp och faktiskt prata om språk. Dessa hej skapade samtalsämnen.

Att synliggöra språken blir också en påminnelse om att det finns en hel del språk representerade i våra lokaler och hur vi kan använda det för att berika våra språkkunskaper och förståelse för vår omvärld. Vi fick hela 42 språk inklusive teckenspråk, som nu pryder vår vägg och här nedan har jag lagt in en blädderbar Canva så ni kan titta på dem digitalt. Resten ligger sist i inlägget.

Dessa hej behöver inte representera just språkdagen utan alla dagar om året då vi ska samlas och mötas för att lära oss om oss själva, vår omvärld och öka förståelsen i skolans värld. Just därför låter vi dem hänga kvar. Vill även du ha användning av dem så delar jag dem här nedan. Jag har även ett par tomma mallar som gör att ni kan skapa egna för de språk som ni har och som inte finns med bland våra skyltar. Jag gjorde även en på teckenspråk men delar den inte pga upphovsrätten för bilden.

Länk till alla pdf:er.

Strategier för muntligt upplägg vid textsamtal

Jag har tidigare delat en hel del upplägg kring hur man kan arbeta med den muntliga förmågan i svenska. I det här inlägget delar jag några exempelmeningar för att ge strategier för hur eleverna kan uttrycka sig och formulera sig i de styrda textsamtalen. Jag ger även länkar till gamla inlägg för att ge tips på olika upplägg på hur samtalen kan genomföras med fokus på framåtsyftande återkoppling.

Flera olika upplägg

Mitt första tips utgår från ett kortare upplägg som utgår från ett material från normer och värden och som tar en vecka i anspråk. Jag utgått från textutdrag på ett tema om normer som passade in i ett område vi arbetade med då. Till det finns även några stödmallar för att utveckla sitt resonemang och filmen från Orka Plugga om att resonera. Du byter lätt ut texterna till andra teman genom att ta utdrag ur olika antologier el dyl.

Mitt andra tips utgår från att arbeta med det frisläppta provet ”Spegel, spegel..” från 2012/2013 i en klass. Delar av det finns länkat här men enligt hemsidan ska det komma mer material för just de muntliga proven annars finns det att beställa i sin helhet som pdf från Uppsala Universitet och Nordiska Språk.

Mitt sista tips är en bokcirkel som jag själv kommer att genomföra utifrån upplägget fördjupad analys med koppling till samhälle och författare då jag vill att eleverna även tränar på djupläsningen. I länken finns en mall som jag brukar ha vid textsamtal, där rollerna är tydligt indelade efter en struktur som eleverna vid det här laget borde vara trygga med. Du hittar det sist i länken ovan. Fokus är fördjupad läsanalys där eleverna lär av och med varandra i samtalen. Detta arbetsområde tar ett par veckor i anspråk och när det väl är dags för proven så kommer de att se filmen som boken bygger på då det passar bra för en vikarie att genomföra.

Exempelmeningar för att ge strategier

Vid varje boksamtalsträff har jag valt att ge framåtsyftande respons på vad eleverna behöver tänka på för att utvecklas och just därför behövs ett par veckor för att hinna med att följa upp alla grupper. De strategier eleverna får inför boksamtalen är dessa:

Pdf Textsamtalet

Planera genomförandet av de muntliga nationella proven

När det väl är dags att genomföra de muntliga nationella proven kan man organisera dem på olika sätt så man slipper lägga alla lektioner på att genomföra de muntliga proven. Här finns ett upplägg som jag planerade och genomförde för ett par år sedan. Då hade vi en schemabrytande aktivitet där vi lärare organiserade oss för att täcka upp för varandra så alla ämnen som hade muntliga prov kunde sitta med eleverna medan de arbetade med temat. Det föll väl ut och frigjorde tid för bedömning.

 

Förhoppningsvis gav inlägget lite tips för att ge eleverna strategier och framåtsyftande respons men även förslag på upplägg att inspireras av.

 

Läsa och tolka låttexter för att se koppling till samhälle

Det kan ibland vara en utmaning att få eleverna att gå utanför texten, koppla den till samhället och se bakomliggande budskap. Jag har tidigare skrivit om vad det är undervisningn bör fokusera på kring kunskapskravet nedan:

Att resonera kring budskap med koppling till egna erfarenheter, livsfrågor omvärldsfrågor, resonera kring koppling till upphovsman samt dra slutsatser om hur verket har påverkats av tiden och den kulturella miljön när verket tillkom.

(Svenska åk 9)

Du kan läsa det inlägget här där jag delat en planering och slutuppgift till boken När hundarna kommer. I det här inlägget delar jag en uppgift där eleverna utifrån en låt av Norlie & KKV & Estrad får öva sig att tolka budskap, tema och motiv men även textens sammanhang och avsändare. Du hittar planeringen och arbetsgången här inklusive slutuppgiften.

Musik är något som ligger eleverna nära och det kan vara lättare att utgå från något som är lättare att relatera till. Jag valde låten Ingen annan rör mig som du för att vidga elevernas perspektiv kring vem som sjunger om känslor. Till uppgiften hör en intervju med gruppen som gör att de får stöd att koppla budskapet. Denna uppgift får vara en inledning till ett större tema kring genus i min undervisning, men man kan också välja att ha andra syften med uppgiften.

Nedan finns stödmallar för de delar av kunskapskraven som ingår i analysen för kunskapskravet ovan. Du hittar även en pdf om du vill ladda ner dem här: Tolka låtar

När jag satte ihop den här planeringen inspirerades jag av en planering som delades i Svenska 6-9 av Suzana Aliu och som numera ligger här. Även Peter Andersson har delat användbara låtar som han satt ihop i en spellista här. Den listan kan passa ihop med slutuppgiften till den arbetsgång jag delat ovan där eleverna får välja en egen låt att tolka.

Förhoppningsvis ger ingången med låtar eleverna strategier i att veta hur de kan läsa texter ur ett annat perspektiv och göra kopplingar till avsändare och samhälle. Jag föredrar också att sätta uppgiften i ett större tema där de kan göra inferenser och kopplingar mellan uppgifterna så det inte blir en lösryckt uppgift för att bocka av ett kunskapskrav och där eleverna ser motivation och lust genom att vi utgår från deras sfär.

 

Ungas tankar om sin framtid

Vilka tankar har unga personer om sin framtid? Det är en högst relevant fråga inför stundande val. Skolan ska genom undervisningen förbereda eleverna på att ta ansvar och vara delaktiga i samhällslivet. Läroplanen betonar även att elever har kunskaper om både rättigheter men även skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Vad passar då bättre än att få granska och reflektera kring vad de olika partierna står i olika frågor som är relevanta för just deras framtid för att förstå att de val de gör påverkar deras framtid. Att få rösta är en rättighet samtidigt som det också ett samhällsansvar att göra sin röst hörd.

