Koppla läsandet till skrivandet för att ge strategier

Läsning och skrivande hänger tätt ihop för utvecklingen av båda förmågorna. I förra inlägget delade jag ett upplägg för hur man kan skapa en planering som utvecklar textkopplingar och utgår från en rad centrala innehåll. Det är sällan jag skapar teman där en enda förmåga tränas utan jag vill att eleverna använder sig av de mönster och reflektioner de mött i de texter de läst till egna texter. På så sätt får de använda den intagna kunskapen och koppla den vidare och på så sätt se den ur ett nytt sammanhang och perspektiv. Jag tror att även elevernas egna identitet utvecklas av ju fler möjligheter de ges att få växa och träna sig i olika perspektiv. Vårt syfte i svenska är ju att ge eleverna ett språk för att det är:

människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Variation och val utifrån stöd

För att skapa variation för eleverna brukar jag sätta ihop ett par rubriker som utgår från olika texttyper. Ibland är vissa obligatoriska och i andra sammanhang kan eleverna få välja det som de vill träna på för stunden. Ju mer de kan desto mer val ligger hos eleverna, men i återkoppling till eleverna är det viktigt att lyfta sådant de behöver träna på. För att detta ska kunna fungera behöver de stöd av varandra, av mig och inarbetade stödstrukturer. Jag har satt ihop en padlet för att eleverna på egen hand ska kunna söka fram stöd och det fungerar särskilt bra när jag eventuellt inte skulle vara på plats i klassrummet och de har en vikarie som inte kan instruera på samma sätt.

Till just temat kring identitet valde jag att de skulle få skriva utifrån ett annat perspektiv som obligatorisk uppgift. Detta för att dels få syn på hur de tolkat det som de läst och tagit del av i litteraturen, men även för att få träna på att skriva gestaltande texter.

De skulle även välja minst en texttyp till att skriva och de val de kunde göra var dels ett reportage där de får ge oss en bild av karaktärens liv. Innan de fick skriva denna text hade vi även läst ett reportage som handlar om en ung persons liv. Jag hade då gått igenom strukturen för texttypen och de fick nu i återigen visa på hur de förstått textens budskap i de texter som de producerar.

Som ni kanske minns fick även eleverna samla egna slangord. Dessa kunde de använda i en att skapa en egen raplåt. Vi hade tidigare lyssnat på en raplåt av Dogge som handlar om Shuno och då gick jag igenom strukturen för hur dessa texter byggs upp. Som tur är kan eleverna arbeta med rap även i musiken så ett givet samarbete är med musiklärarna är att föredra så kan de även spela in låten i Garageband. På detta sätt tränar eleverna att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar.

Den sista uppgiften gick ut på att de fick skriva ett kort citat om sig själv som definierade dem som personer. Till sin hjälp hade eleverna de citat som de samlade vid läsningen av de personer som finns med i Shuno. Jag har tidigare bloggat om just citat som en lyckad del för att utveckla läsningen. Här kan du läsa om hur jag gjorde då.

 

Respons i grupper och verkliga mottagare

De elever som skrev vissa texttyper fick sedan sitta i smågrupper och ge varandra respons för att förbättra och utveckla sitt språk och innehåll i texterna. På så sätt fick eleverna arbeta med både läsning och skrivande där de fick stora valmöjligheter att träna på det som just de behövde med stöd av varandra och från mig som lärare. texterna fick även fler än en läsare då de fick läsa samtligas texter.

Ett bra sätt att även få eleverna att skapa texter som de kan dela med varandra är att de sedan i dessa grupper lägger upp sina texter på en klassblogg eller skolblogg. Om du som lärare vill ha nytta av elevtexter för andra elevgrupper är detta är bra sätt att skapa dig en elevbank av texter samtidigt som eleverna får läsare av sina texter. Jag brukar först låta de som vill dela medan det på sikt brukar bli allt fler som vågar och vill dela.

Så här satte jag ihop instruktionen och vill du använda exemplet så är det så klart fritt att göra det.

Det finns även en lärarhandledning till novellen Shuno som du hittar här.

 

Konsten att planera för inferenser och identitetsutveckling – ett konkret exempel

I syftestexten till svenska står det att eleverna ska möta olika litteratur för att utveckla sitt språk och den egna identiteten samt även öka sin förståelse för omvärlden. I den planering jag just avslutat har eleverna fått arbeta med litteratur där de fått reflektera och analysera olika texttyper som skapar sammanhang och gör att eleverna kan utveckla sin förmåga att skapa textkopplingar. I planeringen hade jag satt ihop en mix av litteratur som utgick från gestalten Shuno där vi i novellen med samma namn av Dogge Doggelito kunde följa huvudkaraktärens barndomen, i raplåten av samme författare (här finns låten) återkommer gestalten som vuxen och i boken om Dogges liv, Ibland vill man bara försvinna, känner vi igen de händelser som utspelar sig i båda texterna. Så vem var egentligen Shuno är frågeställningen som eleverna får tänka kring.

 

Lära av varandra och skapa kopplingar

Efter läsningen av de olika texterna fick de reflektera och analysera hur karaktären Shuno syns i de olika texterna. Jag ville att eleverna skulle lyfta fram olika tolkningar tillsammans för att lära av varandra och därför hade jag valt att strukturera upp frågorna utifrån olika nivåer av lässtrategier som jag tidigare skrivit om här. Jag omarbetade dessa för att passa temat men även för att jag ville att eleverna skulle få syn på kopplingar till författarens liv och utifrån det reflektera utifrån egna erfarenheter och göra egna inferenser. För att få mer bakgrund till författaren tittade vi på ett filmatiserat inslag där vi möter författaren till boken om Dogges liv. Titeln är Vem är Dogge? En bok, en författare.

 

Synliggöra tankarna i realtid

Jag lät eleverna skriva i Drive för att kunna ta del av deras tankar samtidigt som jag kunde sitta med i olika grupper kunde jag även följa med i de andra gruppernas anteckningar.  

 

Sista uppgiften där de skulle skriva citat som styrker karaktärerna fick de skriva på en gemensam skrivyta i Padlet. Denna kommer även till användning vid ett senare tillfälle som jag återkommer till i nästa inlägg.

