Hur väljer du litteratur för undervisningen och för vilket syfte?

Det är dags för internationella barnboksveckan, vilken gick av stapeln redan 1987. Först hölls den under vecka 43 men sedan 1999 flyttades den till vecka 46 och torsdagen under vecka 46 kallas nationella läsdagen. Syftet med båda är att inspirera till läsning. Det är upp till varje kommun att planera för hur de vill arbeta med veckan och när jag söker efter information hittar jag väldigt lite delat.

I samband med veckan vill vill ändå problematisera detta med läsningen – läsintresset uppstår inte bara för att man läser lite extra under en dag och lämnas elever dessutom ensamma med sin läsning kommer det inte hända så mycket med upplevensen. Hur gör vi då med läsningen och vilka val av böcker styr vad vi läser på lektionen? Jag ställde frågan på Twitter för ett par veckor sedan och fick svar som att valet ofta föll på de böcker som finns inköpta. Dessa val är baserade på böcker som vi lärare antingen tycker är bra och har positiva minnen av eller som knyter an till epokstudier av verk som är tidstypiska för epoken. Få svarar att de väljer böcker som ska utvckla elevernas identitet och kritiskt tänkande och som utgår från vår egna samtid. I en föränderlig värld bör också texterna handla om andra normer än vad vi är vana vid och även utgå från en vidgad texttyp.

Jag tror att många lärare kan vittna om att de böcker man plockat in i undervisningen inte alltid faller i god smak. Detta händer när eleverna ser inte vinsten av att läsa dem och i bästa fall skummar de dem och i sämsta fall ger de sken av att ha läst dem vid frågor om innehållet. Detta händer om det finns ett för stort glapp mellan den text som behandlas i undervisingen och elevernas egna erfarenheter. När man arbetar med en text är det därför viktigt att man utgår från förförståelsen för att intressera elevernas för texten för att föra dem djupare in i texten. Om texten helt saknar igenkänning kommer allt att falla platt och så vill vi väl inte att läsupplevelserna ska arta sig.

Om vi väljer texter som vi tycker bör ingå i en epokstudie finns en risk att undervisingen snarare handlar om litteratur än att vi genom litteraturen utvecklar identiteten då glappet mellan det lästa inte har någon igenkänning. Eleverna kommer då inte att utvecklas vidare till reflekterande och kritiska tänkare. Att läsa text på den nivån kräver att eleverna redan har verktyg med sig för att göra analyser och inte längre läser för att känna igen sig. Denna läsart sker först efter puberteten om de mött en undervising som gett dem strategier för att tolka och förstå både budskap och olika texters särarter.

Om vi utgår från de val flickor gör i sin läsning är att de tenderar att välja litteratur som handlar om utsatthet i syfte att utveckla sin identitet och valen faller ofta på faktioner som självbiografier där de tolkar sin läsning utifrån karaktärerna. Pojkar å andra sidan väljer fantasy där de känner igen sig i den manlige hjälten som alltid vinner. Men för att utvecklas måste vi välja litteratur som gör att eleverna utvecklar ett mer kritiskt tänkande och detta kan ske först genom att vi deltar i samtal. När eleverna lämnas ensamma i sin läsning uteblir den kritiska och reflekterande läsningen även om de läser böcker som de väljer själva. Det är därför viktigt att läraren har kunskaper om hur elever utvecklar en kritisk läsart genom samtal om teman och motiv i det lästa men även om språkinnehållet och texttypers uppbyggnad för att lyfta detta och utveckla eleverna vidare. Vi måste lyfta dem vidare i sin trygghetszon.

Det är här jag tror vi måste stanna upp och se efter hur vi väljer litteratur. Utgår vi från deras förkunskaper eller vad vi själva tycker ska förmedlas? Många barn idag är dessutom vana vid en vidare texttyp än den linjära texten och många texter de tar del av finns på youtube, filmer och bloggar. Om vi utgår från det i vårt val kan vi skapa igenkänning och vi väcker en nyfikenhet för littearur som tar avstamp i något de sett eller hört om på sin fritid. Min erfarenhet är att när jag arbetar med multimodala ingångar lockar jag fler elever till att bli nyfikna på litteratur och många elever väljer spontant att läsa böcker på sin fritid när de ser kopplingar till sitt eget liv och kan relatera och bygga vidare på sin läsutveckling.

Jag vill också med detta lyfta problematiken med att läsa kortare utdrag av texter som ger dem ett glapp av att förstå helhelten. Många antologier och material som tagits fram för att träna lässtrategier blir ofta väldigt snuttifierad och ger inte eleverna möjlighet att läsa och lära av helheten.  Vi tenderar också att använda böcker som teman för att diskutera vida begrepp och inte knyta det till läsupplevelsen och innehållet i boken. En annan problematik när vi ändå diskuterar läsningen är att vi ofta vill kontrollera läsningen snarare än att använda dem som ett avstamp för öppna diskussioner kring som öppnar upp för att vidga elevernas synfält. Här vill jag komma in på en estetiskt läsart som fokuserar på att skapa ett mer vidgat och tolerant synsätt där fokus ligger på att förstå nyckelscener eller stämningar i boken där alla som deltar i ett samtal kan utvecklas och bidra till att ge sin syn på det upplevda.