Skolan ska vara en plats som är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att tankar och reflektioner förs fram. Genom att eleverna deltar i att skapa de frågor som de vill ha svar på får de vara med och påverka innehållet i undervisningen på ett demokratiskt sätt. Elever som dessutom får reflektera tillsammans synliggör fler perspektiv och öppnar upp för förståelse under kontrollerade former så allas åsikter respekteras och blir hörda. Undervisningen kring ett område som valet kan upplevas som svårt och ganska långt ifrån ungdomarnas värld, men samtidigt vet vi som vuxna att det är det vi behöver lära eleverna i att vara delaktiga samhällsmedborgare som både har rättigheter samt skyldigheter. När eleverna får lyfta fram sina tankar och funderingar möjliggör det för att göra ämnet intressant och relevant.

Skapa egna frågor

På min skola tänkte vi samarbeta kring valet i svenska och samhällskunskap där elevernas slutuppgift blir att skriva en resonerande text kring en frågeställning de själva väljer. Arbetet tänker vi behöver startas med just diskussioner om de funderingar de har kring olika ämnen – det kan vara kommande utbildning, de arbeten de en dag ska skaffa sig utifrån sina val av utbildning, samt hur de lever och verkar i samhället med hållbarhetsfrågor och miljö som utgångspunkt. Detta är frågor som elever ofta lyfter och även i mina diskussioner med mina egna barn är detta frågor som de gärna vill ha svar på. Hållbarhetsfrågor kan med fördel också integreras med No-ämnena beroende på hur stort man vill göra arbetsområdet.  

Förstå hur resonemanget byggs upp

När eleverna har lyft olika ämnen och tänkbara frågor behöver de få veta hur en resonerande text byggs upp. Det gör vi tillsammans i klassrummet under svensklärarens genomgång av en mönstertext. Den text jag valt ut för ändamålet är en text i Svenska Direkt som handlar om miljön, men då jag har boken på jobbet kan jag inte ange vilken text jag avser just nu. Det går ju att välja vilken mönstertext som helst som är relevant för innehållet och resonerar kring ett problem som rör något av de ämnen eleverna ska skriva om. Viktigt är att visa på frågeställningen och hur denna förs fram med olika påståenden och källor utifrån referat- och sammanhangsmarkörer. Jag har valt att ge eleverna en lathund som heter Hjälp för att skriva enligt genren som är tänkt som en sammanställning utifrån att vi granskat mönstertexten. Sist i inlägget finns allt delat om ni vill använda er av min planering. Det är också bra om man i undervisningen visar konsten Att utveckla ett resonemang i svenska från Orka Plugga för att ge alla förutsättningar för att lyckas med slutuppgiften.

Söka och sovra

Partiprogrammen utgör det stoff som eleverna behöver bygga sin text kring. Eleverna får enskilt eller i par, beroende på förkunskaper, söka och sovra i olika partiprogram där de får välja mellan riksdagspartierna. Svaren för de in i en tabell som kommer att användas för både för de muntliga diskussioner samt för slutuppgiften. Samtalen är för att ge stöd åt varandra i skrivprocessen men även för att få syn på andra aspekter och i diskussionen få möjlighet att bredda sina tankar. I ämnet samhällskunskap kan vi läsa att:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

För att ge tankestruktur för de olika uppfattningarna partierna har kan ett venn-diagram, som sorterar de olika partiernas ståndpunkter, tydliggöra detta och därigenom öppna upp för diskussionen. I detta moment kan man med fördel slå ihop grupperna för att de ska kunna jämföra sina resultat med varandra samt öppna upp för gemensamma utbyten och reflektioner. Här måste man som lärare vara med i processen för att kunna göra en bedömning av hur väl de lyckats söka, välja ut och sammanställa informationen. Jag brukar styra mina grupper så jag kan följa med i processen genom att planera in för att vara med i diskussionerna. Man kan också låta eleverna spela in sina diskussioner.

Lärarledd undervisning

Det är genom språket som eleverna kan tänka, kommunicera och lära och detta ska ske genom undervisningen som fokuserar kring ett innehåll. I Svenskundervisningen ska eleverna ges möjligheter och stöd för hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. Detta ska ske genom samarbete men även enskilt arbete. Det finns stora vinster i att eleverna i det arbetet som leder fram till slutuppgiften, som prövas enskilt, får göra detta arbete i par eller grupp. Dels för att de tankar som eleverna har tillsammans ger större djup i texten och utvecklar resonemanget. Genom lärarledd undervisning som fokuserar på att visa på hur en text skrivs och vad en text består av i form av innehåll, samt de ämnesbegrepp som bör användas för att skriva enligt genren ges eleven goda möjligheter att skriva en text som fokuserar på alla delar av bedömningeninnehåll, struktur och skrivkonventioner. Bedömningen i samhällskunskapen fokuserar på hur väl eleven kan resonera och visa på samband och faller in under aspekten innehåll i matrisen som är länkad ovan. Matrisen är från ett gammalt nationellt prov i svenska som resonerar kring kille/tjej och kan fungera som stöd för sambedömningen som svenskläraren samt samhällskunskapsläraren gör av slutuppgiften.

Bedömning av slutuppgiften

I år tänker vi oss att vi förberett allt förarbete inför slutuppgiften genom diskussioner, tankestöd och kortskrivande innan skrivtillfället som kommer att ske vid ett bedömningstillfälle. Vi vill i år testa detta för att elever ofta skjuter upp sitt skrivande och tillslut tar hem och vill göra klart det hemma. Det finns flera problem som vi märkt av på senare år och det är att eleverna missar lärarledd undervisning och kamratstöd i skrivprocessen. Vi lärare vet att genom undervisningen kan vi få syn på viktig information som för fram eleverna mot slutuppgiften och hinna justera den. Elever som av någon anledning inte har fått syn på det och skjuter upp skrivandet missar just värdefull kunskap i inlärningsprocessen. Dessutom riskerar bedömningen att inte bli valid och rättssäker då vi inte kan säkerställa vem som faktiskt skrivit uppgiften om eleven ges möjlighet att inhämta skrivprocessen hemma och det är också svårt att justera och ge stöd.

Nu kan vi ge respons samtidigt till alla elever och den blir också mer rättssäker då alla får samma bedömning då den sker vid samma tillfälle. Vi kan lägga fokus på att återkoppla i helklass om det finns något som många har missat och det går också att visa på bra exempel. Då det är en skrivprocess får eleverna sedan bearbeta sina texter och lämna in dem igen. För att säkerställa bedömningen bör samma texttyp (sakprosan) skrivas fler gånger så man ser att eleven tagit till sig och befäst sina kunskaper. Utifrån de kommentarer som jag ger till eleverna ber jag mina elever att ta en titt på dessa nästa gång vi skriver och uppmuntrar dem till att fråga om sådant de inte förstod. Detta blir då kring ett nytt innehåll och inte kring valet.

Avslutningen på vårt arbetsområde Ungas tankar om sin framtid kommer att avslutas med skolval och några avslutande reflektioner kring vad arbetsområdet ledde till och vilka nya tankar de har fått om både att skriva samt om politik och hur det kan kopplas till deras egen framtid som samhällsmedborgare för att svara mot svenskans centrala innehåll:

I mötet med olika typer av texter […] ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

När vi som lärare planerar för skrivandet och läsandet bör det utgå kring ett innehåll. Vi vill ju att eleverna får med sig kunskaper för att utveckla sina tankar och förståelse av sig själva och andra. Jag tror nämligen att undervisning som utgår från intresse, och ett innehåll som gärna får väga över på andra ämnen tydliggör och motiverar till större förståelse.

