Ett upplägg för textsamtal av faktatexter

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter. Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter som kanske kommer fler lärare till del än svensk- eller språkläraren som är den som oftast arbetar med skönlitteräraverk. Eleverna möter oftare faktatexter och här finns det också möjligheter till stöd för att lära tillsammans genom samtalet.

Forskning visar på att läsupplevelsen uppstår i dialogoch samtal. Om vi strukturerar samtalet i klassrummet så att alla elever aktiveras ger vi dessutom stöd inom ramen för undervisningen åt alla elever. Dessutom ger det eleverna strategier i hur de ska ta sig igenom en text då de får syn på vad de själva missar eller vad de andra behöver ha hjälp med.

Jag läste för ett par år sedan en dansk artikel om läsning där en lärare valde att dela in eleverna i olika grupper vid läsandet av faktatexten som påminner mycket om boksamtalet. När jag hade publicerat inlägget om boksamtalet som jag länkar till ovan kom jag att tänka på denna artikel igen och tänkte här delge er en summering av den metoden. Jag har no-kollegor som arbetat med metoden och fått bra resultat och även tips på hur man kan arbeta språkutvecklande.

 

Roller vid läsning av faktatexter

Upplägget vid läsandet av faktatexter går ut på att eleverna sitter i grupper om fyra där varje elev har en roll vid den gemensamma läsningen av faktatexten. Syftet är att träna eleverna i lässtrategier som de på egenhand sedan ska kunna tillämpa när de läser på egen hand. Rollerna fördelas mellan:

  • en som högläser
  • en som skriver ner nyckelord
  • en som återberättar
  • och en som antecknar

För att eleverna ska öva på alla roller är det viktigt att de byter roller i sina grupper vid olika lästillfällen. Genom att de får arbeta med läsningen i skolan ger vi dem strategier för att klara av läsningen på egen hand när de väl fått med sig strategier för hur de tar sig an en text. Kanske har du någongång gett eleverna läsläxa att läsa in ett visst antal sidor hemma innan lektionen? Är det en ovan läsare kanske eleven till och med har struntat i att göra läxan och kommer helt oförberedda till skolan och kan inte vara med i den lektionen som du har förberett som lärare? Då behöver vi fundera över hur vi kan ge eleverna stöd för att kunna följa med i undervisningen.

 

Stafettläsning

En annan metod kan vara att man i små grupper högläser den faktatext som man har vid sitt bord i fem minuter. När tiden är ute får eleverna en minut för sig själv för att skriva ner något som t ex:

  • svåra ord man mött
  • en kort mening om handlingen
  • eller en tanke man fick från läsningen

När tiden passerat får grupperna byta bord och sätta sig vid ett nytt bord med en ny faktatext och högläsa på samma sätt som vi förra bordet. Läslängden avgörs ju av längden på texterna men den får inte vara för lång då syftet är att man inte ska sitta av tiden utan aktiveras och ha fokus på det som läst. Behöver du förlänga lästiden så anpassar du upplägget bara. Efter läsningen kan man låta elevern delge sina reflektioner då det är ett bra tillfälle att få svar på de eventuella frågor man har fått av läsningen eller få ord och begrepp förklarade för sig.

 

Få aktiva elever som äger sin läsupplevelse

När man arbetar medvetet med läsningen på detta sätt vinner man mycket, som till exempel att eleverna får strategier för att på sikt kunna läsa på egen hand, att de hjälper varandra och alla elever är aktiva i undervisningen, och att de begrepp som ingår i texterna blir en del av deras språk. Har du inte provat att läsa tillsammans med dina elever inom SO:n eller NO:n så kanske dessa tips kan inspirera dig. Om du vill läsa artikeln jag refererar till hittar du den här. Den är på danska och i den får du även ett tips på hur viktigt det är att arbeta med ord och begreppslistor och även tankekartor för att skapa sammanhang kring det lästa. Har du testat andra metoder för läsning av faktatext är det bara att tipsa på så att de synliggörs för att ge stöd åt eleverna och att de kan utvecklas mot kunskapsmålen.

Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen

I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra.  I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.” (sid 71).

En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. Förslag på roller ser du sist i inlägget. När man delar in i roller blir läsningen mer eftertänksam och betyder att eleverna läser med större ansträngning än att bara svara på frågor eller att de fokuserar på att läsa med flyt. Man kan här på förhand ha styrt upplägget med vem som har vilken roll när eller så låter man eleverna dela upp detta i grupperna om de kan planera för det själv. För att få träna på alla rollernas uppgifter bör de ha haft alla roller minst en gång. Det är dock viktigt att man har satt en tidsram för när de har diskussionstillfällen och när allt ska vara klar så de får en yttre ram att förhålla sig till. Vi vet ju att många grupper som inte har en ram att förhålla sig till inte heller kommer att ta ansvar för att planera för när deras uppgift ska vara gjord.