Så frågan är då om valen ska styras av de böcker som finns till hands eller om vi måste tänka mer vidgat i det avseendet att läsning är så mycket mer än att förmedla ett historiskt arv och så mycket mer än att kontrollera läsandet. Frågan är också om valet utgår från en vidgad textvärld där eleverna känner igen sig i för att skapa tänkande, reflekterande och kritiska läsare. En annan frågan som då naturligt uppstår är hur utvecklar man dessa läsare. Det tänkte jag utveckla vidare i nästa inlägg. Mia Kempe, också ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund, har under veckan gett några tips inför barnboksveckan som hon arbetat med. Har ni några fler tankar kring barnboksveckan eller kring val av litteratur så diskutera dem gärna. Jag tror vi är flera som är intresserade av att vidga vårt synsätt och lära av varandra.

Läs- och diskussionscirkel på temat jämställdhet

Här i detta inlägg delar jag en läs- och diskussionsuppgift på temat jämställdhet och det kan med fördel användas ihop med någon av de uppgifter jag skrev om i mitt förra inägg. Uppgiften är planerad som ett nationellt muntligt prov och kan bedömas enligt följande matris/aspekter. Eleverna genomför uppgiften i grupper där fyra personer ingår och de kommer att förbereda sig genom att läsa olika texter ur ett material från Statens Medieråd som tar upp jämställdhetsperspektivet.

Sätt samman grupper om tre till fyra elever i en grupp. Välj ut några texter alternativt låt eleverna välja en text var. De ska dock välja olika texter om de är i samma grupp. Låt eleverna få ägna en lektion till att förbereda diskussionsuppgiften enligt nedan. Nästa lektion ska de genomföra diskussionen enligt momentet för diskussionsdagen. Jag brukar ge dem tabellerna (som är inspirerade från gamla NP) för att de ska veta strukturen och kunna gå tillbaka till dem för att kunna få tips på vad de kan lyfta i diskussionen.

Låt eleverna sitta i de grupper som de är indelade i från förberedelsefasen. Det är en fördel om de kan spela in samtalen så du kan lyssna på dem i efterhand. Rör dig runt i klassrummet och/ eller grupprummen för att sätta igång de som inte är aktiva i samtalen med följdfrågor.

Här nedan kommer instruktionen för eleverna men ni hittar den även här för utskrift.

 

Läs- och diskussionscirkel på temat jämställdhet

Ni ska nu få diskutera och samtala kring texter. Temat bygger på jämställdhet och hänger samman med andra uppgifter vi behandlat i undervisningen under arbetsområdet kring jämställdhet, så de erfarenheter du har från dem kan du gärna använda i diskussionerna. Ni genomför uppgiften i grupper där fyra personer ingår. Ni kommer att förbereda er genom att läsa olika texter ur ett material från Statens Medieråd som tar upp jämställdhetsperspektivet.

Material: Ordet är fritt – men behöver du säga allt du tänker?

Matris: bedömningsmatris för muntliga diskussioner

Planering och genomförande:

Moment – förberedelser

Ni kommer att sitta i grupper om tre till fyra personer. Ni ska välja en text var från länken ovan. Det är viktigt att nininte väljer samma text. Bestäm gemensamt hur ni fördelar texterna. Ni ska sedan läsa och förbereda er inför nästa lektion.

Moment Genomförande Tid
Förbereda inför diskussionen Läs texten.

Skriv en kort sammanfattning av texten.

Skriv en synpunkt/åsikt på texten.

Förbered diskussionsfrågan och tänkt ut några saker man kan lyfta. Frågan ska inte kunna besvaras med ja eller nej utan öppna för diskussion.

40 min

  

Moment – diskussion

Ni sitter i de grupperna ni satt i under förra lektionen. Ni kommer att spela in era samtal så att läraren kan gå tillbaka och lyssna på hela diskussionen.

Moment Genomförande Tid
Presentera

Diskussionsledaren inleder genom att presentera

Sammanfatta handlingen från de sidor ni läst och ge egna synpunkter.

Presentera diskussionsfrågan.

2-3 min
Leda diskussionen

Här bidrar alla roller med iakttagelser från läsningen

Inled med någon egen åsikt eller ge ordet till någon annan.

Delta själv i diskussionen.

Se till att alla kommer till tals.

Se till att gruppen håller sig till ämnet.

Se till att tiden hålls.

Sammanfatta diskussionen.

5-7 min
Delta i diskussionen

Här bidrar alla roller med iakttagelser från läsningen

Ställ frågor och följdfrågor.

Framför egna åsikter.

Formulera och bemöt argument.

Bygg vidare på kamraternas inlägg.

Ge konkreta exempel.

Jämför med egna upplevelser.

 

Undervisning kring könsnormer #metoo

I sociala medier ser vi en hashtag som sprider sig som en löpeld. Ingen kan ha undgått att se eller höra den; på Twitter, Facebook, på Instagram, på nyhetssändningarna, i skolans korridorer, i personalrummet – överallt tar vi del av #metoo. Det finns ett stort behov av att lyfta upp innehållet i undervisningen kring budskapet med hashtagen och jag tänkte här ge lite tips på hur man kan arbeta med det i undervisningen. I skolans styrdokument kan vi läsa att:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 

Skolverket kritiserar skolorna för att de ligger långt efter i arbetet med att arbeta med sexuella trakasserier. Kanske är det så att vi inte vågar lyfta den normkritiska undervisningen som en bas i vår undervisning för att utveckla ämnesförmågorna? Kanske vi har för lite kunskaper kring hur vi lyfter olika tabubelagda teman? Enligt RFSU har 17% av eleverna utsatts för någon form av fysiska sexuella trakasserier och det är 17% för mycket.

