Nämn tre saker som… lärakänna-övning

Denna gång har undervisningsgruppen dessutom nyligen helt bytt medlemmar och de är “nya” för varandra. 

Så jag tänkte att vi skulle lägga ner lite mer tid denna gång genom att spela ett spel “Nämn tre saker som…”

Jag har lånat en spelplan härifrån, och här har ni hela webbsidan med regler etc

Sen har jag skapat en dokument med olika “Nämn tre saker som…” som matchar respektive nummer på spelplanen. De spelar 4 och 4 och spelplanen bygger på det klassiska spelplanskonceptet “Snakes and ladders” dvs hamnar man på en orm halkar man ner och stege får man klättra upp.

/Camilla, ska testa på måndag!

Att skapa fantasi! Braständare för en historia.

Ibland är det svårt att starta en berättelse. Vad ska den handla om? Vart utspelar sig historien? Vem är huvudkaraktären? Etc..

Här finns ett verktyg där det lottas fram: Karaktär, Situation, Rekvisita och Scen. Sen bygger man historien runt det. 

I verktyget (www.diymfa.com) finns det också massor av skrivtips, tekniker och andra bra strukturer att använda.

Funderar kring hur man skulle kunna använda detta i matematiken? Har ju använt mig av mattesagor när jag arbetade på mellanstadiet, tänker att eleverna ska få skapa matteproblem utifrån det centrala innehållet som vi arbetar med just nu? Skapa egna provfrågor?

EU Code week och Digitala lektioner

Nästa vecka är det dags för EU Code week! Jag brukar varje år vara med i dessa event, både för att programmeringen ändå ska in i undervisningen, men också för att det brukar finnas en massa bra olika eventmaterial att arbeta med.

Denna gång kommer vi att arbeta med Internetsstiftelsens material, digitala lektioner, och på så sätt både öva programmering och samtidigt stödja Unicefs arbete. Bra va? Men hur?

Scratch

Internetstiftelsen har, under kommande vecka och fram till slutet av oktober, fixat en utmaning så att om man använder någon av deras programmeringslektioner under kommande vecka så donerar de 5kr/elev som deltar.

Vi kommer att arbeta med Scratch under kommande vecka och då skapa ett mattetest för att beräknabråkmultiplikation.

Centralt innehåll:

Taluppfattning och tals användning

  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.

Algebra

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.

Problemlösning

  • Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Kunskapskrav på E- nivå: (Motsvarande kunskapskrav på C- och A-nivå)

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med vissanpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

Hur ska de visa sina kunskaper?

De kommer att programmera ett eget spel samt lämna in en resonerande text kring uppbyggnaden.

//Camilla, hoppas att några av eleverna vill visa sina arbeten sen =)

 

 

Orkestrering av långt matematikpass med hjälp av timetimer

När jag planerar långa pass i matematik försöker jag få till en bra rytm i klassrummet, utan att den blir för uppstyckad, men ändå med en viss omväxling för att hålla energin på topp.

Eftersom läraren är den som styr och leder i klassrummet, den som ser till att fördela talutrymme, ser till att det finns bra förutsättningar för lärande och trygghet att våga testa sin förmåga, så är det viktigt att noga planera och tänka igenom de olika delarna av lektionen.

I dag hade vi pass som var 85min långa och visst har jag popcorn i klassrummet som skulle poppa runt i klassrummet om det inte fanns tydliga ramar på uppgift och tid.

Jag hade egentligen ingen fantastisk lektion med en massa “roliga” digitala inslag, men kände att detta fungerade väldigt bra i grupperna denna gång.

Först och främst så använder jag alltid en timetimer för att eleverna ska veta hur länge det förväntas av dem att arbeta med en viss uppgift, dessutom har vi tavlan som stöttar med tid med start och slut på lektionen, lektionens rubrik, innehåll i korta drag och ett syfte.

