Utbildning och verklighet

Under helgen som gick tog, om ni frågar mig, en rad av Sveriges klokaste och mest samhällsengagerade studenter examen. Runt om i landet har lärarutbildningarna delat ut diplom och rosor. Nu väntar verklighetens kranka blekhet dessa förväntansfulla studenter.

Jag har själv två terminer kvar av min utbildning. Det är med skräckblandad förtjusning jag och mina klasskamrater blickar ut över vår framtida yrkesroll. I tryggheten av vår utbildning och den skyddade verkstad som där råder är det svårt att på individnivå förbereda sig för vad som komma skall. Lärarutbildningen är inte dålig, men det finns områden som behöver förändras.

Alla utbildningar har sina brister.
Det finns inga studenter som är 100% nöjda med en femårig utbildning – och finns ni så får ni jättegärna höra av er till mig. Tyvärr tror jag att den studenten blir det omtalade “undantaget som bekräftar regeln”. Det finns dock en utbildning får mer utrymme i samhällsdebatten än någon annan – lärarutbildningen. I egenskap av att vara landets i särklass största utbildning är det inte så märkligt att den stöts och blöts på ett flertal arenor. Det är dock viktigt att framhålla att utbildningen inte är undermålig eller enklare än andra långa universitetsutbildningar.

Varje månad debatteras lärarbristen i nationell media.
Läraryrket är inte för alla. Det finns för och nackdelar med alla yrken som nås genom universitets- och högskolestudier. Lärarutbildningen är en lång och innehållsrik utbildning där studenterna efter några år förväntas vara experter inom minst två skilda ämnen – och i vissa fall tre eller fyra. Dessa kunskaper ska sedan, via “beprövad erfarenhet”, kunna förmedlas till barn och unga på ett sätt som skapar lärande i våra elevgrupper. Läraryrket bär på en stolthet som grundas i ett praktiskt hantverk. Det hantverket består av kopplingen mellan teori och praktik som motiverar elever till tänkande och lärande.

Varje vecka hoppar någon av lärarutbildningen.
Framtidens Sverige har inte råd att tappa fler lärare. Det finns mycket att göra i skolan men det finns också brister i lärarutbildningen. Utbildningen behöver stärkas i sina praktiska delar för att ge blivande lärare möjligheten att förbereda sig inför sina första år i verksamheten. Lärarstudenter måste förberedas för sitt kommande yrke och utbildningen behöver ge dessa förutsättningar.

Varje dag fortsätter tiotusentals lärarstudenter sin resa mot examen och ett yrkesliv inom skolan.
Förbättringar behöver göras i lärarutbildningen och det är de praktiska delarna som lärarstudenter anser är mest akuta;

  • Alla studenter måste få en handledare i den skolform och de ämne som deras utbildning riktar sig mot.
  • De handledare som lärarstudenter följer ute i skolorna måste få tid och möjlighet att genomföra sitt handledaruppdrag på ett bra sätt.
  • Handledarna måste få tid och möjlighet att genomgå en handledarutbildning.

Vi är medvetna om att vår verksamhetsförlagda utbildning är kostsam och tidskrävande för våra handledare. Men vi vill påminna huvudmännen om att varje tidsenhet handledning av en erfaren lärare är guld värd för varje lärarstudent. Tiden som läggs på lärarstudenterna kommer också att resultera i nyexaminerade lärare som stannar kvar inom yrket och är redo för ett yrkesliv i klassrummet.

LR Stud Uppsala på studieresa i Japan

Under veckan i Tokyo besökte delegationen universitet, skolor och var på möte hos det Japanska lärarfacket.

Simon Fagerlund, som sitter i LR Stud Uppsalas styrelse var en av de 10 som reste till Japan.
”Det var en fantastisk resa! Vi har tagit med oss enormt mycket intryck och tankar som vi kommer bära med oss i våra framtida roller som lärare. Vi ser framemot att dela med oss av våra upplevelser i en rapport som jobbar på just nu.”

Mer om studieresan

Under resan har Uppsala-delegationen bloggat och uppdaterat sina sociala medier flitigt. Kika gärna in på www.lrstudijapan.wordpress.com för att inspireras och ta del av vad de upplevde under sin intensiva vecka i Tokyo!

Vår vision – en likvärdig utbildning för alla studenter

Vilka fokusfrågor har LR studs nya styrelse det kommande året?