Stödmaterial från RFSU

Det finns ett väldigt bra stödmaterial för både yngre och äldre elevers om RFSU satt ihop och som kan vara bra att lyfta för att få en definition till vad som menas med trakasserier. Detta kom ut 2016 så det är rätt nytt och ger förutom definitioner en massa olika tips som är väl värda att läsa in sig på och prova i undervisningen.

Det finns också en rad annat material som är rätt färskt och som jag tänkte stanna upp och delge lite olika sätt att arbeta med, saker som jag själv prövat eller som jag kommer att använda i undervisningen framöver. Detta kan även passa i större teman som berör både No och So-ämnena om ni har möjlighet för att samplanera och sambedöma över ämnena. Här kan man vara med och skapa historia till exempel.

Ordet är mitt och jag lyssnar på dig

Jag brukar gilla när ungdomar själv får tala för att budskapet ska riktas mot de som lyssnar. Jag såg att Tänk till (som jag för övrigt använt i mitt förra tema kring identitet) även släppt en serie där ungdomar läser upp texter de skrivit om sådant som de upplever och funderar mycket kring. Man kan låta eleverna lyssna på dessa texter och sedan diskutera innehållet. Spellistan finns här men alla berör inte just #metoo så lyssna igenom dem först själv. Eleverna kan sedan få skriva ner sina egna åsikter och reflektioner i form av öppna brev som de kan dela under hastagen #tänktill eller så kan de ta kontakt med Tänk till för att publicera dem. Länk finns på Youtube här: Ordet är mittmed en instruktion hur man gör.

Vad gör macho-normen med våra handlingar?

PK-mannen har flera intressanta filmer som berör det normkritiska arbetet. Att lyfta på machonormen är både viktigt och intressant. Hur ser pojkarna på sitt beteende själva? Hur kan de stötta varandra i hur de uttrycker sig? Vet de om vad som är över gränsen? Jag har tidigare arbetat med PK-mannen och normkritik och här finns en rad andra teman om du vill arbeta med mer än det manliga och kvinnliga perspektivet.

Tänka tillsammans kring jämställdhet

Ett annat lyckat tips är när jag satte ihop lite olika stimuli som kortfilmer och serier som tar upp stereotyper som ”att kasta som en tjej”. Dessa finns länkade här. Eleverna fick ta del av dem i en Padlet (här finns en instruktion för hur du kan skapa en egen Padlet) och skriva lite kort om vilka tankar det väckte och i dessa svar såg jag tydligt att dessa normer sitter djupt rotade och att vi behöver våga lyfta upp och diskutera dessa. Jag har valt att inte ta upp dem som exempel men de finns där.

Ett exempel på elevers tankar om citatet “For most of history, anonymous was a woman”

Sluta tafsa – en film om utsatthet och gränsdragning

I filmen Sluta tafsa, som kom förra året, lyfts frågor som rör synen på sexualitet och hur skolan kan stötta eleverna i det arbetet. Filmen är bara 20 min kort/lång och det finns diskussionsfrågor till både hos SLI och Filmoteket, men den finns säkert hos andra aktörer för strömmande film som jag inte har koll på.

Jag återkommer på temat jämställdhet med en muntlig diskussionsuppgift som är tänkt att fungera som en läs- och diskussionscirkel i mitt nästa inlägg.

Här skriver förbundsordföranden Åsa Fahlen om #MeToo i skolan.

Skrivuppgift och läsning – Precis som jag

I mitt förra inlägg delade jag en planering som utgår  från normer, yttrandefrihet och kränkningar i syfte att alla människor ska bli bemötta för den de är. I detta inlägg tänkte jag dela en skrivuppgift som jag använde mig av för detta tema där eleverna fick ta del av råd till sitt 15-åriga jag från några kändisar och även läsa och lyssna på textutdrag med råd från samtiden i syfte att synliggöra sina råd och funderingar.

Vi lyssnade först på dessa personers råd och jag har satt ihop en spellista på Youtube som eleverna fick lyssna till och skriva ner råden till i denna skrivmall.

Skrivuppgift – Precis som jag 

Jag ville att eleverna skulle få skriva råd till sig själva som de vill lyfta fram som exempel för andra unga, för vuxenvärlden men även för samhället i stort. Jag valde att göra en större och mer valfri skrivuppgift där de kunde välja mer fritt. Här finns elevinstruktionen och här finns en samling på Padlet med instruktioner för de olika texttyperna som eleverna fick ha till hjälp.

 

Vidare läsning eller fördjupning

Förslag på litteratur att läsa på temat är Saker jag hade velat veta när jag var 15 av Diana Olofsson och Johanna Wester. De har även en podd som heter När jag var 15 podden som har många bra avsnitt. Både Linnea Claesons bidrag i podden men hennes sommarprat berör samma tema. Podden med Linnea Claesson hittar ni här där hon nämner de tio saker hon önskar hon visste när hon var yngre. Lyssna från början till ett par minuter fram.

Jag skulle även rekommendera att lyssna på slutet av Miriam Bryans sommarprat där hon ger råd till sitt 13-åriga jag. Det hör ni 1h och 21 min in i här. Som ni förstår är bara åldern bara ett tal i mängden som man kan ändra till elevernas ålder.