Jag växlar mellan en analog timetimer, denna digitala eller den inbyggda i Classroomscreen.com

Lektionens upplägg:

  • Intro: gå igenom tavlan med förutsättningarna – 5min
  • Färdighetsträna i boken  – 25min med fokus, här får man använda det man själv behöver för att fokusera; musik, hörlurar, skärmar eller eget förslag. När timetimern plingade var det dags för nästa moment.
  • Brainbreak – 15min, idag körde vi matematikbingo från nya Matematik X för att repetera multiplikation på ett lekfullt sätt och pausa lite. Detta spel gillade eleverna! Alla var engagerade och det hördes på ljudnivåhöjningen att energin var på topp. När timetimern plingade var det dags för nästa moment.
  • Genomgång av multiplikation av två bråk – 15min, här ställer jag in hur länge jag får prata och eleverna vet då också att jag inte ska hålla på att mässa hur länge som helst utan att tiden bör räcka för genomgång, två testuppgifter och relevanta frågor.
  • Färdighetsträna i boken – 20min, utifrån genomgången.
  • Avslut med undanstädning och ev frågor samt info inför nästa lektion.

Så väldigt klassiskt men med en bra rytm och timetimer som är så bra för alla elever; de elever som behöver veta hur lång tid som förväntas av dem att arbeta, lyssna etc, men också för alla elever då plinget ger en signal om att ett nytt moment väntar.

//Camilla, är nöjd med dagens lektion

Placering i klassrummet för att skapa relationer

På min skola har vi något som heter “Flexibla undervisningsgrupper” aka flexugar, det innebär att varje årskurs 7-9 har som max 84 elever som fördelas i det vi klassiskt brukar kalla 3st klasser med 28st i varje. Det som skiljer klasser från flexugar är att vi fördelar om eleverna, så de har fyra olika konstellationer under ett läsår och då totalt 12 olika under åk 7-9. Detta för att man inte ska fastna i roller, lära känna fler, kunna bryta negativa trender, fördela om eleverna efter behov av stöd etc

Eftersom jag undervisar hela årskursen i matematik så gör det inget i vår relation när de byter grupp och i de flesta ämnen behåller de samma lärare. Men! Detta kräver några viktiga saker av oss som lärare för att skapa trygghet i den nya klassen och skapa förutsättningar för att skapa nya relationer.

Ett sätt jag gör är att det är viktigt med bordsplaceringar för att alla ska känna en tillhörighet och ingen risk att någon hamnar ensam eller osäker om att få tillhöra gruppen.

Nu när eleverna går i åttan kommer jag att börja rotera eleverna oftare i sina placeringar och därmed kommer de få nya platser varannan/var tredje vecka.

Nu tänker många: Men hur orkar hon? Det tar ju tid att skapa bra placeringar? Och det är en sanning med modifikation tycker jag.

Jag använder mig av en app med elevernas namn som slumpar fram grupper om 4 i varje!

Appen heter Teacher´s pick HD som jag gillar bäst, men det finns många, både online och andra appar: Names in a hat, Decide now och primaryschoolict.com

Och eftersom eleverna vet att de endast sitter tillsammans i 6-9 lektioner accepterar de det på ett helt annat sätt och tänker inte alls lika mycket på att de inte hamnat med sina vänner.

När jag slumpar grupperna så vet jag att jag har några enstaka som kanske inte bör sitta vid samma grupp av olika anledningar dessa flyttar jag isär genom att dra i “glasspinnarna” i appen och låter slumpen återigen göra sitt. När jag är nöjd, så tittar jag på vilka elever jag har som borde “sitta långt fram”, “längs en vägg” etc och placerar den gruppen där det passar bäst. Det brukar vara ganska lätt.


Sen kommer nästa steg: Skapa förutsättning för relation och förtroende inom bordsgruppen.

Denna gång fick de göra: Hitta två saker som alla i bordsgruppen har gemensamt. T ex favoritmat, land/stad de besökt, antal syskon, skor, favoritfärg, husdjur. Ju mer originellt, desto roligare tyckte grupperna själva eller att hitta jättemånga saker. Detta gör grupperna engagerade och de börjar prata med varandra. Det är viktigt att eleverna sitter på sina tilldelade platser nu i början på terminen så att det blir tryggt och viktigt att återkommande göra små övningar för att förstärka detta, men det kan ju också vara problemlösning i grupp, matematikspel, ledtrådssamtal etc

//Camilla, ska komma på fler bra övningar för att skapa relationer

OBS! Namnen på bilderna är inte mina nuvarande elever.