En bra idé kan vara att låta eleverna föra loggbok under läsandet som man tittar i för att ha lite koll på deras anteckningar så de inte halkar efter. Bäst är att göra detta digitalt så du kommer åt deras loggböcker när som helst annars ska du samla in dem. Det behöver inte vara så avancerat utan de kan skapa en skrivyta i Padlet eller dela ett dokument med dig utifrån vanan med digitala verktyg. Efter varje bokcirkelpass kan man låta eleverna utvärdera hur diskussionerna gått och vad de tyckte om sin nya roll i loggboken eller via exit-tickets digitalt eller på lappar.

Jag tycker också att det är en idé att ställa frågor som ger eleverna lite stöd för innehållet och som de kan ha stödanteckningar till i sina loggböcker om de kör fast eller är ovana läsare. Använder ni digital loggbok kan du i den direkt ställa förgår eller så hjälper du eleverna med lite olika typer av frågor. Använd gärna förslag på frågor som bygger på de olika lässtrategierna. Vill du skriva ut dem hittar du dem i länken som en pdf.

1-2 4

Pdf: lasformagor

Några förslag på roller att dela in i är:

  • Diskussionsledare

Hit hör uppgifter som att till varje tillfälle sammanfatta kapitlet innan diskussionen och sedan leda diskussionen och se till att alla kommer till tals under lektionen.

  • Persongranskare

Den som har denna roll ska under läsandet granska en karaktär och även välja ut citat som stödjer beskrivningen av karaktären. Granskaren ska även ge sina egna värderingar av karaktären och vad man gillar eller ogillar med den.

  • Miljöbeskrivare

Uppgiften går ut på samma sätt som för att granska personer men man granskar den miljö som berättelsen tar rum i. Citat är en fördel om man plockat ut och kan utgå från i diskussionerna. Man ska även dra paralleller till miljöer man själv vistats i.

  • Ordgranskare

Den som har uppgiften att granska ord skriver ner ord man stöter på under läsandet och tar reda på vad de betyder. Man skriver ner dem i en lista och delger de andra vid bokcirkelpasset.

  • Illustratör

Om man arbetar med böcker som har bilder i sig kan man även tilldela tolkning av dessa och låta eleverna leta upp citat i texten som visar på när det finns stöd i texten för bilden.

 

Efter läsningen

Efter läsningen av boken sammanfattar man boken i helklass och delger gruppernas tankar. Här är det bra om man ställer frågor som utvecklar tanken. Dessa hittar du i samma länk som ovan. Sedan kan eleverna sammanfatta boken och skriva en baksidestext till boken utan att avslöja för mycket. Till detta kan välja något av de citat man använt sig av till boksamtalen. Man kan även låta dem skriva en argumenterande text där de ska försöka sälja in boken hos en ny läsare.

tanka-kring-text utveckla-din-tanke

Det viktiga här är inte att läsningen sker utan att den sker tillsammans för att eleverna ska bli kritiska läsare och fördjupa sin läsupplevelse snarare än goda avkodare som tränas om eleverna lämnas själva i sin läsning. Och vi vet också att de elever som ska läsa hemma på egenhand inte gör det utan en motprestation när man vet att man måste visa hur man tänker.

Hur tänker du kring läsning i grupp eller att läsa på egen hand? Hur brukar du göra boksamtal?

I bet you can do IT!

Paddington Station, London, januari 2017.

Likt björnen Paddington hamnar jag på denna station efter att jag har flugit till London för att göra ett besök på Bett. Det är snabbtåget som tagit mig hit från flygplatsen på mindre än 15 min. På stationen tar jag mig ner till den första tunnelbanan i världen. Det är trångt och stressigt. Paddington blev ju upphittad av en familj och hjälpt att hitta hem, men här är jag lämnad åt att navigera själv. Jag försöker göra upp en plan för att ta mig fram i Londons virrvarr av tunnelbanesystem. Hur gör jag det? Ja svaret är ganska självklart: jag letar rätt på en karta på en av väggarna. Men den visar sig inte vara helt lätt att läsa och trots att vi är flera stycken som reser tillsammans slutar det med att vi frågar om åt vilket håll vi ska ta linjen. Så även fast vi hade hjälp slutade det med att vi fick kommunicera för att hitta rätt.

Det är över 15 år sedan jag sist besökte London och en hel del har hänt sedan dess. Staden har utvecklats en hel del och känns så där surrealistiskt framtidsmodern med kontraster mellan gammal och nytt. Snabbtåg möter gamla stationshus, nya byggnader syns mellan Tower Bridge där vi bor. Jag älskar känslan det ger mig – att leva här och nu men vara på väg framåt, att allt hänger ihop.

