Försök till kärnfysik – försök till utvecklad läsupplevelse

När vi som lärare planerar för läsning har vi olika syften med vad den ska leda till. Jag föredrar att ha en del övergripande syften än att bara läsa och tolka text då jag upplever att läsningen ger eleverna så mycket mer när de får tänka, skriva och reflektera tillsammans kring det lästa.

Det här med att utveckla eleverns läsförståelse är något som jag har kommit att engagera mig i mer då jag upplever att elever mer sällan faktiskt läser och reflekterar kring text tillsammans och där läsningen inte har satts i ett större sammanhang än att just läsa och tolka text på egen hand. Detta inlägg visar på att eleverna kan utveckla en djupare läsupplevelse och skrivuppgift om de ges undervisning i det då detta upplägg är planerat för gymnasiet men genomfört i en årskurs åtta.

Olika uttrycksformer för jämförelse

När jag bestämde mig för att arbeta med Jonas Hassen Khemiris novell Försök till kärnfysik ville jag förbereda eleverna så att alla elever hade något att bidra med i diskussionerna under lektionerna. Då jag oftast också arbetar med att eleverna får en slutuppgift kring det lästa i skriftlig form ville jag även att eleverna skulle kortskriva för att få ett större tankedjup och kvalitet i sina texter. Att valet föll på just den här novellen var inte heller en slump då jag ville att elevernas samtal och reflektioner skulle fokusera krirng normbegreppet.

Målet med planeringen, som också är det som slutuppgiften och bedömninegn fokuserade på, var att låta eleverna reflektera, diskutera samt göra jämförelser utifrån egna jag:et men även de filmer som Konstfack skapat utifrån novellerna. Dessa filmer lät Khemiri genomföra, tillsammans med Konstfack, då han ville hitta andra läsare till sina noveller. Han ville även synliggöra hur en texts form kan skapa samtal och det var just vad de kom att göra. När vi väljer att kombinera texter med andra texter, inte alltid nödvändigt multimodala, får eleverna möjlighet att göra reflektioner text till text, text till sig själv och också text till omvärlden och texten stannar inte bara på text till själv. Detta är något som jag tror vi måste bli bättre på att göra överlag och som också Fredrik Sandström skriver om i detta inlägg.

Samplanering

Jag valde att enbart arbeta med texterna i mitt ämne svenska men om man vill kan man samarbeta med bildämnet och musiken. Då kan eleverna skapa egna kortnoveller och då kan man få in även den del av kunskapskravet där text, ljud och bild kombineras. Om du är intresserad av hur just texter kan kombineras med andra uttryck så har jag skrivit lite mer om det multimodala lärandet via denna länk och hur det kan fördjupa förståelsen för sig själv och andra.

Stöd för tankar

Då ett av syftena var att förbereda inför slutuppgiften valde jag att lägga in olika stödmallar för att lyfta fram symboliken i novellen. Detta hade eleverna stöd av i sina reflektioner där de fick hitta mönster. De fick även ta del av ämnesbegrepp där de skulle synliggöra det budskap och symbolspråk  som författaren använde för att få fram tema och budskap i form av en lathund.

Slutuppgiften bestod en komparativ analys och även om det är en textgenre som är mer vanligt på gymnasiet valde jag ändå att låta eleverna reflektera i en analys. Detta möjliggjordes i och med det stöd som gavs på lektionerna som gav eleverna möjligheter att jämföra och sortera sina tankar. Inför skrivandet fick eleverna också en skrivmall för en komparativ analys. Detta för att visa på hur man lyfter in olika topiker vid jämförelse.

Just stödet och de olika medierna gjorde att eleverna lyckades och det skrev de också i sina utvärderingar. Alla elever, utom en, lyfte också att den skriftliga novellen var bättre än kortfilmerna då de tyckte att det gav mer för förståelsen och budskapet i texten och det var en av mina avsikter att de skulle få syn på. Många elever tror att film kan vara ett lättare medium men när de får möjlighet att jämföra så inser de att just budskap och teman blir ganska snäva i filmerna och de tyckte att normperspektivet var lättare att få fram i novellen även om film kanske oftare väljs för att man tror att de ska vara lättare.

Upplägget som helhet

Planeringen Försök till kärnfysik kommer här i sin helhet och ni får anpassa och justera den utifrån era elevers behov. Det vore intressant att lyfta vad era elever får fram i sina analyser och utvärderingar. Har de samma reflektioner som min grupp?

Respons på elevtexter – vad, när, hur och varför ger jag den?

Är du som språklärare en språkkorrigerare med rödpenna i högsta hugg eller en kommunicerande responsgivare där du ställer frågor som utvecklar innehållet? Ser du på elevtexter som en process där lärandet sker i skrivandet eller en produkt där du bedömer den färdiga inlämningen?

Ur de Allmänna råden kan vi läsa att:

En utgångspunkt för att utforma en ändamålsenlig bedömningssituation är att läraren ställer sig frågorna: Vad är det jag vill veta? Varför vill jag veta detta? Hur har jag tänkt att använda den information jag får? Svaren påverkar hur läraren formulerar frågor eller uppgifter och vilka bedömningsformer som läraren väljer.

Om vi i svaren lägger fokus på rättningen bygger vi undervisning på tradition och lägger inget fokus på undervisningens hur (Bergman-­Claeson 2003). Istället bör vi fokusera på läsaren när vi läser en text och rikta responsen dit för att eleverna ska få rätt verktyg i att bearbeta sin text. Frågor som läraren, och eleven med för den delen, bör tänka på när man läser texten är:

  • Vem riktar sig texten till?
  • Vad vill läsaren veta?
  • Vad vet läsaren redan?

Det finns tre typer av respondenter enligt Bergman Claesson 2003. De  är:

  • Dualistic responders – typiskt för dem är att de fokuserar på normer och rättar mest stavning och interpunktion
  • Reflecive responders – typiskt är att de ställer frågor, visar beröm, är precisa i sina kommentarer och frågor där innehållet ligger i centrum. Skribenten ges fullt ansvar för sin text och dess innehåll.
  • Relativistic responders – avslutar sin rättning genom ett personligt brev som ger lite stöd i vad som ska utvecklas utan syftet är just att tacka för läsningen. Berömmet riskerar att inte svara mot kunskapskraven och elevens förväntningar sänks.

Frågor som utvecklar framåt i processen

Respons är ett samarbete mellan lärare och elev där eleven ska ges de verktyg hen behöver för att bli en självständig skribent och nå högre måluppfyllelse. När responsen ges under skrivprocessen kan läraren välja att ställa frågor som utvecklar texten framåt (Cone-Blevins 2002). Bra respons, enligt Crone-Blevins, är vägledande så att eleven utvecklas vidare och får de svar hen behöver. Problemet ska sättas i fokus på att ge svar och vara precis, sann och specifik. Respons som ges på slutprodukt har visat sig ge låg effekt för lärandet men ändå tycks det vara mer vanligt än vi tror.