Materialet

Här finns hela arbetsgången och det stöd som undervisningen fokuserar på samt slutuppgiften. Vi har valt att ge instruktionerna successivt i undervisningen där fokus är att eleverna hela tiden vet arbetsmomenten.

Här finns Venn-diagrammet som pdf som gör det lättare att skriva ut bilden som finns i planeringen ovan. VENN Ungas tankar om sin framtid

För er som vill ta del av mer material som memory och planeringar delade i i olika FB-grupper finns här en länksamling.

Poesi som inspirerande avslut av terminen

Det är redan juni och skolavslutningen står för dörren. Ännu finns det ett par lektioner kvar av terminen och jag såg en baklängesdikt som någon delade i Engelska 6-9 som jag valde att arbeta med i både svenska och engelska i förra veckan. Elever brukar uppskatta dikter i slutet av terminen, precis som jag, det är lagom utmanande och inte så långa texter att läsa och skriva men ändå kan man arbeta med språket och gestaltandet. Jag har tidigare bloggat om en massa olika uppslag för att arbeta med dikter och jag har nog vid närmre eftertanke ofta valt dem i slutet av terminen. I det här inlägget har jag samlat alla dessa inlägg samt baklängesdikten för att ge en idé om något som fungerar som avslutning av terminen, men även som uppstart första veckan då man som lärare kanske inte helt har startat planeringsprocessen.

Baklängespoesi

För mig var baklängespoesi ett nytt begrepp innan jag fick syn på dikten i Engelska 6-9. Jag valde att söka lite på det och fann en del uppslag för att arbeta med det bl a här och här. Det finns gott om elevexempel att läsa och utgå ifrån för att inspirera och visa på att fler elever arbetar med detta. Här finns ytterligare ett.

Jag valde att högsläsa en baklängesdikt och sedan låta grupperna diskutera innehållet. En fråga om man kan ändra på innehållet om den läses bakläges fick inleda nästa moment. Vi läste och funderade över innehållet igen. Därefter letade vilka ord som ändrade innehållet och nästa uppgift var att i par skriva en egen version. Dikten jag valde var Ugly Pretty enligt länken ovan. Jag skrev om den till svenska för min elevgrupp i svenska enligt Canvan nedan.

Canvan finns här som pdf om du vill använda dikterna: Vacker Ful

Cut-up poesi

En annan variant av dikt är Cut-up poesi och där kan man arbeta digitalt och klippa om dikter. Det fungerar dock precis lika bra att klippa med sax på papper. Den finns även länkad på Lektionsbanken om du föredrar den beskrivningen istället.

Black-out Poetry

En populär variant av dikt idag är bl a Black-Out Poetry. Eleverna skriver om dikter utifrån boksidor eller egna noveller. Sedan kan de fritt forma mönster där de målar över resten av orden. Detta går att arbeta med via dator eller iPad så slipper man kladda med pennor.

Bokryggspoesi

Ytterligare en variant av poesi är att utgå ifrån böcker som inspiration för dikter. Eleverna använder sig helt enkelt av bokryggarna för att skapa Bokryggspoesi.

 

Mer än så blir det inte i detta inlägg, men vi möts i höst igen med ny energi och nya uppslag för undervisingen. Jag önskar er en skön sommar!

 

Utvärdering av undervisningen och det professionella arbetet som lärare

Så här mot slutet av läsåret är det ganska vanligt att man som lärare vill summera undervisningen och ta med sig det bästa av den men även förbättra för eleverna inför nästa läsår. I mitt förra inlägg Hur sjutton hinner man vara lärare? skrev jag tillsammans med Sara Bruun om att skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Hur har det gått med det uppdraget egentligen? Har vi gett eleverna dessa förutsättningar eller hade vi kunnat göra annorlunda? Jag skrev även i samma inlägg om alla de kringuppgifter som uppslukar vår vardag och gör det svårt att analysera och utvärdera tidigare undervisning. Det är genom att göra det som vi kan få fram belägg för vad som fungerat väl och vad som inte fungerat samt orsakerna till de resultat som visas.

I det här inlägget tänkte jag skriva om just utvärdering av undervisningen och vilka konsekvenser det kan leda till om vi inte ges förutsättningar för att utvärdera vår undervisning. Vi är många lärare som vet att eelvernas resultat inte enbart är avhänt av lärarens undervisning utan det finns många andra aspekter som kan avgöra resultaten i klassrummet.

Måluppfyllelse av kunskaper

Det som kanske gör det naturligt att enbart tänka på betygen som ett resultat av undervisningen och den enskilda läraren är kanske för att undervisning planeras just utifrån kunskapskraven. Det är naturligt att vi börjar där men när vi skapar på ytan kommer vi att de att det finns en rad andra orsaker till detta. Kanske är det så att eleverna har ojämna resultat för att de har ojämna förmågor som därmed drar ner resultaten eller finns det andra orsaker som gör att resultaten blir lägre? Har det funnits möjligheter att genomföra en undervisning som prövar att alla kunskapskrav? Ett sådant krav som kan vara svårt är att eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor då det kanske inte finns utrustning för detta? När vi analyserar kunskapskraven behöver vi även lyfta om de har testats av flera gånger för validitet och om det funnits sambedömning för att skapa reliabilitet.

Kollegialt lärande för att utveckla undervisningen

I de allmänna råden för Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet så står det att personalens möjligheter och förmåga till reflektion måste ses som en del av vår professionella yrkesutövning. Det är genom det kollegiala lärandet som konkreta tips och metoder på hur eleverna kan utveckla och visa sina kunskaper kan växa sig större. Finns det verktyg som kan gynna elevernas lärande som till exempel loggböcker eller stödstrukturer för att utveckla de språkliga uttrycken i alla ämnen? När vi ändå är inne på bedömning finns det skäl att lyfta på både summativ och formativ bedömning och hur de används? Vilka processer synliggör elevernas kunnande i undervisningen som gör att det går att reglera undervisningen i undervisningssituationen? Detta med att ständigt pröva, följa upp, utvärdera och utveckla finns även i Läroplanen och det är rektor som ska ge förutsättningar för detta.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

(Ur Varje skolas utveckling, Lgr11 kap 1)

Olika bedömningar och dokumentation

När vi analyserar betygen och kunskapskraven är det relevant att vi även pratar om de nationella proven. Kan provresultaten användas och visar de i så fall tillförlitlig information? Detta kanske är extra kritiskt i och med att de flesta proven funnits på nätet innan provdagen. En annan viktigt aspekt att lyfta i samband med bedömningen är hur vi dokumenterar dessa? Fungerar lärplattformarna för syftet eller behövs ytterligare funktioner för att underlätta dokumentationen? Kan underlaget analyseras och ges det utrymme att skriva in anteckningar för hur bedömningar har gjorts, som till exempel om eleven gjort en hemuppgift eller samarbetat med någon? Det kan vara bra att anteckna detta då det ger en notifikation om att kunskapskravet behöver visas fler gånger för att visa på en tillförlitlig bedömning.