– Den viktigaste frågan är att den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n, måste förbättras. Idag skiljer sig lärarutbildningarna mycket åt beroende på vilket lärosäte som ansvarar för utbildningen. Och när det gäller just VFU kan det se väldigt olika ut, säger Mimmi Rönnqvist.

Mimmi berättar till exempel att hon själv inte har fått göra VFU inom gymnasieskolan ännu, trots att hon studerar till gymnasielärare. Och hon får inte heller försöka hitta en plats på eget bevåg.

– Det här är en av många saker som är problematiska. Studenter vid vissa lärarutbildningar får skaffa egna praktikplatser men vid andra lärosäten får man det inte. Det borde vara en självklarhet att man får göra VFU inom den skolform som man utbildar sig för att undervisa i.

LR stud vill att lärarutbildningen ska vara likvärdig för alla lärarstudenter. Det borde finnas nationella riktlinjer för lärarutbildningarna så att de blir likvärdiga oavsett vid vilket lärosäte man studerar.

– Idag är det mer eller mindre ett lotteri, säger Mimmi Rönnqvist. Universiteten måste kunna ge lärarstudenterna samma förutsättningar.

LR stud arbetar både nationellt och på lokal nivå genom de LR stud-föreningar som finns på olika universitet och högskolor.

– Vi ställer krav på lärosätena och arbetar långsiktigt för en likvärdig utbildning. Det är viktigt att se lärarutbildningarna som en investering, inte som en kostnad. Det finns inga snabba lösningar, säger Mimmi Rönnqvist.

Den största utmaningen är de bristande resurserna. Det behövs mer resurser per lärarstudent för att öka kvaliteten i lärarutbildningen tycker LR stud. Lärarna som är handledare för lärarstudenter behöver få både tid och ersättning för sitt viktiga uppdrag.

Hur ser du på framtidens lärarroll?

– Vi i LR stud vill att lärare ska få möjlighet att fokusera på det som de är utbildade för. Därför borde skolorna satsa på att anställa även andra yrkesgrupper, till exempel inom elevhälsan och fler studie- och yrkesvägledare. Det är en av nycklarna för att ge lärarna mer tid för att planera och utveckla undervisningen. Lärarnas uppgift är att motivera eleverna till lärande, vilket inte sköter sig av sig självt.

Mimmi hoppas också att skolorna kommer att satsa mer på fortbildning i framtiden.

– Det finns ett sug efter kunskap hos lärarna. Man märker när man är ute på VFU att lärarna vill veta allt om vad lärarstudenterna läser, om den senaste forskningen, om hur man kan använda digitala verktyg i undervisningen. Det verkar finns ett stort behov av fortbildning.

Det går som på räls för LR Stud Linköping

LR Stud Linköping har både gamla och nya ansikten i sin styrelse. En av de nya är Tilda Kalle som studerar till ämneslärare i svenska och historia och är sekreterare i den nyvalda styrelsen.

– Jag har genom konventet redan hunnit lära mig mycket om hur vi som lokalförening är med och påverkar de beslut som tas i förbundet och har samtidigt lärt känna många nya människor, som man annars kanske inte fått kontakt med, säger Tilda.

För några veckor sedan åkte delar av styrelsen till Stockholm för att delta i studentmästerskapen i offentlig sektor på Framtidsmässan. De utkämpade en värdig fajt, och lyckades till sist kamma hem förstapris i en final ledd av Kristian Luuk och Fredrik Lindström.

-Det bästa med förstaplatsen var att vinna en läsplatta och att vi ska få åka på ett studiebesök på riksdagen, men näst bäst var ändå att få ta en selfie med Fredrik och Kristian, säger Fredrik Bergkvist, suppleant i LR Stud Linköping.

Förutom att vinna tävlingar sysslar styrelsen med en hel del andra viktiga saker i sitt mer vardagliga arbete. De har bland annat valt att den närmsta tiden lägga mycket fokus på en fråga som ligger dem alla varmt om hjärtat: normkritik. De anser det vara viktigt att normer uppmärksammas och även ifrågasätts. Det här arbetet kommer de att göra bland annat genom att anordna en workshop för studenterna under den kommande regnbågsveckan, Regnbågs-P, på Linköpings universitet. De kommer att diskutera normer och göra några övningar för att hjälpas åt att tänka mer normkritiskt, vilket de gör med utgångspunkt i LR Studs broschyr “Det öppna klassrummet”.