Enligt Palmér & Östlund­-Stjärnegårdh (2016) ska responsen som ges vara ett förslag och inte ett krav att ändra. Vidare lyfter de att fokus bör ligga på innehåll och struktur som ligger i den övre texttriangeln. Att fokusera på språk och stil kan upplevas för abstrakt och kan analyseras mer mot slutet av skrivprocessen då eleverna är färdiga med sin text. Bergman-­Claeson menar till och med att det kan upplevas som personlighetskränkande att ge respons på stavfel och ger låg effekt. Detta kan man komma tillrätta med genom att eleverna tar hjälp av strategier för stavning om det är ett vanligt förekommande fel. Vidare menar Bergman-Claesson att grammatikundervisning som isolerad färdighetsträning har låg effekt på elevers skrivutveckling. Istället kan man plocka upp vanliga fel som eleverna gör. Ett sådant vanligt fel är satsradning och då visa på konkreta exempel på vad som fattas för att undviker det. Responsen blir då specifik.

Är du inte bekant med texttriangeln kan du bilda dig en uppfattning utifrån den matris om finns på de nationella proven. Den är indelad efter texttriangeln och ger dig en vägledning i vilken del du bör ge respons på under skrivprocessen. Den återfinns också i Palmér & Östlund­-Stjärnegårdh bok Bedömning av elevtext: en modell för analys (2016).

Om huruvida responsen ska vara muntlig eller skriftlig finns det ingen konsensus. Du får göra det som passar dina elever och dig bäst, men jag föredrar en blandning. En del elever gillar att få den inspelad, men det kanske är lättare att efterleva efter och inte under skrivandet. Andra vill få kommentarer i sin text när de skriver och andra kan man sitta bredvid och rikta responsen direkt till. Jag har alltid min dator med min i klassrummet och under processen så kan jag kika in på deras uppgifter och läsa i realtid. Jag försöker vara flexibel för elevernas behov. Ganska ofta sätter jag mig med ett par elever som behöver stöd att komma igång eller utveckla innehållet i texterna. När jag får syn på elevernas texter som de skriver i undervisningen kan jag välja att plocka ut guldmeningar för att lyfta sånt som är bra och även ta upp sådant som fler behöver stöd kring som t ex på meningsnivå eller för formen. Innehållet har eleverna förhoppningsvis redan sina in-texter att bygga sina tankar kring.

Bedömning av slutprodukt

För att göra bedömningen hanterbar menar Palmér & Östlund­-Stjärnegårdh att vi bör läsa elevtexterna och sortera dem i högar som klart godkänt, mycket bra texter och preliminärt icke godkända. Skriv sedan en kommentar med fokus på texten och dess innehåll och eventuellt språk och struktur samt hur texten vänder sig tänkt mottagare. Palmér & Östlund­-Stjärnegårdh är tydliga med att alltid hitta positiva saker att lyfta. Om eleven har mycket problem bör vi fokusera på att utveckla få saker menar de. Palmér & Östlund­-Stjärnegårdh menar dock att vi bör kommenterar det som går stick i stäv mot skolans värdegrund. Deras argument  tycker jag ger bra stöd för att vi kan bemöta och ställa frågor kring allas lika värde, jämställdhetsfrågor och solidaritet.

Palmér & Östlund­-Stjärnegårdh menar också att man kan ge ett betyg nu på texten. Jag är dock tudelad vad gäller betyget men om man under processen lagt fokus på utveckling och arbetat med skrivprocessen är texten färdig för bedömning. Eleven får möjlighet att utveckla sig på nästa skrivuppgift och ta med sig det som inte nådde upp till högre måluppfyllelse. Då behöver också ny skrivuppgift starta med att lyfta fram förra gångens respons så att det blir tydligt.

Formativ bedömning

Det tycks vara vanligaste att vi lägger mer fokus på att bedöma slutprodukter än i processen trots att det har lägre effekt. Den traditionella skrivundervisningen har oftare lärarens som mottagare som kommenterar efter skrivandet och där ingen bearbetning sker med stöd av kamrater (Bergman Claesson 2003). Dragemark Oscarsson (2011) menar också  att det finns indikationer på att skrivprocessen med formativ bedömning används för lite i skolan. Skolans mål är att elever tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat i takt med stigande ålder och kan självbedöma sina resultat utifrån kraven. Ur det centrala innehållet till svenska (årskurs 9) står det att:

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. 

Dragemark Oscarsson menar att elever som regelbundet reflekterar över sin inlärning är mer effektiva. Dessutom kräver våra styrdokument att vi arbetar med skrivprocessen med självvärdering och att undervisningen fokuserar på att ge eleverna kunskaper kring arbetssätt för detta. Ett konkret exempel i att arbeta med formativ bedömning, som Dragemark Oscarsson lyfter, är att utgå ifrån gamla nationella prov. Elever som gemensamt eller enskilt tittar på dessa för att förstå genren och sedan får skriva en egen text kommer att förstå vad som krävs för de olika betygsnivåerna. I skrivprocessen ska eleverna sedan ta emot respons från kamrater samt få neutralt ställda frågor av läraren för att omarbeta innan bedömningen. Texten jämför de sedan mot de första texterna för att skatta den mot dessa.

Dragemark Oscarsson menar att dialogen kring texterna hjälper eleverna att förstå nivån. Eleverna ges dessutom möjlighet att äga sitt eget lärande och samstämmigheten mellan lärarens och elevens bedömningar blir större. En annan intressant aspekt, som Dragemark Oskarsson, lyfter är att eleverna förstår att det är hen som är ansvarig för att bära sin text vidare mot högre mål och inte läraren. De nationella proven fungerar formativt för eleverna på så sätt att de synliggör undervisningens hur men även vad och varför. Steget till att sedan självbedöma egna uppgifter kan då bli tydligare (Skolverket 2011). Jag vill dock skicka med frågan om de nationella proven används för att klara dem eller för att klara framtidens krav på att läsa och skriva? Det senare borde vara svaret.

Ger den respons du lägger på elevernas texter att nå högre mål eller fokuserar den på fel och betyg? Är den specifik och tydlig? Om fokus ligger på hur:et så blir också slutmålet tydligare för eleverna och de får fatt i sitt eget lärande.  Att metareflektera kring undervisningen tillsammans med eleverna synliggör också vad som behöver tillrättaläggas i undervisningen för att nå målen. Mina bästa tankevurpor har jag fått när jag samplanerat för att få syn på undervisningens innehåll sambedömt med kollegor.

Källförteckning:

Bergman-­Claeson, Görel. 2003. Tre lärare – tre världar. Lärarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklasser. Uppsala: Uppsala universitet

Crone­-Blevines, Deborah. 2002. ”The art of response”. The English Journal, vol 91, nr 6 juli 2002

Dragemark Oscarsson, Anne. 2011. ”Självbedömning av skriftlig produktion – en aspekt av formativ bedömning”. I: Ellvin, Madeleine, Skar, Gustaf & Tengberg, Michael (red.). Svenskämnet i förändring? Perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna. Stockholm: Svensklärarföreningen. S. 100–110.

Palmér, Anne & Östlund­-Stjärnegårdh, Eva. 2016. Bedömning av elevtext: en modell för analys. Stockholm: Natur och kultur

Skolverket.2011. Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Fritzes: Stockholm.