Elevinflytande och motivation

Det finns andra parametrar att ta hänsyn till när vi utvärderar resultaten förutom de materiella och ekonomiska förutsättningarna och personalens behov. Det gäller dels organisationen av grupperna, elevernas motivation och engagemang samt deras delaktighet och inflytande. I FN:s konvention om barns rättigheter samt skollagen och läroplanen kan vi läsa vad som ligger till grund för elevernas delaktighet och inflytande och hur vi kan planera för detta. Det är en viktig fråga att ta med sig till utvärderingen. Hur väl efterlevs citatet från Läroplanen nedan och hur kan det förbättras?

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

(Ur Elevens ansvar och inflytande, Lgr11 kap 2)

Det är i takt med elevernas mognadsgrad som möjligheten att påverka ska ökas. Genom undervisningen kan elevernas inflytande ges genom att planeringen utgår ifrån elevernas intressen, behov och förutsättningar och de får utvärdera sin arbetsprocess kopplat till hur motiverande och tydligt arbetsområdet har behandlats. Om eleverna själva kan sätta ord på sin arbetsinsats ökar inte bara inflytandet utan även förståelsen och intresset för ämnet. Om eleverna saknar motivationen kan det bli ett svårt uppdrag för läraren att svara mot skolans uppdrag och det kan finns möjligheter om vi bara får fatt i elevernas egna intresse och motivation.

Det är inte bara genom undervisningen som eleverna kan få möjlighet att påverka utan även genom utvecklingssamtalen. Fungerar utvecklingssamtalen så att elevernas ges möjlighet för det? Kan det finnas vinster i att de organiseras på ett annat sätt för att elevernas synpunkter kan tas tillvara på bättre sätt?

När vi tänker på inflytande tänker vi kanske främst på ett fungerande elevråd, men för lärare behöver detta ske direkt genom undervisningen. Elevråden kan dock användas för att lyfta fram synpunkter som inte är så specifikt kopplade mot undervisningen och den enskilda läraren vilket kan göra det svårare att få fram sina tankar om vad som kan förbättras. Eleverna har ofta kloka tankar kring vad som kan motivera dem och vilka arbetssätt som fungerar bra då de sitter på erfarenheter från ett brett utbud av olika metoder från olika klassrum. Det kan dock vara svårt att framföra dessa öga mot öga och då kan en enkät eller exitticket lyfta fram synpunkter utifrån givna frågor för att få fram underlag för lärarnas kvalitetsarbete i arbetslag och ämnesgrupper. Även föräldrars synpunkter ges ofta i samband med utvecklingssamtalen eller andra möten och kontakter. Hur kan dessa synpunkter tas tillvara på för att förbättra undervisningen?

Summa summarum

Med texten ovan kan vi utläsa att utvärdering av undervisningen är väldigt komplext och går i flera led och på olika djup. Detta gör det också svårt att greppa om vi inte analyserar ordentligt och på djupet och att vi måste få både tid för det men även tydligt avgränsade områden att analysera så vi inte analyserar det som inte tangerar huvuduppdraget och lägger fokus på att utveckla fel saker. Eller att vi inte utvecklas alls om vi inte heller lägger tid på att analysera och utveckla utan istället lägger tiden på fel saker som hamnar utanför lärarens huvuduppdrag och som inte leder till en bättre undervisning.

Här kommer en kort summering i punktform av de punkter jag resonerat om i texten ovan. Det finns så klart en massa följdfrågor man kan ställa för att få fram belägg för det som analyseras. Kanske kan ni tillsammans i kollegiet utarbeta frågor som leder er fram till en bättre skola? I ämneslagen kan man fokusera på att utvärdera metoder och förbättra ämnesmetodiken. Kanske till och med arbeta fram frågor som fångar det som eleverna ska fokusera på i sin utvärdering för att lyfta kunskapskfokuset och kunskapsresulaten.

Vad kan vi lära av vår undervisning?

Utvärdering

Kunskapskrav
  • Har alla kunskapskrav behandlats?
  • Finns det områden som är särskilt komplexa och varför?
  • Hur väl stämmer dessa mot de nationella proven?
  • Har de prövats flera gånger?
Sambedömning och kollegialt lärande
  • Ges tid för sambedömning? Hur kan det anordnas för att bättre passa behoven?
  • Hur kan kollegialt lärande anordnas så det ges möjlighet för sambedömning och ämnesfördjupning?
  • Finns diskussioner om den summativa och formativa bedömningen?
  • Finns behov av kompetensutveckling och i så fall vad?
Dokumentation
  • Fungerar lärplattformen på tillfredsställande sätt?
  • Används dokumentationen på bästa sätt för lärare/elever/vårdnadshavare?
Elevinflytande
  • I vilka sammanhang ges eleverna möjlighet att påverka undervisningens innehåll och val av metoder?
  • Kan det ges andra former för detta?
  • Hur fungerar utvecklingssamtalen?
  • Utvärderas undervisningen kontinuerligt och hur väl den svarar mot målen?

 

 

Hur sjutton hinner man vara lärare?

För många är lärare synonymt med undervisning men ändå är det en uppgift som för många får stå tillbaka för andra uppgifter som gör att planering för undervisning Inte prioriteras. Att det är många lärare idag som vill ägna sig mer åt sitt huvuduppdrag är ingen överdrift men för att kunna göra det krävs det att vissa sysslor sorteras bort så det ges möjlighet för det. I en förfrågan, som Sara Bruun och jag gjorde till verksamma lärare i sociala medier om vad lärare gör idag, har vi satt ihop en lista på arbetsuppgifter som man helst slapp att göra till förmån för huvuduppdraget- undervisningen. Visst kan det se olika ut på sina håll, men att lärare idag ägnar sig åt att vattna blommor, fylla på papper i en kopieringsmaskin eller vara rastvakt när bra undervisning kräver planering det är faktiskt inte klokt.  I dagens samhälle, där det råder stor brist på behöriga lärare, borde yrket renodlas och arbetsbelastningen fördelas på yrkeskategorier som till exempel läraradministratörer, mentorer och coacher. Detta skulle leda till bättre möjligheter för lärare att ge eleverna en välplanerad och strukturerad undervisning.

Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Det förutsätter en välplanerad och strukturerad undervisning som utgår från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav.

(Ur de Allmänna råden om planering och undervisning).

För att svara mot skolans uppgift att planera för en god undervisning krävs att planeringen utgår ifrån analyser och utvärderingar av tidigare undervisning. Detta för att ta fram belägg för vad som fungerat väl och vad som inte fungerat samt vilka orsakerna till detta kan vara. Det är ett mödosamt jobb som ska bottna i uppgifter och dokumentation. Utifrån analysen ska sedan läraren planera undervisningen utifrån de behov och förutsättningar som eleverna har.

Att skapa stimulerad undervisning kräver tid.

Att planera för god undervisning tar tid

För att på bästa sätt skapa en bra planering krävs det samarbete med kollegor, men även med elever som med mognad ska få inflytande över planeringen. Lärare behöver i samråd med andra lärare identifiera vad eleverna kan ges inflytande över och hur, men även se till att arbetsbelastningen för eleverna blir rimlig. Till sitt förfogande har läraren i snitt 20 minuters för- och efterarbete per lektion med 30 elever. Att rätta och ge respons på en klassuppsättning tar definitivt mer än 20 minuter i anspråk. Att sedan planera för nästa lektion utifrån bedömningen och syftet med ämnet samt göra eventuella anpassningar blir svårt att genomföra om ”stresslistan” pockar på med annat.

