Betygstjafset

Låt mig först säga att jag inte är någon tillskyndare av att införa betyg i årskurs fyra. Det hela verkar mest vara någon sorts tuppfäktning på partiledarnivå. Forskare och remissinstanser är emot. Det sägs att barn inte lär sig mer bara för att de får betyg i årskurs fyra. Jag tycker det låter vettigt. Jag kan hålla med. Dessutom finns det en rad andra nackdelar.

En sak som ändå gör mig förvånad är att de som vill tvinga fram reformen inte lyckas komma fram med några bra argument. Nu har jag ju inte ägnat mig alltför mycket åt att lyssna på och läsa om tuppfäktningen, men det finns något jag saknar i argumentationen från dem som vill införa betygen. Det kan ju finnas andra anledningar till att införa betyg än att barn ska lära sig mer p.g.a. just dessa.

Jag tänker så här:
Om vi tar läsning, som är något av det viktigaste att lära sig på lågstadiet, så tror jag på att lärarna har koll på vilka elever som behöver extra stöd och hjälp med detta. Jag tror också på att de talar om för rektor vilka behov som finns. Så långt allt väl och logiskt, men här händer något – eller snarare inget händer. Alltför ofta har rektor inte tillgång till de resurser som behövs för att ge det stöd och hjälp elever behöver. Det finns en överbyggnad som sitter på pengapåsen. Dessa personer litar inte alltid på, tror inte på eller vill inte tro – lyssnar inte på vad lärare och rektorer säger behövs. Det är både enklare och billigare att låtsas som det regnar eller köpa in någon coach till en studiedag med en ”ny forskningsbaserad metod” som ska lösa problematiken.

I det här läget, som tyvärr är verklighet i många kommuner i Sverige, så kanske betyg i årskurs fyra skulle ha en positiv verkan. (Dock hade det i detta fall varit bättre i åk 2). En positiv påverkan, inte direkt på den enskilda eleven, utan för att göra det tydligt hur många elever som behöver stöd och hjälp i form av extra resurser. Svårare att blunda för att elever har ”F” i svenska i årskurs två, då de redan borde behärska läsning. Ser inte bra ut i statistiken. Tror man inte på lärarna kanske man blir tvungen att tro på betygen och skaka fram de medel som behövs.

Nu är ju detta inget system jag vill ha. jag avskyr det dysfunktionella skolsystem som makthavarna skapat åt oss, men så länge vi inte blir av med systemet, så länge de med pengarna misstror eller inte bryr sig om vad professionen säger, så kanske betyg i lägre årskurser måste till. För att det usla systemet ska fungera lite bättre?

Det finns många exempel på projekt och metoder som tar elevers läsförmåga på allvar. LUS är ett. Det tragiska med vårt dysfunktionella system är dock att dessa fungerar bara när lokala beslutsfattare/politiker är med på tåget. Det hjälper inte att ta reda på vad varje elev behöver eller inte behöver i sin läsutveckling om man inte samtidigt har möjligheter till tidiga insatser. Alla våra hundratals huvudmän i landet ger inte dessa möjligheter. En del vill inte. En del kan inte. Andra förstår inte.

Slutsatsen blir som så ofta annars – vi får börja med att förstatliga skolan och då särskilt finansieringen. Sedan kan vi börja arbeta med alla de andra problemen som gör att skolan tyvärr sedan länge befunnit sig på ett sluttande plan. Då behövs kanske inte några betyg i årskurs fyra, om det nu är så att det inte främjar lärandet.

Kommentarer (1)

  1. Anita Almgren skriver:

    Du har helt rätt i att lärarnas påpekanden om behov av stödinsatser ofta ignoreras av skolledningarna med hänvisning till resursbrist. OCH DETTA HAR PÅGÅTT I 20 ÅR!
    I rapporten ”Det tar tid” sägs om betyg att de bl a förbättrar informationen till elever och föräldrar och gör, om de ges i lägre klasser, att elever med svårigheter uppmärksammas tidigare. En studie (Sjögren) visar att avskaffandet av betyg på låg- och mellanstadierna fick långsiktigt negativa konsekvenser för barn från hem utan studietradition. Höjda kunskapskrav höjer studiemotivationen (Betts och Grogger). Detta gäller speciellt i matematik och läsning (Figlio och Lucas) Mer om detta på http://www.harkling.wordpress.com

Lämna en kommentar

  • (will not be published)