Samtliga frågor hittar du här.

 

Slang och identitetsutövning

I de olika texterna möter vi slang av olika slag och vi valde även att lyfta fram detta för att få syn på när vi använder olika språk och med vem. Vi samlade en massa slangord för att kunna använda dessa till en kommande skrivuppgift som utgår från elevernas vardagsspråk. Vi samlade dessa i Tagul och här finns ett smakprov på hur det kan se ut.

Det som eleverna fick fram när vi lyfte detta var att slang är en del av deras identitet samtidigt som de förstod att de inte använder sig av detta i andra sammanhang. Vi hade just som skola fått vara med i ett tv-inslag där en elev själv påtalade att hen i reportaget faktiskt inte alls använder slang utan ett mycket mer vårdat språk. Det tycker jag är en bra koppling som visar på att det som vi arbetar med i klassrummet hänger ihop med omvärlden och elevernas intressen.

I nästa inlägg kommer jag dela de skrivuppgifter som vi använde ihop med temat för att träna på olika texttyper och deras struktur utifrån de olika texttyperna vi läst och tagit del av. Jag fick en enorm skrivglädjen hos alla elever och jag blev nästan lite överväldigad av mottagandet av uppgiften.

Vad är Padlet och hur kan du använda det i undervisningen?

Jag brukar ofta lyfta Padlet som ett bra verktyg för en rad olika pedagogiska syften jag tänkte här kort stanna upp vid några sådana syften. Först och främst är Padlet  är en digital skrivyta för att kunna samla länkar eller tankar tillsammans så att man slipper skriva i ett dokument och på löst papper. Du kan därför också komma åt den när som helst och från vilken enhet som helst.

 

Så här kommer du igång

Först  skapar du ett konto loggar du in med Facebook- eller Googlekonto men du kan även skapa konto genom att ange din e-postadress. När du sedan har ett konto skapar du bara Padlet genom att klicka på Make a Padlet sedan skriver du in en titel för din Padlet i den högersflik som dyker upp sam om om du vill en kort beskrivning som kanske förklarar syftet med tavlan. Du väljer sedan hur du vill att det som sätts upp på tavlan ska komma – antingen fritt eller i en bestämd form. Du kan ändra detta i efterhand om du vill. Du kan även välja bakgrund genom att titta under fliken Wallpaper och klicka på more om du vill ha fler val. Längst ner i högerfliken kan du även skapa en egen kortlänk till din Padlet och den länken är den som du sedan delar till eleverna. Klicka sedan på next. Därefter väljer du om den ska vara publik eller hemlig och de som kommer åt länken ska kunna skriva eller bara läsa och sist om de som kommer åt länken ska kunna göra en kopia på din Padlet eller inte. Vill du ha den möjligheten låter du bara det vara men annars tar du bort den gula fliken på remake. När ytan sedan är klar klickar man på den så får man upp en vit ruta där man kan skriva en rubrik och sedan välja vad man vill länka upp eller skriva.

 

Dela elevarbeten

De elevarbeten som eleverna skapar kan man lätt samla via en Padlet då eleverna kan länka upp dem själva som fil från dokument eller som ljudfil eller en länk om ni arbetar i google dok via den kortlänk som du skapade när du gjorde Padleten. På så sätt kan man skapa en bank av elevtexter där de som behöver ha mer stöd kan läsa elevexempel i arbetsprocessen och de som delar får skriva för en mottagare. En annan stor fördel med Padlet är att man kan använda en ny Padlet för olika uppgifter som en klassblogg. På så sätt får du även läsare av texterna utan att behöva blogga. Det kan vara ett tips för er som inte vill gå hela vägen publikt och det inte behövs så mycket förkunskaper för att eleverna ska kunna länka upp sina texter.

 

Resurs för eget ansvar

Jag har t ex satt ihop en samling av instruerande texter för de vanligaste texttyperna. Både engelska och svenska. Det kan se ut så här:

Texttyper i svenska på Padlet

Tanken med den är att de gånger eleverna vill kunna repetera en texttyp genom en förklarande text så hittar de dem där via den kortlänk jag skapat. Då behöver inte jag lägga den tiden på det utan eleven hittar strategier för att kunna lösa problemen på egen hand och denna fungerar även om de vill kunna repetera då de är hemma och vill ha lite stöd för en skrivuppgift i annat ämne, eller om jag är ledig eller sjuk så kan de få den hjälp de kanske behöver.

Jag har byggt upp en för svenska och en för engelska som ni gärna får använda er av. Ni hittar dem via länkarna nedan:

Texttyper i svenska

Texttyper i engelska

 

Samla tankar tillsammans

Då eleverna sitter tillsammans i grupp och ska samla ihop tankar för ett projekt de ska arbeta med kan de lägga in sina tankar i verktyget och på så sätt kan jag ta del av deras ideér i realtid då jag ser vad de skriver via min skärm. Då de vet att jag läser blir det också mer gjort i grupparbeten då deras tankar syns och de kan inte smita undan. En annan fördel med detta är att anteckningarna även finns kvar om de skulle tappa bort dem eller om den som skrev är sjuk hade dem. De kan även fortsätta på annan plats än i klassrummet.

 

Synliggöra tankarna utifrån olika stimuli

Ett annat sätt är att du om lärare sätter ihop olika stimuli där eleverna efter de fått ta del av dem skriver ner en tanke, en fråga eller ett svar på någon annans fråga. Jag har tidigare skrivit om hur jag gjorde i detta inlägg Tänka med pennan för att utveckla diskussionerna.

 

Synliggöra läsningen

De gånger eleverna har läst och kommit olika långt kan man ha små tankestopp där de får tänka till kring olika frågor. Det kan till exempel vara att skriva ner ett citat som styrker karaktärerna och då tränar de på att hitta stöd i texten och tolka hur personer kan beskrivas genom deras sätt att tänka eller hur författaren beskriver dem och får en massa exempel som synliggör för dig som lärare om de kan eller behöver ha mer stöd och för varandra där de får exempel.