Skapandet av en valid planering behöver utgå ifrån syftet med undervisningen som finns reglerat i syftestexten i ämnesplanen samt i det centrala innehållet och i kunskapskraven. Detta är dessa delar av ämnesplanen läraren behöver kombinera för att eleven ska få visa sina kunskaper och avgöra hur undervisningen ska gå vidare. Läraren avgör även vilka arbetsformer och arbetssätt som gynnar eleverna och ska i lärandet stötta eleverna vidare i sin kunskapsinhämtning. Detta arbete behöver läraren formulera väl och analysera utifrån elevernas prestationer.  Dessa synliggörs genom att eleverna får visa hur långt de har kommit i sitt lärande, vad eleven faktiskt kan och vad eleven behöver för att utvecklas vidare; ett arbete som sker både i klassrummet, utanför klassrummet och tillsammans med kollegor.

Strukturerad undervisning är inget man skapar med en tre-stegs pedagogik fem minuter mellan lektionerna. Vad behöver eleven?, hur ska stödet bäst ges?, varför blev resultatet som det blev?, när kan stödet bäst ges och vem är i behov? är ständiga frågor som läraren måste ha med sig in  och ut ur klassrummet för att anpassa och skapa struktur.

Det är rektor som ska ansvara för att organisationen har utrymme så att läraren har tid att bedöma och reflektera över om undervisningen svarar mot målen och elevernas behov. Det finns även stora vinster i att samplanera sin undervisning för att skapa större validitet, vilket också rektor ska skapa möjligheter för. Vi menar att detta kan skapas genom att sortera upp arbetsområden genom att synliggöra vad man gör som inte tangerar huvuduppdraget.

Hinner du planera för din undervising så den väcker en rad förväntningar?

Krav utifrån på undervisningen

Förutom krav som regleras i de allmänna råden och Skollagen tillkommer krav från samhället som kan ha förväntningar och normer på att undervisningen ska utformas på ett visst sätt. För att lärare ska kunna vila sin undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver läraren kontinuerligt ges tid för att öka sin ämneskompetens och didaktik så man inte faller för kraven utifrån. Fortbildning är eftersatt hos lärare som allt för ofta får ägna fortbildningsdagar åt att rensa och arkivera handlingar.

 

Vilka arbetsuppgifter står högst på listan att tas bort?

Vad är det som egentligen står högst på listan att få bort kanske ni undrar? De flesta lärare svarar mentorsuppdraget. Det har nyss kommit ut en  avhandling av Helena Wallström, som ger en del historia men även synliggör problematiken med att förena mentorsskapet och rollen som lärare.

Om mentorsuppdraget ska tas bort för att frigöra tid för lärare behöver man komma ihåg att utvecklingssamtal måste skötas av lärare. Det kan finnas idé att man i så fall löser det genom att några lärare har hand just den biten och allt annat kring vad mentorskapet innebär. Andra lärare undervisar.  Så här svarade många lärare i vår, högst ovetenskapliga, undersökning:

Jag vill slippa att vara mentor/klassföreståndare, lösa teknikstrul och elevkonflikter samt rastvakta. Jag vill istället ägna tiden åt att utveckla min undervisning så den blir synlig, ägna mig åt respons samt samplanera. Jag vill även fortbilda mig tillsammans med mina kollegor. Det kommer också nya forskningsrön och uppdateringar av styrdokument som jag vill kunna ägna mig åt på arbetstid. Att skapa undervisning som bygger på relationer tar tid men genom att frigöra lärares tid till förmån för att planera utan att bli störd av alla kringuppgifter kommer att leda till att lärare får ägna sig åt sitt huvuduppdrag. Och att elever faktiskt får den undervisning de har rätt till i Skollagens mening.

Här nedan finns listan som säkert kan göras både längre men kortare beroende på vad man gör i sin tjänst idag. Vad gör du och dina kollegor idag och vad bör du egentligen göra? Kan man öka statusen på yrket genom att fokusera på kärnuppdraget? Som en lärare skrev vid i undersökningen; när sjutton hinner man vara lärare? Det är en fråga som är helt rimlig att ställa sig, att ställa till skolledningen, skolpolitiker och andra som har synpunkter på vad som ska ingå i lärares arbetsuppgifter. Varför blev det så här, vad kan vi göra åt det och när bör vi göra det? Förhoppningsvis kommer denna lista fler till pass så vi kan fokusera på vårt huvuduppdrag. Vi hoppas att ett mer renodlat uppdrag leder till att både resultat och krav uppnås och att lärare får ägna sig åt undervisning och att vara lärare.  

 

Uppgifter som inte tangerar huvuduppdraget

Nedan finns uppgifter som lärare vill bli av med. I undersökningen vi gjorde deltog cirka 150-200 lärare i olika facebookgrupper. I listan hittar ni arbetsuppgifter man vill fördela på andra yrkeskategorier som inte kräver en legitimerad lärare. Vi som skribenter genomför idag inte alla dessa uppgifter men har valt att sammanställa listan för att synliggöra hur det kan se ut.

Administration

  • administrera och maila ut blanketter
  • svara på blanketter som inte rör undervisning
  • ha koll på listor för GDPR
  • skapa inloggningar till konton, administrera dessa och ge instruktioner till eleverna
  • uppdatera krispärmar och andra listor
  • felanmäla allt teknikstrul
  • administrera ledighetsansökningar
  • dela ut ranson av pennor och sudd
  • sätta upp matsedel i klassrum och allmänna ytor
  • sätta upp scheman i klassrum och allmänna ytor
  • skicka vecko-/månadsbrev
  • räkna utlånade böcker vid läsårsslut och följa upp ej inlämnade böcker
  • felanmäla kopiator, fylla på patroner och papper
  • beställningar som sköts automatiskt med påfyllning utan att man behöver skriva upp det
  • plasta in böcker
  • göra schema för städrutiner samt se till att elever städar och tömmer källsorteringen
  • beställa mat och ombokning av skolskjuts vid behov
  • administrera besök till kurator och syster mm
  • introducera nya elever och administrera startpaket som skåp, böcker etc.
  • kopiering

Enklare planeringsjobb, rättningsarbeten och nationella prov

  • planera samt ansvara för schemabrytande aktiviteter för att frigöra planerings- och bedömningstid för lärare
  • ge information till vikarier och eventuellt även skapa planeringar vid behov
  • planera för aktiviteter som ibland hamnar på arbetslaget som festkommitté etc
  • boka studiebesök, busskort och beställa mat  
  • genomföra och rätta olika diagnoser, läxförhör och DLS  
  • planera och organisera NP med salar, schema och vaktande lärare
  • dela ut info om NP till lärare och elever
  • kopiera extraprov när NP läckt
  • sammanställa profiler i NP och posta de prov som ska skickas in
  • sortera NP inför arkivering  
  • mata in NP resultat i databasen
  • hålla koll på elever som inte gjort NP och följa upp att de ev gör  
  • vakta omprov och rätta dessa prov
  • följa upp att elever går på läxhjälp   