Skolverket. 2018. Betyg och betygsättning. Skolverkets allmänna råd. Fritzes: Stockholm

Att sortera och utveckla tankar för större tankedjup genom in- och ut-texter

I olika skolsammanhang pratar vi ofta om elevers kunskaper och då ganska ofta om deras brist på dem.  För att vi som lärare ska få syn på elevernas kunskaper måste de ges möjlighet att visa vad de kan samt även vad de behöver ha stöd i för att utvecklas. Detta gör man genom kommunikation; antingen visar man kunskaper via muntlig interaktion eller genom att skriva. Här kan vi lärare bedöma summativt eller formativt. En tanke jag ofta får när jag tar del diskussionen om elevers kunskaper, eller brister av den samma, är om vi utgår från den summativa eller den formativa bedömningen. I Skolverkets Allmänna råd om Betyg och betygsättning (2018) formuleras det så här om de val läraren gör utifrån ämnets syfte och centrala innehåll:

Dessa ämnesdidaktiska val ligger till grund för hur undervisningen genomförs, och påverkar därmed vilka kunskaper eleverna får möjlighet att utveckla.

(Skolverket 2018:9).

En viktig fråga är således om vi lägger fokus på bedömningen eller om vi lägger fokus på undervisningen och de val vi gör för den. Jag upplever tyvärr ganska ofta att vi pratar summativa bedömningar redan innan terminen är slut då fokus har förflyhttats från undervisningen till kunskapskraven. En central fråga borde istället vara kring vilket innehåll som eleverna ska utvecklas och hur de ska visa sina kunskaper. För mig är det där som lärandet sker och där vi som lärare borde lägga större delen av vårt fokus i våra diskussioner. Då vi skapar en riktad undervisning ger vi eleverna möjligheter att kommunicera sina tankar och kunskaper. Kan undervisningen ändras för att skapa större möjlighet att utvecklas?

Om undervisningen planeras, genomförs och följs upp enbart utifrån kunskapskraven riskerar fokus att flyttas från innehållet i undervisningen till hur eleverna kan visa sitt kunnande. (Skolverket 2018: 9).

In- och ut-texter som stöd för tankar

Det är genom dialogen, antingen med mig som lärare eller med andra elever, som nya kunskaper utvecklas. Om eleverna brister kring något behöver vi alltså lägga större fokus på att ge eleverna stöd i hur de sortera sina tankar. Caroline Liberg använder sig av begreppen in- och ut-texter där in-texterna är texters om eleverna skriver när de tänker och prövar sina tankar medan ut-texterna är de som skrivs för att nå en mottagare. In-texterna kommer i slutändan att används för att få stöd för att bygga en struktur och ett innehåll i ut-texterna.

Ett exempel på in-text är den läslogg elever för i samband med läsning. Den kan förberedas med färdiga frågor skapade av läraren. Dessa frågor behöver ställas öppna så att alla har något att tillföra då syftet är att fånga eleverna. En undervisning som utgår från elevernas erfarenheter öppnar dörrar, väcker nyfikenhet och ger rum för nya tankar som utmanar elevernas föreställningsvärldar och får dem att växa som individer. Frågorna kan också vara fria utifrån de tankar och funderingar som läsningen ger eleven. Detta är något vi vara medvetna om när vi planerar för undervisningen så den inte blir låst kring frågorna utan istället vara lyhörda för elevernas egna reflektioner.

När eleverna skriver i läsloggen är den tänkt att fungerar som tankeskrivande och för att sortera läsningen. I läsloggen kan du som lärare ställa öppna frågor som utvecklar nya tankar men du ska inte kommentera stavfel och andra språkliga fel då det inte är textens syfte. Om vi  intar en mer informell syn på loggen kommer också eleverna att utmanas i sina tankebanor om de ges möjlighet att gå utanför kravet på det formella skriftspråket. Läsloggar kan fungera som enskild logg mellan läraren och eleven men om eleverna är vana vid att öppet dela tankar och funderingar kan man också låta dem skriva i gemensamma läsloggar digitalt där de får läsa och ta del av varandras tankar och ställa nya frågor till varandra. Då ges eleverna direkt möjlighet att vidga sina tankar innan diskussionen.

Kortskrivandet synliggör behov av stöd

Det är viktigt att det kortskrivande som eleverna gör i läsloggar används och läses av dig som lärare för att visa på att deras tankar och reflektioner är viktiga. Läsloggen är tänkt att användas som en dialog mellan läraren och eleven under läsandets gång och det är därför viktigt att den läses regelbundet. Läsloggen ger även dig som lärare värdefull information om vad eleverna behöver stöd kring. Om man inte har den tid som det kräver att rikta respons individuellt kan man välja ut exempel som behöver dryftas i undervisningen. Man kan då låta elever utgå från sina tankar i loggen och diskutera i par. Dessa reflektioner kan avslutas i helklass där ni tillsammans kan ge stöd. Då kommer dessa läsloggar att fungera i nya in-texter där samtalen tillsammans med läraren vidgar resonemanget och används framåtsyftade för att ge det stöd som eleverna behöver.

Bedömningar i formativt syfte används för att följa och främja elevers kunskapsutveckling, så att läraren får ett underlag för att förändra och förbättra sin undervisning samt för att ge återkoppling till eleverna.

(Skolverket 2018: 16)

Samtal utvecklar förståelsen för hur andra tänker

Utifrån läsloggen kan läraren också planera för boksamtal i grupper som baseras på de anteckningar som eleverna har skrivit ner. Samtalen blir då också nya in-texter som bygger vidare och utvecklar nya tankar och ny kunskap hos eleverna. Vid planeringen av boksamtalen behöver läraren tänka på att sätta samman grupper som fungerar och där eleverna utmanar varandra. Man behöver även sitta med och lyssna på samtalen. Beroende på om grupperna är ovana kan man behöva alternera och sitta med kortare perioder i början och ge stöd för hur boksamtal genomförs, men med vana kan man sitta med en grupp i taget och ge respons och frågor som utvecklar innehållet eller stannar upp på detalj nivå. Samtal kring text ger eleverna möjlighet att utveckla både förståelse av det lästa, eleverna utvecklar läsförståelsen och strategier då samtalen hjälper och stöttar alla att vara med och bidra utifrån sina kunskaper och tangerar syftet med svenskämnet väl.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

(Lgr 11 Svenska)

In-texterna ger stöd för innehållet i ut-texten

Skrivandet av alla in-texter stöttar eleverna i deras produktion av den slutgiltiga ut-texten. När man som lärare planerar för bokläsning och in-texter är det viktigt att man ställer frågor som eleverna kan gå tillbaka till för att producera sin ut-text. Tanken med läslogg och boksamtal är att eleverna ska ha med sig tankar för att nu kunna bygga ett innehåll där man som lärare har skapat en slutuppgift som har stöd av innehållet i in-texterna. Eleverna får naturligtvis använda de texter de skrivit under läsningens gång. I instruktionen för ut-texten är det viktigt att skrivuppgiften sätts i ett sammanhang för att den ska kännas relevant och meningsfull. Det ska också vara tydligt vad denna text kommer att bedömas utifrån då denna text fyller en helt annan funktion än de andra texter eleverna har skrivit fram till slutuppgiften. Att visa på exempeltexter för att visa på både innehåll och språkliga strukturer för att skapa sammanhang mellan de olika delarna av texten är kanske det mest avgörande för att eleverna ska få stöd i hur de ska formulera sina tankar. Med rätt riktad respons, möjligheter att samtala kring det lästa och kortskriva för att sortera sina tankar kommer eleverna att kunna producera både denna text samt utveckla sin förståelse av det lästa med koppling till sig själv och andra.