 

Samla länkar

Eleverna kan också få instruktioner för olika uppgifter att läsa genom att man samlar länkar där de kan hitta resurser och du inte vill lägga tid på att eleverna söker materialet själva. Där kan man också låta eleverna vara med och bidra med länkar om man vill beroende på hur man ställt in sidan. Du och en kollega kan också samarbeta på olika enheter i olika rum för ett tema ni kanske bygger upp tillsammans?

 

Det var några få tips på hur du kan använda verktyget. Vill vu även ha tips på hur du kan använda Canva eller Thinglink kan du läsa om det i ett tidigare inlägg här.

 

 

 

Hur bedömer du skrivuppgifter?

I svenska på grundskolan finns det olika bedömningsaspekter av kunskapskravet för skriva. 

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad.

Dessutom kan eleven ge /…/ omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett /…/ fungerande sätt.

I ämnet engelska finns samma krav men lite annorlunda formulerat:

I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig /…/. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra /…/ förbättringar av egna framställningar.

Jag tänkte skriva om aspekterna för just förmågan att skriva och ge respons då jag förstått att några ibland blandas ihop till en enda bedömning vilket blir fel då det utgör olika kunnande och därför bör återkopplas och bedömas var och en för sig så eleverna utvecklas och bedöms för rätt saker.

Måste allt bedömas med betyg?

Det är viktigt att komma ihåg att allt det som eleverna arbetar med i skolan inte behöver utgöra bedömning utan kan att det istället kan vara saker som de övar på för att utveckla sina färdigheter i. Många av oss är sällan så pass duktiga första gången vi gör något att man skulle vilja bli bedömd utan man vill öva och veta framförallt hur man ska göra för att skriva på bästa sätt men även i att ge respons och även som mottagare av respons bearbeta texter mot ökad tydlighet.

Ett problem som uppstår då man ger betyg på enskilda skrivuppgifter är att eleven inte ges möjlighet i att träna. Och ges dessutom betyget i en klump för aspekterna ovan vems kunskaper är det då egentligen som bedöms? Eleven som skriver rent eller eleven som gav responsen? Dessutom ger vi eleverna fel återkoppling då det inte var elevens faktiska kunnande som fick en notering i underlaget som du som lärare använder för att ändra sin undervisning så de når rätt och eleven missar då helt vad hen behöver utveckla.

 

Vad är det eleverna ska kunna och hur kan jag visa kunnandet?

För att undvika detta krävs det att vi har klart för oss vad vi ska fokusera på i klassrummet så eleverna kan nå kunskapskraven. Vad behöver jag som lärare visa dem för att de ska kunna utföra uppgiften? Jag börjar min planering så så jag vet vad som måste in i klassrummet och ges av mig som lärare. Om vi tittar på kraven ovan ska de först skriva en texttyp. För enkelheten skull säger vi att vi arbetar med noveller. För att de ska kunna skriva en novell behöver vi först använda modelltexter där vi läser flera olika noveller och jämför dessa och tittar på hur de är uppbyggda. Hur inleder man en novell, hur beskrivs personer och miljö, hur används språket? Är det långa gestaltande beskrivningar och vad är en gestaltning? Här behöver jag synliggöra detta för eleverna genom att jag tänker högt och modellerar det jag kan. Sedan behöver eleverna öva på dessa beståndsdelar. Kanske övar eleverna i par genom att skriva en bra gestaltning eller miljöbeskrivning som de sedan kan titta tillbaka på när de ska producera egna texter. För skriva egna texter måste de för att kunna nå målet i att skriva.

 

Skriva egna texter med stöd för att öva

När eleverna har fått öva tillsammans och med mig som stöd är de redo att skriva egna texter får att du som lärare ska se vad de behärskar och vad de kan tänkas behöva vidare kunskaper kring. När jag låter mina elever skriva texter använder jag även här stöd i form av skrivmallar. De sätter jag ihop efter de exempel vi läst med förslag på hur de kan inledas, hur personerna beskrivs osv. De kan även få tankestöd i hur de ska bygga upp sin text med rutor där de får fylla i sin mall innan de skriver sin text. Rutorna kan innehålla rubriker för handling, personer, upptrappning och så vidare. Här finns ett engelskt exempel på hur jag menar.

Hur kan vi modellera responsen?

Sista kravet med respons behöver de även få stöd i vad de ska titta på. Jag brukar prata om detta utifrån olika visuella stöd som jag satt ihop i Canva. De ligger sist i inlägget om du vill titta på dem. Jag brukar använda ämnesspecifika matriser för att de ska få öva på att ge respons utifrån det som ska kunna enligt kunskapskraven där jag satt nivåer för de olika progressioner. Jag har gjort mina utifrån olika bedömningsstöd och det är dessa mina elever brukar använda för att ge respons till varandra. De får helt sonika kryssa i dem och jag tittar även på dem innan eleverna får börja sin omarbetning. Kanske förslagen inte används eller så hittar de egna bättre lösningar och jag vill ha båda versionerna att jämföra med för att kunna ge min framåtsyftande återkoppling kring vad eleverna behöver utveckla vidare. Vad kan de och vad behöver vi träna på mer i klassrummet?

Jag markerar inte ett betyg utan en kommentar i hur de har presterat i de olika områdena – en för skriva, en för att ge respons samt en för att omarbeta. Om jag har många elever som brister på samma aspekt kommer vi att arbeta vidare med detta med mer stöd och mer modellering. Om eleverna kan det kommer jag att arbeta bort stödet. Betyg sätts aldrig på enskilda skrivuppgifter utan i slutet av terminen utifrån de olika bedömningsmoment vi haft. Bedömningen av att skriva novell kommer ju att behandlas igen då vi ska ha variation och flera bedömningstillfällen under den tid eleverna går i skolan. En bedömning kan aldrig ensam utgöra ett underlag och ett ihopbakat kunskapskrav går inte alls att använda då det saknar validitet.

Förhoppningsvis har din undervisning varit så tydlig att du har kunnat hjälpa eleven att befästa kunnandet så hen kan klara av det på egen hand utan stödmallar eller att hen få en annan elevs synpunkter och därmed når högre betyg än vid den första (framåtsyftande) bedömningen som du gjorde innan eleven fick befästa kunskaperna. Jag hoppas jag lyckats reda ut hur jag anser att bedömningen för skriva ska genomföras. Hur tänker du kring bedömning av skriva och hur arbetar du med undervisningens kärna för att eleverna ska nå målet?