Precis som jag – en planering om respekt, yttrandefrihet och att få vara den du är

I våras arbetade jag med ett arbetsområde i svenska om utgick från normer, yttrandefrihet och kränkningar i syfte att alla människor ska bli bemötta för den de är.  Frågor som utgjorde planeringens syfte var:

  • speglas samtiden i nutiden?
  • vem synliggörs och vad osynliggörs i sociala medier?
  • hur kan vi backa varandra för att alla ska bli bemötta för precis den de är?
  • vilka råd kan vi få från vuxna som redan lärt av sina misstag?
  • vilka råd önskar du att du hade fått som ung?

Jag har just arbetat med det igen och här kommer det så ni kan ta del av det.

I Läroplanen för grundskolan står det i kapitel 1 om skolans värdegrund och uppdrag att:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Vad säger diskrimineringslagen?

Jag valde att börja med en definition av vad som räknas som diskriminering.  På diskrimineringsombudsmannen finns denna lättlästa text som man kan låta eleverna diskutera i par innan man tar upp den i helklass. Jag valde också att visa en kort film från Orka Plugga om yttrandefrihet och lät de först fundera kring om de tror man får säga vad man vill eller om det finns en gräns?

Speglar sociala medier samtiden?

Vidare står det i kapitel 1 att:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Till min hjälp hade jag serien Tänk till – Melanin som eleverna fick reflektera kring. Innan det var dags att titta på dem fick de problematisera följande frågor:

  • Hur gestaltas kvinnor och män i media?
  • Hur gestaltas vita och svarta?
  • Hur många svarta respektive vita programledare ser man dagligen på TV?

Jag visade sedan avsnittet nedan:

Ett citat från avsnittet som jag tycker är värt att diskutera är:

Framtiden ska speglas av samtiden

Eleverna kan under en vecka få i uppdrag att lyssna på radio, läsa tidningar och titta på nyheterna för att se hur media skildrar samtiden. Vilka stereotyper förstärks i dag som innebär att man göra stereotyper av människor. Vilka stereotyper har de själva blivit utsatta för eller sett andra bli utsatta för?

Nästa avsnitt behandlar hur vi ska agera om vi blir utsatta. Låt eleverna diskutera innan filmen:

  • Hur försvarar vi varandra?
  • Vad får man säga?
  • Vad gör man om man känner sig otrygg?

Här får vi träffa Teo som blev utsatt för en grov kränkning av en vuxen i skolan. Här är ett ypperligt tillfälle att lyfta om alla elever känner till trygghetsplanen på skolan och vem man ska vända sig till om man själv blir utsatt. Jag valde även att lyfta historien bakom N-ordet. På So-rummet finns denna text.

 

I nästa inlägg delar jag en skrivuppgift som jag använde mig av för detta tema där eleverna fick ta del av råd till sitt 15-åriga jag från några kändisar och även läsa och lyssna på textutdrag med råd från samtiden i syfte att synliggöra sina råd och funderingar.

 

Sommarpratare, multimodala inslag och temaområden

I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag har använt mig av sommarpratare för att utveckla elevernas skrivande, utveckling ordförråd och identitet samt hur man får använda sig av bilder och musik vid inspelningen. I detta inlägg tänkte jag fokusera på hur sommarpratare kan användas för att träna läsförståelse och skapa inferenser mellan en författare och en text, mellan lyssnaren och omvärlden men där själva skrivandet av egna sommarprat inte ligger i fokus utan att använda dem som multimodala ingångar till andra texter. Har du andra tips får du gärna tipsa hur du använder dig av sommarpratare som ingångar till olika temaområden.

 

Siavosh, antisemitism och främlingsfientlighet

Jag har tidigare bloggat om en sådan planering som handlar om förintelsen och som jag genomförde i år nio. Den utgår från Siavosh sommarprat och även texter från Inte en främling. Du hittar hela upplägget här. Här har jag valt att använda delar av hans sommarprat med hans text från boken Inte en främling. Detta ledde också till ett öppetbrev som han skrivit till sin mamma och att eleverna fick skriva egna tackbrev. Ett väldigt lyckat projekt som jag rekommenderar varmt.

 

Dogge och karaktären Shuno

Ett annat exempel som jag delat är temat Shuno. I sommar pratade Dogge som är författaren till novellen och han inleder sitt sommarprat att högläsa ur novellen. Ett tips är då att lyssna på författarens egna röst när ni läser den. Hela projektet går ut på identitet och eleverna ska reflektera dels vem de själva är men även vem författaren är samt hur denna syns i novellen. Jag kommer att använda mig av delar av sommarpratet själv om jag återkommer till planeringen. Du hittar upplägget i två tidigare inlägg – här och här. Detta är också ett läsprojekt som jag rekommenderar då det syftar till att utveckla alla förmågor.

 

Fredrik Backmans En man som heter Ove

Jag skrev om Fredrik Backman i mitt förra inlägg och hur han skapar karaktärer. Om man vill arbeta vidare med En man som heter Ove vet jag att Malin Larsson har haft ett projekt kring honom. Jag har tidigare inte varit så förtjust i boken men efter att ha lyssnat på Fredrik själv känner jag en större lust att läsa om den. Jag hoppas att även elever som först lyssnar på en författare kan känna ett större sug att läsa något som hen har skrivit som jag fick.

 

Linnea Claeson och att skicka vidare eller sätta spår

Skicka vidare som jag också tipsade om i förra inlägget utifrån Linnea Claesons sommarprat kan också bli ett större tema. Kanske ni kan härma exempel på Malins upplägg som hon delat på Lektionsbanken? Detta fungerar också bra på temat Har jag lämnat spår efter mig? som också utgår från att man tänker till kring en själv och de spår man lämnar efter sig på fysiska platser men kan vidgas till de spår vi sätter hos människor.