Respons som stöd för fortsatt kunskapsutveckling

För att summera in– och ut-texter ligger fokus helt på undervisningen och den summativa bedömningen. Den respons som ges ibland annat läsloggar och samtal är också en rimlig dokumentation som läraren bör göra för att ge eleverna stöd i deras kunskapsutveckling. Skolverket är också tydlig med att vi behöver flytta fokus från kunskapskraven till slutet av terminen och istället dokumentera för att ge stöd i elevernas kunskapsutveckling. Då skulle vi också få mindre fokus på kunskapskrav och mer fokus på att eleverna utvecklas kring ett innehåll.

Formerna för dokumentationen ska underlätta för läraren att stödja elevernas kunskapsutveckling och sätta betyg. Det är till exempel inte ändamålsenligt att dokumentera samma uppgifter flera gånger i olika dokumentationssystem, till exempel både i en fysisk portfolio och i en digital plattform.

(Skolverket 2018: 20)

Hur vi som lärare ser på kunskaper och bedömning är något vi borde lyfta oftare för att inte fokusera på kunskapskraven. Det är vägen fram till kunskaper som borde vara det centrala att utgå ifrån när vi hör diskussioner om brist på intresse och dåliga kunskaper. Om vi istället fokuserar på de didaktiska val vi gör för innehållet i undervisningen kommer eleverna ges möjligheter att tillsammans utveckla språket och skapa förståelse för både sig själva och andra. Jag avslutar med två retoriska och öppna frågor:

  • Fokuserar vi på dialogen och att tillgängliggöra undervisningen där alla har något att bidra?
  • Känner eleverna lust och delaktighet där deras röster är värda att lyssna på?

 

Mer kring in– och ut-texter

Vill du veta mer om in- och ut-texter rekommenderar jag att ta del av Caroline Libergs kapitel ”Skrivande i olika ämnen. Lärares textkompetens” som återfinns i Det nödvändiga skrivandet: om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Skolverkets Lärportal ”Läsa och skriva i alla ämnen” har också mycket bra material för att få syn på hur man kan arbeta med dialog och skrivande för att utveckla innehållet i ämneskunskaperna.

 

 

SKAM den som ger sig

I förra inlägget skrev jag om en planering som grundar sig på studier av grannspråket danska och hur unga författare påverkas av sin samtid. I detta inlägg är det dags att nyttja serien Skam och fördjupa sig dels inom grannspråket norska men även att inta ett samhällsperspektiv. Även denna uppgift är gjord för Svenska 2 men passar även för högstadiet med visst stöd av främst litterära verkningsmedel.

Fokus för planeringen är ett genusperspektiv och hur kvinnans och mannens ställning och utveckling har skett från dåtid till nutid med ett litet tillspetsat SKAM den som ger sig för att visa på att vi fortfarande måste driva utvecklingen framåt. Materialet som fungerar som underlag för studierna är det intertextuella inslaget av Ibsens Ett Dockhem i serien Skam. Målet med undervisningen är att läsa ett utdrag av pjäsen på norska men även att tolka både film och text samt hitta likheter och olikheter mellan könen. Målet är också att läsa på ett djupare plan och inta de kritiska läsglasögonen för att synliggöra samhällsutvecklingen i en komparativ analys.

Läsningen av serien Skam ger en ingång till förförståelse och igenkänning för att ta an ett verk som kan tyckas ligga långt borta från dagens samhälle som Ibsens verk kan verka vid första anblicken. Undervisningen syftar även till att bredda elevernas perspektiv och förståelse för både sig själva och omvärlden och ge en tanke till att dagens ungdomar idag fortsätter det arbete som samhället genom åren synliggjort. Frågan är hur böcker, film och andra texter kan ge eleverna de svaren? Det återstår att se hur analyserna ger svar på den frågan

Så här har jag lagt upp  arbetsgången och slutuppgiften:

Material och hjälpmedel:

Genomförande:

A) Definiera begrepp

Eleverna kommer att skriva på en Padlet eller i ett delat dokument där du som lräare kan följa med i deras tankar. Låt eleverna börja med att definiera eller flödesskriva kring begreppen docka och trofé?

B) Tolka Ett Dockhem

Det är dags att läsa och tolka den första delen av jämförelsen för den komparativa analysen. Som lärare behöver du gå igenom ämnesbegrepp som metaforik och symbolik som är relevanta för den litterära analysen. Texten finns på länken ovan eller på Youtube på alla nordiska språk. Frågor att diskutera finns på Norden i skolan och eleverna ska skriva in sina svar på samma Padlet som tidigare med stöd i texten inför den slutliga skrivuppgiften.

C) Tolka Skam – klipp 1

Inför den andra delen av den komparativa analysen kommer tre klupp från serien Skam att användas. Första klippet berör den t-shirt som Vilde har fått William. Norra påtalar detta för Vilde som återlämnar tröjan. Frågor för diskussion finns på Norden i skolan och dessa diskuteras på samma sätt som ovan med svar på Padlet.

D) Tolka Skam – klipp 2

Det är dags för andra klippet där Eva och Noora sitter tillsammans på skolgården och William kommer dit. Noora kallar honom avsiktligt för ”Wilhelm” som är en direkt referens till namnet ”Helmer” i Ett Dockhem. Diskutera de frågor som finns på Norden i skolan parvis ange stödjer era svar från klippet och skriv in dem på Padlet-länken.

E) Tolka Skam – klipp 3

I sista klippet är William och Noora tillsammans och William vill läsa Et Dukkehjem tillsammans med henne. Även här finns bra frågor på Norden i skolan för eleverna att diskutera.

F) Reflektion

Inför sista skrivuppgiften är det dags att summera och reflektera tillsammans eller enskilt. Här kommer några förslag på reflektionsfrågor:

  • Har er uppfattning och förståelse för serien SKAM ändrats efter at du fått ta del av Ett Dockhem?
  • Diskutera om könsproblematiken i Ett Dockhem och i SKAM-klippen är relevanta och aktuella ännu idag?
  • På vilket sätt kan uttrycket Skam den som ger sig tänkas passa in på verken?
G) Genomgång av skrivuppgiften

Inför slutuppgiften behöver eleverna få kunskap om hur en artikel skrivs samt hur man anger referatmarkörer och källhänvisar i löpande text. En mönstertext kan läsas eller skrivas gemensamt om eleverna inte tidigare har kunskap om detta. När de behärskar detta går du igenom uppgiftsinstruktionen nedan. De fetmarkerade orden är de som tangerar kunskapskraven.

Uppgiftsinstruktion:

Skam den som ger sig

En tidning söker efter artiklar som problematiserar och resonerar kring hur kvinnans och mannens ställning har utvecklats från Ibsens tid till nutid och hur författarna har påverkats av de rådande förhållandena i samhället.

Du ska utifrån rubriken Skam den som ger sig diskutera bärande tankar från olika tider och epoker. Genom att använda olika litterära verkningsmedel ska du diskutera hur dessa kan förmedla idéer och känslor och de intryck de gör på läsaren. Använd dig av ämnesbegrepp som begrepp som metaforik och symbolik när du förklarar stilen. Du ska även resonera om hur författarna och texterna relaterar förhållanden och idéströmningar i samhället. Vilka spår kan man se av dagens tankar och hur har det förändrats under århundradena? Knyt ditt innehåll till titeln. Använd dig av exempel från texterna och använd regler för citat- och referatteknik när du hänvisar till dem.

Rubrik: Skam den som ger sig

H) Bedömning

Bedömningen sker formativt i processen i klassrummet där läraren kan rikta stödet genom att lägga till eller ta bort. De Padlet som eleverna delar ger även värdefull kunskap om vad eleverna missar eller behöver mer stöd av innan slutuppgiften som bedöms som skriftlig text.