Normkritisk undervisning – lite olika ingångar

Läs först citatet nedan och fundera sedan hur du aktivt i ditt yrkesutövande planerar för att uppnå detta:

”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”

Ur skolans Värdegrund och uppdrag.

Jag vet att det inte är det lättaste området att planera för. Det är mycket lättare att planera för sagotema eller nyhetsartiklar än just att beröra olika föreställningar och normer. Det sägs att skolor som arbetar mycket med normer har ett bra likabehandlingsarbete där kränkningar inte förekommer lika ofta. Jag menar att likabehandligsarbetet måste in i undervisningen och bli en del av lektionerna och inte fastna i en plan. På skolor där det inte fungerar lika fullt ut kanske man är rädd för att lyfta på locket och låta elever ventilera åsikter? Kanske är man rädd för att inte kunna hantera en del åsikter som kan komma? Eller så glömmer vi bort att undervisa kring det viktigaste vi har för framtiden då det inte är lika styrt i det centrala innehållet. För hur det än kommer till kritan ska dessa elever tillsammans fungera i ett internationellt samhälle, inte bara till det fysiska rummet utan även på sociala medier, och då måste vi rusta eleverna i att bli trygga i sig själva och inte vara så rädda för det som inte faller inom normen. Samtidigt får det vi gör på lektionen får en mening och ett sammanhang både i och utanför skolan.

 

Nya filmer för att arbeta med lika värde och lika rättigheter

För att själv lyfta blicken och möta det som är tabu har jag testat flera av UR Skolas nya filmer av PK-mannen. Syftet med dem är  ”att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.” Fördelen med redan gjorda korta filmer är att de fungerar som en igångsättare för sådant som är tabu. Det är inte jag som står som avsändare när jag lyfter på locket och just filmformen är snabb och enkel och inte lika krävande som faktatexter. I filmklippen är det Musse som spelar PK-mannen och han är en helt vanlig kille som tror han bemöter folk på ett juste sätt, helt ovetandes om att han ofta trampar folk på tårna. Vi får följa honom i hans olika möten och eleverna är inte riktigt säkra på om han spelar eller om det är på riktigt.

Ordmoln gjort i Tagul.

Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt?

Jag tänkte i detta inlägg dela hur jag har arbetat med svensknormen. Vad är svenskt och vad anses vara typiskt svenskt? Det finns bra frågor att basera samtalen på delade på UR Skola till respektive avsnitt men då jag var lite snabb att använda de nya avsnitten skapade jag några frågor eftersom det inte kommit upp då. Ni hittar mina frågor här. I handledningen till filmerna nämns förslag på EPA-metoden och då får alla elever chans att förstå få tänka själv innan de matas med andras åsikter och när man låter eleverna arbeta i mindre grupper är det också lättare att få fram åsikter än när någon ska spela tuff och prata rakt ut och kanske med en negativ klang. Har ni inte testat EPA gör det.

 

Reflektera på olika sätt

När jag arbetar med olika ingångar på ett tema vill jag gärna använda flera olika förmågor. Om de först tittar och tar del, diskuterar och reflekterar vill jag också att eleverna får skriva olika texter. Just för denna uppgift satte jag ihop en reflekterande text där eleverna fick resonera utifrån olika perspektiv. Texterna skrevs sedan om efter att eleverna gett varandra respons. Vi delade dem sedan med en annan klass som också hade fått samma uppgift. När de fick skriva för en målgrupp blev också texterna väldigt välarbetade och de var måna om att deras åsikter kom fram på rätt sätt så de inte kränkte andra. Du hittar instruktionen här. Det gör också att min undervisning blir kopplad till kunskapskraven då jag styr uppgifterna till det som ska bedömas.

Ringar på vattnet blir till en hel sjö

Min erfarenhet säger mig att när man arbetar med svårare ämnen blir eleverna ofta väldigt engagerade. De har otroligt mycket att säga och tänka kring detta och om vi vuxna bara känner oss trygga i hur vi ska bemöta eleverna och nyfiket be dem tänka högt med alla i klassen och inte slå dem på fingrarna utan att sakligt ge dem fakta kan både vi och de lära sig en hel del. När jag väl öppnade på locket blev det  en hel serie lektioner om just lika värde och vi valde att arbeta vidare med yttrandefrihet, identitet och lika värde. Vi baserade det arbetat på bl a serien Melanin och här hittar den en lektion som jag delat här, men även novellen Shuno. Vi har även arbetat med källkritik och serien Hashtag som jag förra våren delade en lektionsplanering kring. För mig gav dessa lektioner hoppet tillbaka om en trygg framtid. Allt var inte bättre förr utan det kan bara bli bättre om vi vågar att att lyfta på locket, eller hur tror du på att arbeta med skolans värdegrund? Och framförallt hur gör ni på er skola? Här kan ni ta del av Åsa Colliander Celiks tankar kring hur de arbetade med PK-mannen och här finns mer övningar.

Sitting drama, estetiska uttryck och multimodalt berättande

Jag har under läsåret utmanat mina elever med olika sätt att arbeta med sin läsförståelse för att variera min undervisning och anpassa den så att eleverna engageras och utvecklas genom lite olika ingångar. Vill ni ta del av några av de arbetssätten hittar ni dels ett som handlar om boksamtal här, men även hur de kan skriva och reflektera utifrån citat. I detta inlägg tänkte jag ge er ett upplägg för hur man kan arbeta med dramatisering av den litteratur man läst i en metod som heter sitting drama men först lite kort om varför valet föll på dramatisering och vad som egentligen står i läroplanen.

I syftestexten till ämnet svenska kan man läsa att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att formulera sina tankar och åsikter i olika slags media och texter och i mötet med olika texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden.