Styrelsen har även börjat planera för hösten och hur LR Stud Linköping på bästa sätt ska kunna motta de nya studenterna och få dem att engagera sig i sin utbildning och därigenom också sitt framtida yrke.

Att prova sig fram…

Har just nu min allra sista praktik i en årskurs tre innan examen. Har fått väldigt fria händer där jag kan få prova olika aktiviteter som man funderat ut när man varit själv i skolbänken på universitetet. Har nog skrivit det tidigare, men det blir aldrig riktigt exakt som man planerat. Men det ger ju mig chans till att se självkritiskt på aktiviteten för att kunna bli bättre i framtiden.

Jag tänkte redogöra för två aktiviteter jag provat med mina elever för att visa framtida studenter (och övriga såklart) hur det kan gå till.

En aktivitet som syftade till att lära elever skillnaden på lokala, inrikes och utrikesnyheter var att en grupp varje vecka skulle få välja var sin nyhet och berätta för klassen. Vid redovisningstillfället blev alltid första frågan om det var en lokal, inrikes eller utrikesnyhet som valts. Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med hur eleverna har tacklat uppgiften.

Jag tillverkade en stor teve av några papper där elevernas nyheter får sättas upp under en vecka. På det viset får alla andra möjlighet att läsa om varje nyhet mer på djupet.

Vi behövde en uppgift som tränade eleverna i att använda miniräknare. Vi behövde också en uppgift där eleverna fick grepp om vad saker och ting kan kosta. Resultatet blev därför en uppgift där eleverna fick en budget på 500 kronor till att ha ett kalas. Med hjälp av en himla massa reklamblad och internet fick de leta efter saker som passar till ett kalas och anteckna priser. Min tanke innan lektionen var att eleverna skulle välja färdiga produkter som lösgodis och glass, men det visade sig att vissa började radda upp ingredienser till pannkakor och tårtor till sina kalas. Kostnaden för allt skulle sedan räknas ihop och redovisas i en tabell. Tabellen sattes sedan på ett A3 tillsammans med utklippta bilder eller egenskapade bilder, för att få in lite kreativitet också!

Men eleverna blev lite besvikna när de inte fick köpa något på “riktigt”…..

Varför skriver jag om detta? Jo för att visa folk som funderar på att bli lärare vilka möjligheter man får till att skapa roliga och kreativa aktiviteter för att främja lärande. Aktiviteterna är inget som baseras på ingenting, utan allt har en koppling till vår läroplan. Har hört från vissa människor att lärare bara slänger ihop något för att sedan ta fram den stora röda pennan. Nja, allt vi gör har en koppling till läroplanen.

 

Skriven av Erik, blivande F-3 lärare

Studenterna som engagerar sig för bättre lärarutbildning

När de nyintagna studenterna
börjar vid universitetet undrar många vad Lärarnas Riksförbund har för funktion för studenter.
– När vi berättar om alla möjligheter vi har att påverka vår utbildning och om alla kul saker vi gör så brukar många bli intresserade av att bli medlemmar. Det är dessutom kostnadsfritt att vara medlem under studietiden så man har allt att vinna på att gå med i LR Stud, säger Clara Svahn som studerar vid ämneslärarprogrammet i historia och svenska.

LR Stud Uppsala träffas regelbundet för att diskutera sin utbildning. Då blir det tydligt vad som fungerar bra och mindre bra. Tillsammans formulerar de förslag på förbättringar, och sedan presenterar de förslagen till de personer som arbetar med lärarutbildningen vid universitetet.
– Det kan till exempel vara frågor som har med VFU:n att göra, eller önskemål om något område vi vill ska ingå i utbildningen. Vi har bra relationer med pedagogiska institutionen och upplever
att våra förslag tas på allvar, säger Clara.

Om studenterna upplever att ett ämnesområde saknas i utbildningen
försöker LR Stud även arrangera föreläsningar som kan komplettera utbildningen.
– En viktig fråga för oss är att lärarutbildningen borde vara likvärdig för alla lärarstudenter oavsett vid vilket lärosäte man studerar. Just nu ser det olika ut beträffande hur mycket undervisningstid man får, innehållet i VFU:n och när i utbildningen den ligger.