Elevvård och studiegång

  • rastvakta
  • ta hand om elever som kommer sent
  • gå igenom instruktioner för elever som varit borta
  • ha koll på elevernas frånvaro/närvaro och följa upp denna
  • göra placeringslistor för klassrum
  • tvätta bänkar
  • kontakt med hemmen vid behov
  • anmäla till Elevhälsomöten (EHM)
  • fylla i kränkningsanmälningar
  • gå på möten kring elever
  • planera och hålla föräldramöten
  • planera, hålla utvecklingssamtal och återkoppla dessa till berörda lärare
  • ha koll på elevernas studiegång och samordna anpassningarna samt följa upp dessa vid behov utöver utvecklingssamtal
  • föra upp elevärenden på dagordningen vid behov och förbereda inför dessa
  • ha coachande samtal med elever
  • skapa anpassningar i form av arbetsscheman och checklistor

Samarbeten med andra instanser

  • skriva kartläggningar
  • diverse blanketter till HAB/BUP
  • administrera anmälningar för lovskolor och arbetsmaterial för dessa
  • administrera praoplatser och besöka dessa
  • kontakt med SYV och hantera gymnasieansökningar
  • skriva olika bilagor och ansöka om dispens för elever som inte läst engelska

Övrigt

  • tvätta labbrockar
  • diska preppen
  • kaffevecka i personalrum
  • hänga upp stolar och sopa golv

 

Vad tycker du? Är det rimligt att ovanstående arbetsuppgifter ligger på legitimerade lärare eller kan de fördelas på andra yrkesgrupper?

Reflekterande textanalys med koppling till författare och samhälle

Vad är det egentligen som vi bör fokusera på i undervisningen när det gäller kunskapskravet att eleven ska kunna koppla ett verk till författaren och dess samtid och då resonera om budskap både på raden, mellan raden och bortom raden? Jag tänker i detta inlägg att försöka sortera ut vad undervisningen bör fokusera på för att skapa validitet i bedömningen men även dela lite tankar och stöd för att skapa en undervisning som möter hela kunskapskravets bredd.

För att veta vad undervisningen bör fokusera på i kunskapskravet nedan behöver man titta på det centrala innehållet för att få ett hum om vad läsandet och skrivandet ska utgå ifrån för att kunna urskilja texters budskap, tema, motiv, syften, avsändare och sammanhang.

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

(Ur kursplanen i svenska i åk 9 kunskapskraven för betyget A)

I ”Kommentarmaterialet för kursplanen i svenska” (Skolverket 2017:12) står det att eleverna i årskurs 7-9 inte bara ska ”urskilja texters budskap på ett mer allmänt plan, utan också kunna urskilja texters tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.” Läsningen ska på högstadiet inte fokusera på svar som står på raden utan att den ska utmana eleverna till att utveckla läsning på ett djupare plan. Att urskilja texters budskap innebär att eleven kan se syftet med texten och det kan vara dolt och inte stå på raden precis som textens tema och motiv som kan finnas dold i budskapet.

Skapa frågor som utmanar

För att träna eleverna i att tänka mellan och bortom raderna gäller det att planerar för frågor som utmanar eleverna att tänka till kring dessa begrepp och inte bara stannar på raden. Jag har tidigare gjort stöd för hur dessa frågor kan synliggöras. Det går att både skapa egna frågor till eleverna som de får fundera över i en läslogg med återkoppling av läraren i läsprocessen, men de kan även skapa egna frågor för att synliggöra sina strategier och hur väl medvetna de är om att läsa mellan och bortom raderna. Underlaget från båda metoderna kan utgöra underlag för diskussioner för eleverna så de kan bredda sin egen syn på läsandet tillsammans med sina klasskamrater.

Reflektion kring budskap, tema och motiv

Reflektera över avsändare och sammanhang

Vidare står det i kunskapskraven att eleverna ska kunna urskilja avsändare och sammanhang för texten. Många elever läser idag böcker som om de vore sanna. Om man vet något om vad som påverkat en författare och i vilket sammanhang ett verk har skrivits, har man bättre förutsättningar att inta ett granskande och värderande förhållningssätt. Ofta kan elever inte skilja på fiktion och faktion och det är här vi måste medvetandegöra eleverna i att tänka till kring författaren i vilken kontext texten är skapad. I kommentarmaterialet står det att:

Motivet för detta är att vidga elevernas kunskaper om hur litterära verk påverkas av var i världen de produceras. Sådana kunskaper kan öka elevernas förståelse för människors liv och villkor. (Skolverket, sid 17)

Vi ser att detta tangerar syftestexten i ämnet svenska där eleverna ska utveckla sin identitet genom att uttrycka sin tankar och känslor i syfte att förstå hur andra tänker och känner. Detta är viktigt dels för att förstå sig själv men även öka toleransen mellan bland annat olika kulturer, livsåskådningar och generationer. Hittills har vi fått vetskap om vad vi ska utgå ifrån när vi planerar och vilket syfte kunskapskraven har. Nästa fråga att ställa sig är vilka texter vi ska välja.

Reflektion kring avsändare och sammanhang

Vilka texter ska läsas?

Progressionen i texterna ska utgå ifrån skönlitteratur för både ungdomar och vuxna både från Sverige, Norden och övriga världen. Det centrala innehållet säger oss också att texterna kan vara lyrik, dramatik, sagor (här ett upplägg kring sagor med frågor som utmanar) och myter och här har läraren tillsammans med eleverna stor didaktisk frihet att välja det som eleverna har behov av att utveckla. I kommentarmaterialet får vi stöd för hur vi ska tänka kring begreppen historiska och kulturella sammanhang i kunskapskraven.

I de senare årskurserna finns ett litteraturhistoriskt anslag av mer allmänbildande karaktär. Det är formulerat som historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Genom att läsa en roman, diskutera sin upplevelse av det lästa och dessutom få kunskaper om författarens tid och den kultur som hon eller han levt och verkat i, kan elevernas förståelse för litteraturen fördjupas. Historiska och kulturella sammanhang kan också innebära studier av litterära epoker. Här öppnas möjligheter för svenskämnet att samverka med andra skolämnen.(Skolverket, sid 17)

Just att samverka och samplanera tror jag är väldigt viktigt för att öka förståelsen av den historiska kontexten i So-ämnena. Det är inte själva läsupplevelsen som står är i fokus utan att eleverna ska få reflektera över olika människors villkor samt identitets- och livsvillkor där litteraturen används som kunskapskälla. Allt för ofta lämnar vi eleerna att läsa och tolka på egenhand utan att få diskutera texterna och ta till sig dem på ett djupare plan. När eleverna får gå i dialog med texten ökar toleransen för världen men även för det egna jag:et. Det finns dock en risk att samtalen kan leda bort från texten och det måste man vara medveten om som lärare när vi planerar för bokläsningen. Därför måste vi skapa frågor och diskussionsunderlag som tar avstamp i texten. Nedan finns ett förslag på några sådana områden:

  • språkliga drag
  • uppbyggnad och berättarperspektiv
  • parallellhandling
  • tillbakablickar
  • miljö- och personbeskrivningar
  • inre och yttre dialoger
  • hur genrer stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra
  • de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i
  • texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

 

Tolka flera genrer kritiskt

Att läsa kritiskt kräver att man kan förstå syftet bakom fler genrer än bara den skönlitterära. Filmen är en genre som ingår i den skönlitterära genren och att läsa faktatexter och granska dessa kritiskt mycket väl även tangerar budskap och avsändarens syfte. Att tolka film har jag också tidigare delat ett upplägg kring som bygger på serien Skam som jag rekommenderar om ni vill få syn på regissören bakom serien. Serien ger även kunskap om olika kulturer, livsåskådningar och språk för att öka förståelsen för omvärlden och de livsåskådningar som möts.

