PISA och det svenska skolsystemet

Igår kom de svenska resultaten i den internationella undersökningen Programme for International Student Assessment. Resultatet kan i korthet sammansattas med att Sveriges kunskapsutveckling är sämst i hela OECD, svenska elever presterar sämre i både läsförståelse, naturvetenskap och matematik. Vi tappar relativt och absolut. Skolverket som ansvarar för tolkningen av undersökningen beskriver den som djup.

PISA är inte allt men vi måste ändå se det som en tydlig signal att vi behöver lägga om det svenska skolsystemet. För mig blir det uppenbart att vi har ett systemfel. Vi ser i PISA att eleverna uppfattar relationen mellan lärare och elev bättre än 2003 och för mig visar det att vi har fantastiska lärare som gör sitt yttersta men är begränsade av sina förutsättningar.

Vi lärarstudenter har länge krävt att 90-talets skolreformer på allavar ska utvärderas och reformeras. Hur ska ett skolval se ut och vad har vi för åtgärder för att minska den segregation som uppstår. Vad har skolpengen för konsekvenser och ska vi istället ha en klasspeng? Det är många frågor som väcks när vi vet att reformerna lett fel. Vi gav en replik på en artikel som det fria skolvalet och försökte nyansera den debatten.

Men PISA ser ju ingen skillnad i resultat utefter socioekonomisk bakgrund eller  resultat. Nej denna gång har de kraftiga resultatförsämringarna slagit brett, i alla grupper. Vi har en djupt differentierad, segregerad och uppdelad skola. Vi är långt ifrån vårt mål om en kompensatorisk skola som ger alla elever samma chans. Nu måste vi ha politiskt mod att  inte fortsätta ett blame game utan tillsammans komma överens om vad som ska göras härnäst.

 

Lämna en kommentar

  • (will not be published)