 

 

I nästa inlägg kommer jag dela ett upplägg som jag har tänkt dela hela våren men inte hunnit. När jag i sommar lyssnade på ett sommarprat såg jag en möjlighet att använda delar av denna persons sommarprat som ett annat medie för att förstärka det lästa, lyssnade och skrivna. Personen är Miriam Bryant och du hinner nog lyssna på det innan jag delar upplägget och fundera på hur jag tänker använda det.

 

Hur kan sommarpratare bli undervisning i svenska?

Sommarlov för mig är sommarpratare och nu när semestern är slut tar jag med mig flera sommarpratare in i klassrummet. Du kanske funderar hur kan man skapa undervisning av sommarprat? Jag brukar använda mig av sommarprat i undervisningen av flera olika anledningar. Det kan vara allt ifrån att fånga alla elevers intresse för läsning genom att höra en sommarpratare berätta om det skrivna som vi ska läsa. På så sätt kan jag visa hur eleverna kan skapa inferenser mellan litteratur till sig själv, mellan författaren eller till andras tankar. Att använda teknik för att skapa en röd tråd i sitt berättande kan också bli en möjlighet om eleverna ska skapa egna sommarprat.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tips på hur du kan använda dig av sommarpratare för att träna skrivande men även hur  kelevernaan använda bild och musik samt spela in sommarpraten. Just i detta moment gäller det att se upp med upphovsrätten. Du kommer också få tips på hur eleverna kan träna kamratbedömning och var du hittar exempel att härma. I nästa inlägg kommer jag skriva om lite större teman där sommarpratare utgjort en del av dessa.

 

Bygga en berättelse

När man lyssnar på en inledning är det bra att jämföra hur olika börjor kan se ut. Vilka fångar oss och vilka gör det inte samt varför man tror att det är så? Hur presenteras berättaren – vem är hen och varför ska vi lyssna på sommarpratet? När man lyssnat en bit kan man pausa och ställa frågor som vad mer får vi veta en bit in i sommarpratet som gör att sommarpratet fortsätter att hålla oss nyfikna? Kan man utläsa några byggstenar som håller ihop ramen av hela pratet? Finns det en röd tråd? Det kan även finnas en ide att titta på hur slutar olika sommarprat? Att lyssna på en berättelse gör att man lättare hör hur olika man fångas av dem och vad som kan vara bra knep för att fånga en lyssnare eller läsare.

 

Ord för delaktighet och identitet

Om ni tänker lyssna på hela sommarprat kan det vara bra med en lyssnarmall men även att du pausar vid lämpliga stopp där du som lärare visar på olika retoriska knep eller ordval. Jag brukar låta eleverna få skriva ner ord som står för budskapet i sommarpratet. Dessa ord samlar vi sedan i ett ordmoln som kan fungera som en bank för att återberätta innehåll, men även som en bank att ösa ur om de vill skriva på samma tema. De elever som inte har lika stort ordförråd kommer få syn på fler ord på samma tema om ni dessutom använder dem i olika uppgifter kommer ordförrådet öka. Om de behärskar kan man låta dem skriva ner några bildspråk, om inte så kan du plocka ut exempel för att belysa dessa, och sedan låta eleverna tolka innebörden och vad de gör med innehållet. Jag brukar också låta eleverna få skriva ner en mening eller något som de särkilt fastnade för och motivera detta. Att arbeta med innehåll och ord gör att elevernas ordförråd ökar och därmed deras chanser till ökad delaktighet i samhället. Att reflektera över varför man har en åsikt gör att elevernas får ord för sin identitet. Detta är kärnan av svenskundervisningen och därför är sommarprat en så bra ingång för det.

Exempel från Timbuktus sommarprat

Några bra exempel på sommarpratare med bildspråk är Linnea Claeson och i Fredrik Backmans sommarprat finns några exempel på gestaltande beskrivningar av hans karaktärer som jag tycker är bra (33 min in i den förkortade versionen). Han börjar med rutiner och hur han skapar en karaktär 29 min in i den förkortade versionen om ni vill lyfta även det. Kanske kan ni läsa några valda citat av karaktärerna i En man som heter Ove och låta eleverna skriva egna beskrivningar av sig själv.

Linneas sommarprat väckte även en tanke om olika möten vi gör i livet. Själv berättar hon om ett berörande möte (51.56 min in i pratet i den förkortade versionen). Att lyssna på det och sedan låta eleverna diskutera om de har gjort något som förändrade något för någon? Om de spår de sätter till omvärlden gör dem stolta? “Vi är ett folk på en jord. Och det som händer i vår omvärld angår mig som medmänniska. Jag tror vi just nu lever i en tid som vi kommer att titta tillbaka på och skämmas för.” (58 min) Kan vi skapa ögonblick som gör oss stolta och hur i så fall?

 

Skriva egna sommarprat

Om du vill låta eleverna skriva egna sommarprat är det bra med olika exempel och gärna även andra elevexempel. Det finns en hel del att ta del av via olika kanaler om du söker. Jag brukar även låta mina elever få en skrivmall som bygger på de exempel vi lyssnat på för att ha något att hänga upp det på. Jag har valt att utgå från den dramaturgiska kurvan när jag byggt upp den men du kan korta ner den om du så önskar. Mitt exempel finns här. Jag brukar låta elverna göra tankekartor digitalt. Då kan de komma åt dem hemma om de vill bearbeta dem. Ett exempel på en digital variant är bubbl.us.