Varje vecka bjuder LR Stud på kaffe i korridoren på institutionen och
träffar lärarstudenter.
– Det är ett bra tillfälle för oss att fånga upp vad folk tycker om olika saker och bjuda in fler att engagera sig i föreningen. Vi berättar om allt vi arrangerar, till exempel middagar, föreläsningar och diskussionsträffar, säger Clara.

Studieresa till Budapest

Under ett förberedande möte delade vi in oss i olika grupper som skulle titta på olika saker under resan, t.ex. lärarutbildningen, eller
lärarens professionsutrymme. Detta för att försöka få in olika
perspektiv.

Ungern har under de senaste 3 åren haft stora förändringar i sitt skolsystem. För att förstå dessa förändringar behövs en kort historisk tillbakablick.

2010 vinner det nationalistiska partiet Fidesz valet med mer än 2/3 majoritet (263 mandat), medan socialisterna rasar till 59 mandat, liberalerna förlorar alla sina mandat och det fascistiska partiet Jobbik kommer in med 47 mandat. 2013 genomför Fidesz omfattande förändringar i författningen vilket bland annat innebär en stark centralisering av skolan. I valet 2014 behåller Fidesz majoritet och Jobbik får över 20 procent av rösterna.

Det innebär att skolan 2013 gick igenom en total systemändring och gick från att vara kommunal med egen budget till att vara centralstyrd av staten. Staten bestämmer nu hur många och vilka lärare som ska jobba på en skola och hur mycket pengar skolan behöver.

Vårt syfte med resan var att försöka förstå hur dessa förändringar och det politiska klimatet har påverkat lärarna och deras yrkesutövning. Vi hade därför bokat in möten med följande instanser: Lärarfacket PSZ, lärarutbildningen vid Eötvös Loránd University, aktiviströrelsen Tanítanék, samt bokat in besök på grund och gymnasieskolor i Budapest där vi fick prata med lärare, rektorer och elever.

Vad fick vi reda på?

Lärarens autonomi drabbas hårt. Förändringar har gjorts i läroplanen som innebär att det är mycket striktare nu vad som ska läras ut och när. Lärarens frihet att själv välja läromedel och material till sin undervisning har begränsats kraftigt. Numera finns det endast ett läromedelsföretag som är statligt ägt.

Vi pratade med en historielärare på högstadiet som var mycket upprörd då det inte bara är kränkande att inte själv få välja vilka böcker man ska undervisa ur men också för att det i vissa böcker finns rena faktafel. Han nämnde att i vissa böcker stämmer inte ens kartan över Ungern, utan städerna sitter på fel plats.

Utan att gå in på mer detaljer berättade de också att vissa delar är nationalistiskt vinklade och att i vissa ämnen finns tal av Victor Orbán med som obligatoriskt undervisningsmoment. Men som sagt, detta är inget vi kan bekräfta eftersom den ungerska läroplanen inte verkar finnas översatt till engelska.

Budgeten är centralstyrd. Lärarna måste själva skriva detaljerade ansökningar om pengar till t.ex. pennor och papper. Vi frågade hur lång tid det kunde ta innan man fick pengarna och fick reda på att det var svårt att säga men det kunde ta upp till 6 månader att få pengarna.

Vanligtvis beviljas inga pengar till IKT-verktyg som datorer eller smartboards. På skolan vi besökte i Budapest som är en av de mest framträdande skolorna i staden hade föräldrarna och före detta studenter köpt in smartboards till skolan. Facket PSZ berättade att det inte var ovanligt att lärarna tog ur egen ficka för att köpa pennor med mera. Och därmed kunna fortsätta undervisningen.

Få söker till lärarutbildningen vilken innebär låga antagningskrav, och ännu färre börjar jobba som lärare när de väl är klara.

Lärarutbildningen i Ungern är ganska lik den i Sverige, sen 2011 är den på 5,5 år och innehåller både pedagogiska och psykologiska studier på masternivå. Lärarstudenterna i Ungern gör mestadels av sin praktik på övningsskolor som ligger väldigt nära universiteten.

Det fackliga arbetet är försvårat. Många av de vi pratade med delade bilden av att fackligt arbete motarbetas ute på skolorna och berättade hur många medarbetare hade en reell oro över att bli avskedade om de uttryckte åsikter som kritiserade staten. Eftersom staten är arbetsgivare och bestämmer vilka lärare som arbetar var kan lärare riskera att svartlistas om de blir avskedade från en skola och därmed ha svårt att få anställning någon annanstans.