Jag fastnar på begrepp som estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande när jag läser syftestexten. Då det är framlyft i syftestexten på två ställen skulle jag först vilja stanna upp och tänka till kring vad de innebär. I förra läroplanen gick begreppen under det vidgade begreppet där fokus på språket var att kommunicera i tal verbalt eller icke verbalt medan det skrivna begreppet av kommunikation inkluderade den skrivna text som framförs på ett annat sätt än genom det skrivna ordet som TV, dator och video. I dag pratar man om att skapa sammanhang av omvärlden för att utveckla människor med självkänsla och förmåga att lyssna på varandra. Kritikerna av begreppen menar att många lägger för mycket fokus på sinnenas roll vid inlärningen. De menar att istället ska det estiska knyta ihop de egna upplevelserna med andras för att förståelse och kunskap ska utvecklas. Det har visat sig svårt att hitta en bra definition av begreppen men den närmsta jag kommit är den som jag läst av Olle Tivenius.

Estetiskt lärande ett lärande där man översätter sina intryck av världen till estetiska uttryck för att man ska kunna reflektera över, och kommunicera om, sig själv och världen i syfte till djupare kunskaper.

I mötet med litteratur kan eleverna vidga sin omvärldsuppfattning och för att reflektera över den nya kunskapen i en estetiskt uttrycksform fastande mitt val på sitting drama. Det är dock viktigt också att de arbetssätt eller metoder du använder i din undervisning inte blir mekanisk utan att du varierar dem och även reviderar dem utifrån grupp så de passar just för undervisningens syfte. Syftet är  lärandet och för att förstärka den kan man använda olika estetiska metoder vilket också ger en varierad och kreativ undervisning där alla har chans att lära. För mig inbegriper även det estetiska en visuell och tematisk undervisning ett multimodalt lärande; ett lärande där man kombinerar flera olika uttrycksformer.

 

Så här lade vi upp sitting dramat

När planerade för syftet med undervisningen som jag nämnde i början av texten föll valet på sitting drama. I förberedelserna av dramatiseringen kom vi att använda oss av de tidigare loggböckerna vi använt oss av vid bokcirkeln jag länkade till i inledningen av texten. Förberedelserna går ut på att förbereda olika frågor till karaktärerna de mött i boken vi läst gemensamt. Man kan göra detta utan den loggbok men det är bra om man från början har strukturerat upp vilka karaktärerna är och att eleverna under läsandet kan skriva ner frågor till karaktärerna annars får de sitta och leta tillbaka i sin bok under en lektion och det går åt onödig tid än om man på förhand planerar för att läsningen ska avslutas med en dramatisering. Målet med undervisningen och hur de ska få visa sina nya kunskaper och få nya blir klart för eleverna från början.

Lektionen efter förberedandet av frågor till karaktärerna delar man ut de olika karaktärerna i boken mellan eleverna. De som inte spelar en karaktär är de som ställer frågorna till de som spelar karaktären. De som är panelen som ställer frågorna ställer frågor till de som spelar karaktärerna. Några brukar låta sina elever sitta i cirkel, jag brukar låta mina sitta i halvcirkel så att panelen sitter framför dem, men allt beror ju så klart på hur stor klass man har. Har man väldigt stora grupper kan man dela in det i två grupper som spelar samtidigt och så låter man den grupp som behöver ha mer stöd ha stöd av läraren och den andra halvan kan få prova själv men man kommer inte kunna följa upp den om man skulle vilja.

 

Frågor utmanar texten och innehållet i det lästa

Så vad gav sitting dramat? Att låta eleverna ställa frågor utmanar deras tankar om sådant de har haft under läsandet och de kommer att få svar utifrån en elevs tolkning. I grupper som fungerar bra kommer även de andra karaktärerna att svara utifrån sin karaktärs roll hur hen såg på det som frågan gällde. Det bästa med sitting drama är att det finns inga rätt eller fel utan alla kan vara med utifrån sin förståelse. De elever som har goda möjligheter till inferenser kommer att få kunna visa det i sina svar och kommer således också fungera som modeller för hur man kan tolka det lästa. De som inte har utvecklat djupa inferenser kommer ändå kunna ställa frågor som ofta rör sig på ytan. Så har du inte provat rekommenderar jag verkligen upplägget.

Jag är också nyfiken på hur ni arbetat med andra metoder för estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande än just sitting drama.

Hur kan man arbeta med källkritik på ett elevnära och konkret sätt?

Källkritik blir allt viktigare ju mer vi växer med användare i de sociala medierna. En sanning kan snabbt få en massa delningar och likes utan att man ens har reflekterat över om det är sant. Någon man litar på har delat en nyhet och man delar den snabbt vidare utan att ens ha tittat på den själv. Så fungerar medierna idag och med likes-jagare är det lätt att man inte ens reflekterar över budskapet utan bara ser antal retweets eller likes som ett symbolvärde för innehållet. Nu ingår som tur är källkritik i flera ämnen men en fara med det är att det ses som ett moment som ska klaras av och visas på för att få betyg men jag skulle vilja drista mig till att vi måste väva in källkritiken i allt fler områden så det hela tiden finns med oss i vårt sätt att tänka lika självklart som att vi jobbar med strategier för läsning måste vi arbeta med ett tänkande för hur vi är kritiska. I detta inlägg ger jag lite metodtips samt kommande evenemang kring källkritik som jag tycker är värda att lyfta för att vi ska få fler verktyg för hur vi kan arbeta med just källkritik.

Viralgranskaren och källkritikens dag den 13 mars

Jag läste att Viralgranskaren har anordnat en källkritikens dag tillsammans med flera aktörer den 13 mars. Det äger rum på nätet och man kunde till för ett tag sedan boka in sig med skolor men det är nu fullt. Däremot kan man följa det i sociala medier som ett Facebook-event och även ta del i efterhand genom att titta på det som sänds live kl 12:30. Kanalen för detta är Metros Youtube-kanal. Diskussioner kring saker som är viktiga i sammanhanget kommer att lyftas ochhar du ingen lektion som passar just då för att ta del kan du som sagt alltid använda dig av materialet sedan.

Viralgranskaren är ett projekt som startade av tidningen Metro för tre år sedan och syftet är att medvetandegöra oss på falska nyheter. Viralgranskaren har i samarbete med IIS gjort en guide för hur vi kan bli bättre på just detta.