Jag har rest hit som ämnesspanare tillsammans med några andra spanare och vårt syfte är så klart skolutveckling och att föra fram våra tankar kring vad skolan är på väg att möta och kan göra idag för att svara upp mot läroplansmålen. Vad kan jag förvänta mig av resan? Kan jag lära mig något? Jag vet planen för resan. Vi har mål men innehållet blir fyllt av våra egna upplevelser, reflektioner och vad vi dels har med oss in, själva bagaget, men även ut i form av nya saker i ryggsäcken. I detta inlägg tänkte jag reflektera lite kring de iakttagelser jag gjort av min upplevelse.

Ge lärarna vad de behöver för att stanna

Första målet med resan är att göra ett skolbesök. Besöket går till en skola i nordöstra London, som heter Benhurst Primary School, en skola som inte sticker under stolen med att man använder sociala medier som ett verktyg för att nå ut och göra reklam för sig själva. Skolan har en rektor som lyfter något väsentligt när vi först träffar honom. Han säger att han måste se till att ge sina lärare något de behöver så de stannar kvar just här på denna skola. Skickliga lärare får lätt jobb på vilken skola de vill. Rektorn menar att han ger dem möjligheten genom att de kan arbeta med digitala verktyg för att lyfta undervisningen, ge dem verktyg att få tid att arbeta framåtsyftande och även ge eleverna högre motivation. De har nästan inga hemmasittare och arbetar för att gå från 98 % skolnärvaro till 100 %. Kanske i sig inget unikt men han är smart och ger lärarna stöd i sitt arbete.

Jag hade gärna pratat mer med lärarna om vad det är för stöd de får. IKT i sig är ingen lösning utan det är hur det används och vilken karta de har för att ta sig från station A till B likt du gör när du reser i Londons underground. Vi vet alla att man måste ha en plan för hur man arbetar med IKT och inte att verktyget i sig är lösningen. Det är baksidan av skolbesöket. Jag ser så mycket jag gärna hade velat se mer av. Verktyget som presenteras bygger på att man arbetar med en gemensam plattform som inte är publik och du är styrd att använda de verktyg som ingår i den. Du kan inte dela den publikt och en av mina stötestenar är att det man skapar ska vara publikt för att stötta och ge andra kollegor stöd snarare än att ge de som gör plattformen inkomster och äga det som du som lärare skapar.

En annan reflektion är att skolsystemet i England inte är jämförbart med det svenska systemet. De har helt andra avstämningsmål än våra kursplaner som bygger mycket mer på resonemang och metareflektion än hur många rätt du stavar på ett prov. Detta är förmågor som syftar till att möta framtidens behov. Detta är inte heller det första skolbesöket i England jag gjort utan ett av många så det är en reflektion jag tagit med mig från flera skolor. Jag tror vi är på rätt tåg när vi ser till att träna detta men vi behöver göra det mer och tillsammans. För mig är att tänka med andra och gärna visuellt och med digitala verktyg ett sätt att gå. Hur kan vi mötas i detta?

”Advancing communication…while learning from the past”. Citat från Bett-mässan.

 

Hur implementerar vi digital teknik?

Det andra målet med resan är att besöka Bett-mässan. Det är en väldigt hypad mässa och mina förväntningar är låga. Mässan påminner mycket om olika mässor i Sverige och man kan ta del av mer eller mindre olika tekniklösningar. Långa rader av montrar där du kan prata lite med företrädare för produkterna serveras och jag ser en massa som verkar intressant och ganska självklart som att kommunicera med hemmen, träna eleverna i att vara källkritiska. Men jag vet att många inte är där ännu. Det serveras lösningar för hur olika skolor kan möta krav på teknik men jag saknar återigen en karta för hur det ska göras. Tekniken är inte lösningen på allt utan det är hur det ska göras – det måste finnas en strategisk plan. Jag vågar påstå att även fast rektorn på skolan vi var på hade köpt en lösning inte hade alla i hamn genom bara att skaffa verktygen. Det finns något bakom den som gör att de lyckas. Jag vill veta mer om den men det får jag inte och jag går därifrån lite besviken. Vi serveras lösningar som svar på det jag tycker är det roliga med mitt yrke; att planera för målet och fylla lektionerna med eget stoff baserat på vad jag och eleverna behöver.

Det finns inga färdiga lösningar, produktpaket som kan ge mig den tryggheten. Jag måste ändå göra jobbet. Man måste ha en plan, en karta och en engagerad ledare som vågar utmana och implementera teknik i skolorna idag. Man måste vara så mycket pedagog att man kan se lärandemålen och vad syftet är och inte se teknik som ett eget kapitel som inte väver ihop det gamla med det nya. Man når inte framtiden utan att analysera nuet och vad man har med sig i sitt bagage. Jag undrar vem som ritar din karta? Ett som är klart är i alla fall att man måste bara se till att ha sina mål med resan klara för sig innan man reser. Här måste vi tänka tillsammans, kommunicera och våga dela våra planer för hur vi implementerar tekniken. Vad har den för syfte och hur sker den resan? För in ska den, det kommer vi inte undan. Kanske vi kan lära av andras misslyckanden om de finns att ta del av någonstans? I bet you can do IT!