Ungerns regering har även avvisat behovet av trepartssamtalet vid beslutsfattande kring skolan. Ett trepartssamtal är ett samtal mellan fack, arbetsgivare och stat som vanligtvis äger rum när större reformer som rör skolan ska beslutas om. I Finland är trepartssamtalet något som det finska lärarfacket framhåller som en anledning till landets skolframgång, att det eftersträvas konsensus mellan parterna när förändringar i skolsystemet diskuteras. I Ungern har regeringen infört något som kallas Chamber of teachers, som vi har förstått är ett slags obligatoriskt förbund som alla lärare i statliga skolor behöver ansluta sig till. Trepartssamtalet blir därmed urholkat då staten styr över alla tre parter som vanligtvis ska finnas representerade.

Trots detta upplever Szabó Zsuzsa att facket har ett stort stöd i samhället och att många utanför yrket stött de stora protesterna som ägde rum i mars i år. Protesterna har lett till återinförandet av en del förhandlingar och utmaningen ligger nu i att tvinga fram överenskommelserna i praktiken, säger hon.

Det politiska klimatet har påverkat det sociala klimatet i skolan. “Solidariteten är låg i samhället generellt. Det är något jag upplever varje dag i mötet med mina elever. Lärarna har också mindre tid med eleverna. Lärarna är frustrerade, eleverna är frustrerade”, berättade en högstadielärare i Budapest och aktiv i Tanítanék.

Mobbning har blivit ett stort problem mellan eleverna.

Det fria skolvalet i Ungern var fram till 2013 begränsat på olika sätt för att minska segregationen av till exempel romer. Med reformen 2013 tog Fidesz bort i princip alla de här begränsningarna vilket har gjort att segregationen av rom-elever har ökat markant. Enligt representanter från Tanítanék har de så kallade “ghettoskolorna” (med mer än 50 % romer) ökat markant sedan dess.

Tankar om utbildningen

Är redan inne på mitt fjärde och sista år på grundskollärarutbildningen inriktning F-3. Det går väldigt fort. Vi har just nu praktik och man börjar inse mer och mer att snart så är det jag som har ansvaret för en hel klass.

Vi har under tiden på universitetet utrustats med didaktiska metoder för de olika ämnen som vi ska undervisa i. Erfarna lärare har delat med sig av små knep som man använder sig av nästan hela tiden. Det jag personligen har lärt mig allra mest på är just de mer ”verkliga” situationerna, alltså som nu under praktiken eller när någon annan lärare berättar historier om hur de gjort och vad som hände. Självklart kommer den inhämtade kunskapen om didaktik och ämneskunskaper ifrån universitetet också mycket högt på vad jag lär mig mest på, men inget går upp emot ”verkligheten”. Vi borde kanske införa en kurs på högskolan som heter Verkliga händelser på 7.5 HP där vi bara pratar om hur lärare gjort i olika situationer. En kurs där lärare berättar själva hur de står framför klassen, vart de har händerna, hur man pratar med elever, hur man säger ifrån eller hur man hälsar på eleverna på morgonen. Eller hur en lärare hantera konflikt mellan elev eller förälder baserat på verkliga händelser (!). Rent erfarenhetsmässiga händelser om ni förstår vad jag menar. Examinationen skulle kanske då vara att diskutera hur man själv hanterat olika fall (case) och vad följderna blir. Ex:

Du har en matematiklektion i din andraklass som handlar om tiotalsövergångar. Du har bara 30 minuter till ditt förfogande. Mitt i din genomgång ramlar en elev av stolen och blir ledsen. Hur hanterar du den här situationen?

Eller:

Klassen du är lärare för har tyst läsning. Mitt under läsningen far en fotboll in genom rutan. Glasskärvor sprider sig i klassrummet. Du själv har inneskor men du vet att många av dina elever saknar det. Hur gör du?