 

 

Bedömning med NP och programmering

Vi har nu arbetat med statistik & lägesmått som sista område och jag funderade på vad man skulle kunna göra för laborativt som passade med detta. Klassen hade fått testa lite programmering i samband med julavslutningen i code.org och jag vet att flera har frågat när vi ska programmera igen.

Så nu var det dags igen tänkte jag!

 

Lektion 1: Vi avslutade statistik & lägesmått- området med en uppgift från ett gammalt, frisläppt NP som behandlar just det området. På så sätt får jag också en tillförlitlig, uppgiftsspecifik bedömningsmall med elevexempel till. Detta gör det sedan även lätt för mig att visa eleverna vad som skiljer de olika lösningsförslagen åt i kvalité.

De som blev klara med uppgiften fick sedan testa att göra egna “Flappy bird”- spel i code.org.

Lektion 2 & 3: Bekanta sig med Scratch.mit.edu, ett programmeringsverktyg som också använder blockverktyg, de elever som aldrig testat innan använder de inbyggda “tips”en, där man kan följa steg för steg över hur man bygger upp olika slags spel. De elever som redan kunde en del om Scratch sedan innan fick utmaningen att göra något slags mattespel.

Lektion 4: Vi kikar på några spel och jag visar ett spel som jag har gjort;

Vi pratar om hur programmering kan underlätta och om de kan hitta fler exempel på när detta skulle vara användbart.

Nedanstående finns i en powerpoint:

Lektion 5&6: Vi lär oss programmera en Micro:Bit. Eleverna får börja med att härma mig när jag programmerar en namnbricka för att träna på att ladda ner på program och bekanta sig med sidan.

Sedan får de en färdigbyggd kod som blir en “Sten, sax, påse”-generator. Elever som är snabba får utmaningen att utöka med “spock och ödla”

Lektion 7: Vi använder kunskapen från förra övningen och skapar nu en egen tärning.

Lektion 8: Vi använder vår tärning och löser lägesmåttuppgiften som finns i powerpointen nedan:

Eleverna har uppskattat detta område och är nu sugna på mer programmering!

//Camilla, som snart tar sommarlov!

Favoritverktyg del 2 av 3; Mentimeter

Nu kommer nr 2 av mina topp 3 verktyg!

Denna gång vill jag förstärka mångsidigheten av Mentimeter.com!

Mentimeter är ett onlineverktyg för att se vad andra tycker och tänker kring saker.
I mentimeter kan man göra detta på olika sätt;

Multiple choice: Där lägger man in olika alternativ som de får rösta på

Image choice: Samma som ovan, men man lägger in bilder som man kan rösta på

Scale: Här kan man lägga in olika påståenden som de sedan ska värdera på en skala, som man själv väljer. Här kan man få det i samlad poängskala eller poängspindel

Word cloud: Här samlar man in ord, som blir ett ordmoln (dvs det ord som flest skriver blir störst)

Open ended: Här kan deltagarna lämna längre meningar, dessa kan sedan visas på olika sätt; en och en, flytande eller i pratbubblor

100 points: Fördela 100p på de alternativ som du väljer

Who will win: Här röstar man på det alternativ som ska vinna och när röstningen är klar visas det en pokal över det alternativ som vann

2 by 2 matrix: Här röstar man utifrån fler parametrar, och det finn en massa olika sätt att presentera detta på (in och kika!)

Mentimeter kan användas till mycket;
Undersöka snabbt vad klassen tycker om en fråga.
Omröstningar.
Se vad de lärt sig under lektionen, genom att t ex ställa några frågor om begrepp.
Som starter när man ska prata statistik.
Början på lektion; Vad ska vi ha för arbetssätt idag?
En fråga för att kolla vad de kommer ihåg från förra lektionen.

Några funktioner värda att nämna; Man kan välja att ha omröstningen öppen i realtid eller dölja resultatet tills alla har röstat. Man kan ha en omröstning öppen en längre period eller låsa omröstningen när de som man vill ska rösta har röstat.
Så här ser en omröstningssida ut, testa gärna att rösta =)

//Camilla, älskar detta verktyg

Favoritverktyg del 1 av 3; Padlet

Jag har några verktyg som jag ständigt återkommer till, mina topp 3!