 

 

Politik, dikt och grannspråk går det att förena till undervisning?

Minns ni den unga danska poeten Yahya Hassan som gjorde debut 2014 med sin dikt Barndom? I den skrek han mer eller mindre ut sin frustration över sin uppväxt. Många av Hassans dikter behandlar teman som ghettot och integrationspolitiken i Danmark. Detta är något som just nu kanske är på tapeten igen i och med att det varit valår i Sverige. I samband med Ungas tankar om sin framtid, som jag nyss avslutat ett arbetsområde kring, tänkte jag nu fortsätta med dikter och grannspråket danska.

I Svenska i årskurs 9 ingår det att jämföra likheter och olikheter mellan grannspråken och det återfinns även på gymnasiet. I kommentarmaterialet till det centrala innehållet för Svenska 2 kan vi läsa att eleverna ska läsa dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Vidare står det att undervisningen ska fokusera på relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, det vill säga hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Jag kan se att man på grundskolan kan använda sig av den fördjupade läsningen där man kopplar samhället, författaren och verket och kritiskt läser och reflekterar över budskap. Om du vill veta mer hur jag tänker kring det kan du med fördel läsa detta blogginlägg.

För att få fram reflektionen behöver undervisningen utgå från artiklar som berör hur debatten gick i något av grannländerna då och vad det ledde till. Om vi läser på om debatten som florerade kring Hassans debut kan vi få fram att diskussioner kring begreppen rasism och omvändrasism var en het debatt. Vilka likheter kan vi idag se i Sverige? För att ta del av Hassans tankar och budskap behöver vi analysera berättarteknik och stilistiska verkningsmedel. Begrepp att använda i litteraturstudiet är till exempel metaforik, symbolik, rytm och meter.

För att sätta Danmark i perspektiv till Sverige kan låttexter av Cherrie, som skriver om livet i förorten i Sverige, utgöra en bas för reflektion av budskap och stil samt varför hon skriver som hon gör. Serien ”Cherrie – ut ur mörkret” (SVT play) kan fungera som samtalsämne och få fram topiker som jämför, problematiserar och definierar. Cherrie återfinns även i ett sommarprat om man vill koppla på författaren bakom orden tydligare.

Bedömningsuppgiften för både gymnasiet och grundskolan skulle kunna utformas i en skriftlig utredande text enligt nedan där de fetmarkerade orden är de som avses bedömas. Skillnaden är att på grundskolan kommer djupet på tolkningen inte gå lika djupt för alla elever även om jag tror att många elever kommer att få ett stort djup med en explicit lärarledd undervisning. En större tonvikt behöver även läggas på likheterna och skillnaderna i språkbruket. Varför skriver de som de gör och vilka ord och begrepp använder de för detta? För att ge stöd i samtalen i de förberedande lektionerna som leder fram till slutuppgiften kan venn-diagram användas och dessa får tas med till slutuppgiften beroende på det stöd som eleverna behöver ges.

Slutuppgiften

Jag tror att när man skapar uppgifter som utgår ifrån elevernas verklighet och sätter dem i deras vardagskontext så kan man skapa intresse för mer utmanande uppgifter. Så som svar på min fråga i rubriken så tror jag att idén kan utmana och skapa förståelse för den samtid vi lever i och hur vi påverkas och kan påverka den.

Skam nu även för engelskan och språkvalet

Den norska serien SKAM blev snabbt populär då den utgår från problem som många unga kan känna igen sig i men även för att den utspelar sig i realtid med interaktion i sociala medier med karaktärerna i realtid. Det gör att serien känns väldigt trovärdig och realistisk. Som lärare har du möjlighet att just med den kritiska biten av läsning av faktion och sätta det i relation till samtiden. Under våren har det dessutom kommit en hel rad adaptioner av serien SKAM som möjliggör för fler ämnen att arbeta med en ungdomsnära multimodal text i både engelskan samt språkvalet.

Fransk, tysk, italiensk, holländsk samt spansk adaption

En av den första adaptionen som kom är den franska som kom redan i februari och sänds på Slash. Vi får i den följa Emma och hennes vänner. Den franska versionen är den som följer originalet närmst. Den tyska adaptionen DRUCK (tryck) följer också ganska nära originalet genom karaktären Hannas perspektiv. Den har ändrats i vissa perspektiv för att bättre följa den tyska kulturen men även för att ändra så man inte på förhand vet vad som ska hända. Den kan ses här med engelsk text. Om man har intresse av en Italiensk version finns även det här med engelsk sub, men med något äldre karaktärer och därmed lite mer naket. Nu i oktober kom även en holländsk version och en spansk version släpptes just också i slutet av september. Den finns också på Youtube där du kan välja undertext på engelska.  Dessa avsnitt bäddar verkligen för att arbeta med serien på språkvalet. Kolla rättigheterna för att visa just ditt språk då jag inte kan fler än tre…

 

Amerikansk adaption

Den amerikanska adaption kanske är den som bäst lämpar sig för engelskundervisningen och är också den som jag kommer att ge förslag att arbeta med. Serien heter SKAM Austin som berättas ur  Megans perspektiv och kan följas via Facebook Watch. Den är skapad av samma regissör som den norska nämligen Julie Andem. Serien lämpar sig särskilt väl för syftet att ”utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används” även om jag kan se att hela det centrala innehållet kan beaktas i undervisningen. Jag vet också av erfarenheter från den norska serien att elever brukar gilla att diskutera serien och det möjliggör för att lägga tolkningar, diskussioner och skrivuppgifter en bit över utvecklingszonen för att öka den kritiska läsningen och öka förståelsen och toleransen för omvärlden och möjligheter till utbyten och framtida jobbutbyten.

 

Ett förslag till upplägg av den Amerikanska versionen

Avsnitt ett Loser, Be Amazing, Social Hierarchy, Conservative, Slut

Serien är indelad i åtta olika 30-minuters avsnitt som satts ihop av dagliga avsnitt som har ett titelnamn enligt de fetade orden i rubriken ovan. En bra början kan vara att låta eleverna fundera över titelns betydelse då serien valt att ha kvar originalspråkets titel. Varför har man valt att ha kvar den norska titeln och vad är det ungdomar känner skam över idag? Lista gärna förslagen då det kan utgöra reflektionsämnen för en avslutande skriftlig reflektions uppgift (se förslag sist i inlägget).

I början av första avsnittet finns en rad olika citat. Eleverna kan i grupper använda dem som samtalsgrund för att tolka och förstå dem innan man tittar på första avsnittet. Här finns några frågor att utgå ifrån. Därefter kan man utöka diskussionen till Marlons tankar om att sportkulturen har djupa konservativa värderingar och att vinnare är de som arbetar hårdast och de som förlorar är de som inte lyckas. En tanke kan vara att eleverna får sätta egna mål för sitt eget lärande. Här finns ett upplägg för att ta fram egna mål.

 

Avsnitt två I can´t be there all the time, Call me, Sad girl, Chemistry, Kitten, Get real

I detta avsnitt fördjupas innehållet med temat vänskap och det kan vara aktuellt att diskutera hur vänner ska förhålla sig till varandra om man vet något som ens vän inte känner till. Ett annat viktigt tema är funderingar kring vem man är som person och sökandet av en identitet. Koppla gärna diskussionen till kläder. Eleverna kan även få skriva egna I am-dikter där de får fundera över sin egen identitet.