Så här skriver Skolverket i kommentarmaterialet om att ge eleverna kunskaper om den fördjupade läsförmågan.

För att ytterligare fördjupa läsförmågan ska eleverna i de högre årskurserna även få kunskaper om hur man kan analysera texter från olika medier för att förstå vilka budskap en text kan ha. Det är till exempel inte alltid så lätt att se vem som är avsändare av en webbaserad text, något som kan påverka textens budskap och hur man förstår det. (Skolverket, sid 12).

Analys som underlag för bedömning

Motivet för detta är att vidga elevernas kunskaper om hur litterära verk påverkas av var i världen de produceras. Sådana kunskaper kan öka elevernas förståelse för människors liv och villkor. Här får vi stöd för att eleverna ska göra en analys. Analysen kan visserligen göras muntligt men läsandet och skrivandet hänger tätt ihop och kan mycket väl föregås av diskussionsunderlag för att eleverna ska få med sig underlag för en analys. Slutuppgiften måste då formuleras utifrån att eleverna får lära sig att bygga upp en resonerande text där de kan lyfta fram och vrida på perspektiven.

En utredande text är en förklarande text som inte bara förklarar hur det ligger till, utan också reder ut samband. Den utredande texten lägger sig också vinn om att besvara frågor som en läsare kan tänkas ställa sig och sätter in förklaringen i ett större sammanhang. (Skolverket, sid 18).

Stöd för besvara frågorna

För att ge bredd åt resonemangen behöver eleverna bygga upp argument med stöd. Det kan göras både från texten som analyseras, men även från källor som stödjer elevernas tes eller tanke. Idag finns det många artiklar och dokumentärer som eleverna kan ha nytta av att använda som referenser för argument. Det kan tänkas att elever kan behöva ha hjälp med att välja ut källor till en början innan de kan söka och sovra på egenhand. Det i sig är ett eget kapitel om undervisning (läs gärna mer här om konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk) där eleverna måste få undervisning om hur de gör när de söker. Om man istället ger eleverna källmaterial kan analysen bygga på kunskapskravet som prövar en sammanställning med information för att beskriva och förklara med rätt struktur, citat och källhänvisning. Ett förslag på slutuppgift för en litterär analys kan vara så här:

Reflekterande analys av Titel av Författare

Du ska i en reflekterande analys ställa en rad frågor om den text du läst och koppla dem till syftet med texten. Analysen inleder du med att berätta vilken text du analyserar. Titeln ska skrivas kursivt och du anger årtal för publicering och författare till verket. Sammanfatta kort handlingen och ställ en fråga till texten som är representativt för syftet och temat för texten. Din text ska stödja dina tankar och reflektioner genom att underbygga dessa med citat från boken men även från intervjun med författaren som du tycker är intressant och relevanta. Förändras din syn på budskapet och författarens roll när du vet mer om bakgrunden och den samtid som texten är skapad i? På vilket sätt i så fall?

Skriv din personliga reflektion med dina egna tankar och utveckla ditt resonemang med att lyfta fram textens budskap, tema, motiv, avsändare och sammanhang. På vilket sätt beskrivs karaktärerna och hur berättas handlingen och vad får det för effekt för textens budskap? Vad kan textens språk och symbolik säga om textens budskap? Formulera dina tankar med tydlig struktur. Använd ett ämnesrelaterat språk med begrepp som innehåll, handling, karaktär, miljöbeskrivning, budskap och tema, samt bildspråk och stil. Ange dina källor med författare, titel, plats och datum/årtal.

Ord: 800 ord

Rubrik: valfri

Vad ska stå i fokus av bedömningen?

I ”Kommentarmaterialet till kunskapskraven” finns det stöd för vilka aspekter som bedömningen bör lyfta. Det finns en Mumintext som fungerar som stöd för en analys så där kan man som lärare få förslag på progressionen. Det är också viktigt att man utformar bedömningsuppgifter som svarar mot kunskapskraven. Eleverna behöver dels visa sin tolkning och att den är relevant och rör sig i texten, integrerar olika händelser med varandra och drar relevanta slutsatser. Eleverna behöver även använda en struktur där argumenten är logiskt uppbyggda och balanserar mellan översiktliga och detaljerade beskrivningar. Argumenten ska även förtydligas och motiveras utifrån texten och de erfarenheter eleven tillskansat sig genom undervisningen och från egna erfarenheter.

Här finns en mall för att planera för frågor som utmanar tanken och hur man genom läslogg kan de stöd för att tillsammans bredda erfarenheterna och hur slutuppgiften för analysen kan formuleras. Till den finns även ett upplägg för läslogg och bokcirkel som jag brukar använda. Canvorna med begreppen för läsförståelse som finns som bilder i inlägget finns i en pdf här:

Begrepp läsförförståelse

Planering för fördjupad analys av av texter

Planering av läsloggoch diskussion av När hundarna kommer

Källförteckning:

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Fritzes: Stockholm.

Skolverket. (2012). Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska. Fritzes: Stockholm.

 

 

 

 

 

Vem läser min text? – funderingar över mottagare och textval

Som svensklärare är vi vana vid att förhålla oss till hur en text ska se ut; det vill säga vi lägger fokus på form och struktur. Många lärare är idag bekanta med begrepp som genrekunskap. Med den kunskapen följer även att tala om olika aktiviteter som är förknippade med olika texttyper, som att utredande texter utgår från olika aspekter medan en berättande text utgår från en handling. När elever ombeds skriva en text har de ofta haft en mönstertext som modell där de tillsammans med läraren studerat vad som är typiskt för genren och vilka aktiviteter som den byggs upp av.

Denna medvetenhet är oerhört viktig för elevernas lärande. Kunskaper om genrer ger både eleverna kunskaper om struktur samt funktion. Ändå brister så många texter i anpassning av mottagare som är en viktig del för att texten ska fungera. Exakt vad detta beror på har jag inget svar på men jag skulle vilja problematisera det med de didaktiska val vi gör för skrivandet. Om eleverna fick möjlighet att fundera över vilket syfte de har med sin text och vem som ska läsa den och därefter göra sitt eget val av texttyp och sätt att förmedla den på tror jag eleverna skulle så syn på mottagaren lättare. Ofta ger vi ju eleverna en texttyp att förhålla sig till vid bedömningen och det är just bedömningen som blir fokus och inte mottagaren i sig.

När eleverna tränas i att se funktionen av sin text utvecklar de också det kritiska tänkandet, som är så viktigt för att bli en mogen skribent som kan anpassa sina text för mottagaren i syfte att påverka. Målet med undervisningen är att eleverna kan behärska olika sätt att skriva på men för att nå dit måste man förstå att texten har olika syften.