 

”Changing the game is about the way we interact, the way all things interact”. Citat från Bett-mässan.

Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke

Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här  för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva.

Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Jag har också tidigare använt mig av upplägget att skriva för att få fram elevernas läsförståelse men jag ville nu koppla det till ett eget val av texten för att öka elevernas delaktighet. Upplägget går ut på att eleverna ska välja ett citat där de får tänka till kring innehållet. För att få lite stöd för tankarna satte jag ihop några frågor i en Canva och gjorde ett exempel utifrån den bok vi just läst – Huset mitt emot.

Stödfrågorna är följande:

  • Detta citat fick mig att tänka…
  • Jag valde detta för att…
  • Det som har hänt är…
  • De ledtrådar jag fått är…

Eleverna fick dock uppmaningen att mer än gärna bredda sina tankar. Med detta upplägg får jag även syn på referenserna och hur de slutleder och sätter ord på sina tankar och förståelse av texten.

1 

Här finns en pdf för utskrift: Bokcitat med tolkning

Jag och eleverna gillade upplägget mycket och jag kommer absolut att använda mig av det igen. Vill du dessutom låta dem skriva rent dessa i Canva som jag gjorde är det ytterligare ett sätt som motiverar dem då det blir något man ska sätta upp och synliggöra. Här finns en instruktion för hur man gör. Eleverna fick även diskutera sina citat med varandra och ta del av sin grupps tankar och reflektioner för att bredda läsupplevelsen. Kanske du har användning av stödfrågorna och kan arbeta fram ett exempel utifrån den läsningen i ert klassrum?

 

Anpassade skrivuppgifter utifrån de nationella proven

Snart är det dags för niornas nationella prov i svenska. Förra året satte jag ihop en skrivmall för att eleverna i nian skulle få träna på de olika texttyperna och även ta del av hur instruktionen ser ut. Vi hade arbetat med Boktjuven och eleverna fick skrivuppgifter som passade mot den boken för att fånga upp de vanligaste texttyperna.

I år har vi arbetat med boken Huset mitt emot i åttan och jag kom på att jag kan använda mig av samma mall som jag bara anpassar för att svara mot bokens innehåll. Mallen är så pass generell att man med små justeringar kan ändra innehållet i den. Det är de fetmarkerade orden och texttyperna som får stå kvar. Den undervisning som eleverna möter ska svara mot de mål som de nationella proven avser att mäta samt de kunskapskrav som läroplanen ställer som mål. Om vi medvetet ger stöd för att ge eleverna strukturen på de olika texterna och hur man gör med de fetmarkerade orden tror jag vi har mer än hälften vunnet.

Eftersom jag tycker mallen är bra vill jag även dela den med er så ni kan använda den utifrån de böcker ni läser. Det vore väldigt bra om ni delade de justeringar ni gör så fler kan använda den om de läser just den bok ni behandlat i undervisningen. Mallen ser ut så här för Huset mitt emot och du kan hämta den för Boktjuven här. I nästa inlägg delar jag en uppgift för att skriva utifrån citat – tanke till just boken Huset mitt emot. Denna går givetvis att använda på all läst text.

Så här formulerade jag instruktionen till eleverna:

 

Avslutande skrivuppgift

Du ska nu skriva en avslutande uppsats. Till din hjälp får du följande uppgifter nedan och du kan välja att träna på den texttyp som du behöver utveckla mest. De kommer att bedömas enligt matriser för respektive texttyp. Tänk på att följa anvisningarna för skrivuppgiften och de fetmarkerade orden är extra viktiga att tänka på.

 

  1. Att vara ung i dag (resonerande text med ev referat)

En ungdomstidning efterfrågar texter där ungdomar resonerar om hur det är att vara ung i dag. Syftet är att synliggöra hur det är att vara ung på riktigt och vilka känslor och tankar som rymmer sig hos unga människor idag.

Skriv ditt bidrag till tidningenResonera kring dina upplevelser av att vara ung i dag. Lyft fram vad ungdomar konkret gör och ge exempel på sådant som ungdomar lyssnar på, läser och upplever. Resonera kring eventuella konsekvenser som kan komma av att olika världar (ungdoms- och vuxenvärlden) inte förstår varandra. Till din hjälp har du denna artikel från UMO där du kan presenterar något som du tycker är viktigt från artikeln. Kom ihåg att uppge källan och att du tydligt anger vad som är dina åsikter och vad som kommer från källan.