Ja, kanske något ovanliga situationer. Men det kan mycket väl hända! Det kanske borde vara situationer kring ämnen egentligen… Men jag vet med mig att händer något av dessa exemplen när jag är lärare så skulle jag bli en smula fundersam. Man ska ju vara en god ledare för eleverna och måste handla på ett proffsigt sätt. Men om vi ska ta ett mer ämnesdidaktiskt problem som kan uppstå:

Du har precis haft genomgång kring ett nytt område i matematiken. Du har precis gett eleverna tillåtelse att börja arbeta. En elev räcker upp handen och vill ha hjälp. Efter att ha hjälpt eleven ser du ut över resten av klassen och upptäcker att nästan alla har sina händer uppe. Hur gör du?

Det här har hänt mig ett par gånger. Det behöver inte betyda att man förklarat dåligt, men det kan betyda att man inte förklarat förståeligt. En diskussion kring det här vore intressant att höra hur erfarna lärare gör. (Bara så att ni vet, när detta händer mig stoppar jag lektionen och tar om förklaringen på ett annat sätt. Men alla kanske inte gör så).

Jag tror att många studenter hade tyckt att en sådan här kurs hade varit bra. Men att få den att bli verklighet är nog mycket svårt. Det finns säkert en massa paragrafer och regler som inte går att få in…

För att återgå till praktiken jag genomför just nu så är den största lärdomen (om jag får kalla det så) den här gången varit tiden. Låt mig förklara: Som lärare arbetar man ungefär 7:30 till 16:00 (Tillkommer en del tid för annat också). Men det räcker inte! Det finns alltid något kvar att göra. Ni mer erfarna lärare nickar nog medhållande just nu. Det känns som att hur man än gör för att vara så effektiv som möjligt dyker det alltid upp något extra. Vissa saker som dyker upp kan man inte flytta fram utan måste tas itu med just då. Det är inte ovanligt att vi under min praktik sitter kl 15:59 och stirrar på en hel hög med material som ska gås igenom. Återigen nickar nog en hel del medhållande. Jag ser på detta som vad jag själv måste bli bättre på. Antar att man måste lära sig sålla ut vad som ska göras på ett smidigt sätt. Antar ännu mer att det är något jag själv lär mig efter hand när jag väl är ute i arbetslivet. Kanske en bra sak att arbeta med under Verkliga händelser 7,5 HP om den kursen blev verklighet? Det var förstås ingen nyhet egentligen det här med tidsbrist, men att hantera den på ett korrekt sätt var nytt och är fortfarande ett problem för mig.

Tolka inte detta som att jag är negativ till läraryrket, jag tycker att det är superkul och jag längtar tills jag är klar!

Skrivet av Erik, blivande grundskolelärare F-3

Inspirationen – försvinner den?

Nu har jag snart studerat till lärare i ett helt år. Ett. Helt. År. Jag har “bara” 4,5 år kvar av lärarstudierna. Det kan verka mycket men med tanke på hur snabbt det gått hittills så sitter jag nog snart här med mitt examensbevis och min lärarlegitimation och undrar vart åren tog vägen.

Igår påbörjade vi vår allra första UVK och därmed vår allra första pedagogikkurs. UVK står för Utbildningsvetenskaplig kärna och innefattar bland annat pedagogik, metodik och didaktik. Man har 8 UVK-kurser utspridda under sina studieår och vi läser just nu om samhällets förändring, skolsystemet och ämnesprofessionen. MYCKET intressant och det är nu som vi äntligen får en inblick i själva yrket.

Idag hade vi då vår första föreläsning om lite allt möjligt egentligen. Vi diskuterade bland annat huruvida skolan ska fostra eller inte fostra, vad INNEBÄR fostra?, vad kännetecknar en bra lärare och vad som krävs av en lärare. Detta satte min tankeverksamhet i en himla rullning.

Vi sitter alltså x antal lärarstudenter från alla olika lärarprogram i en sal. Motivationen och inspirationen inför vårt kommande yrke är på toppen och vi har alla en dröm om att få vara med och göra skillnad, förändra, utveckla, bemöta, påverka. Vad händer sen när vi sitter där med vår lärarlegitimation, vår fasta läraranställning och har jobbat i ca 20 år som lärare? Tar inspirationen och motivationen slut?

Jag tänker tillbaka själv på min egen skoltid. Jag hade många olika typer av lärare som hade många olika typer av idéer och uppfattningar om skolan och undervisning. Min briljanta svensklärare med ett enormt engagemang. Några andra lärare som fortfarande tyckte det var lite intressant att läsa våra oändliga uppgifter. Och så var det de lärarna man hade som mest bara gick till jobbet för att de var tvungna. Någonstans fanns inte deras inspiration kvar, eller så hade den aldrig funnits. Men kommer vi hamna där också?