Vill du använda dig av de granskade artiklarna finns de från 2016 samlade i länken. Jag har vid flera tillfällen använt mig av dem då vissa av dem blivit virala.

Fejkade sidor

På UR Skola finns en serie som heter  där vi får följa Viralgranskarna och hur de jobbar med källkritik. Jag har tidigare arbetat med dessa och satte då ihop en mall för hur man kan bygga upp ett resonemang om källors trovärdighet och relevans då många elever tyckte det var svårt. Sista uppgiften som är bedömningsuppgiften hittar ni här. Till detta arbetsområde satte jag ihop en Canva för hur man söker bättre på nätet.

Är du nyfiken på vad som utgör bedömningen finns det utförligt förklarat i detta inlägg och här finns även metoder för hur jag jobbat med Viralgransning och även en skrivmall för hur man bygger upp en frågeställning och sedan resonerar kring detta och presenterar vad man kom fram till. Denna fungerar lika bra i svenska som SO och NO och ger stöd för ett ganska svårt område som hur man ska formulera sig i tal och skrift men även vad som egentligen är ett resonemang. Den svåra konsten att skriva referat med korrekta källhänvisningar har jag delat en lektion med Lektionsbanken här med tillhörande Canvor för sambandsord och en ppt. Arbetet bygger på de texter som finns på Skolverket kring texttyper. Vill du även ta del av en modul för hur man kan arbeta med Wikipediaartiklar på Skolverkets Läs- och skrivportal finns ideér via länken.

I engelska har jag tillsammans med Mia Smith gjort en gedigen planering för digital läsförståelse och då ihop med området som handlar om att jämföra den egna kulturen med engelskspråkiga länders. Mia har även fler källkritiska uppgifter för engelska.

Det finns som sagt hur mycket som helst att arbeta med och detta kontinuerligt för att få medvetna elever. Det bästa är om man kan arbeta med områden som löper över flera ämnen samtidigt så slipper man känna att det går så mycket tid åt vissa moment. Jag försöker alltid väva in språkstötningen som eleverna behöver i SO och NO-områden samtidigt som jag arbetar med genremedvetenheten och får in de olika texterna eleverna ska behärska i svenska eller engelska och för samtal kring innehållet i texterna i hur de tolkar och förstår. När jag började tänka kring källkritik på detta sätt fick jag också mycket med medvetna elever och de påminner varandra mellan varven kring det som de lärt sig tidigare. Kommer du ihåg hur du skulle kolla upp nyheterna? Nu har du inte källsökt dina källor eller här har du glömt din källa är vanliga faser jag hör när de ger varandra respons eller metareflekterar kring det vi arbetar med.

En fördel när man arbetar med sådant här abstrakt är när man får ta del av konkretiserande filmer och dessa kommer ut rätt frekvent nu och fler är på gång som t ex hur man söker på nätet mer effektivt.

Guider i filmformat

Tidningen Metro har gjort många användarvänliga guider i filmformat som brukar uppskattas av eleverna då de är lätta att ta till sig. Det abstrakta blir konkret. Några av de mest använda filmerna är:

Hur man kollar upp ett inlägg:

En film som visar hur du kollar upp videoklipp:

Här finns en film som visar hur man bildsöker:

 

En film som visar fyra saker om varför man går på lögner på nätet:

En film om varför källkritik är viktigare än någonsin:

Hur för man ett resonemang visualiseras i Orkas Pluggas film här:

 

Mer resurser:

Digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek har gjort en länksamling som de kallar för en käll- och sökkritiskt verktygslåda. Här hittar du filmerna ovan men även många andra nyttiga länkar som jag inte lägger in i inlägget här.

Hoppas du fått många fler verktyg för hur du kan arbeta med källkritik på ett återkommande sätt nu.

Ett upplägg för textsamtal av faktatexter

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter. Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter som kanske kommer fler lärare till del än svensk- eller språkläraren som är den som oftast arbetar med skönlitteräraverk. Eleverna möter oftare faktatexter och här finns det också möjligheter till stöd för att lära tillsammans genom samtalet.

Forskning visar på att läsupplevelsen uppstår i dialogoch samtal. Om vi strukturerar samtalet i klassrummet så att alla elever aktiveras ger vi dessutom stöd inom ramen för undervisningen åt alla elever. Dessutom ger det eleverna strategier i hur de ska ta sig igenom en text då de får syn på vad de själva missar eller vad de andra behöver ha hjälp med.

Jag läste för ett par år sedan en dansk artikel om läsning där en lärare valde att dela in eleverna i olika grupper vid läsandet av faktatexten som påminner mycket om boksamtalet. När jag hade publicerat inlägget om boksamtalet som jag länkar till ovan kom jag att tänka på denna artikel igen och tänkte här delge er en summering av den metoden. Jag har no-kollegor som arbetat med metoden och fått bra resultat och även tips på hur man kan arbeta språkutvecklande.

 

Roller vid läsning av faktatexter

Upplägget vid läsandet av faktatexter går ut på att eleverna sitter i grupper om fyra där varje elev har en roll vid den gemensamma läsningen av faktatexten. Syftet är att träna eleverna i lässtrategier som de på egenhand sedan ska kunna tillämpa när de läser på egen hand. Rollerna fördelas mellan:

  • en som högläser
  • en som skriver ner nyckelord
  • en som återberättar
  • och en som antecknar

För att eleverna ska öva på alla roller är det viktigt att de byter roller i sina grupper vid olika lästillfällen. Genom att de får arbeta med läsningen i skolan ger vi dem strategier för att klara av läsningen på egen hand när de väl fått med sig strategier för hur de tar sig an en text. Kanske har du någongång gett eleverna läsläxa att läsa in ett visst antal sidor hemma innan lektionen? Är det en ovan läsare kanske eleven till och med har struntat i att göra läxan och kommer helt oförberedda till skolan och kan inte vara med i den lektionen som du har förberett som lärare? Då behöver vi fundera över hur vi kan ge eleverna stöd för att kunna följa med i undervisningen.