Rubrik: Att vara ung idag

 

  1. Vad som hände på vinden (krönika)

En tidning vill ha krönikor med temat gotiskt, skräck och thriller. Du har varit i Huset mitt emot och besökt vinden där det hände. Du ska nu beskriva din känsla från den gången du var på vinden utklädd till Jonathan. Du måste gestalta din känsla för att fånga läsaren.

Skriv ditt bidrag till tidningenMåla upp hur det kändes och visa oss genom dina sinnen, och hur du agerade då genom att visa med verb. Språket är viktigt att det är personligt och rikt på liknelser och metaforer.

Rubrik: Huset som såg vad som hände

 

  1. Novelltävlingen (novell)

Det pågår en novelltävling i boken och du ska skriva ditt bidrag till tävlingen. Innehållet ska beröra hur det är att vara 13 år precis som i novellen.

Använd novellens typiska drag. Skriv ditt bidrag till novelltävlingen och inled med antingen en händelse eller en personbeskrivning. Du kan börja på samma sätt som i boken eller skriva om den.

”Det finns historier som berättas om och om igen trots att alla redan hört dem. Historien om …”

Rubrik: Valfri

 

  1. Reportage hos Elisabeth (reportage)

Du har gjort ett besök hos Elisabeth och ska nu skriva om det i en av de större tidningarna för att visa på hur hon levde.

Skriv ditt reportage till tidningen. Du måste fånga känslan av hur han hade det och det ska skrivas i nutid, som om du är där just nu. Vad ser du, vad hör du, vad luktar du och vad känner du? Vilka detaljer lägger du märke till?

Rubrik: Valfri

 

  1. Brev till en av karaktärerna (brev)

Du har fått en möjlighet att skicka ett brev till en av karaktärerna. Vad skulle du vilja berätta om för dem om dagens samhälle och vad de kan behöva tänka på om de hade fått möjlighet att besöka oss idag. Vilka saker hade varit nya och främmande för dem?

Skriv ett brevResonera om hur det är att leva idag. Ge konkreta exempel från dig själv och din erfarenhet. Inled med en hälsningsfras och avsluta med ditt namn.

Rubrik: Hälsningsfras och namnet på karaktären

 

 

En guide till Canva och Thinglink

Jag höll för ett tag sedan en workshop för just Canva och Thinglink och jag har fått förfrågan om jag kan dela det jag gjorde då för fler vill lära sig använda verktyget. Kanske någon har nytta av att förkovra sig i detta under mellandagarna så jag delar det så kanske kreativiteten inför terminsstart sätter igång? Jag kör gratisversionerna och det räcker gott och väl.

Jag har tidigare bloggat och delat kring hur jag använder Canva så i detta inlägg kommer jag inte lyfta fram hur jag använder mig av Canvorna men hela bloggen här på LR har har många Canvor så jag använder det i nästan alla arbetsområden jag planerar för eleverna.

Här kommer två korta filmer och vill du ha den skriftliga instruktionen för Canva hittar du den här och den för Thinglink här.

 

Ett författarporträtt – en skrivmall

För att avrunda sagotemat har klassen valt att fördjupa sig genom att skriva ett författarprojekt. Jag satte ihop en skrivmall för att bygga upp porträttet och vi kommer att ha nytta av det vi tidigare har arbetat med när vi sökte och sovrade i källor. Jag har delat den planeringen här i inlägget Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang?

Här är de kunskapskrav jag planerat utifrån:

Eleven kan också föra /…/ resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då /…/ underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa in- formation från ett /…/ urval av källor och för då /…/ underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Dessutom kan eleven ge /…/ omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycks- fullhet på ett /…/ fungerande sätt.

 

Här kommer instruktionen som eleverna fick och du kan hämta den på lektion.se om du vill ha den i sin helhet annars kan du ”copy and paste” och är fri att ändra som du vill då jag själv har lånat idéer för att passa min grupp.

 

Ett författarprojekt av ….

Du ska nu skriva ett författarporträtt av en författare till några kända sagor. Några förslag på författare du kan använda är:

 

  • Bröderna Grimm
  • Charles Perrault
  • Roald Dahl
  • HC Andersen
  • Selma Lagerlöf
  • Asbjörnsen och Moe
  • Elsa Beskow
  • Astrid Lindgren

 

  1. Sök först information om författaren och skriv ner stolpar samt källan för att kunna gå tillbaka, men även kunna skriva en referenslista.
  1. Planera din text enligt följande upplägg. Sätt ut ämnet som mellanrubrik.