Utan inbördes ordning så börjar jag med att tipsa om Padlet!

Padlet fungerar som en anslagstavla på nätet där man kan dela länkar, text och bilder med varandra.

Börja med att skapa ett konto på padlet.com.

Tryck sedan på “starta ny padlet”, då får du upp olika layout-alternativ:

Vägg: Inläggen lägger sig i ett tegelliknande nät

Canvas: Länka ihop inlägg med pilar

Ström: Allt lägger sig efter varandra

Rutnät: Alla inlägg lägger sig i rader

Hylla: All inlägg läggs i namngivna kolumner

Backchannel: Frågeforum

När du valt layout får du välja vad din Padlet ska heta, välja bakgrund,  om besökare ska kunna kommentera inlägg, tillåta att besökare ska kunna ha reaktioner på inläggen (Betygsätt, stjärnmarkera, rösta upp eller gilla inlägg) och det viktigaste; Byta URL (adress) på inlägget.

Sedan väljer man sekretess på sin anslagstavla:

Privat, lösenordsskyddad, hemlig och offentlig. Man väljer också vad besöker ska kunna göra på sidan; läsa, skriva , administrera.

 

När man är klar kan man gå tillbaka i menyn högst upp till höger på sidan för att gå tillbaka för ändra dessa inställningar i efterhand. Här hittar man även menyn för att kunna dela, exportera och bädda in.

En annan funktion som finns är

“Omarbeta”, en väldigt bra funktion eftersom att man då kan skapa kopior av en padlet, med eller utan inlägg, om man gjort en mall som man vill dela med flera grupper.

Här är några exempel på hur en padlet kan se ut:
Här är en kopia av en av klassernas padlet, när jag sist arbetade med sex och samlevnad sist;

Klicka på bilden för att komma till padlet

Jag använder detta verktyg för att; dela ut material, samla material och samarbeta och tycker att det är så allsidigt att jag ständigt hittar nya användningsområden.

//Camilla, skulle vilja kunna byta typsnitt och färg på inläggen men tänker att det ständigt utvecklas och kommer snart =)

Plickers, ett responsverktyg på papper!

Jag älskar när det digitala gifter sig med det analoga, att kunna använda digital teknik även om det inte finns 1-1 i klassrummet.

Plickers är ett responsverktyg som utgår både från en webbsida och en app. Skapa ett konto på www.plickers.com och logga in på både webbsida och i appen så har du kopplat ihop dem.

I webbläsaren kan man göra i ordning klasslistor och strukturera frågebibliotek samt se statistik.

I klasslistan tilldelar du varje elev en siffra, denna siffra kommer att finns på det kort eleven ska ha.

Sedan skriver du ut “Plickerscards” från hemsidan, dessa hämtas i pdf-format.
De går att skriva ut i A5 (6-7m räckvidd) eller A4format ( 9-12m räckvidd). Laminera! (Gärna med matt yta för att undvika glans vid scanning)

Plickers fungerar så att du kan ställa frågor med olika svarsalternativ (max 4st) som du vill veta vad de tycker/kan om.

Frågorna går att göra i förväg i webbläsaren eller direkt i appen.
När du gör frågor kan du välja Multiple choice eller True/false.
I “Multiple choice” kan du ställa in mellan 2-4 svarsalternativ samt 0-4 som kan vara rätt. (Ibland är det en åsiktsfråga, utan rätt eller fel)
Sen kan du klicka i att du planerar att göra detta med en specifik klass, så läggs frågan i “Question Queue” och du hittar den enklare i appen.

Har du en fråga som du vill ställa? Okej! Då är du redo för att använda dessa med eleverna!

Eleverna får nu sin tilldelade Plickerscard utifrån den lista du skapat. Varje kort har en liten siffra, som då ska stämma med elevens namn.
Här kan man göra olika; antingen laminera en klassuppsättning som du har, eller en uppsättning per klassrum eller att man låter eleverna få sitt kort. Då kan man ju i kollegiet komma överens om innan att t ex Pelle i klass 7A alltid har nummer 1. Kanske limma fast detta kort på sitt skrivhäfte/pärm?