Jag har även låtit sätta ihop en kamratbedömningsmall som du hittar här samt en matris för lärare för den digitala versionen av sommarpratet. Jag har låtit eleverna få skriva in exempelmeningar på bra gestaltningar eller bildspråk som de vill lyfta fram hos varandra men även att använda som resursbank för de som behöver fler exempel. Låt dem skriva på en digital yta som de kan återvända till. Jag gillar Padlet och här har jag skrivit om hur det fungerar. På den skriver de in de exempel de vill att andra ska få ta del av.

 

Bild, musik och inspelning

När eleverna ska förstärka sitt sommarprat med bild och ljud gäller det att ha koll på upphovsrätten.

Bilder

Hur ni får använda er av bilder, musik och andra texter finns reglerat lagen om upphovsrätt. Ett tips är att ställa in sökverktyg och användarinställningar på Google och välja bilder som får användas.  Vill du kunna ändra något i bilden måste du välja det i sökinställningarna. Kom ihåg att länka till ursprungsbilden och ange CC-licensen som ska vara samma som originalet. Det finns också bilder på Flickr, Fotofinnaren och Wikimedia Commons.

Bilden ska förstärka sommarpratet och kanske det ändå är bäst att använda egna bilder då?

Musik

Om ni vill ha med musik måste skolan ha en MiM-licens. Om ni ändå vill ha med musik så använder ni musikklipp som fritt får användas som Free Music Archive, Malbert Melodier, eller de som får användas via Soundcloud.

Inspelning av podd

Inspelningen kan göras via screencast-o-matic med bilden som bakgrund eller via Garageband. Här finns en manual för hur Garageband fungerar gjord av Tove Andersson. Man kan även använda Audacity som brukar finns på skolans datorer. Här finns en manual och här en bläddringsbarmanual.

 

Större teman?

Det var lite kort om lite skrivmoment och att gestalta sommarpraten med digital teknik. I mitt nästa inlägg återkommer jag till lite större teman som jag har skapat utifrån eller med stöd för sommarpratare. Att använda multimodala texter som sommarpratare underlättar elevernas utveckling av de olika förmågorna i svenska.

Bokryggspoesi som start på ett litteraturtema

Jag hoppas du haft en skön semester och nu är redo att möta en ny termin. Kanske har du tagit del av många nya kreativa idéer från det utvidgade kollegiet eller så har du kanske som jag kopplat av helt och nu står där och vill ha en bra idé att starta terminen med. Precis innan sommarlovet delades en sådan uppgift i gruppen Svenska i 6-9 på Facebook och jag fick lov att dela den med er via denna blogg. Jag hann också testa den i min klass på avslutningsdagen då vi hade lite tid i klassrummet innan vi skulle gå ner och lyssna på lite musik och sång. Uppgiften bygger på en trave böcker och syftet är att fritt skapa fram en dikt av titlarna på bokryggarna.

Jag gjorde som så att jag tog fram några böcker  och la i en hög på varje bord och när eleverna kom in i klassrummet visade jag ett exempel som jag själv fick via Instagram. Man kan också samarbeta med bibliotekarien och be denna lägga fram ett urval av böcker på ett tema som ni ändå ska jobba med framöver. Då hänger inte uppgiften lika lösryckt som mitt exempel utan kan knytas ihop i ett större sammanhang.

Exemplet såg ut så här:

 

Eleverna fick sedan lägga ut bokryggarna i den ordning de ville och skapa en dikt. Jag lät mina elever arbeta i grupp då uppgiften mest gick ut på att sysselsätta dem i 30 min. Några elever tog med sambandsord och andra valde att bara ta de ord som fanns i titeln på boken. Jag hade inte varit specifikt tydlig i hur jag ville ha det så här får du bestämma hur du vill ha det i ditt klassrum. Klarar eleverna av mer fritt är det kul att utmana dem något och se hur de löser uppgiften. Det kommer komma frågor om de får ha med egna ord för det kommer bli svårt annars att få ihop ett flyt. Vi satte ihop elevernas dikter i PicCollage och gjorde sedan en “bläddringsbarbok” via Canva så vi kunde läsa dem tillsammans på storskärm. Hur du gör det skrev jag i mitt förra inlägg.

Nedan finns ett exempel från en av grupperna och vill du se hur en bläddringsbarbok ser ut kan du titta via länken här.

Jag tror denna uppgift kan vara ett bra sätt att starta terminens litteraturteman på om man vill låta eleverna samarbeta och utifrån titlarna kan man ju sedan spåna vidare på vad man tror böckerna handlar om och väcka nyfikenheten för handlingen.

Vill du ha fler förslag på hur du kan arbeta med dikter har Mia Smith tidigare skrivit om BlackOutPoetry och jag har skrivit om Cut-Up poesi här. Hoppas det kan vara något att starta terminen med.

Att skapa rutin som lärare inför första arbetsveckan

Jag ska börja nytt jobb efter semestern och då det var ett par år sedan jag bytte skola; tre för att vara exakt när min gamla skola slogs ihop med min nuvarande men hela 12 år sedan jag började i den kommun jag jobbar i nu, så känns det lite som att börja om på ny kula då jag nu går vidare till grannkommunen. Jag är lite av en strukturmänniska och vill vara mentalt förberedd på bästa sätt så jag har gjort en checklista inför första veckan. Kanske är du också på väg mot nya äventyr och vill ta del av min checklista, eller så är du helt ny i yrket som lärare och inte har gått igenom denna första tiden som faktiskt är väldigt mycket mer än den praktik du kanske har mött. Under denna första tid ska man hinna göra en massa saker man kanske inte har sett under sin praktik och som är en del av läraryrket men som inte är lika synligt då det sker i början av terminen. Jag ska här försöka dela med mig av min erfarenhet av denna del av yrket och hur jag gör för att underlätta resten av läsåret. Det kommer en checklista i slutet av inlägget som du kan skriva ut och bocka av.