 

Stafettläsning

En annan metod kan vara att man i små grupper högläser den faktatext som man har vid sitt bord i fem minuter. När tiden är ute får eleverna en minut för sig själv för att skriva ner något som t ex:

  • svåra ord man mött
  • en kort mening om handlingen
  • eller en tanke man fick från läsningen

När tiden passerat får grupperna byta bord och sätta sig vid ett nytt bord med en ny faktatext och högläsa på samma sätt som vi förra bordet. Läslängden avgörs ju av längden på texterna men den får inte vara för lång då syftet är att man inte ska sitta av tiden utan aktiveras och ha fokus på det som läst. Behöver du förlänga lästiden så anpassar du upplägget bara. Efter läsningen kan man låta elevern delge sina reflektioner då det är ett bra tillfälle att få svar på de eventuella frågor man har fått av läsningen eller få ord och begrepp förklarade för sig.

 

Få aktiva elever som äger sin läsupplevelse

När man arbetar medvetet med läsningen på detta sätt vinner man mycket, som till exempel att eleverna får strategier för att på sikt kunna läsa på egen hand, att de hjälper varandra och alla elever är aktiva i undervisningen, och att de begrepp som ingår i texterna blir en del av deras språk. Har du inte provat att läsa tillsammans med dina elever inom SO:n eller NO:n så kanske dessa tips kan inspirera dig. Om du vill läsa artikeln jag refererar till hittar du den här. Den är på danska och i den får du även ett tips på hur viktigt det är att arbeta med ord och begreppslistor och även tankekartor för att skapa sammanhang kring det lästa. Har du testat andra metoder för läsning av faktatext är det bara att tipsa på så att de synliggörs för att ge stöd åt eleverna och att de kan utvecklas mot kunskapsmålen.

Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen

I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra.  I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.” (sid 71).

En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. Förslag på roller ser du sist i inlägget. När man delar in i roller blir läsningen mer eftertänksam och betyder att eleverna läser med större ansträngning än att bara svara på frågor eller att de fokuserar på att läsa med flyt. Man kan här på förhand ha styrt upplägget med vem som har vilken roll när eller så låter man eleverna dela upp detta i grupperna om de kan planera för det själv. För att få träna på alla rollernas uppgifter bör de ha haft alla roller minst en gång. Det är dock viktigt att man har satt en tidsram för när de har diskussionstillfällen och när allt ska vara klar så de får en yttre ram att förhålla sig till. Vi vet ju att många grupper som inte har en ram att förhålla sig till inte heller kommer att ta ansvar för att planera för när deras uppgift ska vara gjord.

En bra idé kan vara att låta eleverna föra loggbok under läsandet som man tittar i för att ha lite koll på deras anteckningar så de inte halkar efter. Bäst är att göra detta digitalt så du kommer åt deras loggböcker när som helst annars ska du samla in dem. Det behöver inte vara så avancerat utan de kan skapa en skrivyta i Padlet eller dela ett dokument med dig utifrån vanan med digitala verktyg. Efter varje bokcirkelpass kan man låta eleverna utvärdera hur diskussionerna gått och vad de tyckte om sin nya roll i loggboken eller via exit-tickets digitalt eller på lappar.

Jag tycker också att det är en idé att ställa frågor som ger eleverna lite stöd för innehållet och som de kan ha stödanteckningar till i sina loggböcker om de kör fast eller är ovana läsare. Använder ni digital loggbok kan du i den direkt ställa förgår eller så hjälper du eleverna med lite olika typer av frågor. Använd gärna förslag på frågor som bygger på de olika lässtrategierna. Vill du skriva ut dem hittar du dem i länken som en pdf.

1-2 4

Pdf: lasformagor

Några förslag på roller att dela in i är:

  • Diskussionsledare

Hit hör uppgifter som att till varje tillfälle sammanfatta kapitlet innan diskussionen och sedan leda diskussionen och se till att alla kommer till tals under lektionen.

  • Persongranskare

Den som har denna roll ska under läsandet granska en karaktär och även välja ut citat som stödjer beskrivningen av karaktären. Granskaren ska även ge sina egna värderingar av karaktären och vad man gillar eller ogillar med den.

  • Miljöbeskrivare

Uppgiften går ut på samma sätt som för att granska personer men man granskar den miljö som berättelsen tar rum i. Citat är en fördel om man plockat ut och kan utgå från i diskussionerna. Man ska även dra paralleller till miljöer man själv vistats i.

  • Ordgranskare

Den som har uppgiften att granska ord skriver ner ord man stöter på under läsandet och tar reda på vad de betyder. Man skriver ner dem i en lista och delger de andra vid bokcirkelpasset.

  • Illustratör

Om man arbetar med böcker som har bilder i sig kan man även tilldela tolkning av dessa och låta eleverna leta upp citat i texten som visar på när det finns stöd i texten för bilden.

 

Efter läsningen

Efter läsningen av boken sammanfattar man boken i helklass och delger gruppernas tankar. Här är det bra om man ställer frågor som utvecklar tanken. Dessa hittar du i samma länk som ovan. Sedan kan eleverna sammanfatta boken och skriva en baksidestext till boken utan att avslöja för mycket. Till detta kan välja något av de citat man använt sig av till boksamtalen. Man kan även låta dem skriva en argumenterande text där de ska försöka sälja in boken hos en ny läsare.

tanka-kring-text utveckla-din-tanke

Det viktiga här är inte att läsningen sker utan att den sker tillsammans för att eleverna ska bli kritiska läsare och fördjupa sin läsupplevelse snarare än goda avkodare som tränas om eleverna lämnas själva i sin läsning. Och vi vet också att de elever som ska läsa hemma på egenhand inte gör det utan en motprestation när man vet att man måste visa hur man tänker.

Hur tänker du kring läsning i grupp eller att läsa på egen hand? Hur brukar du göra boksamtal?

I bet you can do IT!

Paddington Station, London, januari 2017.