Ett annat förslag är att stanna upp vid att diskutera red and blue states och koppla till valet i Sverige i år. Jämför det svenska och det amerikanska valsystemet men även styrelse.

 

Avsnitt treDriving me crazy, Bone structure of a God, Stalker, Fleek, World Peace

Till detta avsnitt kan föräldrars krav på sina barn lyftas. Jag hade även valt att lyfta in olika sätt att utrycka sin identitet på som dans, bild och musik. Är det något som eleverna gör och hur tänker de att det speglar och utvecklar deras identitet?

Vem representeras av vem i de olika versionerna? Bena gärna ut det med eleverna så är det lättare att se hur det hänger ihop och lyft olika inferenser. En tydlig sådan är när Daniel kommer ca 8 min in och flickorna tittar på honom i Slowmotion. Diskutera dels vad som är lika och olika samt hur filmningen bidrar till budskapet. Du hittar det svenska materialet här under rubriken musik som objektifiering.

Om jag inte missminner mig får vi även en förklaring till varför Joe kallas för Penetrator Joe och som har sin motsvarighet i Chris i den norska versionen. Här finns möjligheter att lyfta synen på sexualitet och hur objektifieringen av både killar och tjejer framställs. Man kan utgå från ledmotivet i diskussionen som tar upp ämnet.

 

Avsnitt fyra –  People Zoo, Virginity, Dreamer, Crucial, Values, Pretend

Nya teman att lyfta är vikten att bli sedd och selfie-åldern. Hur kan det hänga ihop? Till exempel så säger Megans mamma:

People normally show that they appreciate and support each other by listening and taking an interest in each other’s lives.

Vem är det som ska lyssna och hur efterlever hon det själv? Hur lyssnar man aktivt? Lista förslag och låt eleverna ge varandra strategier för kommunikation.

När den ena karaktären sluter sina ögon och ger den bild hon har av sitt första möte med Daniel så ger hon bara en ytlig bild av sig själv i form av smink och kläder men väldigt lite fokus på vad hon själv vill. Detta är kanske en effekt av den bild som både media och sociala medier ger ungdomar? Lyft även det kopplat till selfie-åldern och behovet av bekräftelse. Eleverna kan även behöva ha stöd i att tolka inferensen av The Black Swan som bygger på en metafor av perfektion och tangerar temat väl.

En annan scen som kommer åter i detta avsnitt är 26 min in när Daniel och hans gäng kommer med bilen och anländer till festen. Den scenen finns här 24 min in. Vad är det vi ser och vad är olika runt innehållet? Klippet kan ge intressanta ingångspunkter för en diskussion.

 

Avsnitt femOne Other Option, Attitude, Insecure, Indestructible

Avsnittet handlar om Spring Fling och är en dans där unga träffas och umgås. Överlag så träffas Amerikanska ungdomar mer utanför hemmet och det kan vara ett bra utgångsläge för att ta reda på mer hur ungdomar umgås och jämföra kulturerna med varandra. Dessutom står sportkulturen högt i kurs jämfört mot avsnitt ett.

I avsnittet kan vi också se att Megan är klädd som en svart svan och kopplingen blir därmed tydlig till hennes mående. Vi kan också se att de skor som hennes kille är samma skor som hon går i efter festen. En uppgift man skulle kunna göra är att skriva hur det vore att gå i en av karaktärernas skor. Eleverna kan välja en karaktär och beskriva en typisk dag och vad personen tänker och vem hen egentligen är.

 

Avsnitt sexCompletely normal, Paranoid, Ashamed, Promised, Respect, Overheard

Här finns möjlighet att fortsätta diskussionen om ungdomskulturer då vi kan se Bottle Flip. I första avsnittet kunde vi se flossdansen. Hur kan det komma sig att de gör samma saker som vi i Sverige? Vem startade trenderna och hur startades de? Vad gör en trend?

Jag hade även valt att diskutera scenen om att ta tillbaka respekten 21 min in mot den som återfinns i originalet. Hur hade eleverna själva agerat?

 

Avsnitt sjuRegret, Ruin, Help, Speechless, Bad rep, I´m Sorry, Give up, Bad Idea

Här är temat kring identitet också tydligt då Megans pojkvän vill att hon ringer när hon kommit på vem hon är. Hennes kompis försöker få henne på gott humör genom att dansa 18 min in i avsnittet. I orginalet så sjunger Noora Justin Bieber 9:21 in i avsnitt 8 första episoden. Eleverna kan därefter få diskutera saker som får dem på gott humör.

Det finns även ett citat Learn from it and get better. Hur kan det appliceras på olika områden som förhållanden, vänskap, skolan…? Koppla ihop det med första reflektionsuppgiften kring citat.

 

Avsnitt åttaFriends, Fight for You, Llorona, Funeral, Challenge, What we are

Sista avsnittet sker på en karneval och precis innan det har Megan gjort slut med sin pojkvän efter att hon ringt honom. De har sex i en biltvätt. Vad symboliserar den och varför träffas de så?

 

Avslutande reflektionsuppgift

För att avrunda SKAM ska vi knyta ihop de delar som ni diskuterat som identitet, sportkultur, musik, sexualitet, föräldrar, kläder, ungdomskultur. Hur kommer det sig att ungdomar kan känna skam över detta och vilka strategier man kan skaffa sig för att hitta sig själv och rustas för framtiden? Utifrån dessa samtalsämnen ska du diskutera och synliggöra din tankar i en reflekterande text. På vilket sätt är vi lika och på vilket sätt är vi olika? Om du fick välja att bo i USA hur skulle ditt liv se ut då? Till din hjälp har dina skrivanteckningar men även samtalen från lektionerna.

Jag tänkte försöka ge mig på serien och kommer att justera och genomföra min grovplanering under arbetsgången. Har ni någon annan ingång så dela den gärna så kan vi hjälpas åt att justera och anpassa efter elevgrupperna.

 

Upplägg för svenskan

Jag har tidigare skrivit om lektionstips utifrån serien SKAM i en tredelad serie som bygger både den kritiska läsningen för att få syn på verkets koppling till samhället även, men många av de olika teman som kan utläsas med stöd av musik och kameravinklar samt flera olika adaptioner och inferenser till andra verk.

 

Jag hoppas att du fått en hel del nya idéer om hur du kan arbeta med film för att lyfta och utveckla samtliga förmågor och förståelsen och toleransen människor emellan.

 

 

 

 

Vi säger hej!

I dag den 26 september är det Europeiska språkdagen som firas sedan 2001. Dagen firas för att öka flerspråkigheten och förståelsen mellan människor. Om du vill ha fler lektionstips och kunskap bakom dagen skrev Mia Smith ett inlägg förra året. Ett enkelt sätt att knyta kontakt mellan människor är hälsa på varandra. Ett enkelt, men ack så viktigt, hej kan bredda vägen för att utbyta fler fraser och mötas.

Inför språkdagen sammanställde vi alla språk som talas på skolan och satte upp hur man säger hej på dessa. Det visade sig vara en stor succé då många har stannat upp och läst på skyltarna. Jag har sett både elever, personal, personal med elever, föräldrar med flera stanna upp och faktiskt prata om språk. Dessa hej skapade samtalsämnen.