Alla ser med samma entusiasm på det som kännetecknar en bra lärare och alla kunde ge svar på vad som krävs av en lärare. Det rullar runt i mitt huvud. GOD DIDAKTIKER. BRA ORGANISATÖR. RESPEKTFULL. KREATIV OCH NYSKAPANDE. ÄLSKA ATT VARA MED MÄNNISKOR. VAR ENGAGERAD. PROFESSIONALISM. UTMANA. MOTIVERA. UTVECKLA.

Jag läste allt och hörde allt som föreläsaren sa och blev bara mer och mer säker på att jag kommer bli den mest engagerade och motiverande läraren när jag är klar. Jag kommer göra stora avtryck på skolvärlden och jag kommer bli en inspirations-ikon för andra lärare och mina elever kommer alltid minnas den där fantastiska läraren Rebecca som de hade på gymnasiet, precis som jag minns min gamla svensklärare och vilket avtryck han gjorde i mitt liv och i mina framtidsval.

Jag är maxad med inspiration och motivation. Men jag är också rädd. För det här med den inspirationen som jag har i mig nu, den vill jag ha i mig under alla mina år som lärare i framtiden (oavsett bra eller dåliga dagar).

Kommer den försvinna?

Rebecca Roth
Ämneslärarstudent, Campus Helsingborg

Skola i skogen!

Att ge eleverna möjlighet till miljöombyte kan vara riktigt trevligt. Naturen kan vara ett möjligt alternativ, närmare bestämt skogen. Men hur kan man göra undervisningen ute meningsfull?

 
Det finns nästan oändligt många aktiviteter att göra ute faktiskt, vilket säkert inte är en nyhet för någon. Med undervisning i åtanke tänker nog många på naturkunskap och biologi. Det går faktiskt att ha mycket matematik ute också.

IMG_5320Passande uppgift?

Som (blivande) lågstadielärare kan jag tänka mig att låta mina elever samla in och fota ute i skogen. Sedan analysera fynden och försöka identifiera vad de samlat in för att kanske göra ett snyggt kollage eller en liten naturbok.

Har man ett snyggt träd i närheten kan man ta sin klass ut för att rita av trädet under olika årstider. Har man en uppsättning underlag att sitta på och skrivplattor att ha papper på kan det bli riktigt lyckat. Fyra årstider – fyra tillfällen. Något problematiskt under vintern kanske….

Jag har själv provat utematematik med elever. Det är väldigt uppskattat. Till en början hade eleverna svårt att finna sig i situationen (uppgifter i skogen liksom?), för att sedan sakta börja lösa uppgifterna för att sedan vara i full gång . Vi talar bland annat om uppskattning av längd, antal av olika saker och problemlösning.

För att uppskatta längd kan frågan vara: Hitta en pinne som ni tror är 50 cm. Här får eleverna inget att mäta med, utan får först gå på känsla. När de tror att de har hittat en med rätt längd får de kontrollera längden hos läraren, som har ett måttband. Är längden fel får de uppskatta vidare (med lite vägledning såklart). Men är det rätt kan de vara finurliga och använda pinnen till de andra uppgifterna (men det får de komma på själva!).

En annan uppgift som får eleverna att klia geniknölarna är att flytta pinnar i en figur för att bilda en annan.

Exempel:

IMG_5322

 

 

 

 

Flytta endast fyra pinnar för att bilda fyra trianglar.

Den här uppgiften provade jag på mina elever i grupper om fyra och alla löste den. Det var riktigt kul att se dem diskutera sinsemellan hur man kan flytta runt pinnarna. De försökte och försökte för att till slut fixa det.

Det här var bara en liten del av allt som finns att göra. Alla lektioner med olika tips och idéer vi får här på universitetet gör att man gärna sätter igång på en gång. Man vill ju gärna prova om de fungerar och hur man kan göra för att göra det bättre eller små ändringar för att passa den aktuella elevgruppen. Det jag har lärt mig med uteaktiviteter är att man inte bör ha helklass. Det kan vara svårt när man är själv. Så jag föredrar halvklass eller mindre grupper.

Uteaktiviteter är definitivt något som jag kommer försöka att göra när jag får en egen klass.

Erik, blivande F-3 lärare