 

  • Titel: Ett författarporträtt av (namnet på din författare)
  • Korta fakta: skriv ner lite korta fakta om födelseår och ort. Kanske finns det något som kan vara intressant att veta om författarens verk.
  • Verk: lista några kända sagor som författaren skrivit samt vad de i korthet handlar om.
  • Språk och stil: skriv lite vad som är typiskt för författarens verk. Du kan använda dig av de stödfrågor som finns till läsprocessen ”granska och värdera innehåll, språk och textuella drag
  • Kopplingar mellan författaren och verken: här skriver du lite om de kopplingar du kan hitta mellan författarens verk och hens bakgrund och uppväxt men även mellan den tid eller samhälle som fanns då. Du hittar stöd dels i fakta du hittat när du sökt och läst på men även utifrån texternas innehåll.
  • Reflektion: skriv ner några tankar om vad du tycker om författaren och dennes verk och vilka nya erfarenheter de har gett dig.
  • Källor: skriv ner de källor du använt dig av i en lista. Du kan använda dig av det vi tidigare lärt oss om källkritik.

 

  1. Läs igenom din text och se till att den är indelad i stycken och att språket är korrekt och att innehållet är tydligt. Du kan även låta en klasskompis ge respons på din text.

 

  1. Lämna in för bedömning.

 

 

 

Tolka bilder för att träna inferenser och öka ordförrådet

När jag arbetade med sagotemat med mina sjuor ville jag öka deras strategier för att göra inferenser. En bra utgånspunkt är att använda sig av bilder. Om du vill veta mer om detta kan du läsa kunskapsköversikten av Barbro Westlund Att läsa och förstå där hon skriver att om ”eleverna har problem att göra inferenser kan bilderböcker /…/ helt eller nästa helt utan text, användas. Det är utifrån bilderna som en slutledning ska dras eller en muntlig berättelse ska formuleras. ” (sid 51). Jag valde att testa detta och anpassade det utifrån sagotemat genom att använda sagoillustrationer.

Att tolka en bild

När du tolkar bilder kan du göra det genom att titta både i bilden, utanför bilden, känslospråk och författaren i bilden samt du själv i bilden. Här nedan får du lite olika förslag på meningar du kan använda för att tolka bilderna som du hittar som länkade bilder sist. På grund av upphovsrätt kan jag inte bädda in bilderna utan länkar dem bara.

Sätt ord på det du ser i bilden:

Jag ser…
Jag ser färgen…
Bilden föreställer…
Jag ser en/ett…
Jag ser dessa detaljer…

Sätt ord på det du inte ser:

Jag ser inte…
Det finns inget…
Om jag hade funnits i bilden hade jag varit detta…

Sätt ord på det du tror omger det som bilden visar:

Jag tänker mig att…
Jag tror att den som målat bilden sitter…
Jag ser att årstiden är denna för att…
Andra ledtrådar jag får är att…
Jag har varit på en liknande plats…
Relationen mellan personerna på bilden är…

Sätt ord på känslor:

Jag tror personerna är glada/arga/besvikna för att…
Hur ser du ut när du känner likadant?
Vilken känsla ger bilden dig?
Sakerna i bilden ger de samma eller olika känslor?
Om jag hade funnits i bilden hade jag varit…

Sätt ord på författarens budskap:

Jag tror författaren har påverkats av…
Jag tror författaren vill få oss att…
Jag tror författaren har inspirerats av…

 

Bilder du kan träna på att tolka med dina klasskompisar:

John Bauer – Tuvstarr

John Bauer – Pojken som aldrig var rädd

Elsa Beskow – Tomtebobarnen

Elsa Beskow – Tummelisa

Jenny Nyström – julkort

Rolf Lidberg – Trollboken

Ilon Wiklund – Ronja Rövardotter

Hans Arnold – Allra käraste syster

 

Har du använt dig av att tolka bilder och hur har du lagt upp det i så fall? Jag såg detta tips utifrån en grafisk roman som jag tänker använda mig av där eleverna tränar på ord, grammatik och dikt.

Stöttning för skrivande av egna sagor med nya perspektiv

Mina senaste inlägg har handlat om sagotema med fokus på att träna läsförståelse med strategier och hur vi kan synliggöra detta. Du hittar inläggen här: Synliggöra vad läsförståelse är så att eleverna når ett kunnande och Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier. Jag har nu i detta inlägg tänkt dela mitt upplägg kring skrivandet kopplat till de texter vi läst och upplevt för att göra tolkningar och sätta dem i perspektiv. Följande kunskapskrav utgör planeringen för undervisningen:

Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/uppbyggnad.

Dessutom kan eleven ge /…/ omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett /…/ fungerande sätt.