 

Yttre ramar och schema

Det första jag brukar vilja ha koll på är hur skolledningen har planerat för de yttre ramarna som vilka tider ni har möten, fortbildning och egen tid under första veckan. Detta leder sedan till ramar som det schema du ska ha, vilka ram-tider du ska lägga ut, mötestider, egen lunch osv. Schemat måste du räkna på och se hur lång förflyttningstid du har mellan lektioner och tid för att hinna dokumentera och följa upp saker som händer emellan dem. Ett allt för tight schema är inte bra men man vill inte heller ha så utspritt så den tid du ska ha för att planera, dokumentera och följa upp blir för hattig. Ett längre pass är att föredra för det. Äter du pedagogisk lunch och hur tar du ut din egna lunchrast? Ett bra planeringsverktyg är LR :s egna webbaserade verktyg som du hittar här. Det är lätt att man får mycket tid som ny då man har väldigt mycket att lära in och skapa rutiner för. Kom ihåg att prata med din chef om du inte hinner med det du ska.

 

Nycklar och larm

Du behöver också få koll på nycklar och larmkort och hur det fungerar. När larmas skolan på?  Kan du komma in på helgen och arbeta om du vill? Du behöver få inlogg till skolans nätverk och en enhet att arbeta på. Jag brukar också boa in mig på min arbetsplats med lite kort på barnen och mina egna pennburkar. Ett fack för att sortera inlämningsarbeten du får i handen om eleverna inte lämnar in digitalt är också bra. Jag brukar ha ett per grupp.

 

Dokumentation och åtgärdsprogram

Hur dokumenteras elevernas progression och vad har de arbetat med tidigare? Läs in dig på detta och ta även del av tidigare åtgärdsprogram och ev extra anpassningar som elever i de grupper du ska undervisa i har. Detta behöver du veta innan du ens funderar över din planering. Är du ny behöver du kanske även få hjälp av specialpedagogen att tillrättalägga undervisningen. Boka in ett sådant möte där du kan ställa dina frågor. Jag brukar också kolla upp betygskatalogerna för att ta del av förra terminens betyg för att skapa mig en bild av vad eleverna är i behov av och om gruppen är jämn eller väldigt spridd.

 

Struktur för uppföljning – en grovplanering

Jag brukar också vilja ha en pärm där jag sätter in klasslistor och ett schema för varje vecka som blir min grovplanering och som jag sedan också kan återgå till för att ha koll på vad jag behandlat och hur mycket jag har tillförfogande av läsåret. På detta schema brukar jag skriva vilka moment jag har gått igenom och vad jag eventuellt ska komma ihåg till nästa lektion. Det är mycket att komma ihåg mellan lektionerna och för att komma ihåg att du ska ta med något till gruppen eller en enskild elev skriver jag det på den nästkommande lektionen. Varje morgon eller på planeringstid tittar jag igenom mina anteckningar och följer upp. Jag brukar också vilja ha en klassbild per klass för att kunna lära mig namnen eller kunna titta vad eleverna heter om jag glömmer bort. Detta underlättas också om man har en placeringslista. Kanske gör mentorerna klassplaceringar eller så är det upp till varje lärare? Kolla upp det och be om hjälp.

 

Planeringskalender

Sedan är det din planeringskalender. Jag kör faktiskt en jag kan skriva i direkt och som jag bär med mig, men många har den digitalt. Det är en smaksak men jag gillar att skriva med penna. I den för jag in det kalendarium som skolledningen har lagt med mötestider och lov, samt även nationella provdatum så jag får hela bilden av årshjulet. Jag brukar också sätta in en utskrift med alla viktiga nummer och särskilt nummer för sjukanmälan och rutinen för det. Då har jag koll när jag befinner mig i sjuksängen och inte behöver leta fram det då.

 

Likabehahandlingsplanen

Jag brukar kolla in skolans hemsida och även likabehandlingsplanen. Vem vänder sig eleverna till för olika problem och var sitter alla dessa personer? Då kan du svara på eventuella frågor du får av eleverna i korridorerna. Jag brukar också ta en rundgång med eleverna och visa runt så de hittar själva. Detta kan man behöva upprepa efter någon vecka har jag fått lära mig genom mina år för alla är inte med i tanken när man går runt. Jag brukar också läsa in mig på skolans verksamhetsplan.

 

Sändlista

En annan sak som underlättar terminens arbete är att skapa en sändlista för arbetslaget och en för eleverna samt deras vårdnadshavare. Jag brukar döpa den efter klassen och termin samt lägga elevens namn samt vårdnadshavare för att snabbt kunna se vem du har fått mail av då man lättare lär sig elevernas namn än de vuxnas. Kanske det redan finns en sådan sändlista som du kan importera? Jag brukar sedan ta reda på elevernas första vecka och maila hem hur den ser ut. Kanske de även är nya och vill se en bild på klassrummet.