Att synliggöra språken blir också en påminnelse om att det finns en hel del språk representerade i våra lokaler och hur vi kan använda det för att berika våra språkkunskaper och förståelse för vår omvärld. Vi fick hela 42 språk inklusive teckenspråk, som nu pryder vår vägg och här nedan har jag lagt in en blädderbar Canva så ni kan titta på dem digitalt. Resten ligger sist i inlägget.

Dessa hej behöver inte representera just språkdagen utan alla dagar om året då vi ska samlas och mötas för att lära oss om oss själva, vår omvärld och öka förståelsen i skolans värld. Just därför låter vi dem hänga kvar. Vill även du ha användning av dem så delar jag dem här nedan. Jag har även ett par tomma mallar som gör att ni kan skapa egna för de språk som ni har och som inte finns med bland våra skyltar. Jag gjorde även en på teckenspråk men delar den inte pga upphovsrätten för bilden.

Länk till alla pdf:er.

Strategier för muntligt upplägg vid textsamtal

Jag har tidigare delat en hel del upplägg kring hur man kan arbeta med den muntliga förmågan i svenska. I det här inlägget delar jag några exempelmeningar för att ge strategier för hur eleverna kan uttrycka sig och formulera sig i de styrda textsamtalen. Jag ger även länkar till gamla inlägg för att ge tips på olika upplägg på hur samtalen kan genomföras med fokus på framåtsyftande återkoppling.

Flera olika upplägg

Mitt första tips utgår från ett kortare upplägg som utgår från ett material från normer och värden och som tar en vecka i anspråk. Jag utgått från textutdrag på ett tema om normer som passade in i ett område vi arbetade med då. Till det finns även några stödmallar för att utveckla sitt resonemang och filmen från Orka Plugga om att resonera. Du byter lätt ut texterna till andra teman genom att ta utdrag ur olika antologier el dyl.

Mitt andra tips utgår från att arbeta med det frisläppta provet ”Spegel, spegel..” från 2012/2013 i en klass. Delar av det finns länkat här men enligt hemsidan ska det komma mer material för just de muntliga proven annars finns det att beställa i sin helhet som pdf från Uppsala Universitet och Nordiska Språk.

Mitt sista tips är en bokcirkel som jag själv kommer att genomföra utifrån upplägget fördjupad analys med koppling till samhälle och författare då jag vill att eleverna även tränar på djupläsningen. I länken finns en mall som jag brukar ha vid textsamtal, där rollerna är tydligt indelade efter en struktur som eleverna vid det här laget borde vara trygga med. Du hittar det sist i länken ovan. Fokus är fördjupad läsanalys där eleverna lär av och med varandra i samtalen. Detta arbetsområde tar ett par veckor i anspråk och när det väl är dags för proven så kommer de att se filmen som boken bygger på då det passar bra för en vikarie att genomföra.

Exempelmeningar för att ge strategier

Vid varje boksamtalsträff har jag valt att ge framåtsyftande respons på vad eleverna behöver tänka på för att utvecklas och just därför behövs ett par veckor för att hinna med att följa upp alla grupper. De strategier eleverna får inför boksamtalen är dessa:

Pdf Textsamtalet

Planera genomförandet av de muntliga nationella proven

När det väl är dags att genomföra de muntliga nationella proven kan man organisera dem på olika sätt så man slipper lägga alla lektioner på att genomföra de muntliga proven. Här finns ett upplägg som jag planerade och genomförde för ett par år sedan. Då hade vi en schemabrytande aktivitet där vi lärare organiserade oss för att täcka upp för varandra så alla ämnen som hade muntliga prov kunde sitta med eleverna medan de arbetade med temat. Det föll väl ut och frigjorde tid för bedömning.

 

Förhoppningsvis gav inlägget lite tips för att ge eleverna strategier och framåtsyftande respons men även förslag på upplägg att inspireras av.

 

Läsa och tolka låttexter för att se koppling till samhälle

Det kan ibland vara en utmaning att få eleverna att gå utanför texten, koppla den till samhället och se bakomliggande budskap. Jag har tidigare skrivit om vad det är undervisningn bör fokusera på kring kunskapskravet nedan:

Att resonera kring budskap med koppling till egna erfarenheter, livsfrågor omvärldsfrågor, resonera kring koppling till upphovsman samt dra slutsatser om hur verket har påverkats av tiden och den kulturella miljön när verket tillkom.

(Svenska åk 9)

Du kan läsa det inlägget här där jag delat en planering och slutuppgift till boken När hundarna kommer. I det här inlägget delar jag en uppgift där eleverna utifrån en låt av Norlie & KKV & Estrad får öva sig att tolka budskap, tema och motiv men även textens sammanhang och avsändare. Du hittar planeringen och arbetsgången här inklusive slutuppgiften.

Musik är något som ligger eleverna nära och det kan vara lättare att utgå från något som är lättare att relatera till. Jag valde låten Ingen annan rör mig som du för att vidga elevernas perspektiv kring vem som sjunger om känslor. Till uppgiften hör en intervju med gruppen som gör att de får stöd att koppla budskapet. Denna uppgift får vara en inledning till ett större tema kring genus i min undervisning, men man kan också välja att ha andra syften med uppgiften.

Nedan finns stödmallar för de delar av kunskapskraven som ingår i analysen för kunskapskravet ovan. Du hittar även en pdf om du vill ladda ner dem här: Tolka låtar

När jag satte ihop den här planeringen inspirerades jag av en planering som delades i Svenska 6-9 av Suzana Aliu och som numera ligger här. Även Peter Andersson har delat användbara låtar som han satt ihop i en spellista här. Den listan kan passa ihop med slutuppgiften till den arbetsgång jag delat ovan där eleverna får välja en egen låt att tolka.

Förhoppningsvis ger ingången med låtar eleverna strategier i att veta hur de kan läsa texter ur ett annat perspektiv och göra kopplingar till avsändare och samhälle. Jag föredrar också att sätta uppgiften i ett större tema där de kan göra inferenser och kopplingar mellan uppgifterna så det inte blir en lösryckt uppgift för att bocka av ett kunskapskrav och där eleverna ser motivation och lust genom att vi utgår från deras sfär.

 

Ungas tankar om sin framtid

Vilka tankar har unga personer om sin framtid? Det är en högst relevant fråga inför stundande val. Skolan ska genom undervisningen förbereda eleverna på att ta ansvar och vara delaktiga i samhällslivet. Läroplanen betonar även att elever har kunskaper om både rättigheter men även skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Vad passar då bättre än att få granska och reflektera kring vad de olika partierna står i olika frågor som är relevanta för just deras framtid för att förstå att de val de gör påverkar deras framtid. Att få rösta är en rättighet samtidigt som det också ett samhällsansvar att göra sin röst hörd.

Skolan ska vara en plats som är öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att tankar och reflektioner förs fram. Genom att eleverna deltar i att skapa de frågor som de vill ha svar på får de vara med och påverka innehållet i undervisningen på ett demokratiskt sätt. Elever som dessutom får reflektera tillsammans synliggör fler perspektiv och öppnar upp för förståelse under kontrollerade former så allas åsikter respekteras och blir hörda. Undervisningen kring ett område som valet kan upplevas som svårt och ganska långt ifrån ungdomarnas värld, men samtidigt vet vi som vuxna att det är det vi behöver lära eleverna i att vara delaktiga samhällsmedborgare som både har rättigheter samt skyldigheter. När eleverna får lyfta fram sina tankar och funderingar möjliggör det för att göra ämnet intressant och relevant.