Eleverna fick samla ner de sagoingredienser som vi mött genom de olika texterna. Vi samlade dem i en Canva för att synliggöra dem. Utifrån den gjorde vi även en skrivmall för hur historien byggs upp som sedan är den mall eleverna får titta på för att följa upplägget av berättelsen.

hur-man-kokar-ihop-en-sagaskrivmall-saga

Pdf för utskrift: hur-man-kokar-ihop-en-saga

För att ge eleverna nya perspektiv har vi valt att läsa några fler sagor som jag inte nämnt i de tidigare inläggen. Vi har även läst en version av Rödluvan som återberättas ur vargens perspektiv av Christina Andersson (okänd antologi) samt Grodprinsen av Grimm och en del av Disneys tolkning. Andra tips kan vara att läsa De gyllene tre hårstråna som finns ur två perspektiv. Här är den ur pojkens perspektiv och den ur flickans finns i en gammal antologi av Falkenland, All världens berättelser och du, del A.

Själva instruktionen för uppgiften är denna:

Skrivuppgift sagor

Du ska nu skriva en egen saga. Du ska få några idéer för ditt skrivande och sedan en mall för att planera din saga.

  • Modern version

Du kan välja en gamla saga och skriva om den till en modern version.  Vilka skulle personerna vara? Skulle de följa samma mönster som tidigare där en prinsessa gifter sig med en prins? Vilken miljö skulle den äga rum i?

  • Nytt perspektiv

Du kan välja att berätta en gammal saga ur ett nytt perspektiv. Ta en saga och välja en karaktär som finns med och skriv ur dennas ögon och hur denna upplever historien.

  • Egen saga

Du kan även bygga upp berättelsen helt själv med hjälp av ingredienserna och upplägget som vi tittat på.

 

Tillvägagångssätt

Börja med att fundera över följande punkter och skriv ner lite kort så du lättare kommer igång:

  1. Vad ska min saga handla om? Lite kortfattat om huvuddragen som vi listade i Canvan för uppbyggnad.
  2. Mina huvudpersoner och deras karaktärsdrag.
  3. Sagoingredienser jag tänker använda mig av. Titta på Canvan för vad som var typiskt.
  4. Skriv ett utkast till din saga.
  5. Be en kamrat om respons som ska titta på ingredienserna, hur historien är uppbyggd, stycken och språk.
  6. Arbeta vidare med sagan efter förslag på bearbetning.
  7. Skriv ut din saga och lämna in för bedömning.

Skrivuppgiften blev en bra uppgift och det förslag flest nappade på var att skriva ur ett nytt perspektiv. Till sin hjälp kan eleverna få denna mall som ni säkert känner igen från andra inlägg.

 

 

Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier

I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. Till strategier räknas också att läsa mellan och bortom raderna (sk inferenser) men även att veta att du läser på olika sätt, sk strategisk läsning, som att man sökläser för att hitta detaljer, översiktsläser för att hitta en överblick och djupläser för att analysera och reflektera över det lästa. En annan strategi är även att kunna samtala och resonera kring läsningen och sätta den i ett sammanhang och kontext. Det är först när vi synliggör detta som vi kan arbeta vidare med den djupare läsförståelsen för att kunna ge eleverna strategier. Hur kan jag som lärare synliggöra för eleverna vilka processer eller förmågor inom läsningen som kommer ta dem framåt och även synliggör för mig som lärare vad eleven kan och vilka strategier som saknas?

För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Jag har valt att utgå från de olika förmågorna som testas på de nationella proven och de är:

  • Hitta efterfrågad info
  • Dra enkla slutsatser
  • Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera
  • Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Frågorna som du som lärare ställer är lätta att bedöma och återfinns på raden. Den andra förmågan att dra enkla slutsatser gör du genom en överblick. Frågorna har stöd i texten men fyller i ett tomrum och syns mellan raderna. Den tredje förmågan att sammanföra och tolka gör du genom att djupläsa och försöker förstå vad författaren försöker säga och tolkar och analyserar budskapet med texten. Svaren finns inte i texten utan du finner dem bortom raderna. Dessa frågor är svårast att ställa och saknar stöd i texten. Det är svårt att ställa frågor som tar eleven vidare till denna förmågan liksom den sista att granska och värdera. Den kännetecknas av frågor som visar på texttyp, stilnivå och bildspråk.

Bedömning

När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla. Att bedöma läsförmågan är den svåraste förmågan att bedöma. Jag själv har processat denna förmåga under ett par år och granskat NP, dels egna men även över kommunen då jag varit med och rättat läsproven både för årskurs 6 och 9. Det som framkommit ur dessa resultat är att det är främst de två sista förmågorna som är de som får sämst poäng och då måste vi se till att undervisa och ställa frågor som utvecklar eleverna i dessa processer. Vi måste bryta ner och ställa frågor som visar hur eleverna tänker och även själv visa som lärare hur man gör. Redan på en grundläggande nivå ska eleverna visa på förmågan att tolka en text. Om ni utgår från era egna elevers resultat är det lättare att se var ni behöver ge eleverna fler strategier och sedan vägleda eleverna till ett metatänkande.