Likt björnen Paddington hamnar jag på denna station efter att jag har flugit till London för att göra ett besök på Bett. Det är snabbtåget som tagit mig hit från flygplatsen på mindre än 15 min. På stationen tar jag mig ner till den första tunnelbanan i världen. Det är trångt och stressigt. Paddington blev ju upphittad av en familj och hjälpt att hitta hem, men här är jag lämnad åt att navigera själv. Jag försöker göra upp en plan för att ta mig fram i Londons virrvarr av tunnelbanesystem. Hur gör jag det? Ja svaret är ganska självklart: jag letar rätt på en karta på en av väggarna. Men den visar sig inte vara helt lätt att läsa och trots att vi är flera stycken som reser tillsammans slutar det med att vi frågar om åt vilket håll vi ska ta linjen. Så även fast vi hade hjälp slutade det med att vi fick kommunicera för att hitta rätt.

Det är över 15 år sedan jag sist besökte London och en hel del har hänt sedan dess. Staden har utvecklats en hel del och känns så där surrealistiskt framtidsmodern med kontraster mellan gammal och nytt. Snabbtåg möter gamla stationshus, nya byggnader syns mellan Tower Bridge där vi bor. Jag älskar känslan det ger mig – att leva här och nu men vara på väg framåt, att allt hänger ihop.

Jag har rest hit som ämnesspanare tillsammans med några andra spanare och vårt syfte är så klart skolutveckling och att föra fram våra tankar kring vad skolan är på väg att möta och kan göra idag för att svara upp mot läroplansmålen. Vad kan jag förvänta mig av resan? Kan jag lära mig något? Jag vet planen för resan. Vi har mål men innehållet blir fyllt av våra egna upplevelser, reflektioner och vad vi dels har med oss in, själva bagaget, men även ut i form av nya saker i ryggsäcken. I detta inlägg tänkte jag reflektera lite kring de iakttagelser jag gjort av min upplevelse.

Ge lärarna vad de behöver för att stanna

Första målet med resan är att göra ett skolbesök. Besöket går till en skola i nordöstra London, som heter Benhurst Primary School, en skola som inte sticker under stolen med att man använder sociala medier som ett verktyg för att nå ut och göra reklam för sig själva. Skolan har en rektor som lyfter något väsentligt när vi först träffar honom. Han säger att han måste se till att ge sina lärare något de behöver så de stannar kvar just här på denna skola. Skickliga lärare får lätt jobb på vilken skola de vill. Rektorn menar att han ger dem möjligheten genom att de kan arbeta med digitala verktyg för att lyfta undervisningen, ge dem verktyg att få tid att arbeta framåtsyftande och även ge eleverna högre motivation. De har nästan inga hemmasittare och arbetar för att gå från 98 % skolnärvaro till 100 %. Kanske i sig inget unikt men han är smart och ger lärarna stöd i sitt arbete.

Jag hade gärna pratat mer med lärarna om vad det är för stöd de får. IKT i sig är ingen lösning utan det är hur det används och vilken karta de har för att ta sig från station A till B likt du gör när du reser i Londons underground. Vi vet alla att man måste ha en plan för hur man arbetar med IKT och inte att verktyget i sig är lösningen. Det är baksidan av skolbesöket. Jag ser så mycket jag gärna hade velat se mer av. Verktyget som presenteras bygger på att man arbetar med en gemensam plattform som inte är publik och du är styrd att använda de verktyg som ingår i den. Du kan inte dela den publikt och en av mina stötestenar är att det man skapar ska vara publikt för att stötta och ge andra kollegor stöd snarare än att ge de som gör plattformen inkomster och äga det som du som lärare skapar.

En annan reflektion är att skolsystemet i England inte är jämförbart med det svenska systemet. De har helt andra avstämningsmål än våra kursplaner som bygger mycket mer på resonemang och metareflektion än hur många rätt du stavar på ett prov. Detta är förmågor som syftar till att möta framtidens behov. Detta är inte heller det första skolbesöket i England jag gjort utan ett av många så det är en reflektion jag tagit med mig från flera skolor. Jag tror vi är på rätt tåg när vi ser till att träna detta men vi behöver göra det mer och tillsammans. För mig är att tänka med andra och gärna visuellt och med digitala verktyg ett sätt att gå. Hur kan vi mötas i detta?

”Advancing communication…while learning from the past”. Citat från Bett-mässan.

 

Hur implementerar vi digital teknik?

Det andra målet med resan är att besöka Bett-mässan. Det är en väldigt hypad mässa och mina förväntningar är låga. Mässan påminner mycket om olika mässor i Sverige och man kan ta del av mer eller mindre olika tekniklösningar. Långa rader av montrar där du kan prata lite med företrädare för produkterna serveras och jag ser en massa som verkar intressant och ganska självklart som att kommunicera med hemmen, träna eleverna i att vara källkritiska. Men jag vet att många inte är där ännu. Det serveras lösningar för hur olika skolor kan möta krav på teknik men jag saknar återigen en karta för hur det ska göras. Tekniken är inte lösningen på allt utan det är hur det ska göras – det måste finnas en strategisk plan. Jag vågar påstå att även fast rektorn på skolan vi var på hade köpt en lösning inte hade alla i hamn genom bara att skaffa verktygen. Det finns något bakom den som gör att de lyckas. Jag vill veta mer om den men det får jag inte och jag går därifrån lite besviken. Vi serveras lösningar som svar på det jag tycker är det roliga med mitt yrke; att planera för målet och fylla lektionerna med eget stoff baserat på vad jag och eleverna behöver.

Det finns inga färdiga lösningar, produktpaket som kan ge mig den tryggheten. Jag måste ändå göra jobbet. Man måste ha en plan, en karta och en engagerad ledare som vågar utmana och implementera teknik i skolorna idag. Man måste vara så mycket pedagog att man kan se lärandemålen och vad syftet är och inte se teknik som ett eget kapitel som inte väver ihop det gamla med det nya. Man når inte framtiden utan att analysera nuet och vad man har med sig i sitt bagage. Jag undrar vem som ritar din karta? Ett som är klart är i alla fall att man måste bara se till att ha sina mål med resan klara för sig innan man reser. Här måste vi tänka tillsammans, kommunicera och våga dela våra planer för hur vi implementerar tekniken. Vad har den för syfte och hur sker den resan? För in ska den, det kommer vi inte undan. Kanske vi kan lära av andras misslyckanden om de finns att ta del av någonstans? I bet you can do IT!

 

”Changing the game is about the way we interact, the way all things interact”. Citat från Bett-mässan.