Skapa egna frågor

På min skola tänkte vi samarbeta kring valet i svenska och samhällskunskap där elevernas slutuppgift blir att skriva en resonerande text kring en frågeställning de själva väljer. Arbetet tänker vi behöver startas med just diskussioner om de funderingar de har kring olika ämnen – det kan vara kommande utbildning, de arbeten de en dag ska skaffa sig utifrån sina val av utbildning, samt hur de lever och verkar i samhället med hållbarhetsfrågor och miljö som utgångspunkt. Detta är frågor som elever ofta lyfter och även i mina diskussioner med mina egna barn är detta frågor som de gärna vill ha svar på. Hållbarhetsfrågor kan med fördel också integreras med No-ämnena beroende på hur stort man vill göra arbetsområdet.  

Förstå hur resonemanget byggs upp

När eleverna har lyft olika ämnen och tänkbara frågor behöver de få veta hur en resonerande text byggs upp. Det gör vi tillsammans i klassrummet under svensklärarens genomgång av en mönstertext. Den text jag valt ut för ändamålet är en text i Svenska Direkt som handlar om miljön, men då jag har boken på jobbet kan jag inte ange vilken text jag avser just nu. Det går ju att välja vilken mönstertext som helst som är relevant för innehållet och resonerar kring ett problem som rör något av de ämnen eleverna ska skriva om. Viktigt är att visa på frågeställningen och hur denna förs fram med olika påståenden och källor utifrån referat- och sammanhangsmarkörer. Jag har valt att ge eleverna en lathund som heter Hjälp för att skriva enligt genren som är tänkt som en sammanställning utifrån att vi granskat mönstertexten. Sist i inlägget finns allt delat om ni vill använda er av min planering. Det är också bra om man i undervisningen visar konsten Att utveckla ett resonemang i svenska från Orka Plugga för att ge alla förutsättningar för att lyckas med slutuppgiften.

Söka och sovra

Partiprogrammen utgör det stoff som eleverna behöver bygga sin text kring. Eleverna får enskilt eller i par, beroende på förkunskaper, söka och sovra i olika partiprogram där de får välja mellan riksdagspartierna. Svaren för de in i en tabell som kommer att användas för både för de muntliga diskussioner samt för slutuppgiften. Samtalen är för att ge stöd åt varandra i skrivprocessen men även för att få syn på andra aspekter och i diskussionen få möjlighet att bredda sina tankar. I ämnet samhällskunskap kan vi läsa att:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

För att ge tankestruktur för de olika uppfattningarna partierna har kan ett venn-diagram, som sorterar de olika partiernas ståndpunkter, tydliggöra detta och därigenom öppna upp för diskussionen. I detta moment kan man med fördel slå ihop grupperna för att de ska kunna jämföra sina resultat med varandra samt öppna upp för gemensamma utbyten och reflektioner. Här måste man som lärare vara med i processen för att kunna göra en bedömning av hur väl de lyckats söka, välja ut och sammanställa informationen. Jag brukar styra mina grupper så jag kan följa med i processen genom att planera in för att vara med i diskussionerna. Man kan också låta eleverna spela in sina diskussioner.

Lärarledd undervisning

Det är genom språket som eleverna kan tänka, kommunicera och lära och detta ska ske genom undervisningen som fokuserar kring ett innehåll. I Svenskundervisningen ska eleverna ges möjligheter och stöd för hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. Detta ska ske genom samarbete men även enskilt arbete. Det finns stora vinster i att eleverna i det arbetet som leder fram till slutuppgiften, som prövas enskilt, får göra detta arbete i par eller grupp. Dels för att de tankar som eleverna har tillsammans ger större djup i texten och utvecklar resonemanget. Genom lärarledd undervisning som fokuserar på att visa på hur en text skrivs och vad en text består av i form av innehåll, samt de ämnesbegrepp som bör användas för att skriva enligt genren ges eleven goda möjligheter att skriva en text som fokuserar på alla delar av bedömningeninnehåll, struktur och skrivkonventioner. Bedömningen i samhällskunskapen fokuserar på hur väl eleven kan resonera och visa på samband och faller in under aspekten innehåll i matrisen som är länkad ovan. Matrisen är från ett gammalt nationellt prov i svenska som resonerar kring kille/tjej och kan fungera som stöd för sambedömningen som svenskläraren samt samhällskunskapsläraren gör av slutuppgiften.

Bedömning av slutuppgiften

I år tänker vi oss att vi förberett allt förarbete inför slutuppgiften genom diskussioner, tankestöd och kortskrivande innan skrivtillfället som kommer att ske vid ett bedömningstillfälle. Vi vill i år testa detta för att elever ofta skjuter upp sitt skrivande och tillslut tar hem och vill göra klart det hemma. Det finns flera problem som vi märkt av på senare år och det är att eleverna missar lärarledd undervisning och kamratstöd i skrivprocessen. Vi lärare vet att genom undervisningen kan vi få syn på viktig information som för fram eleverna mot slutuppgiften och hinna justera den. Elever som av någon anledning inte har fått syn på det och skjuter upp skrivandet missar just värdefull kunskap i inlärningsprocessen. Dessutom riskerar bedömningen att inte bli valid och rättssäker då vi inte kan säkerställa vem som faktiskt skrivit uppgiften om eleven ges möjlighet att inhämta skrivprocessen hemma och det är också svårt att justera och ge stöd.

Nu kan vi ge respons samtidigt till alla elever och den blir också mer rättssäker då alla får samma bedömning då den sker vid samma tillfälle. Vi kan lägga fokus på att återkoppla i helklass om det finns något som många har missat och det går också att visa på bra exempel. Då det är en skrivprocess får eleverna sedan bearbeta sina texter och lämna in dem igen. För att säkerställa bedömningen bör samma texttyp (sakprosan) skrivas fler gånger så man ser att eleven tagit till sig och befäst sina kunskaper. Utifrån de kommentarer som jag ger till eleverna ber jag mina elever att ta en titt på dessa nästa gång vi skriver och uppmuntrar dem till att fråga om sådant de inte förstod. Detta blir då kring ett nytt innehåll och inte kring valet.

Avslutningen på vårt arbetsområde Ungas tankar om sin framtid kommer att avslutas med skolval och några avslutande reflektioner kring vad arbetsområdet ledde till och vilka nya tankar de har fått om både att skriva samt om politik och hur det kan kopplas till deras egen framtid som samhällsmedborgare för att svara mot svenskans centrala innehåll:

I mötet med olika typer av texter […] ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

När vi som lärare planerar för skrivandet och läsandet bör det utgå kring ett innehåll. Vi vill ju att eleverna får med sig kunskaper för att utveckla sina tankar och förståelse av sig själva och andra. Jag tror nämligen att undervisning som utgår från intresse, och ett innehåll som gärna får väga över på andra ämnen tydliggör och motiverar till större förståelse.

Materialet

Här finns hela arbetsgången och det stöd som undervisningen fokuserar på samt slutuppgiften. Vi har valt att ge instruktionerna successivt i undervisningen där fokus är att eleverna hela tiden vet arbetsmomenten.

Här finns Venn-diagrammet som pdf som gör det lättare att skriva ut bilden som finns i planeringen ovan. VENN Ungas tankar om sin framtid

För er som vill ta del av mer material som memory och planeringar delade i i olika FB-grupper finns här en länksamling.