Aktiv läsförståelse undervisning

Jag tänkte här ge några stödmallar för att synliggöra hur jag dels får syn på vilka förmågor eleverna behöver utveckla. Jag har valt att utgå från frågor som jag delat in i de olika förmågorna som återfinns på de nationella proven. Vi måste undervisa eleverna i konsten att ställa frågor genom att ställa dem som lärare när vi tänker högt, vi måste låta eleverna träna på att skapa frågor som visar hur de tänker för att utveckla en bra läsförmåga. Om vi inte gör det kommer vi inte heller ge eleverna god läsförståelse. Jag använder mig a

v mallarna med eleverna när de får olika uppgifter utifrån texter vi läst. De fungerar som ett tankestöd och det är viktigt att ha i åtanke att det inte är mallarna med frågor som är fokus utan att lyfta fram innehållet i texten och vad texten ger oss. Du behöver omarbeta dem utifrån den typ av litteratur ni läser då frågorna skiljer sig lite åt mellan fakta eller skönlitterära texter. Jag förutsätter här att ni arbetar med att gå igenom texttyperna med eleverna på samma stöttande sätt genom att tänka högt, ställa frågor och skapa strukturer.

1-2

sammanfora-och-tolka-information-och-ideer-samt-reflektera

4

Här finns de som pdf för utskrift: lasformagor

 

Inferenser eller textkopplingar

En strategi för att fylla i luckorna och skapa ett sammanhang är att ge eleverna stöd i hur de kan formulera sig för fylla dessa tomrum. Jag har satt ihop några exempel på fraser som jag använder när jag tänker högt och även låter eleverna tänka och samtala om den text de läst. Om du använder dig av dessa i undervisningen kan du få syn på vilken koppling eleverna inte använder och lägga fokus på det. Det är oftare eleverna har brister i den sista kopplingen och vi behöver lägga mer fokus på detta när vi pratar om att aktivt ge eleverna strategier.

 

text-till-sjalv

text-till-text

text-till-varlden

Pdf för utskrift: textkopplingar

Att utmana frågorna

Jag skrev ovan att det är viktigt att träna eleverna att ställa frågor. Man kan utifrån dessa mallar låta eleverna träna att ställa frågor men även att tänka tillsammans kring en text. Om du vill skriva ut dem finns de i pdf:en till bilderna för läsförmågan.

tanka-kring-text

utveckla-din-tanke

 

Hur kopplar jag detta till sagotemat?

Jag kommer nu att välja ut några lämpliga sagor att läsa och tänka högt kring. Sedan kommer jag skapa frågor för alla läsprocesser som jag delade ovan och som eleverna får arbeta med i grupp. De får resonera, tänka och granska tillsammans för att få syn på läsförmågorna tillsammans. Jag kommer då att få syn på vilka strategier de använder och vad jag behöver fokusera på för att tänka högt tillsammans med eleverna så de får med sig dels metaspråket kring hur man tänker kring en text men även vad som menas med att läsa på raden, mellan raden och bortom raden men även för att träna textkopplingar men även för att utmana tankarna. När eleverna tränat på att diskutera mina frågor kommer de få träna på att skapa egna frågor.

Jag gillar att arbeta med tankestöd som visar hur jag tänker och hur jag formulerar mig för att eleverna ska få en modell för sitt eget tänkande. Sedan jag började använda mig av stöd upplever jag att jag får med mig mer ovana läsare och att vi tillsammans får ett språk för hur vi samtalar om läsningen så att vi kan fokusera på att minska gapet mellan vana och ovana läsare.

Jag passar även på att lyfta fram en annan tidigare delad mall för att vidga perspektivet och lyfta in nya tankar och vinklar av karaktärerna i berättelsen. Just denna arbetade eleverna med när de fick skriva och jag fick då syn på deras läsförmåga. Du kan läsa om lektionen här.

Pdf för utskrift: fragor-for-perspektiv

Fokus på strategier och tänkandet

Lägligt till att jag skulle publicera detta inlägg kom kunskapsöversikten från Skolverket Att läsa och förstå – Läsförståelse av vad och för vad?. Den innehåller många bra och praktiska tips och ger oss även den vetenskapliga grunden för läsundervisningen och vad vi bör fokusera på. Vi bör inte lägga fokus på att testa läsningen utan på att utveckla den genom att ge strategier. Vi bör inte heller fokusera på att lämna eleverna själva i sitt läsande eller att skriva bokrecensioner. Istället borde vi diskutera det lästa tillsammans. Jag blev styrkt i min egen beprövade erfarenhet och det jag sett i min analys av min undervisning och kommer nu lägga allt mer fokus på just detta. Jag har fått fler idéer kring just läsning efter att jag tagit del av översikten som jag kommer återkomma till.