Demokratiaspekten

Elever ska enligt läroplanen tränas i att skriva för olika syften och sammanhang för att få göra sin röst hörd. Just att få göra sin röst hörd är en demokratifråga och något som skapar motivation. Det viktiga här är att få skriva i syfte att bli lyssnad på och det ger alla, oavsett skriverfarenhet, en möjlighet att få skriva och uttrycka sig. Om du vill kunna påverka måste du dock kunna skriva för ett offentligt bruk och anpassa dina texter för mottagaren. Brister texterna i mottagaranpassning blir det svårt att påverka. Frågor som eleverna behöver träna sig i svara på är att först välja vilken skrivhandling eller aktivitet de vill utföra. Oavsett om eleverna vill skriva för att reflektera på egen hand, skriva för att ha en dialog och interagera eller om de vill skriva för att kunna påverka är frågor vi behöver fundera över tillsammans med eleverna för att skapa ett syfte. Genom undervisningen kan vi dessutom arbeta med de demokratiska värdena genom att eleverna får ta ett ansvar för de textaktiviteter de ska genomföra för uppgiften. När eleverna förstår att de har en mottagare av sin text är det också lättare att ta ett personligt ansvar. I skolans värdegrund kan vi i kapitlet om rättigheter och skyldigheter hitta följande citat:

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

 

Tilltro till den egna språkliga förmågan

Genom undervisningen och den dialog som förs med lärare och klasskamrater bör eleverna därför fundera över syftet med sin text och fundera över hur de bäst kan förmedla den. Vilken struktur fungerar för att förmedla det som du som skribent vill få fram är en fråga eleverna behöver förhålla sig till. Ofta brukar vi lärare tendera att begränsa elevernas tankar genom att just begränsa deras val att förmedla sina tankar på då vi erbjuder dem en texttyp för skrivtillfället. Det jag funderat mycket över är om vi då tränar eleverna i att se syftet med sin text och även läsarna av den eller om de bara skriver för läraren eller klasskamraterna. Skolans huvuduppdrag är att skapa skribenter som kan skriva för att påverka och vem är det som ska påverkas är ju adekvat i uppgiftsinstruktioner. I läroplanens kapitel om skolans uppdrag kan vi läsa att:

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

När bedömningens syfte blir större än texten i sig

Att se på skrivandets funktion kräver att eleverna får utmana sitt tänkande och tänka kritiskt. När eleverna får fundera över vad deras skrivande ska användas till bidrar det till att utveckla det komplexa tänkandet, där eleven kan se på det egna skrivandet ur ett större sammanhang än att bara bli bedömd för språket. Det tenderar också att skapa större motivation för skrivuppgifterna om de har en mottagare. Här finns det olika vägar att gå för att skapa mottagare av elevernas texter. Många gånger eleverna skriva för en fiktiv antologi, insändare till tidningen, bloggtexter eller sina klasskamrater. I de lägre åldrarna är läraren också mottagare av texten vilket i sig kan skapa en begränsning i mottagaranpassning. Dessa olika mottagare kan visserligen fungera som tänkt syfte för texten men det finns ingen reflektion över mottagaren i vidare bemärkelse. Vid en närmre granskning av kunskapskravet för skriva ligger ett stort fokus på struktur och stavning men det är först på gymnasiet eleverna ska bli bedömda för syfte, mottagare och kommunikationssituation när det egentligen är det som bär en texts funktion. Det hänger troligtvis ihop med elevens logiska tänkande, men vi kan ändå inte blunda för att vi nog borde kunna träna eleverna i detta mer för att få mer självbärande texter redan i grundskolan.

I kunskapskravet för A i de olika årskurserna står det att eleven kan skriva:

olika slags texter med tydligt innehåll väl fungerande struktur god språklig variation samt tillämpar grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet (årskurs 6)

olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer (årskurs 9)

argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. (Svenska 1)

Strukturerad undervisning

Vad skulle hända om eleven fick välja formen själv utan någon begränsning? Det kräver att eleverna har kunskaper om genrer och hur de förhåller sig i struktur och handlingar och det är lärarens ansvar att ge eleverna denna kunskap. När elever undersöker berättarstrukturer i texter och får läsa modelltexter kommer det att leda till att eleverna utvecklar det egna skrivandet och får mönster att förhålla sig till och konkretiserar förmågan att skriva.

Det är läraren som ska erbjuda strukturerad undervisning och ge eleverna ett aktivt och fortlöpande stöd för att nå kunskapskraven eller så långt som möjligt inom ramen för utbildningen

(Ur Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan).

Målet är att eleverna ska behärska en rad olika texttyper redan i årskurs 6 så reflektionen över syfte bör vi kunna lyfta i undervisningen tidigt. Att metareflektera är också ett sätt att ge strategier att äga sitt eget lärande. Jag tänker också att man kan erbjuda en diskussion utifrån två val från paletten med textaktiviteter för att synliggöra mottagaren och syftet av sin text. Om eleverna inte behärskar alla texttyper fullt ut kan man i uppgiftsinstruktioner erbjuda några val där eleverna behärskar några av dem så att eleverna ändå kan fundera över hur deras budskap bäst kan skrivas för att nå fram.

Detta är något som jag har provat ett erbjuda när vi arbetat med olika input i form av läsning, olika filmer eller andra medier där eleverna utifrån detta ska skriva en text där de kan reflektera och visa på sin kunskap. För att ge respons använder jag mig av matriser som konkretiserar både funktion (mottagare och innehåll) där eleverna själva får läsa och agera mottagare samt fungera som kamratstöd, samt struktur (stycken, språk och skrivkonventioner). Som lärare återkopplar jag alla delarna utifrån elevens behov.

Här finns en struktur utifrån Boktjuven samt Huset mitt emot som påminner om de val som eleverna kan göra vid ett nationellt prov.

Här finns en skrivuppgift för att reflektera över samerna där valen utgår från berättande text eller resonerande då eleverna inte har så bred genrekunskap.

Behoven styr

Vi behöver också komma ihåg att eleverna kommit olika långt i sin lärprocess och att vi måste erbjuda utmaning för alla elever. Just detta om undervisningens likvärdigt är också något som lyfts i kapitlet om just likvärdig utbildning.

Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Det kan också vara så att olika elever behöver utveckla sitt skrivande i olika texttyper för att bli säkrare. I kunskapskraven ser vi också tydligt progressionen att skrivandet går från berättande text till utredande text. Elever som nått längre i sitt tänkande bör utmanas med mer krävande tankeuppgifter och det kräver att läraren har stor didaktisk kompetens om de olika funktioner en text kan ha och hur de byggs upp. När vi kan erbjuda eleverna olika sätt att få fram budskap på tränar vi deras tänkande och de förstår att skrivandet i skolan hänger ihop i ett större sammanhang än i ett begränsat klassrum kopplat till kunskapskrav. Kunskapskraven signalerar visserligen vad som bedöms men de signalerar också vilken skrivutveckling eleven behöver. Om eleven behärskar att få fram en text med bra struktur, med korrekt språkbruk och interpunktion men brister i anpassning av mottagare är det just detta som behöver utvecklas genom undervisningen.

Så frågorna som kvarstår då är:

  • Utmanar vi eleverna i att se skrivandet i ett större sammanhang?
  • Hur kan vi göra det?
  • Hur gör du?