Öppna sedan appen och väljer fråga/klass, sedan trycker du på kamerasymbolen.
Ställ frågan och låt eleverna hålla upp sina kort för att svara. På varje kort finns det fyra bokstäver; A, B, C & D. Dessa finns var och en på kanterna av kortet. Eleven svarar genom att hålla den bokstav, som matchar svaret, uppåt.

Nu kan du scanna av alla elevers svar och du ser på din skärm vilka elever som svarat samt vilket svar de har svarat.

 

Om man vill kan man aktivera “Live view” vilket då ger eleverna möjlighet att se hur alla har svarat.
Då kopplar du in datorn i projektor och väljer “Live view”, den visar då den frågan som du har uppe i appen. Där kan du sedan välja om varje elev ska synas eller ett sammanlagt stapeldiagram. Och där finns också alternativet att visa vilka som har rätt eller vilken stapel som visar rätt svar.

Resultaten sparas och man kan gå tillbaka en “Scoresheet” för att se sammanställningar över frågor och elever. Detta är intressant att se över då man kan undersöka hur många som hade rätt på en fråga och då få koll på hur många som hängt med i undervisningen.

Värt att notera:

Ingen uppstartstid för 20+ elever att logga in någonstans
Eleverna är inte beroende av att deras enhet är laddad
Om något kort försvinner, skriv ut en ny från hemsidan.
Inga elevdevices att vara rädd om i t ex idrottssalen.
Resultaten sparas

 

//Camilla, gillar detta skarpt

Gratis är gott? GDPR?

Lyssnade på Internetdagarna i November och Sue Gardner kommer med kommentaren “If you’re not paying for it, then you are the product”

Detta fick mig osökt att tänka på alla gratis digitala verktyg som många använder, på något sätt tjänar ju ändå dessa företag pengar? Men vad är haken?

Tyvärr tror jag inte att dessa företag bara har en “Goodwill” och gärna vill att vi lärare ska ha bra verktyg.

Jag menar… Är det okej att det visas reklam i början av Youtubeklipp man visar i klassrummet? Är det okej att det är små reklamrutor i de digitala verktyg man använder i klassrummet? Vilken information samlar egentligen verktygen in om varje elev? Vilken nytta drar företaget att alla skapar bland annat publika quiz, presentationer, filmer etc…

För det finns det en annan aspekt att ta hänsyn till också; Nya dataskyddsförordningen GDPR.

Med skräckblandad förtjusning tar jag emot GDPR den 25 maj. Det känns svårt, bökigt och fantastiskt. Att se till att elevernas integritet bevaras samtidigt som att det inte ska vara alltför stort jobb med att få tillgång till att använda de digitala verktyg som man tycker lyfter undervisningen. Man hoppas att Sveriges lärare får stöttning med det arbetet av sin huvudman, med paketeringen av programvaror och översyn, så att man kan få en lista över de onlineverktyg/appar som är GDPR-säkrade med avtal eller att det inte behövs avtal. Rädslan sitter i att det kommer att bli långa, komplicerade dokument som ska kryssas så fort en app ska installeras på enheterna och att enskilda lärare sitter och uppfinner hjulet i “Sherlock Holmes”-anda i att sitta och se över om verktyget är GDPR-säkrat eller ej, eller för den delen vad som behövs för att det ska bli det.

SKL har börjat tolka vad den nya dataskyddsförordningen för att huvudmän ska få hjälp av förbereda sig, vad som ska göras och hur detta ska fungera praktiskt med skolans olika it-tjänster. Här finns en del “frågor och svar” kring detta ämne och här finns också ett webbinar att kika på.

De stora frågorna som behövs få fatt i är:

  • Varför behöver ni precis de här uppgifterna?
  • Hur samlas de in?
  • Vem har tillgång till dem?

Jag tror att ju längre man arbetar med olika digitala verktyg så kommer man hitta sina favoriter. När man hittat sina favoriter kan det vara värt att fundera kring betalversionerna (och ha fungerande GDPR-rutiner), för i bakhuvudet cirkulerar tanken “Är gratis verkligen gott?” Börjar då bli dags att se över sin läromedelsbudget för att se över vilka verktyg man betalar sig fri från att själv vara produkten.

//Camilla, dags att rensa upp bland verktygen, renodla och tänka till för att kvalitétsstämpla och vara ett gott föredöme.