 

Klassrummet

Klassrummet är en annan punkt ni går igenom i arbetslaget. Har de hemklassrum eller ämnesrum? Hur ska dessa möbleras? Oftast brukar man vilja rensa dem en del på en del onödigt bråte som blev kvar vid terminsslut. Jag har hellre för tomt och fyller på med det som vi behöver för undervisningen. En blomma som rensar luften brukar uppskattas av eleverna och en korg för pappersåtervinning gillar jag.

 

Och så det här med planeringen…

Nu har du en ganska bra struktur för att kunna börja planera. Visst är det mycket att gå igenom innan eleverna kommer? I värsta fall hinner man inte ens planera för lektionerna utan får ta det veckan därpå eller under helgen. Jag rekommenderar att ta hjälp av det utvidgade kollegiet och ta del av generösa lärare som delar med sig av både kunskap, erfarenhet och planeringar. Jag administrerar två sådana grupper i mina ämnen, engelska och svenska, men det finns en massa om du söker. Fråga annars en ny kollega om de har en bra grupp att tipsa om så hinner ni utbyta lite pedagogiska tankar mellan allt som ska göras ovan. Kanske någon i arbetslaget kan avlasta dig som ny och kom ihåg att dela på arbetsuppgifterna med din mentorskollega. Är du ny i yrket bör du även ha en mentor. Läs mer här om det här på Skolverkets hemsida eller på LR:s sida här.

 

Här kommer en sammanfattning i en punktlista:

  • schema för första veckan
  • schema – kolla ram-tider, möten, lunch, undervisningsminuter
  • planeringsverktyg för arbetstid
  • nycklar, larmkort, inlogg, dator
  • sändlista
  • organisera skrivbordet
  • tidigare planering
  • åtgärdsprogram och extra anpassningar
  • betygskataloger
  • pärm för grovplanering och uppföljning
  • klassbilder
  • klasslistor
  • placeringslista
  • planeringskalender med viktiga nummer
  • årshjul
  • likabehandlingsplan
  • verksamhetsplan
  • lokalisera lokaler och personal
  • klassrummet
  • planering med det utvidgade kollegiet

 

 

Shoutouts som avslutande lektion för att summera året

I mitt Twitterflöde såg jag en uppgift som jag fastnade lite extra för. Det var rubriken Shoutout på en film som mitt öga stannade upp vid. Jag klickade på länken och såg filmen nedan.

En shoutout ska kort och gott fokusera på det som är bra och är ett sätt att  främja för ett positivt klimat i klassen. Dessutom tränar det interaktion och eftersom responsen kommer från elev till elev uppmuntrar det till delaktighet.

Avslutande uppgift för terminen

Jag började fundera på om vi inte kunde göra en avslutande uppgift om detta med klassen under nästa vecka när vi har klassdagar. Sagt och gjort. Ett exempel skrevs ihop till min klass för att visa vad det är och hur det kan se ut och efter att jag har visat den får eleverna skriva egna kladdar på en post-it med det som de vill säga till klassen.

När eleverna sedan har skrivit sina kladdar på shoutouts får de skriva rent och in dem via en länk till en Canva. Canva har en ny uppdatering som gör att man kan dela dem som en bläddringsbar länk och vi kan visa dem på Smartboarden för alla i klassrummet när vi ska läsa upp dem.

Ett exempel på en bläddringsbar länk kan se ut så här. Länken visar avslutningskort till diverse förskolefröknar.

Avslutningskort

Eleverna kommer att få läsa upp dem sista dagen i klassrummet när vi har med eventuella föräldrar där.  För mig blir detta också ett sätt att lämna något efter mig till klassen då jag ska vidare till en annan kommun i höst. Vill de så delar de sina shoutouts i sociala medier via en hashtag när de håller på att skriva rent dem.  Dessa kommer då göra att deras Shoutouts kan läsas utanför klassrummet. Eleverna laddar då ner sin Canva och kan dela dem i de sociala medier de vill.

Hur gör du en bläddringsbar Canva?

Hur får man då sidan i Canva att bli så där delad som syns i länken ovan? Du klickar på Share och väljer link och tar fram länken längst ner – dela som interaktiv webbsida. Den länken är det sedan bara att dela i det forum som du vill använda den i. På så sätt kan man dela många Canvor utan att behöva ladda ner dem en och en utan kan dela alla i en länk.

En annan nyhet för i vår är att du nu också kan dela det du skapat i Canva direkt på Facebook eller Twitter samt nu även få med en kommentar på det du delar. I och med denna uppdatering har det blivit väldigt lätt att arbeta med Canva som ett digitalt stöd för att dela det man gör i klassrummet på ett kreativt och visuellt tilltalande sätt.

Har du inte tidigare arbetat med Canva har jag tidigare delat en instruktion för hur du kan komma igång. Den hittar du här i ett tidigare inlägg.

Hur gjorde jag korten ovan?

Vill du veta hur jag gjorde exemplet med korten ovan? Jag gjorde bilden med orden som syns i mitten i WordArt. Denna laddade jag sedan ner och infogade som bild i Canva. Jag valde sedan lämplig mall och valde bakgrund och en ram där jag infogade bilden i form av ordmolnet. Dessa skrevs sedan ut och kommer att ges bort på avslutningsdagen till diverse fröknar. Jag har tidigare gjort så här till elever som slutat nian med diverse adjektiv, substantiv och verb för deras personlighet.

Hoppas ni alla får en fin avslutning och ett skönt sommarlov så möts vi här via bloggen eller sociala medier i augusti igen.